Slutrapport vid projektstöd (6) Den här blanketten använder du för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för landsbygdsprojekt. Blanketten finns att ladda ner på www.skogsstyrelsen.se/bidrag välj kompetensutveckling i vänstra kolumnen. Slutrapporten skickas i elektronisk form till skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se. Bilaga (Godkännande publicering av personuppgifter) och Ansökan om slututbetalning skickas med post till, 55 83 Jönköping. A. Uppgifter om stödmottagaren Namn och adress Journalnummer, Södra Dalarnas distrikt 2009-7553 Projektnamn Hänsyn vid forn- och kulturlämningar B. Uppgifter om kontaktperson Namn och adress, Jenny Karlsson Hedbygatan 45 Telefonnummer (även riktnummer) 0240-59359 Mobiltelefonnummer 070-395 22 47 Faxnummer (även riktnummer) E-postadress jenny.karlsson@skogsstyrelsen.se C. Sammanfattning projektet Projektet genomfördes under perioden. Från och med: 200-0- Till och med: 204-03-30 Var genomfördes projektet? Övervägande delen av projektet har genomförts i hela Dalarna på 0 olika platser samt i Västmanland (Hällefors) på plats. Här ska du kort och konkret beskriva projektet. Projektet har syftat till att genom kompetensutvecklande och handgriplig utbildning i Hänsyn vid forn- och kulturlämningar öka hänsynen till vårt skogliga kulturarv och minska skadorna framgent. Projektet har varit ett samarbete mellan, Länsstyrelsen Dalarna och Dalarnas museum. På varje kurs har utgångspunkten varit att en kursledare från, Länsstyrelsen och Dalarnas museum skall vara med. Detta för att deltagarna direkt skall kunna ställa frågan till den det berör. Samtliga led (maskinförare, planerare, drivningsledare, chefer, röjare mfl) utbildades i blandad grupp på företagens egna objekt (där så var möjligt). I mån av plats har även en intresserad allmänhet och markägare utbildats, samt ett antal skogskonsulenter och blivande maskinförare under utbildning. Både slutavverkade, gallrade och röjda objekt samt sådana som stod inför slutavverkning, gallring eller röjning ingick. Både lättare och svårare lämningar (punktobjekt till ytstora lämningar med många ingredienser) och olika lämningstyper hanterades. Sammanlagt har kursupplägg för elva olika platser tagits fram. 32 kurser har hållits, varav nitton 2-dagars, elva -dagars och två,5-dagars. Varje kurs har följt ett och samma kursupplägg och har avslutats med större eller mindre planeringsövningar i fält (beroende på om det var el 2-dagars kurs). Under 203 har vi haft fem uppföljningsexkursioner på de platser vi haft utbildningar tidigare och tittat närmare på hur det gick med de objekt som de hade planeringsövningar på och som nu var åtgärdade. Vi fortsätter under 204 med detta.
Slutrapport vid projektstöd 2(6) D. Målgruppen Vem riktade sig projektet till? Personer eller grupper Yrkesverksamma inom skogsbruket i Dalarna - alla led Markägare och en intresserad allmänhet i mån av plats. På vilket sätt har de fått nytta av projektet? Kunskap om hur de ska utforma hänsynen kring olika typer av lämningar och alla led talar nu samma språk. Kunskap och förståelse för vad som är möjligt att göra och hur det bör göras. E. Genomförandet av projektet E. Varför ville ni genomföra projektet? Riksomfattande inventeringar (P3, KP nu HK, samt Raäs inventeringar 2005 och 2006) av hänsyn till fornoch kulturlämningar visade år efter år på att hänsynen var fortsatt dålig eller tenderade på att bli sämre, då i snitt varannan lämning som inventerades var skadad eller förstörd. Det blir inga fler lämningar. Av respekt för de som har varit och de som kommer efter oss, och för att den historiebok i skogen som våra lämningar utgör även skall kunna läsas av kommande generationer var det bråttom att göra något. Skulle vi kunna utbilda åtminstone hälften av de som verkar i skogsbruket i Dalarna så borde vi komma en bra bit på vägen med en förbättrad hänsyn. För att få stopp på den negativa trenden med ett årligen ökande antal skadade eller förstörda lämningar krävdes en massiv utbildningsinsats. Det började även bli många år sedan man hade en liknande utbildningsinsats med "Kulturmiljövård i skogen". Utbildning är färskvara och folk byts ut. E2. Vilka har varit med och genomfört projektet? Kön Antal Beskriv deras roll i projektet 3 2 2 Kursledare: ansvarig för de antikvariska bedömningarna, historik och arkeologi Kursledare: Förmedling av tillämpning av Kulturmiljölagen. Styrgrupp: sammansättningen har varierat under projekttiden Projektbeställare: har varierat under projekttiden Kursledare: kurs- och rekningsansvarig, tillämpning av 30 SVL, skogliga biten Kursledare ansvarig för de antikvariska bedömningarna, historik och arkeologi Kursledare: Förmedling av tillämpning av Kulturmiljölagen Projektledare, administratör, samt kursledare Om de representerar organisation, förening, företag eller myndighet, ange i så fall vilken. Dalarnas Museum Länsstyrelsen Dalarnas Museum, Länsstyrelsen, Dalarnas Museum Länsstyrelsen Intervjuare av tio personer djupintervjuer Ansvarig seminarium och dokumentation av detta.
Slutrapport vid projektstöd 3(6) E3. Hur har ni förankrat projektet? Alla parter inblandade:, Länsstyrelsen och Dalarnas Museum har marknadsfört projektet och puffat för det, både externt och internt. Genom god dialog och personlig marknadsföring gentemot skogsbruket har projektet och dess kurser fått stort genomslag. Nöjda kursdeltagare har genererat ytterligare kursdeltagare. Projektets innehåll, inriktning och aktiviteter har beskrivits på s hemsida. Där har även aktiviterer såsom kurser och det avslutande seminariet annonserats (enbart -dags kurs 20 och 203 har annonserats). I Lokaleko har projektet omnämnts flera gånger och vid några tillfällen har det varit artiklar i Lokalpressen. -dagskursen 203 (den sista kursen) annonserades i dagspress. E4. Vilka har ni samarbetat med? Har ni haft kontakter med andra organisationer, föreningar, företag, kommuner eller myndigheter under projektet? Om Ja, vilka? Ja Nej Stora Enso, Weda skog, Bergs skog, Älvdalens besparingsskog, Siljan skog, Älvdalens utbildningscentrum, Mellanskog, Länsstyrelsen i Dalarna och I Örebro, SKS Västmanland, Dalarnas museum, mfl. Har projektet skapat nya samarbeten eller nätverk? Ja Nej Om Ja, vilka? SKS, Länsstyrelsen och DM kommer årligen ha kostnadsfria utbildningar för blivande maskinförare på Älvdalens utbildningscentrum, branschträffar och företagsträffar inom området kulturmiljöhänsyn. E5. Vad har ni genomfört i projektet? Närmare 600 yrkesverkamma inom skogsbruket i Dalarna har fått en handgripling utbildning i Hänsyn vid forn- och kulturlämningar. 32 kurser har hållits, varav nitton 2-dagars, elva -dagars och två,5 dagars. Sex uppföljningsexkursioner har genomförts på de objekt som man hade planeringsövningar på på kursen. Ett informationsblad har tagits fram vilket skall fungera som stöd vid alla skogliga åtgärder med fokus på kulturmiljöhänsyn. Kursledarna har fått kompetensutveckling i det biologiska kulturarvet. Ett avslutande seminarium där alla kursdeltagare inbjöds har hållits för ca 83 personer (93 var anmälda).dessutom har vi genomfört kursutvärdering i samband med varje kurs och en större enkät genomfördes i dec 203 med 27 svaranden. 0 av dessa personer har också djupintervjuats. E6. Har något gått bättre än planerat? Vi behövde inte marknadsföra eller annonsera kursen. Den sålde sig själv. Nöjda kursdeltagare sålde in kursen. En stor framgångsfaktor var att samtliga led gick kursen samtidigt. I de fall färre led var med, blev det påtagligt sämre resultat vid kursutvärderingen. De träffas aldrig på detta sätt ute i skogen på sina egna objekt och med fokus på kulturmiljöhänsyn. Här fick de en möjlighet att ställa frågan till den det berörde direkt. Dessutom att vi var på företagets egna objekt var bra, det gick inte att skylla ifrån sig. Vi var representerade kursledare från både, Länsstyrelsen och Dalarnas Museum vilket var mycket bra. Vi blev mycket mer samspelta och klara över våra olika roller i o m projektet. E7. Vilka svårigheter eller hinder har ni upplevt under projektets gång? De företag som hade dåliga eller obefintliga rutiner kring kulturmiljöhänsyn lät som regel inte alla led gå kursen samtidigt. Då kunde det bli ganska irriterat när t ex chefer och planerare från berörda företag inte var med och kunde svara på frågor. Samtliga kursledare hade svårt att frigöra tid till kurserna, varför det var mycket viktigt att vara ute i god tid och spika kurser och rekning inför dessa. Ibland svårt att få till bra objekt, detta berodde ofta på hur pass engagerad den kontaktperson från företaget som skulle hjälpa till att föreslå objekt, var. Och det engagemanget fanns inte alla gånger. De gånger vi fått till det riktigt bra, så har det varit pga av ett gott engagemang från företaget i sig.
Slutrapport vid projektstöd 4(6) F. Projektets mål och resultat F. Vilka resultat skapade projektet? Ett skogsbruk i Dalarna där drygt 600 yrkesverksamma fått jobba konkret i fält med frågan kulturmiljöhänsyn. Frågan har aktualiserats och man lägger nu mer tid på att få till hänsynen kring vårt skogliga kulturarv. Alla led talar samma språk och vet vad som gäller - i de fall företagen låtit alla led gå samtidigt. Det är lättare att motivera att hänsyn skall tas och motivet till att ta denna har ökat i och med att kunskapen kring lämningarna och vad de står för har blivit starkare. Hänsynsuppföljning kulturmiljöer (tidigare P3, KP nu HK) visar för Dalarnas del ett stadigt bättre resultat och ett mer frekvent användande av kulturstubbar på rätt ställen! Ett intresse för vår gemensamma historia har i många fall väckts. Kontakten mellan kursdeltagare och kursledning har ökat markant. SKS, Länsstyrelsen och Dalarnas Museum jobbar bättre ihop nu. F2. Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet? Mål Utbilda 500-600 yrkesverksamma Sex uppföljningsexkursioner 203 Framtagande av ett informationsblad Seminarium, ca 70 deltagare Resultat 573 personummer, men drygt 600 har gått Är målet uppfyllt? Ja/Nej/Delvis ja 5 stycken (ca 00 pers) ja kvalitetssäkrat inf-blad är framtaget. 83 deltagare ja ja Om målet bara är delvis uppfyllt ange orsaken. Vi fortsätter under 204 inom ordinarie verksamhet F3. Har projektet gynnat eller arbetat för någon av följande prioriteringar? Mål Ja/Nej Om Ja, på vilket sätt? Funktionshindrade Nej Inte aktuellt inom projektet. Hållbar utveckling Ja Projektet har varit i linje med rådande skogspolitik där miljö och produktion väger lika tungt. Integration Nej Inte aktuellt inom projektet. Kompetenshöjning Ja Det är ett kompetensutvecklingsprojekt för yrkesverksamma i huvudsak. Jämställdhet Nej Inte specifikt aktuellt inom projektet. Nej Inte specifikt aktuellt inom projektet. Miljö Ja Genom förbättrad kulturmiljöhänsyn gynnas det skogspolitiska miljömålet Levande skogar, genom att hänsynen blir markant bättre efter kursen. Ungdomar Nej Inte specifikt aktuellt inom projektet.
Slutrapport vid projektstöd 5(6) F4. Vilka resultat kan ni se direkt efter projektets slut? Mätbara resultat Antal nya företag Resultat direkt efter projektet Kommentera och beskriv Inte tillämpbart i projektet. Antal nya produkter Informationsblad kulturmiljöhänsyn Antal nya tjänster Antal nya tekniker Antal nya nätverk och mötesplatser 6-8 Inte tillämpbart i projektet. Snitslingsrutin har framtagits av Stora Enso (gamla distrikt Hagge) Branschträff årligen, utbildning blivande maskinförare 3 dgr/år, företagsträffar i skogen 2-4 Antal bevarade arbetstillfällen 25 år eller äldre 25 år eller äldre Inte aktullt i projektet Antal nya arbetstillfällen 25 år eller äldre 25 år eller äldre Antal deltagare i utbildningar 56 25 år eller äldre 480 0 25 år eller äldre 37 Totalt antal nya övernattningar per år Antal nya övernattningar för besökare från andra kommuner eller länder per år Totalt antal nya dagsbesökare per år Antal nya dagsbesökare från andra kommuner eller länder per år
Slutrapport vid projektstöd 6(6) G. Hur har ni spridit projektets resultat? Erfarenheter och resultat har spridits under projektets gång. Internt via arbetsplatsmöten på, Länsstyrelsen och Dalarnas museum. Externt via olika träffar, sektorsträffar med skogsbruket, skogsträffar, skogsdagar, Skogens dag. Artiklar i dagspress och Lokaleko under årens lopp, samt radioinslag från det avslutande seminariet. Minnesanteckningar från seminiarium, samt sammanställning av utvärdering/ enkät som gjordes i dec 203 och sammanställning av bikupediskussioner som fördes på seminarium, har dels skickats till seminariedeltagare men även till kollegor inom SKS, Lst och DM. Sammanställning av djupintervju har även distribuerats till seminariedeltagare och tänkbara intressenter verksamma inom området kulturmiljöhänsyn. H. Slutsatser från projektet och rekommendationer till andra Det var en styrka att jobba tillsammans, Länsstyrelsen och Dalarnas Museum. Då kunde kursdeltagarna få ett direkt svar från berörd instans. När alla led var med blev det bäst! Dvs. chefer, planerare, markberedarförare, röjare/ förröjare, skotare, skördarförare, drivningsledare mfl. Det märktes tydligt i utvärderingarna om något led fattades, eller om alla led var med. Då blev det oftast mycket positiva utvärderingar. En kommentar var "Alla led var med -alla talar nu samma språk". Ha en god framförhållning och planera in kurserna i god tid. Var på företagens egna objekt, i möjligaste mån. Lägg tid på att få fram bra objekt och börja helst med "det goda exemplet", dvs ett objekt som inleder det hela och som visar på att god hänsyn är möjligt och såhär ska det se ut. Det ska de ha på näthinnan. Var tydlig och konkret. Svamla inte för mycket. Visa var gränsen för lämningen går. Var tar lämningen slut? Prata om det som finns under mark, kulturlagret, som en förklaring till varför man inte kan köra/ markbereda ända inpå den synliga lämningen. Mer historia! I utvärderingarna framkommer det med tydlighet att historia och gärna lokal historia har ökat intresset och förståelsen av vårt skogliga kulturarv. I. Hur fortsätter verksamheten efter projektets slut? Hur kommer ni att använda det resultat som projektet skapat? Erfarenheter från projektet nyttjas i det pågående samarbetsprojektet mellan SKS och RAÄ "Bevara skogens kulturmiljöer", som skall söka svar på frågan varför kända forn och kulturlämningar fortsätter att skadas av skogsbruket. Vi kommer årligen ha kostnadsfri utbildning för blivande maskinförare vid Älvdalens utbildningscentrum, samt även åtminstone en (troligen flera) branschträffar inom området. Vi kommer from hösten 204 att kunna erbjuda uppdragsutbildningar med samma upplägg som vi haft inom projektet. Planer finns på att ha en hel utbildningsvecka under våren 204, där de som inte hann gå utbildningen kan ges möjlighet att gå denna tillsammans med deltagare från olika företag. Det informationsblad vi tagit fram kommer att distribueras där det är lämpligt. Bla i samband med skogsdagar, avverkningsanmälan mm. Resultatet av utvärderingen och djupintervjuerna kommer att distribueras ytterligare och bilda underlag för vidare arbete i frågan. Det goda samarbetet som vi har fått med skogsbruket i stort och enskilda mycket intresserade kursdeltagare samt det goda samarbetet som har blivit mellan SKS, Lst och DM kommer att hållas vid liv genom kontinuerliga träffar, kalibreringar och fortlöpande kontakter. J. Bilagor Bifoga som bilaga blanketten Godkännande - publicering av personuppgifter (LSB2:4). (Blanketten finns att hämta på Jordbruksverkets hemsida.) Bifoga material som tagits fram för att marknadsföra projektet samt eventuellt material som framställts i projektet, till exempel broschyrer, filmer och bilder.