Lenka Katila, Läkare, doktorand Inst. för kirurgiska vetenskaper, UU Smärtcentrum LARO för smärtpatienter, Akademiska sjukhuset Uppsala

Relevanta dokument
Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Henrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö

Vårdorsakat läkemedelsberoende

Beroendeframkallande läkemedel

Opioider vid långvarig ickecancerrelaterad

Patientsäker förskrivning av beroendeframkallande medicin

Nedtrappning av långvarig opioidbehandling Hur svårt kan det vara?

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Patientinformation om beroendeframkallande

Beroendeframkallande läkemedel. hur hanterar vi det i primärvården?

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Ortopedklinik Version: 4

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Smärta - behandling långvarig, nociceptiv icke-cancersmärta, Anders Mellén Terapigrupp Smärta. Långvarig, nociceptiv, icke-cancersmärta

EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer

Smärtbehandling - kvalitetsmål med bilaga

Cannabis som medicin vad säger vetenskapen?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon

Naloxon nässpray - överdosprevention

Frågor och svar om smärtlindring

ABSTRAL FÖR BEHANDLING AV GENOMBROTTSSMÄRTA VID CANCER. Broschyr till patienten och dennes anhöriga LÄKEMEDEL PATIENTINFORMATION

Nedtrappning av långvarig opioidbehandling HUR SVÅRT KAN DET VARA?

LÅGDOS METADON, FUNGERAR DET OCH HUR GÖR MAN? Per Fürst Överläkare, Doktorand Specialist i geriatrik och palliativ medicin

Behandlings-/Vårdprogram

Användningen av opioider i VGR

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

Läkemedelsbehandling vid långvarig smärta

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Screening och utredning av drogproblem

OPIOIDBEHANDLING VID LÅNGVARIG SMÄRTA Ett tveeggat vapen Biverkningar Beroende dödsfall

Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD

Största problemdrogen efter cannabis är Tramadol ökad förståelse av ett nytt drogmönster på Maria Malmö

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

ADHD & Beroendesjukdom

Smärtdagbok vid nervsmärta

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Behandlingsprogram Smärtprogrammet för patienter med långvariga smärttillstånd och ett opioidberoende

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Pernilla Isendahl. Katja Troberg. Projektledare Naloxonprojektet. Projektsamordnare Sprutbyte 2020

PENTHROX (metoksifluraani) Administrationsguide

Läkemedel och trafik

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Förskrivning av opioider för smärta-kan ge svåra biverkningar, beroende och ökad dödlighet.

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Klinisk utmaning! Hur vara professionell i mötet med läkemedelsberoende patienter? Per Steneryd Läkare TILMA

Svår mensvärk kan vara symtom på endometrios. Information för dig som arbetar i vården

Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS. Patientinformation. Socialtjänsten

HVK , kvalitetsarbete Beroendeframkallande läkemedel Sätra HC. regiongavleborg.se

Läkemedel och trafik

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet

Effektiv behandling av smärta

FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA

Del 7_10 sidor_16 poäng

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Bilaga III. Ändringar till berörda avsnitt i produktinformation

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Äldre och läkemedel LATHUND

Inledning

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Sprutbytet i Umeå. Gunilla Persson Infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

Smärta och KASAM. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN. Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Moventig (naloxegol)

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Transkript:

Lenka Katila, Läkare, doktorand Inst. för kirurgiska vetenskaper, UU Smärtcentrum LARO för smärtpatienter, Akademiska sjukhuset Uppsala Smärtdagen 2019

3500 år f. Kr. Mesopotamien användning av opium vid förlossningen 3500 f. Kr. 0 å r 2019 Brownstein, MJ. Proc Natl Acad Sci USA June, 1993 Bilder www.ancient-origins.net

Hippocrates 460-357 f.k. invärtessjukdomar, cancer 3500 f.kr. 0 2019 Alexander den Store 330 f.k trauma 1 Kritikos, PG & Papadaki SP. United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC) Bulletin on Narcotics. 1967; (3).

1527- Paracelsus opium piller och essens Laudanum 1 1680 -Thomas Sydenham, Syndenham s Laudanum (opium, sherry och örter) 2,3 lugnande 1 Drago, F. The European Pharmacology: Pharmacogenomics: From Cell to Clinic. Lisbon, Portugal: 2013 2 Martins et al. Rev Dor Sao Paolo.2012 3 Batmanabane, G. J Pharmacol Pharmacother. 2014

1806 Friedrich Wilhelm Adam Sertürner isolerade morfin från opium 1 Amerikanska inbördeskriget Soldiers disease 2 beroendessjukdom 1 Brownstein, MJ. Proc Natl Acad Sci USA June, 1993; 2 White, W., Ernest Kurtz, M.A., & Acker, C. (2001). Combined Addiction Disease Chronologies. Last accessed June 2011. 3

Opioidernas moderna historia 70 talet opioid receptor (Pert & Snyder) 1986 - Portenoy RK, Foley KM Användning vid långvarig ej cancerrelaterad smärta 1 1990-2010 talet Opioid epidemi Explosion av opioidrelaterad mortalitet Sänkt medellivslängd i USA 2 1 Portenoy RK, Foley KM. Chronic use of opioid analgesics in non-malignant pain: Report of 38 cases. Pain. 1986;25:171 186. 2. Casey, E. History of Drug Use and Drug Users in the United States. Schaffer Library of Drug Policy 2014

Det är fortfarande mycket som vi inte vet trots 5500 års historia Mesopotamie n -3500 Hippocrate s -400 År 0 Materia Medica Hua To 220 Paracels us Laudanu m 1570 Mo 180 7 Opioid receptor Kortare medellivslängd av Amerikaner

Användning av opioider vid långvarig smärta IASP statement on opioids, Pain, March 2018 Indikationer och effekt av opioider vid akut och cancer-relaterad smärta i livets slutskede är evidensbaserad, Behandling vid långvarig smärta, icke-cancer relaterad skall övervägas endast i noggrant utvalda fall, i begränsad mängd och i en begränsad tid. Även då förekommer risk för att tolerans, beroendeutveckling och övriga neuropsykologiska processer sänker livskvalitet.

Läkemedelsbehandling av långvarig smärta hos barn och vuxna behandlingsrekommendation Planeringsfasen Förberedelsefasen Riskbedömning för substansbruksyndrom Upprätta en vårdplan och anpassa den efter riskbedömningen

Läkemedelsbehandling av långvarig smärta hos barn och vuxna behandlingsrekommendation Planeringsfasen Förberedelsefasen Riskbedömning för substansbruksyndrom Upprätta en vårdplan och anpassa den efter riskbedömningen

Risk för substansbruksyndrom vid smärta Låg risk Hög risk Ålder>45 år Ingen anamnes eller hereditet Äldre tonåringar/unga vuxna för beroende Pågående beroendesjukdom Ingen psykiatrisk samsjuklighet Instabil psykiatrisk sjukdom Stabil social situation Obehandlat neuropsykiatriskt Medelhög risk tillstånd Ålder <45 år Instabil och antisocial Tidigare behandlad depression personlighetsstörning Hereditet för beroendesjukdom Utsatt psykosocial situation Tidigare beroendesjukdom

Läkemedelsbehandling av långvarig smärta hos barn och vuxna behandlingsrekommendation Planeringsfasen Förberedelsefasen Riskbedömning för substansbruksyndrom Upprätta en vårdplan och anpassa den efter riskbedömningen

Vårdplan - exempel Patient: Sven Svensson, 19430419-xxxx Ansvarig läkre: Lenka Katila Diagnos: Svårt behandlingsresistent smärta på grund av reumatoid artrit Social: pensionerad lärare, gift, 8 barnbarn Riskfaktorer: tidigare riskabel bruk av alkohol, nykterist sedan 30 år tillbaka Läkemedel: Metadon 20mgx2 Hämtningsrutin: Apoteket Hjärta, Stenhagen, Apodos var 7d Övrig behandling: Melatonin, Metoprolol, Övrigt: Läkemedel måste förvaras låst och hanteras försiktigt. Förlorade doser ersätts ej..

2. Val av läkemedel Ja/Nej Opioidkänslig smärta? Val av opioid Svag/stark Ren µ-effect? Neuropatisk smärta? Kort verkande Lång verkande Intermittent smärta Äldre patienter Kontinuerligt smärta

3. Patientinformation Risker Biverkningar Hämtningsrutiner Avtal om NPÖ

3. Patientinformation Risker Biverkningar vanlig effekt och vanliga biverkningar (förstoppning, trötthet, andningssvikt) Risk för kognitiva biverkningar Hormonella rubbningar Depression Muntorhet, karies

3. Patientinformation Hämtningsrutiner Små förpackningar Korta intervall Täta kontroller i början Apodos? Hämtning hos distriktsjuksköterska? Utdelning av hemsjukvården

3. Patientinformation Avtal om kontroller NPÖ Läkemedelsförteckning Drogtester Alkoholkonsumtion - PETh Ev. avtal med apoteket

4. Start av behandlingen Titrera dosen tätta intervall minsta förpackning, korta expeditionsintervall vid fortsatt förskrivning. Tak dos 100mg MoE Vid högre doser ökar risken för biverkningar, riskbruk och ökad smärta i form av opioid- hyperalgesi. Förebygg förstoppning och illamående. laxantia -ingen toleransutveckling för opioidernas förstoppande effekt Illamående uppträder däremot främst i inledningsskedet

5. Behandlingsuppföljning 2-4v Bra Dåligt Ny vårdplan Vid otillräcklig effekt eller besvärliga biverkningar kan ett övervägande göras att pröva byte av opioid 3-6m Sätt ut Om behandlingen inte har avsedd effekt avseende smärtlindring, funktion och livskvalitet bör den trap- pas ut, helst inom 3 månader.

5. Behandlingsuppföljning Den som påbörjar opioidförskrivning är skyldig att följa upp medicineringen tills ansvaret för patientens smärtbehandling accepterats av annan förskrivare Den som tar över en påbörjad opioidbehandling bör göra en egen bedömning

Vanliga påstående om opioider Så länge man har smärta kan man inte bli beroende Om opioider inte ger effekt måste man öka dosen Abstinens vid utsättning av opioider är livsfarlig

Vanliga felaktiga myter om opioider och motargument Så länge man har smärta kan man inte bli beroende Nej, långvarig exponering av opioider leder till beroendeutveckling oavsett om man har smärta eller inte Om opioider inte ger effekt måste man öka dosen Nej, tvärtom. Man ska bedöma om smärtan överhuvudtaget är opioidkänslig. Abstinens vid utsättning av opioider är livsfarlig Nej, den är obehaglig och kan behandlas men utgör inte livsfara.

Om patient står på opioider måste läkaren förskriva dem för att patienten inte ska bli abstinent Man ska lindra smärta till NRS 3.

Om patient står på opioider måste läkaren förskriva dem för att patienten inte ska bli abstinent Nej, varje läkare bör göra sin egen risk- och situationsbedömning. Man ska alltid lindra smärta till NRS 3. -Nej, detta gäller bara akut smärta. Vid långvarig smärta kan smärtan oftast inte lindras till dessa nivåer och utan det är snarare fysisk aktivitet, livskvalitet och funktion som bör bedömas.

Nedtrappning av opioider 0-60 MoE via primärvården 60-200 MoE smärtkliniken Över 200 MoE beroendekliniken Med hänsyn till diagnos avseende smärta och grad av beroende.

Tio goda råd om opioidbehandling 1. Följ Läkemedelsverkets rekommendationer för smärtbehandling vid långvarig smärta hos vuxna och barn! 2. Förskriv små mängder åt gången, till dig kända patienter eventuellt med itererade recept. 3. Tveka inte att använda screening för droger och alkohol vid misstanke om sidomissbruk.

Tio goda råd om opioidbehandling 4. Det är du som sitter vid receptmodulen, ordinerar dos och bestämmer reglerna, inte patienten! 5. Vid förekomst av stulna, borttappade eller förstörda läkemedel kräv kopia polisanmälan samt reglera opioidförskrivning till exempel med apodos. Doser bör inte ersättas utan endast i särskilt övervägda och undantagsfall.

Tio goda råd om opioidbehandling 6. Behandla aldrig med högre doser än du mäktar att sätta ut! 7. Förskriv aldrig opioider och övriga beroendeframkallande läkemedel i stress eller under tidspress. Fredag eftermiddag är inte undantag. 8. Kombinera helst inte opioider med bensodiazepiner eller övriga sedativa. Alkohol är inget att rekommendera heller!

Tio goda råd om opioidbehandling 9. Vid förskrivning till dig okända patienter kräv alltid samtycke till nationell patientöversikt (NPÖ) och läkemedelsförteckning för granskning och bekanta dig noggrant med patientens fall. 10. Den tid du investerar i att säga nej är mer värd än den tid du vinner genom att skriva recept på 5 minuter!