Övergripande syfte med avhandlingen

Övergripande syfte med avhandlingen Att beskriva förutsättningar barn har att förhålla sig till när de behöver gå på toaletten i skolan och vilken betydelse dessa får för toalettvanorna

Skolbarns blåskontroll Vid skolstart har de flesta barn uppnått blås- och tarmkontroll innefattande social kontroll (behärska toalettmiljön, hygien, av och påklädning). 4,5% av förstaklassare har ofrivilligt läckage enstaka gång per månad och 2,5% har läckage mer än en gång per vecka. Daginkontinens 1,5% vanligare hos flickor vid 7-års ålder Inkontinens innefattar ofta att ha hastigt påkomna trängningar

Skolbarns toalettvanor 7-15 åriga skolbarn oavsett kön tömmer blåsan 3 8 ggr under sin vakna tid. Mängden urin som föranleder tömning varierar stort Volymen urin som barn kissar är störst vid toabesöket på morgonen Behovet av tarmtömning varierar hos barn i skolåldern, yngre skolbarn bajsar oftast 1-2 ggr per dag.

Förutsättningar för optimal blåstömning Ta god tid på sig Hitta avslappnad sitt- eller ståställning (avslappnad bäckenbottenmuskulatur) Ostörd miljö att vara ifred God tarmpassage

Hälsorisker förknippat med toalettvanor Att regelbundet ha bråttom under toalettbesök, att inte hinna kissa färdigt, kvarstående urin i blåsan - risk att utveckla urinvägsinfektion Vanan att hålla sig, att undantränga signal på tömningsbehov, risk att utveckla funktionsstörningar inkontinens och förstoppning samt urinvägsinfektion Drygt 20% av skolbarn uppskattas ha hälsoproblem relaterat till urinvägar och tarm, ofta dolt problem.

Uroterapeutisk behandling vid funktionell blåsstörning Syfte: Normalisera blåsfunktionen och förebygga ytterligare besvär Barnets medverkan nödvändig, personligt utformat träningsprogram innefattande regelbundna toalettbesök samt blåstömningsteknik Kissa minst varannan till var tredje timma eller oftare vid behov Ta god tid på sig och i lugn och ro sitta med fötterna stadigt på golvet, inta en sittställning så att bäckenbottenmuskulaturen blir avslappnad, och därefter kissa tomt.

Skoltoaletten En toalett per 15 elever Funktionshindrade barn speciellt anpassad toalett Toaletten ska ligga avskilt Säkert lås som inte ska kunna lirkas upp Tvättplats i nära anslutning Toapapper, pappershanddukar el annan torkanordning, uppsamlingskärl för sanitetsbindor, klädkrok, spegel och bägare för dricksvatten ska tillhandahållas Inte placerade i samband med matrum Skall rengöras dagligen

Studie I Syfte: Att undersöka 6-16-åriga skolbarns uppfattningar om skoltoaletter och om dessa påverkar blås- och tarmtömningsvanor under skoltid Åtta grundskolor i olika stadsdelar i Göteborg Urvalet av deltagande barn kom att ske utifrån lärares bedömning av schemautrymme för barnens ifyllande av enkäten och beroende på närvaro den dag undersökningen gjordes. Deltagandet var frivilligt, anonymitet försäkrades barnen och föräldrars medgivande inhämtades. 385 barn, 194 flickor och 191 pojkar (6-16 år) deltog i studien. Ett semistrukturerat frågeformulär med 28 frågor utgjorde underlaget för datainsamlingen.

Frågeformuläret

Resultat studie I Hur toaletterna var organiserade påverkade inte toalettvanorna. Uppfattningen om den hygieniska standarden på toaletten skilde sig beroende på barnens ålder. Äldre barn mest negativa och barnen på mellanstadiet minst negativa. 15% undvek om möjligt alltid toalettbesök i skolan 16% av samtliga 385 barn (25% av de äldre) kissade inte på toaletten i skolan. 63% av samtliga barn (80% av de äldre) bajsade inte på toaletten i skolan.

Forts. resultat 60% hade inte alltid tillgång till toapapper 75% hade inte alltid tillgång till tvål 67% hade inte alltid tillgång till pappershandduk 72% upplevde toaletterna som aldrig eller bara ibland som rena 70% upplevde att det ibland eller alltid var kiss eller bajs på toalettringen 50% upplevde att det ibland eller alltid var kiss och bajs på golvet 58% tyckte att det alltid eller nästan jämt luktade illa på toa

Forts resultat Stor osäkerhet rådde kring låsen på toaletterna och många barn har svårt att hantera dem. Osäkerheten ökade i takt med barnens ålder. 22% hade svårigheter att hantera låset inifrån 32% visste inte om det gick öppna dörren utifrån 3% visste att det förekom mobbning på toaletten, 57% svarade att de inte visste om det förekom 41% av barnen fick alltid tillåtelse att gå på toaletten under lektionstid.

Forts resultat 39% uppgav att de aldrig eller bara ibland kunde känna lugn och ro på toaletten 33% av de äldre barnen angav rädsla som skäl till undvikande av toalettbesök Konklusion: Många barn upplever skoltoaletten som smutsig, illaluktande och osäker. Syn och luktintryck liksom rädsla och avsaknad av nödvändig utrustning på toaletten är skäl till undvikande av toalettbesök i skolan och undvikandet ökar med åldern.

Studie II Syfte: Att beskriva erfarenheter i skolan hos barn som behandlas för funktionell blåsstörning 20 skolbarn mellan 8-14 år, 12 flickor och 8 pojkar, som genomgick uroterapeutisk behandling för funktionell blåsstörning deltog i studien. Två övergripande frågor låg till grund för intervjuerna; Berätta vad du gör när du behöver gå på toaletten i skolan, Berätta hur det är i skolan när man har blåsproblem.

Resultat studie 2 Textanalysen ledde fram till fyra kategorier och ett tema; Motsägelsefulla regler Osäkert socialt stöd Riskfyllda toaletter Knep för att bemästra Att befinna sig i ett dilemma

Resultat studie II Hälften av barnen hade informerat sin lärare om hälsoproblemet. Att berätta för kompisar var på gott och ont, vid osämja kunde informationen användas på ett negativt sätt. De som valt att berätta; Bra för då kan hon påminna mig, Bra för då behöver jag inte förklara, Kompisarna brukar också sätta sig på huk så de andra inte ser det, En tjej utnyttjar det hon säger så där (försmädligt) ska du inte gå på toa nu? De som inte valt att berätta; Det är ingen idé för jag tror inte läraren skulle komma ihåg det, NN får gå på toa för hon har kissproblem. Samtliga barn var väl införstådda med att de skulle gå på toaletten varannan eller var tredje timma; Jag tänker på det varje lektion och varje rast.

Forts resultat Lärarnas regler för toalettbesök varierade från tid till annan och var inte i samklang med uroterapeutens instruktioner. Barn kände sig beroende av lärarens välvilja för att få sitt toalettbehov tillfredsställt; Ibland säger hon nej ibland säger hon ja, Hon skriver upp ifall man vill gå mer än en gång, Om läraren är sträng måste man vänta tills hon sagt det som är viktigt. Toalettrummets yta och ljusförhållande påverkade barnen och toaletterna upplevdes smutsiga, skräpiga och illaluktande; Man känner sig trängd där, Det är så mörkt därinne, Det är ju bakterier på papper som man har torkat sig på och det ligger papper överallt, det är inte så renligt, Det luktar som när man är sjuk. Låsanordningarna var svåra att hantera och ryktet om att låset kunde manipuleras utifrån ledde till rädsla att bli sedd under toalettbesöket och att avsluta toalettbesöket för tidigt; Pinsamt om någon öppnar, Man känner att man inte är tillräckligt snabb och då måste jag skynda mig ännu mera.

Forts. resultat Barnen undvek toalettbesök med hjälp av olika hämningsmanövrar både på rasten och under lektionstid vilket ledde till fysiska olägenheter och koncentrationssvårigheter; Jag springer, Jag står med mina ben som om jag stretchar och så tänker jag på döden så jag inte ska skratta, Jag sitter och så skakar jag med fötterna, När jag kniper tänker jag bara på att dagen ska ta slut, Man hör inte vad läraren säger. De flesta av de 20 intervjuade barnen valde att inte följa egenvårdsinstruktionerna dvs att göra regelbundna toalettbesök när de var i skolan. De använde allehanda tekniker för att om möjligt hålla sig, vilket innebar såväl psykiska som kroppsliga olägenheter. Toalettmiljöns beskaffenhet liksom risken att bli upptäckt för att blåsproblem hade stor inverkan på barnens val.

Studie III Syfte: Att beskriva barns erfarenheter av skolans regler för toalettbesök och betydelsen av dessa 19 skolbarn, 8 pojkar och 11 flickor, mellan 9 och 16 år, i fem skolor intervjuades under skoltid i skolan. Intervjuerna varade mellan 15 till 30 minuter. Föräldrars samtycke erhölls, och barnen tillförsäkrades konfidentiellt handhavande av identitetsuppgifter. Datainsamlingen skedde genom intervjuer utifrån fyra öppna frågor; Berätta hur det är i din skola när man behöver gå på toaletten, Berätta hur är det att gå på toaletten under rast, Berätta vad du gör om du behöver gå på toaletten under lektionstid, Berätta vad läraren säger när du behöver gå på toaletten under lektionstid. Analys enligt Krippendorff s teknik för innehållsanalys.

Resultat studie III Barnen var ovetande om det fanns skriftlig information om regler för toalettbesök och endast ett fåtal hade fått muntlig information av sin lärare om hur de skulle gå tillväga. Enligt barnen bestämde varje enskild lärare reglerna för toalettbesök; Ingen har berättat om reglerna, Lärarna gör reglerna för toalettbesök, När man haft dem en tid så vet man hur de vill ha det. Barnen hade uppfattat att toalettbesök förväntades utföras under rasten; Läraren frågar varför gjorde du det inte på rasten?. Att räcka upp handen och tala om att de behövde gå på toaletten var vanligt, men det var också möjligt att gå fram till läraren för att där informera om behovet. Några få barn kunde gå på toaletten utan att behöva säga till. Besöken förväntades ske snabbt och obemärkt så att lärarens undervisning inte äventyrades. Fler än en önskan om toabesök under lektionen fordrade en utförlig förklaring; Vi räcker upp handen och frågar om vi får gå på toaletten, Du har redan varit en gång det räcker, Du måste säga att jag är orolig i magen idag så jag måste gå på toaletten.

Forts. resultat Toaletterna upplevdes av de flesta som äckliga, illaluktande och osäkra. Toalettbesök gjordes oftast bara när det var absolut nödvändigt; Jag går inte om jag inte är tvungen. Under korta raster var det svårt att hinna med toalettbesök eller så fanns inte behovet just då. Barnen skulle hämta nya böcker i sitt skåp och prata med kompisar eller leka. Det var svårt att planera toabesök; Du behöver inte kissa precis efter du har druckit men när du är i klassrummet så känner du det, Man leker och så glömmer man. Det kunde upplevas pinsamt att visa sitt toalettbehov för andra skolkamrater; Jag har alltid känt det pinsamt att gå på toaletten, Jag har alltid skämts för att gå in på toaletten. Ett toalettbesök uppfattades av framför allt äldre barn som en privat angelägenhet; Det är litet personligt.

Det var vanligt att behöva gå på toa under lektionstid. Förutom att det fysiska behovet då gjorde sig gällande upplevdes det tryggare att gå när andra barn inte befann sig utanför toaletterna; Det är säkrare att gå under lektionstid, Om du har en krona kan du öppna dörren från utsidan det hände en kompis han kom inte till skolan på en vecka, Om någon ropar skynda går det inte att kissa. Lärarens inställning till toalettbesök kunde ändras från stund till annan och en restriktiv hållning kunde skapa problem; Ibland säger hon ja och ibland säger hon nej, En del som räcker upp handen får vänta i evigheter. Det rådde samstämmighet bland barnen om att toalettbesök inte fick göras under lärarnas undervisning, genomgångar och när det var prov. Att räcka upp handen och inför sina klasskamrater informera om sitt toalettbehov kunde upplevas generande; Inte när läraren undervisar, Alla behöver inte få veta att jag behöver kissa. Utsatt för att avslöja det mest privata. Att bli avslöjad under toalettbesök kalkylerades störst under rasten. Barn valde därför att utföra toalettbesök under lektionstid. För att då få gå kunde innebära att inför sina klasskamrater tvingas avslöja det behov som uppfattades som mest privat.

Studie IV Syfte: Att beskriva inställningar och strategier hos lärare när barn behöver gå på toaletten. 17 lärare med lång yrkeserfarenhet från fem grundskolor i Göteborg intervjuades under skoltid i skolan. Intervjuerna varade mellan 15 till 30 minuter.

Resultat studie IV Lärarnas inställning, att barn ska gå på toaletten när de behöver eller vill, var baserad på egna eller familjemedlemmars erfarenheter; Viktigt att få gå när man behöver, När man vill ska man gå, Man behöver bara gå till sig själv. Enl. lärarna fanns inga allmänna regler för toalettbesök i skolorna utan det stod alla fritt att bestämma sätt att hantera barnens toalettbehov. Lärarna var medvetna om varför barn vill göra toalettbesök under lektionstid. På rasten hann barnen inte, barnen blev störda under toalettbesöket och för en del barn var det genant att visa att de behövde gå på toaletten; De hinner inte på rasten, Rädda att någon ska komma in. De flesta lärare hade uppfattningen att det fanns vissa barn som utnyttjade toalettbesök som förevändning för andra aktiviteter; Det är väldigt enkelt att säga jag behöver gå på toa för att komma bort en stund, Sitter de i uppehållsrummet har de gjort sitt.

Forts. resultat Lärarens egen personlighet, barnens ålder liksom aktuell situation uppfattades styra deras hantering av barnens önskan om toalettbesök. Få lärare hade informerat barnen om sina regler. De såg att barnen ändå i sinom tid lärde sig dessa; Har aldrig sagt det, Barn lär sig koda läraren. Under lärarens undervisning, genomgångar och under prov tilläts i allmänhet inte toalettbesök; Jag styr toalettbesök till rasten, När jag pratar ska alla lyssna. De flesta lärares krav för tillåtelse till toalettbesök var att barnen skulle informera om toalettbehovet. Vanligast var att barnen skulle räcka upp handen, vänta på tur att tala för att sedan informera om sitt behov och efter tillåtelse gå på toaletten. Det fanns också möjlighet att söka upp läraren och där delge informationen, Jag frågar efter skäl.

Sammanfattning Många barn är hänvisade till skoltoaletter med så undermålig hygien och standard att de undviker att använda dem. Svårhanterliga låsanordningar och utanför väntande barn skapar otrygghet och osäkerhet och påverkar barns toalettvanor. Toalettmiljön i skolan underlättar inte egenvården och kan förlänga behandlingstiden för barn med blåstömningsproblem. Rasten är den tidpunkt som är lämpligast för toalettbesök ur ett lärarperspektiv men är inte alltid fallet utifrån barns behov. De regler för toalettbesök som lärare har tydliggörs inte för barnen vilket skapar osäkerhet. Det finns lärare som prioriterar undervisningssituationen före att tillgodose barns toalettbehov. Barns behov och rätt till privacy vid toalettbehov respekteras inte alltid i skolmiljön. Barn är inte alltid delaktiga i beslut rörande deras arbetsmiljö

Vad går att göra? Kontinuerlig rengöring och påfyllning av handdukar och tvål under skoldagen Ventilation genom att dörrarna står öppna då de inte används Fungerande säkra lås Åtgärda dålig eller trasig belysning Musik på toaletten Inga barn får befinna sig precis utanför toaletten (markerat område) Vuxna i omlopp under rasterna

Gemensam policy för barns toalettbesök utformad efter barns behov (Barn, föräldrar och skolpersonal) Undervisning till barn och lärare om barns toalettbehov och toalettvanor samt konsekvenser för hälsan (skolsköterska alt uroterapeut) Kontinuerlig diskussion i klasserna av vikten av att hålla rent och snyggt på toaletten Öka föräldrarnas intresse för barnens toalettvanor under skoltid