Funktionsnedsättning och toalettbesök. intervjuer och tankar om användares behov av tillgänglighet

Transkript

1 Funktionsnedsättning och toalettbesök intervjuer och tankar om användares behov av tillgänglighet

2 Min balans är nedsatt så jag kan inte springa ut i skogen och kissa när jag är ute och åker bil. Men öppnar man både fram och bakdörren på bilen kan man sätta sig emellan utan att synas! Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: Kicki Reifeldt, HI URN:NBN:se:hi pdf (pdf) Artikelnummer: pdf Publikationen är endast utgiven i elektronisk form och kan hämtas som ett pdf-format på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Funktionsnedsättning och toalettbesök intervjuer och tankar om användares behov av tillgänglighet Kicki Reifeldt Hjälpmedelsinstitutet

4 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 6 Gå på toaletten... 7 Hur tänker en person med funktionsnedsättning om sina toalettbesök och vad är viktigast för att det ska fungera bra?... 7 Kontroll... 8 Stöd... 8 Toalettrummets utformning... 9 Äldres behov... 9 Individuella behov Byte av inkontinensskydd Tekniska hjälpmedel... 11

5 Förord Den här skriften är ett resultat av intervjuer med 38 personer som har neurologiska skador eller sjukdomar. Intervjuerna genomfördes i deras hem. Under samtalet berättade intervjupersonen fritt om sina toalettbesök. De behov som beskrevs sammanställdes tillsammans med intervjuaren och värderades av den intervjuade personen. I efterarbetet har behoven sammanfattats och sorterats i kategorierna - kontroll, stöd, toalettrummets utformning och individuella behov. Syftet med arbetet var att ta reda på hur en person med funktionshinder tänker om sina toalettbesök och vad som är viktigast för att det ska fungera bra? Skriften vänder sig till förskrivare av tekniska hjälpmedel och yrkesgrupper som arbetar med bostadsplanering, ombyggnad och/eller nyproduktion av äldrebostäder. Göteborg, februari 2012 Hjälpmedelsinstitutet Kicki Reifeldt Leg arbetsterapeut/verksamhetssamordnare 5

6 Sammanfattning Alla har intresse av att kunna välja tillfället för sitt toalettbesök. Det förutsätter att toalettbesöken kan ske utan större problem. Med en väl tillrättalagd fysisk miljö (svängrum, rätt höjd på toastolen, stöd på rätt ställe osv.) undanröjs de största hindren. Med bra och relevanta hjälpmedel som ytterligare stärker upp den fysiska miljön underlättas toalettbesöket ännu mer. Finns det dessutom utrymme för bra rutiner och klara besked till assistenten hur han/hon på ett respektfullt sätt bäst assisterar en person med funktionsnedsättning finns det riktig bra förutsättningar för ett lyckat toalettbesök även utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. 6

7 Gå på toaletten Hitta toaletten, öppna dörren och gå in, stänga och låsa om sig för att få vara ensam och ifred. Ordna med kläderna och sätta sig ner på toalettsitsen. Sitta ensam i lugn och ro (ingen kö utanför) avslappnad med fötterna i golvet. Torka sig, spola, ordna med kläderna, tvätta och torka händerna. En koll i spegeln. Ett alldeles vanligt besök på toaletten. Vi uppskattar också om det är rent och fräscht, att det inte är för trångt och att belysningen är bra. Men vad har Du mest behov av, är det att låsa dörren eller kunna spola efter dig? Hur vi värderar våra behov är individuellt. Hur tänker en person med funktionsnedsättning om sina toalettbesök och vad är viktigast för att det ska fungera bra? I en studie genomförd på HjälpmedelsCenter Väst i Göteborg , intervjuades 38 personer med neurologiska sjukdomar eller skador 2. Tolv av dem kan gå kortare sträckor med hjälpmedel, övriga (26) är rullstolsburna. Under intervjun berättade man fritt om toalettbesöken. De behov som beskrevs under samtalet sammanställdes tillsammans med mig och värderades av intervjupersonerna med poäng på följande sätt: 9 behov av avgörande betydelse 7 behov av stor betydelse 5 behov med viss betydelse 3 behov med liten betydelse 1 Sedan 2010 är HjälpmedelsCenter Väst en del av Hjälpmedelsinstitutets verksamhet och ligger i Göteborg. 2 MS (multipel skleros), Neuromuskulära sjukdomar (Duchennes och Limb girdle muskeldystrofi), Ataxier, CP (cerebral pares) och ryggmärgsskador. 7

8 I efterarbetet har alla behov som beskrivits i intervjuerna sammanfattats och sorterats i kategorierna - kontroll, stöd, toalettrummets utformning och individuella behov. Kontroll Att planera, ha god framförhållning och rutiner är viktigt för att ha kontroll över sina toalettbesök och poängsattes högt. Dagen börjar kanske med att redan i sängen tänka igenom dagens program och var och när toalettbesöken ska planeras in. I nya miljöer gäller det att snabbt ta reda på var toaletten ligger och kontrollera att den är tillgänglig. Toalettbesöket planeras in så nära en bokad färdtjänstresa som möjligt för att klara hela resan. Är bilen försenad och resan tar längre tid än beräknat spricker planen! För att toalettbesöket inte ska ta mer tid än nödvändigt utförs de så rutinmässigt som möjligt. Det sparar kraft. Många använder sig också av olika knep för att skjuta upp eller öka kontrollen av toalettbesöken. Exempel på knep är att inte dricka i nära anslutning till en bilresa, kartlägga alla toaletter på väg till/från jobbet. Jag måste kissa det sista jag gör innan jag går och lägger mig. När jag tar av mig strumporna och blir kall om fötterna blir jag kissnödig fortare. Jag tar till det knepet när jag är trött och vill komma i säng. Stöd För en tredjedel av intervjupersonerna har behovet av stödhandtag/grepp på rätt ställe avgörande betydelse för toalettbesöken. I brist på, eller som komplement till vägg-/golv-/tak-monterade stödhandtag används handfatet, tvättmaskinen, radiatorer och väggar att ta tag i och stödja sig mot. Avgörande för att orka sitta en längre stund (i sin ensamhet), kunna krysta, ta av och på byxor/trosorna sittande etc, är att sitta stadigt i balans (med stöd) på toalettstolen. Möjligheterna till det ökar med en bra form och understödsyta på toalettringen, att båda fötterna når ner till golvet och att det vid behov finns stödhandtag i rätt höjd på sidan av toalettstolen. 8

9 Toalettrummets utformning Många behov av avgörande eller stor betydelse för toalettbesöken, riktas mot toalettrummets utformning, men först och främst bedöms tillgängligheten. Går det att ta sig in genom dörren med sitt hjälpmedel? Finns tillräckligt med svängrum för förflyttningarna och för rullstolens placering på rätt sida av toalettstolen (och plats för assistenten)? Mattor och olika föremål (eller skräp) på golvet, sluttande och blöta (hala) golv innebär problem för många användare. Att få sitta på toaletten i fred och i lugn och ro var det behov som rankades högst av alla som deltog i intervjuerna. Det hänger ihop med att kunna öppna och stänga dörren. Samstämmigt är toalettstolens höjd av avgörande betydelse för dem som förflyttar sig självständigt - stående eller sittande - till/från toalettstolen. Rätt höjd på toalettstolen är också av stor betydelse för att kunna sitta stadigt i balans med fötterna i golvet (se stöd). En ren och fräsch toalettring är särskilt viktigt för dem som behöver justera sin sittställning genom att greppa om toalettringen. Det är också viktigt att nå toalettpappret, kunna tvätta händerna (nå tvål, handfat, handduken), se sig i spegeln och kunna hantera belysningen. Äldres behov Landstinget Västmanland genomförde 2005 en studie 3 om äldres svårigheter vid toalettbesöken i sitt hem. Studiens typiska undersökningsperson är en mycket gammal kvinna som bor ensam i en lägenhet och har omfattande hemtjänst. Det stora problemet för de äldre var att ta sig in på toaletten på grund av trösklar och för smala dörröppningar med ett gånghjälpmedel. Toalettstolens felaktiga höjd och avsaknad av stödhandtag var också ett betydande problem för många. I studien framkom att samtliga äldre som deltog i studien inte fick gå på toaletten när de behövde och att flertalet använder blöja. 3 Meddelande 2005:2 En spricka i muren, Bo Engström, 9

10 Individuella behov I kombination med behov av stöd, kontroll och bra utformat toalettrum, har var och en individuella behov av avgörande betydelse. Förflyttningen mellan rullstolen och toalettstolen måste ofta ske på ett visst sätt. Fötterna måste vara på rätt ställe, användaren måste ha fritt för att kunna använda sina armar, förflyttningen ska ske etappvis, är några exempel. För att toalettbesöken ska bli bra, behöver användaren känna sig respekterad och ha en bra kommunikation med assistenten. Assistentens behov Förflyttningar till/från toaletten skiljer sig från andra förflyttningar på fler sätt. Förutom att den funktionshindrade personen behöver ett individuellt anpassat stöd i sina förflyttningar till/från toalettstolen ska även av och påklädning och ibland byte av inkontinenshjälpmedel fungera. Assistenten behöver ofta komma åt och torka användaren efteråt. Toalettutrymmet är ofta trångt med liten plats för användaren, dennes rullstol, assistent och tekniska hjälpmedel. Det gör att assistenten har begränsade möjligheter att inta bra arbetsställningar. Då kan det vara mer praktiskt att sköta av och påklädning i sängen eller intilliggande utrymme och transportera den funktionshindrade personen in till toaletten sittande på en mobil dusch/toastol. Hur ser hjälparen (personal, assistenter) på toalettförflyttningarna? För att ta reda på det intervjuades ett flertal assistenter om vad hon/han tyckte var det viktigaste för att toalettbesöken ska fungera bra utifrån en bra arbetsmiljö. Toalettrummet ska ge utrymme för bra arbetsställningar och ha gott om utrymme för hjälpmedel. Förflyttningarna ska vara säkra (för både assistenten och den funktionshindrade) och enkla att utföra med så få moment som möjligt för att inte bli allt för tidskrävande. Assistenten vill ha klara och tydliga instruktioner på hur förflyttningarna bäst ska utföras och vad man kan förvänta sig att den funktionshindrade klarar själv. 10

11 Byte av inkontinensskydd I samband med toalettbesöket ska ett nytt inkontinensskydd läggas/sättas på plats. Det sker vanligtvis när den funktionshindrade ligger ner i sängen eller står bredvid sängen eller toalettstolen. Ibland ska byxor och blöjor tas av och på när han/hon sitter i en lyftsele. Inkontinensskyddets utformning, typ och form på fastsättningstejpen kan var för sig eller tillsammans komplicera arbetet för assistenten. Beroende på situationen innebär ett byte av inkontinensskydd att assistenten måste anpassa sin kroppsställning och fysiska styrka till olika situationer. Enligt en studie 4 genomförd vid Linköpings Universitet 2002, har inkontinensskyddets utformning stor inverkan på belastningen i assistentens ländrygg och dennes uppfattning av fysisk ansträngning. Beroende på skyddets utformning, kräver ett byte en hel del arbetsmoment som styrs av begränsningar när det gäller svårighet att se hur skyddets fästanordningar ska hanteras. Ju längre tid det tar att få skyddet på plats desto längre tid står assistenten med en kombination av vridning/böjning av ländryggen. Tekniska hjälpmedel De hjälpmedel som främst används i samband med toalettbesök är hjälpmedel som stödjer användaren 5 i att resa sig upp eftersom det underlättar av- och påklädningen av byxor. Vanliga hjälpmedel är vårdbälte, vridplatta med stödhandtag, överflyttningsplattform, uppresningslyftar och personlyftar med lyftsele för sittande överflyttningar. I mindre utsträckning användes glidskiva för sittande överflyttning mellan rullstol och toalettstol. Vanligt var också att man utnyttjade stödhandtag på väggen och toalettarmstöd. Användaren har behov av att sitta bekvämt och i balans med fötterna i golvet för att kunna utföra sina behov. Många har fasta eller fristående förhöjningar som anpassning på sin toalettstol. Ibland används mobil dusch/toastolar som anpassning eller till att transportera användaren till/från toaletten. 4 Ergonomi i hygienprodukters design, T Cederqvist, B Magnusson, J RC Axelson, Avdelningen för Industriell Ergonomi, Linköpings Universitet, en person med funktionshinder som använder tekniska hjälpmedel 11

12 Förhöjningarna underlättar för användaren att resa sig upp men kan samtidigt innebära att fötterna inte når ner till golvet. Det kan åtgärdas med en fotpall. Många upplever att toalettstolsförhöjningen inte har samma komfort på sitsen som en vanlig toalettring har. Det kan påverka både balansen och komforten särskilt om användaren behöver sitta en längre stund för att uträtta sina behov. Att kunna torka sig själv är skönt men inte möjligt för alla beroende på nedsatt rörlighet eller svårighet att nå runt sin kropp. En bidé toalett med dusch och efterföljande tork funktion kan i det fallet vara en bra lösning. 12

13 Funktionsnedsättning och toalettbesök intervjuer och tankar om användares behov av tillgänglighet Alla har intresse av att kunna välja tillfället för sitt toalettbesök. Det förutsätter att toalettbesöken kan ske utan större problem. Med en väl tillrättalagd fysisk miljö (svängrum, rätt höjd på toastolen, stöd på rätt ställe osv.) undanröjs de största hindren. Med bra och relevanta hjälpmedel som ytterligare stärker upp den fysiska miljön underlättas toalettbesöket ännu mer. Finns det dessutom utrymme för bra rutiner och klara besked till assistenten hur han/hon på ett respektfullt sätt bäst assisterar användaren finns det riktig bra förutsättningar för ett lyckat toalettbesök även utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att medverka till bra och säkra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle. Hjälpmedelsinstitutets verksamhet omfattar provning och stöd vid upphandling av hjälpmedel, forskning och utveckling, utredningsverksamhet, utbildning och kompetensutveckling, internationell verksamhet samt information och kommunikation. Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Box 2047, Sundbyberg Tfn Fax Texttfn E-post Webbplats Artikelnummer pdf