för en bättre studentstad slutrapportering

för en bättre studentstad slutrapportering 1

7 krav för en bättre studentstad - slutrapportering Utgiven av: Uppsala studentkår (2018) Författare: Sovran Martet Medförfattare: Max Stenberg Grafisk form: Hanna Andtbacka Illustrationer och bilder: Marjo Palokangas Korrekturläsning: Carin Leibring Svedjedal Tryck: LaserTryck.se, Stockholm Dnr: 31:17/18 ISBN: 978-91-982848-8-1 2

7 krav för en bättre studentstad - slutrapportering Inför kommun-, landstings- och riksdagsvalet 2014 drev Uppsala studentkår kampanjen 7 krav för en bättre studentstad riktad mot lokala politiker i Uppsala. De sju krav som valdes ut var alla konkreta förslag som berör studenters tillvaro, och som sammantaget skulle höja studenternas livskvalitet i Uppsala om de uppfylldes. Uppsala studentkår ansåg att de sju kraven var en förutsättning för att Uppsala skulle bli en bättre studentstad att leva och studera i. Kampanjen fick genomslag i lokala medier, och kommunpolitiker från sju partier deltog i en debatt strax innan valet 2014. Två år senare, 2016, halvvägs in i mandatperioden granskade vi kommunens och regionens arbete med att förbättra situationen för studenterna i Uppsala utifrån våra 7 krav. Rapporten[1] visade att en del arbete hade kommit igång, men att mycket återstod att göra. I samband med uppföljningen uppdaterade vi de 7 kraven utefter förändringar som skett under mandatperioden. Denna rapport är en avslutande granskning av hur väl kommunen och regionen har uppnått Uppsala studentkårs 7 krav för en bättre studentstad. Rapporten är uppdelad och strukturerad utifrån de 7 kraven, och varje krav utgör ett eget kapitel. Varje kapitel inleds med en kort återgivning från halvtidsrapporten. I återgivingen presentererar vi även de uppdaterade kraven från halvtidsrapporten. Efter det följer en genomgång av vad som skett från dess att vi lanserade kraven i augusti 2014 till juni 2018. I denna granskning uppmärksammar vi vad kommunen och regionen (och när det är relevant i samarbete med Uppsala universitet) har gjort för att uppfylla kraven. Efter det presenterar vi hur det har gått med våra uppdaterade tillägg. Varje kapitel avslutas därefter med ett omdöme från Uppsala studentkår om kravet har uppnåtts eller inte. [1] Uppsala studentkår. 2016. 7 krav för en bättre studentstad: uppföljning i halvtid. 3

för en bättre studentstad UPPSALA STUDENTKÅRS 7 KRAV Att företräda studenterna gentemot lokala politiker och makthavare är en viktig del av Uppsala studentkårs arbete. Inför valen i september 2014 drev Uppsala studentkår flera frågor gentemot lokala politiker för att göra det bättre för studenterna. I denna slutrapportering ser vi tillbaka på våra 7 krav och hur långt kommunen och regionen har kommit i arbetet med att uppfylla dessa, så att Uppsala kan bli en bättre studentstad.

1 4000 HYRESRÄTTER Många söker sig till Uppsala för att studera. Men bostadssituationen för studenter är kaotisk och det är svårt att hitta ett stabilt och tryggt boende. Studenter ska inte behöva köpa en bostad för att kunna studera. Bristen på hyresrätter slår hårt mot studenter och unga. Därför måste fler hyresrätter byggas. Vi vill se 4000 nya hyresrätter i Uppsala de kommande fyra åren.

1. 4000 HYRESRÄTTER Från halvtidsrapporten I halvtidsrapporten från maj 2016 framkommer att Uppsala kommun fortfarande har mycket arbete kvar att genomföra för att nå Uppsala studentkårs krav på att färdigställa 4 000 nya hyresrätter under mandatperioden 2014-18. Rapporten nämner att kommunen bör öka byggtakten med minst 300 procent för att hinna uppfylla kravet[2]. På grund av byggtakten uppdaterade vi kravet. För att höja incitamenten till hyresrättsbyggande, öka byggtakten, och förbättra studenternas bostadssituation föreslog Uppsala studentkår att kommunen bland annat skulle genomföra vissa regellättnader; två förslag var att avskaffa parkeringsnormen[3] och att kommunens bostadsförmedling skulle vara avgiftsfri[4]. Ökad byggtakt med fortsatta normer och avgifter Sveriges förenade studentkårer (SFS) publicerar årligen vid höstterminens start en bostadsrapport där bostadssituationen i landets studentstäder granskas. I denna bostadsrapport återkommer Uppsala ständigt som en rödlistad studieort, och så har det varit under hela mandatperioden 2014-2017[5]. I Uppsala har byggtakten på senare tid ökat och det byggs idag som aldrig förr. Under tre år, 2014-2016, färdigställdes 1 049 hyresrätter i Uppsala kommun och under år 2017 färdigställdes 1 059 hyresrätter. Att byggtakten har ökat är därmed ett faktum. Likväl är det tyvärr ett faktum att kommunen inte uppnått Uppsala studentkårs krav på 4 000 nya hyresrätter, och ser inte heller ut att göra det innan kommunalvalet i september 2018[6]. Uppsala kommun har inte heller avskaffat parkeringsnormen; däremot fattade kommunen i oktober 2016 beslut om att ändra parkeringstalen vid nybyggnationer. Enligt de gamla parkeringstalen behövde byggföretag bygga 0.8 parkeringsplatser för varje lägenhet som var större än 46 kvadratmeter, och 0.2 parkeringsplatser för mindre lägenheter. Byggföretag som främjar cykling och kollektivtrafik kan nu i dialog med [2] Uppsala studentkår. 2016. 7 krav för en bättre studentstad: uppföljning i halvtid, s. 8. [3] Parkeringsnormen innebär att det vid nybyggnationer också måste byggas ett visst antal parkeringsplatser per lägenhet. [4] Uppsala studentkår. 2016. 7 krav för en bättre studentstad: uppföljning i halvtid, s. 8-9. [5] Sveriges förenade studentkårer (SFS). 2017. SFS Bostadsrapport 2017, s. 8. [6] Statistiska centralbyrån (SCB). 2017. Färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region, hustyp, upplåtelseform och år. 8

1. 4000 HYRESRÄTTER kommunen få bygga 25 procent färre parkeringsplatser[7]. Kommunen menar att parkeringsnormen nu därmed är flexiblare. Vad gäller Uppsala bostadsförmedling som lanserades 2016 är den fortfarande inte avgiftsfri, utan kräver en årlig avgift på 290 kr för att stå i kö. Dessutom tillkommer även en förmedlingsavgift på 625 kronor när man skriver på ett hyreskontrakt[8]. Bostadsfrågan en fortsatt viktig fråga Under årsskiftet 2017-18 genomförde Uppsala studentkår en enkätundersökning bland studenter för att se vilka frågor som studenterna vill att Uppsala studentkår ska arbeta med. Två frågor utmärkte sig extra tydligt: först och främst bostadsfrågan, och därnäst problemet med psykisk ohälsa bland studenter. För oss på Uppsala studentkår kom resultatet inte som någon överraskning då vi är väl medvetna om den trängda bostadssituation som råder för studenter i Uppsala. Bostadssituationen för studenter är också en bidragande faktor för studenternas psykiska välmående, där otrygga boenden och många in- och utflyttar påverkar studenterna negativt. Resultat Vi anser att Uppsala kommun inte har klarat av Uppsala studentkårs krav på att bygga 4 000 nya hyresrätter under mandatperioden 2014-18. Däremot visar statistiken att byggtakten drastiskt har ökat, och förhoppningen är att bostadsbristen framöver inte kommer att vara ett signifikant problem för studenter. Parkeringsnormen avskaffades inte heller, även om parkeringstalet ändrades och normen gjordes flexiblare, och Uppsala bostadsförmedling tar fortfarande ut en årlig kö-avgift, samt en förmedlingsavgift. [7] Mynewsdesk, Uppsala kommun. Uppsala kommun ändrar parkeringstalen vid nybyggnationer. http://www.mynewsdesk.com/se/uppsalakommun/pressreleases/uppsala-kommun-aendrar-parkeringstalen-vid-nybyggnationer-1625538 (hämtad 2018-05-07). [8] Uppsala bostadsförmedling AB. Vanliga frågor. https://bostad.uppsala.se/vanliga-fragor/ (hämtad 2018-05-08). 9

KRAV 1 EJ UPPNÅTT

2 BILLIGARE TANDVÅRD Tandvård är dyrt, ett tandläkarbesök kan slå undan hela månadsbudgeten. Som det ser ut nu måste den enskilda individen ta en orimligt hög del av kostnaden. Detta är ett problem som slår mot flera grupper, däribland studenter. Vi vill därför se en studentrabatt inom Folktandvården i Uppsala. Vi vill även att möjligheten att stegvis höja åldersgränsen för gratis tandvård undersöks.

2. BILLIGARE TANDVÅRD Från halvtidsrapporten Centrala studiestödsnämnden (CSN) genomförde 2015 en undersökning av studenternas sociala och ekonomiska situation[9]. Undersökningen visade att 46 procent av studerande saknar en kontantmarginal[10] jämfört med 19 procent i den övriga befolkningen i åldern 16-84. Problemet visade sig vara ännu värre bland studenter som har barn, där hela 80 procent av respondenterna uppgav att de saknade en kontantmarginal. Bristen på tillgång till en kontantmarginal försätter människor i en svår ekonomisk situation, och särskilt i relation till dyra och oförutsedda tandvårdsavgifter. Vi på Uppsala studentkår ansåg därför att Region Uppsala skulle fortsätta arbeta för att införa en studentrabatt inom Folktandvården i Uppsala, som en riktad åtgärd mot en särskilt resurssvag grupp[11]. Som ett ytterligare led i att förbättra situationen för studenter och övriga uppdaterade vi kravet. Vi ville därför att regionen också skulle erbjuda en lättöverskådlig guide över vårdgivare och deras prisnivåer, så att alla vårdtagare enklare kan jämföra priserna[12]. [9] CSN, rapport 2016:2. Studerandes sociala och ekonomiska situation 2015. [10] En kontantmarginal är förmågan att hantera en oförutsedd utgift på 11 000 kronor inom loppet av en vecka. [11] Uppsala studentkår. 2016. 7 krav för en bättre studentstad: uppföljning i halvtid, s. 12-13. [12] Ibid. s. 13. 12

2. BILLIGARE TANDVÅRD Situationen idag Det saknas fortfarande en studentrabatt hos Folktandvården i Region Uppsala, och arbetet med att införa en sådan tycks ha upphört. Uppsala studentkår menar att en av anledningarna till att studenter inte folkbokför sig i Uppsala är på grund av de mer omfattande sociala skyddsnät som finns i hemlänen. I Västra Götalands län har studenter och övriga upp till 24 år gratis tandvård[13]. Regeringen har t.o.m. gått om många av länen (däribland Uppsala Region) och initierat en stegvis ökning av den fria tandvården för ungdomar en stegvis ökning från 19 upp till 23 års ålder[14]. Åldersspannet från 19 till 23 täcker givetvis en del av studenterna i Region Uppsala, men långt ifrån allihop. Vi på Uppsala studentkår menar därför att en studentrabatt hade varit en fortsatt bra och riktad åtgärd mot just en resurssvag grupp, som inte nödvändigtvis faller inom åldersspannet 19-23. Resultat Uppsala studentkår anser att Region Uppsala varken har uppfyllt vårt krav på att införa en studentrabatt hos Folktandvården i Uppsala, och inte heller vårt uppdaterade krav på att erbjuda en lättöverskådlig guide över vårdgivare och deras prisnivåer. [13] Västra Götalandsregionen. Tandvård till unga vuxna 20-24 år. https://www.vgregion.se/halsaoch-vard/vardgivarwebben/uppdrag-och-avtal/tandvard/fri-tandvard---barn-och-unga/unga-vuxna/ (hämtad 2018-05-14). [14] Prop. 2015/16:1 Utgiftsområde 9, s. 81. 13

KRAV 2 EJ UPPNÅTT

3 TILLGÅNG TILL STUDIER Alla som vill läsa vidare på universitet och högskola ska ha möjligheten att göra det. I arbetet med att ge lika förutsättningar för alla för studier på högre nivå spelar Uppsala kommun en viktig roll. Det behövs satsningar för att motverka den sociala snedrekryteringen. Studie- och yrkesvägledningen i skolorna måste ges mer resurser. Uppsala studentkår vill även att kommunen genomför ökade satsningar på utbyten mellan kommunens gymnasieskolor och universitetet under nästa mandatperiod.

3. TILLGÅNG TILL STUDIER Från halvtidsrapporten För att kommunen ska klara av att möta den framtida arbetsmarknadens behov måste Uppsala kommun också ta tillvara på de elever som finns i närområdet. Därför menar vi att kommunen måste öka resurserna till studie- och yrkesvägledningen (SYV). Tillgången till SYV vid kommunens skolor varierar, beroende på geografiskt läge och enskilda rektorer och studievägledares intresse och resurser. I förlängningen leder detta till en social snedrekrytering där elever från studieovana hem missgynnas. Förutsättningarna för vägledning måste vara likvärdiga för elever oavsett vilket område de bor i eller om de kommer från ett studievant hem eller inte[15]. Revisionsbyrån PwC granskade studie- och yrkesvägledningen på uppdrag av Uppsala kommun under 2015[16]. Granskningen fann att de grundskolor i kommunen som investerat mest resurser på sin studieoch yrkesvägledning investerade tre gånger så mycket som de som investerade minst resurser. Till följd av granskningen föreslog kommunens Utbildningsnämnd en omorganisation av kommunens studie- och yrkesvägledning, och gav Utbildningsförvaltningen i uppdrag att presentera ett sådant förslag till omorganisation[17]. Missgynnande för elever från studieovana hem En ny studie från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) bekräftar det som vi inom högskolevärlden länge har anat. Trots bra betyg väljer många studenter från studieovana bakgrunder att inte studera vidare. Det finns ett statistiskt samband mellan studenter som kommer från studieovana hem och valet att studera vidare; UKÄ:s studie visar att det sker en stor social snedrekrytering till universitet och högskolor och att ungdomar med stor potential inte tas tillvara på. Studien visar t.ex. att 92 procent av gymnasiestudenter med snittbetyg 15-17, och med föräldrar som genomfört forskarutbildning, väljer att studera vidare. Däremot väljer endast 65 procent av studenter med samma snittbetyg, fast med föräldrar som endast har en förgymnasial utbildning, att läsa vidare[18]. [15] Uppsala studentkår. 2016. 7 krav för en bättre studentstad: uppföljning i halvtid, s. 16. [16] PwC. UBN-2015-1414. Granskning av studie- och yrkesvägledning i Uppsala kommun. [17] Uppsala studentkår. 2016. 7 krav för en bättre studentstad: uppföljning i halvtid, s. 16. [18] Universitetskanslersämbetet. 2018. Förkunskaper, social bakgrund och rekrytering till högskolan, s. 14. 16

3. TILLGÅNG TILL STUDIER Ett viktigt led i att motverka snedrekryteringen är tillgången till studie- och yrkesvägledning på grundskolor och gymnasieskolor. Uppsala studentkår ställer sig därför positiv till Utbildningsnämndens beslut att omstrukturera studie- och yrkesvägledningen i kommunen. Vi menar att de nya riktlinjerna[19] som tagits fram, och kravet på att varje skola nu ska ha en plan för studie- och yrkesvägledning, är bra och önskvärda förändringar. Vi är även positiva till Utbildningsförvaltningens uppföljningsarbete i form av enkätfrågor för att se hur väl kommunens skolor följer de nya riktlinjerna. Resultat Uppsala studentkår anser att kommunen har tagit frågan om studie- och yrkesvägledning på allvar och genomfört önskvärda förändringar för att skapa bättre och mer likvärdiga förutsättningar till kommunens elever. Dock har, vad vi kan se, inte några utökade resurser tilldelats studie- och yrkesvägledningen, vilket vi tror är viktigt för att omstruktureringen ska bli lyckad. Vi menar därför att Uppsala kommun delvis har uppnått vårt krav och förhoppningsvis är på väg mot att uppfylla det helt. [19] Uppsala kommun, Utbildningsförvaltningen. UBN-2017-5655. Lägesrapport studie- och yrkesvägledning. 17

KRAV 3 DELVIS UPPNÅTT

4 CYKELSATSNING Att studenter är pigga på att cykla undgår nog ingen, men ett särskilt säkert transportmedel är det inte alltid. Uppsala studentkår vill att Uppsala kommun tar ett större ansvar för att se till att cykelvägarna blir tryggare och mer tillgängliga. Till 2018 vill vi att Uppsala kommun ökar antalet cykelstråk samt bygger fler cykelställ i centrum och i studentområden. Vi vill även att kommunen fortsätter förbättra snöröjningen och sandningen, för att garantera säker cykling året om.

4. CYKELSATSNING Från halvtidsrapporten Uppsala kommun genomför ambitiösa cykelsatsningar med investeringar i vinterväghållning av cykelbanor, samt byggnation av nya cykelleder. Dessa investeringar tillsammans med konkreta åtgärder, som mellansopningar för att få bort rullgrus på senvintern, stämmer väl överens med Uppsala studentkårs krav på tryggare och mer tillgängliga cykelvägar året runt[20]. Sveriges bästa cykelstad Uppsala kommun har under mandatperioden gjort, och fortsätter även att göra, ett bra arbete med cykeltrafiken i staden och dess omnejd. I sitt arbete med cykeltrafiken har kommunen infört nya cykelöverfarter och snabbcykelleder. Från 2014-2018 har Uppsala kommun fått tre nya snabbcykelleder: Valsätraleden, Flogstaleden och Gamla Uppsalaleden. Kommunen planerar även att bygga två nya cykelleder, Sävjaleden och Gränbyleden[21]. Det är tydligt från kommunens arbete med och investeringar i cykeltrafiken att Uppsala kommun lägger kraft på att göra Uppsala till en så cykelvänlig stad som möjligt. Det har även resulterat i att kommunen blivit utnämnd till Sveriges bästa cykelstad i Kommunvelometern 2018[22]. Antalet miljoner kronor som investerats i cykeltrafiken har ökat för varje år, och gått från 87 miljoner kronor år 2013 till hela 173,5 miljoner kronor år 2017[23]. Kommunen planerar även att bygga ett två våningar högt cykelparkeringshus vid Resecentrum. Det är tänkt att cykelparkeringshuset ska kunna rymma 1 200 cyklar. Totala antalet cykelparkeringar i centrala Uppsala har dock minskat från 12 930 år 2013 till endast 11 946 år 2017; och de 1 200 extra platser som cykelparkeringshusets tillför kommer därmed i realiteten inte att leda till en ökning av cykelparkeringsplatser jämfört med tidigare siffror[24]. [20] Uppsala studentkår. 2016. 7 krav för en bättre studentstad: uppföljning i halvtid, s. 20. [21]Uppsala kommun. Åtgärdslista cykel 2016-2018. https://www.uppsala.se/organisation-och-styrning/publikationer/atgardslista-cykel/atgardslista-cykel-2016-2018/ (hämtad 2018-05- 28). [22] Cykelfrämjandet. Cykelfrämjandets kommunvelometer 2018, s. 7. [23] Uppsala kommun. Stadsbyggnadsförvaltningen, 2018. Cykelbokslut 2017, s. 42. [24] Ibid, s. 23. 20

4. CYKELSATSNING p u Resultat Uppsala kommuns arbete med att göra Uppsala till Sveriges bästa cykelstad har varit ambitiöst. Uppsala studentkår anser att kommunen har klarat av vårt krav på att ta ett större ansvar i att cykelvägar blir tryggare och mer tillgängliga året runt. Däremot har antalet cykelparkeringar i centrala Uppsala minskat, och där återstår ännu en del arbete att genomföra. 21

KRAV 4 UPPNÅTT

5 STUDENT MED BARN Studenter är inte en homogen grupp och många som studerar har barn. Självklart skall det gå att studera även som förälder. En del i det är att det finns fler förskolor närmare campusområdena i Uppsala. Till 2018 vill Uppsala studentkår se att de föräldrar som efterfrågar det ges möjlighet att ha sina barn på förskolor nära det campus man studerar på.

5. STUDENT MED BARN Från halvtidsrapporten En av de principer som avgör vilken förskoleplats ett barn tilldelas är den så kallade närhetsprincipen [25]. Det innebär att barn som står i kommunens kösystem till förskola prioriteras utefter deras närhet till själva skolan. Samma modell med bostadens geografiska läge som utgångspunkt används för att beräkna behovet av antalet förskoleplatser i olika stadsdelar, vilket underdimensionerar antalet förskoleplatser vid områden där campus är belägna. Vi på Uppsala studentkår vill därför att fler förskolor byggs nära campusområden[26]. Den pressade ekonomin i kombination med närhetsprincipen gör att en redan svår situation blir ännu svårare för studenter med barn, som har temporära bostadslösningar. Därför valde Uppsala studentkår i sitt uppdaterade krav att fortsätta stå bakom kravet på breddade kriterier vid tilldelning av förskoleplatser. Utifrån ett långsiktigt och hållbart perspektiv anser vi att campus fungerar bättre som en fast punkt för studenter med barn och temporära bostadslösningar[27]. Det byggs, men inte i närheten Studenter med barn är en studentgrupp som ofta glöms bort. Uppsala studentkår har under mandatperioden velat att närhetsprincipen ska ses över vad gäller studenter med barn, så att de enklare kan placera sina barn vid förskolor nära campusområden. På så vis begränsas och påverkas inte studenter med barn av att behöva flytta, och kan enkelt fortsätta ta sina barn till förskolan. Närhetsprincipen har tyvärr inte setts över och reviderats. Däremot har Uppsala kommun annonserat att 21 nya förskolor ska byggas i kommunen, och på så vis kan läget för studenter med barn ändå bli bättre i och med att antalet förskoleplatser ökar[28]. [25] Avståndet mellan barnets folkbokföringsadress och skola. [26] Uppsala studentkår. 2016. 7 krav för en bättre studentstad: uppföljning i halvtid, s. 24-25. [27] Ibid. s. 24-25. [28] Uppsala kommun. Utbildningsnämnden. UBN-2017-1557. Lokalförsörjningsplan för pedagogiska lokaler 2017-2020 med utblick mot 2030, s. 14. 24

5. STUDENT MED BARN Resultat Uppsala studentkår anser att Uppsala kommun inte har lyckats uppnå kravet med att bredda kriterierna vid tilldelning av förskoleplatser eftersom närhetsprincipen inte avskaffats eller setts över. Däremot är vi positiva till de planerade byggnationerna av nya förskolor. 25

KRAV 5 EJ UPPNÅTT

6 RABATT PÅ BUSSEN Efter prishöjningen har kostnaderna för det kollektiva resandet inom staden ökat, bland annat för studenter. För studenter blir de ökande kostnaderna kännbara. I nuläget finns heller ingen studentrabatt på enkelresor. Som student i Uppsala ska det vara enkelt att åka kollektivt. Därför vill vi att studentrabatten utökas till 40% och att studentrabatt införas även för enkelresor och på reskassa.

6. RABATT PÅ BUSSEN Från halvtidsrapporten Uppsala ska ha en modern och geografiskt utbyggd kollektivtrafik. Det är en självklarhet för att stadens invånare ska kunna röra sig fritt inom stadens alla delar i alla väder utan bil. För att staden ska bli mer tillgänglig för studenter måste kollektivtrafiken bli billigare, eftersom studenter utgör en socioekonomiskt utsatt grupp. Billigare bussresor är också en viktig faktor för att studenter ska använda bussen i större utsträckning. Att låta den grupp som åker kollektivt betala för kollektivtrafiknätet genom prishöjningar är inte effektivt för att få fler att vilja ta bussen. Det blir också en orättvis kostnadsfördelning för studenter som bor i ytterområden av staden och måste använda bussen p.g.a. avstånd, väder och svåra vintersäsonger. I vårt uppdaterade krav stod vi därför fast vid kravet att utöka studentrabatten till 40 procent på 30-dagars periodbiljetter, samt att införa en studentrabatt på enkelresor och reskassa. Vi menar att kostnaden för ett nytt linjenät inte ska hamna på resenärerna, utan i stället bäras av skatten[29]. Ständigt stigande priser Ännu har inget av våra krav uppfyllts. Ordinariepriset för en 30-dagars periodbiljett är 840 kronor. Idag kostar 30-dagars periodbiljetter 560 kronor för studenter och priset har även höjts de senaste två åren [30]. Med en kostnad på 560 kronor ligger studentrabatten på ungefär 33 procent, medan en rabatt på 40 procent skulle resultera i en kostnad på 504 kronor. Även om den nuvarande rabatten är relativt nära vårt krav, är det fortfarande en kostsam skillnad eftersom ordinariepriset är högt. När det kommer till frågan om studentrabatt på enkelresor och reskassa har ingenting hänt. Här är kostnaden för studenter fortfarande densamma som för personer över 19 år. [29] Uppsala studentkår. 2016. 7 krav för en bättre studentstad: uppföljning i halvtid, s. 28-29. [30] Beslut för prishöjning återfinns i Kollektivtrafiknämndens protokoll. Protokoll KTN 2016-10- 13 (bilaga KTN 2016 103 a), s. 123. 28

6. RABATT PÅ BUSSEN Månadskort Reskassa Enkel Resultat Uppsala studentkår bedömer att Uppsala kommun och regionen tyvärr inte har uppnått vårt krav. Studentrabatten på 30-dagars periodbiljetter ligger fortfarande under 40 procent, och priset för enkelresor och reskassa är fortfarande densamma för studenter som övriga över 19 år. 29

KRAV 6 EJ UPPNÅTT

7 BÄTTRE VFU Inom ett flertal utbildningar ingår verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Det är en viktig och förberedande kontakt inför arbetslivet. Kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen kan vara avgörande för den enskilda studenten. Här har kommuner, landsting och näringsliv ett stort ansvar. Vi vill att kommunen och landstinget årligen ska utvärdera, och där det behövs åtgärda, sin VFU-verksamhet.

7. BÄTTRE VFU Från halvtidsrapporten Skillnaderna på handledning, arbetsmiljö, restider och resekostnader är väldigt stora beroende på var den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är placerad. Kvaliteten på VFU-utbildningen beror bland annat på samarbetet mellan Uppsala universitet och arbetsplatsen. I vårt uppdaterade krav vill vi fortsätta trycka på att kommunen och regionen också själva kvalitetsgranskar den verksamhetsförlagda utbildningen som de erbjuder. För att göra detta kan kommunen och regionen ta fram och utforma egna kursutvärderingar[31]. Krafttag av kommun och region Utbildningsförvaltningen vid Uppsala kommun har genomfört en större uppföljning av VFU-verksamheten ute på kommunens för-, grund- och gymnasieskolor. Uppföljningen visade att kommunen primärt borde arbeta med tre brister: (1) att rekrytera fler VFU-handledare, särskilt inom gymnasieskolan; (2) att motivera fler VFU-handledare att gå handledarutbildning; och (3) att säkerställa gymnasieplatser i teknik, SO-ämnen och biologi/kemi/naturkunskap. Undersökningen visade också att hälften av alla lärarstudenter vid Uppsala universitetet har sin VFU-placering vid andra kommuner än Uppsala[32]. Utbildningsförvaltningens undersökning och dess resultat om att investera rekrytering av fler handledare och att dessa ska gå en handledarutbildning, stämmer väl överens med det nya avtalet om verksamhetsförlagd utbildning mellan Uppsala kommun och Uppsala universitet. I det nya avtalet har både kommunen och universitet större fokus på att rekrytera och utbilda handledare, samt att följa upp arbetet varje år. Enligt avtalet är detta ett gemensamt ansvar för båda parter. I ansvaret ligger: att aktivt verka för att öka antalet VFU-handledare (LLU)[33] som har deltagit i handledarutbildning 7,5 hp under avtalstiden. Parterna är överens om att arbeta för att kraftigt öka antalet VFU-handledare som har handledarutbildning. Avstämning sker i dialog varje år i maj månad. [34] [31] Uppsala studentkår. 2016. 7 krav för en bättre studentstad: uppföljning i halvtid, s. 32-33. [32] Utbildningsförvaltningen Systemstöd. Powerpoint-presentation från 21 maj 2018, med titel Verksamhetsförlagd utbildning VFU. [33] Begreppet lokal lärarutbildare, LLU, ändras fr.o.m. år 2018 till VFU-handledare. [34] Uppsala kommun och Fakulteten för utbildningsvetenskaper vid Uppsala universitet. 2018. 32

7. BÄTTRE VFU Till höstterminen 2018 kommer Region Uppsala att lansera en pilotenkät inom sjuksköterskeprogrammet för att ge studenter efter varje placering möjlighet att svara på hur deras VFU har varit. Enkäten kommer att bestå av cirka tio olika frågor om hur handledning, introduktion och själva utbildningen har varit, och resultaten kommer att sammanställas en gång per termin. Tanken är att detta ska börja gälla för samtliga studenter ute vid regionens VFU-placeringar.[35] [35] Sandra Hult Sellin, VFU-samordnare vid Region Uppsala. Telefonsamtal 2018-06-05. 33

Region Uppsala har även genomfört en omfattande inventering för att granska kapaciteten bland handledare vid Akademiska sjukhuset. I inventeringsarbetet undersökte regionen hur många av handledarna som har genomgått en handledarutbildning, och regionen arbetar aktivt med att försöka se till så att alla handledare får en sådan. Uppföljning sker genom en kontinuerlig kontakt med avdelningar och verksamhet, där regionen ser om de behöver stöd eller hjälp. Huvudhandledare har även möjlighet att träffas och utbyta erfarenhet. Det saknas tyvärr uppföljning i form av dokumentation och statistik, men sådana insatser ska ske efter hösten 2018.[36] Resultat Uppsala studentkår anser att samtliga parter (Uppsala kommun, region och Uppsala universitetet) har tagit frågan på allvar och nu genomför länge eftertraktade utvärderingar och åtgärder för att förbättra studenternas VFU. Vi anser att samtliga parter är på god väg att uppfylla vårt krav. [36] Sandra Hult Sellin, VFU-samordnare vid Region Uppsala. Telefonsamtal 2018-06-05. 34

KRAV 7 DELVIS UPPNÅTT 35

Slutord för kampanjen 7 krav för en bättre studentstad Fyra år efter att Uppsala studentkår startade kampanjen 7 krav för en bättre studentstad har vi nu slutligt utvärderat hur väl dessa krav arbetats med hos Uppsala kommun och Region Uppsala. Till följd av vårt arbete har studentfrågorna fått mer utrymme på den lokala politiska agendan. Många av våra krav har inte uppfyllts, men vi ser en bra och tydlig tendens i nästan alla frågor, vilket också gjorde att Uppsala under den här mandatperioden blev utsedd till Årets studentstad av Sveriges förenade studentkårer. Även om mycket är på gång i studentfrågor är vi på Uppsala studentkår självklart inte nöjda. Det finns fortfarande stora utmaningar när det gäller Uppsalastudenternas situation i relation till Uppsala kommun och Region. Sedan den här kampanjen togs fram, sommaren 2014, har till exempel frågor som psykisk ohälsa och studenternas trygghet vuxit i betydelse, samtidigt som det finns arbete kvar att göra med frågorna som tas upp i den här rapporten. Studentrörelsen är som starkast när studenter går ihop och arbetar fokuserat och konstruktivt för att förändra. Den här kampanjen är ett bra exempel på hur studenter kan påverka och jag vill därför tacka alla studenter som engagerat sig i det här arbetet. Jag vill dock rikta ett särskilt tack till Caisa Lycken och Miranda Cox, ordförande och vice ordförande verksamhetsåren 14/15 och 15/16, för att de startade och drev den här kampanjen. Förhoppningsvis kan den här slutrapporten tjäna som ett gott exempel för andra studenter om hur man påverkar, men också som ett tydligt dokument över hur Uppsala kommun och Region Uppsala arbetar med studentfrågor. Max Stenberg Ordförande 17/18 Uppsala studentkår

39

40