Regionalt Tillväxtprogram för Örebro län 2004-2007 Handlingsprogram för avancerad tillverkningsindustri Utvecklingsrådet Örebro län 2006-04-20--21
Trafiksäkerhet i Ö rebro län Stål- och metallbearbetningsklustret Östra Värmland Samverkan inom logistik Robotdalen Miljöanpassade transporter i Ö rebro län Turistiskt handlingsprogram Energi, tillväxt oc h miljö i Örebro län Energetiska material mm. Jämställda transportsystem i Ö rebro län Måltid Kvarntorp Recycling Network Fördjupade satsningar Nya dynamiska miljöer Avancerad tillverkningsindustri Logistik, trafiksäkerhet, transporter Måltid och upplevelse Miljöteknik Regionala jordmånen Livskvalitet Företagsklimat Infrastruktur Entreprenörskap Kompetensförsörjning Marknadsföring av Örebro flygplats E ntrepre nörskap och företagande i skolan Handlingsprogram inom fördjupade satsningar Handlingsprogram inom regionala jordmånen Delhandlingsprogram Nyföretagarservice Internationell handel Lokal utveckling oc h social ekonomi
Avancerad tillverkningsindustri Inledning/Bakgrund Utvecklingsrådet i Örebro län har fastställt ett Regionalt tillväxtprogram med det övergripande målet Ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv, verksamt i en omgivning som karaktäriseras av positivt företagsklimat och en god livsmiljö. Programmet ska leda till fler som har jobb och att jobben är mer välbetalda än i dag. Programmet ska bidra till ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Programmet består av två insatsområden. Den regionala jordmånen för uthållig tillväxt som omfattar företagsklimat, entreprenörskap, kompetensförsörjning, infrastruktur och livskvalitet. Fördjupade satsningar som omfattar avancerad tillverkningsindustri, logistik, transporter och trafiksäkerhet, miljöteknik, måltid och upplevelse samt nya dynamiska miljöer. I Örebro län finns ett väl differentierat näringsliv. I några av länets kommuner är den avancerade tillverkningsindustrin framträdande. Ett handlingsprogram för den avancerade tillverkningsindustrin har som mål att skapa ökad tillväxt i Örebro län, genom aktiviteter som utgår från företagens behov. I arbetsgruppen för utarbetandet av handlingsprogrammet har ingått Thomas Henningsson (ordf) ALMI Företagspartner, Johan Kjellander Örebro universitet, Erik Lundström Teknikföretagen, Lars-Göran Eriksson Laxåföretagen, Anna Ragén, Jubo Mechatronics AB samt Sven-Owe Eriksson (sekr) Länsstyrelsen Örebro län. Detta handlingsprogram har reviderats av Utvecklingsrådet 2006-04-20 --21. Det ursprungliga programmet lades fast 2004-03-16 --17. För att identifiera företagens behov och därmed få ett underlag för skrivande av handlingsprogrammet, har information inhämtats från 30 företag. Den avancerade tillverkningsindustrin i likhet med det privata näringslivet i sin helhet består till stora delar av små och medelstora företag. Enligt statistik redovisad på Svenskt Näringslivs hemsida är det 99,8 procent av de drygt 500 000 företagen i Sverige som definierats som små- och medelstora, det vill säga har 0-199 anställda. I denna siffra ingår näringsgrenarna industri, tjänster, jord, skogsbruk, fiske samt offentligt ägda företag. Endast 0,2 procent av företagen är stora företag med fler än 200 anställda. Företagandets representanter har framfört uppfattningen att ett komplext offentligt regelsystem kan vara hindrande för expansion och tillväxt. En liknande debatt förs i flertalet EU länder. En infallsvinkel på frågan är att det svenska regelsystemet generellt är utformat så att det ska kunna tillämpas såväl på företag som Volvo och Ericsson som driver mycket komplexa verksamheter som på det lilla enmansföretaget. För det stora företaget med specialister är det hanterbart men för den enskilde företagaren är det annorlunda. I visa länder 1
har man sökt lösningar genom att ha enklare regelsystem inom vissa områden för småföretag. En annan infallsvinkel är att somliga lag- och förvaltningskomplex är mer krångliga i sina tillämpningar än vad som behövs för att uppnå det samhälleliga syftet. Det kan innebära tiden det tar för att få nödvändiga myndighetsbeslut för en expansion blir alltför lång och att företag därigenom går miste om affärer och därmed sysselsättning och tillväxt. Ett sådant lagkomplex är exempelvis miljöbalken. Onödigt krångliga lagkomplex måste kunna reformeras snabbt av riksdag och regering. Synpunkter från företagen Omvärldsbevakning, marknadsutveckling, kompetensutveckling, finansiering, innovationer och infrastruktur, är alla områden där det, enligt företagen, måste göras satsningar, så förutsättningar skapas för en ökad tillväxt. Omvärldsbevakning Strukturerad omvärldsbevakning är en alltför sällsynt företeelse hos företagen. Insatser för att förbättra omvärldsbevakningen skapar bättre underlag för företagets affärsutvecklingsarbete. Marknad Företagen har ett behov av att förstärka, strukturera och fokusera på marknadsutvecklingsaktiviteter i såväl vid som individuell bemärkelse. Kompetensutveckling För respektive satsnings/fokusområde i handlingsprogrammet måste det finnas modeller och metoder för att säkerställa kompetensutvecklingsbehov från grundskola/gymnasium vidare till eftergymnasial och högskoleutbildning och forskning till entreprenörskap och nyföretagande samt insatser för affärsutveckling. Fokus ska läggas på teknikutbildningen. Vid intervjuerna med företagen har följande synpunkter framkommit vilka kan fungera som input och underlag till kompetensutvecklingsmodellen. Kompetensutveckling bland befintlig personal är ett kontinuerligt måste, men som man inte alltid klarar av på grund av bristande tidsutrymme och svårt att hitta lämplig/anpassad utbildning. Det fordras också en större flexibilitet i utbildningsutbudet i samband med företagsnedläggelser. En oerhörd viktig fråga, med den kostnadsnivå vi har i Sverige i förhållande till många av våra konkurrentländer, är att företagen måste fokusera sig på avancerad tillverkning. Stora kompetensutvecklingskrav kommer därmed att ställas på framtidens medarbetare. Inom teknikområdet processteknik, skärande bearbetning måste det finnas en god bas. Det finns en stor oro över att produktionsteknisk kompetens försvinner ur landet. Det är genom produktionstekniska lösningar som företaget kan hålla sig konkurrenskraftigt. Ekonomi, miljö och management är också områden som det måste finnas en bra kompetens inom. I företagen saknas tekniker. Även utbildningsinsatser för maskinoperatörer och kvalificerade yrkesarbetare, då företagen anser det vara mycket svårt att rekrytera den kategorin. Inom området TQM (Total Quality Management) behöver regionens företag bli bättre. Vi lider av en försämrad kompetensbas inom konstruktion av avancerade produkter och produktionstekniska lösningar, säljare av avancerade industriprodukter och 2
produktionstekniska lösningar, produktionstekniker,,installationstekniker och servicetekniker för internationella marknaden samt entreprenörer och intraprenörer. Det tar lång tid att utbilda tekniker till säljare inom företaget. Säljutbildningar är till för stor del enbart inriktade mot konsumtionsvaror. Utbildningssystemet måste förbättras så att individens kunskaper stämmer överens med de behov som företagen har. Även IT infrastrukturen måste förbättras så möjligheter skapas för ett bättre kompetensutvecklingsutbud. Det är bra om samhället kunde möjliggöra vidareutbildning av människor som redan har arbete och som vill förkovra sig på fritiden. Distansutbildning är en bra studieform för den aktiviteten. Finansiering Finansieringsproblemen berör i första hand de små- och medelstora företagen. De större företagen har ofta ett utvecklat nätverk som löser de flesta finansieringsbehoven. Problemen finns både vad gäller lånekapital för den operativa verksamheten och risk- och lånekapital för investeringar som i förlängningen skapar tillväxt. Bankernas åtstramning med införande av olika ratingsystem är en orsak till problemen. Kontakter med de få riskkapitalföretag som finns etablerade i regionen upplevs som katastrofala, då upplevelsen är att riskkapitalföretagen inte förstår sig på den avancerade tillverkningsindustrin. Behoven är akuta nu när bankerna har stramat åt sina krav. Bankernas krav slår hårt mot den investeringstunga tillverkningen. Hälften av företagen upplever att lämpliga finansieringslösningar för olika behov är en begränsning för vidareutveckling av företagen. Kapitalförsörjning får inte utgöra ett hinder för bärkraftig idé. Det är svårt för befintliga företag att låna pengar, mycket svårt att starta ett företag eller överta ett företag. Bristen på riskkapital och kapitalförsörjningen är ett problem för i princip alla små- och medelstora företag. Brist på riskkapital för den avancerade tillverkningsindustrin hämmar tillväxten. Innovationer Ett antal bärkraftiga idéer finns men kraft måste också läggas på att utveckla funktionella system. Det kommande programmet måste utformas så att vi får en ordentlig kraftsamling runt ett eller några få regionala innovationssystem. Ett regionalt innovationssystem fokuserar på tillväxt och åstadkommer detta genom samverkan mellan akademi, samhälle och näringsliv - Triple Helix begreppet. Grundidén med begreppet är att innovativa processer och därmed tillväxt sker bäst i samspel mellan näringsliv, akademi och samhälle. Det är således mycket viktigt att i projekt men identifiera områden där det finns förutsättningar att åstadkomma bra samverkan mellan kommunerna, näringslivet och utbildning/forskning. 3
I kombination med innovationer krävs entreprenörskap och nyföretagande för att få fram nya kommersiella produkter. Befintliga företag utvecklar produkter och metoder efter marknadens krav, i form av att förbättra redan existerande produkter. Innovationer i form av nya produkter ges alldeles för lite utrymme. En bidragande orsak är brister i finansieringssystemet i första hand vad gäller för små-och medelstora företag. Nya produkter och tjänster måste dock komma både genom nyföretagande och genom befintliga företag. 1 Infrastruktur Företagen tycker det är viktigt med fortsatta satsningar på infrastrukturen. Norra länsdelen vill få en bättre kommunikation (tåg, väg) till Stockholm. Övriga delar av länet prioriterar flera snabbtågavgångar från Örebro, förbättringar av E18 till Karlskoga, väg 50 mot Motala samt väg 51 mot Norrköping. Ny informationsteknik i form av bredband med hög kapacitet skapar nya möjligheter att åstadkomma regional fokusering och koncentration även i glest befolkade områden i Örebro län. Om det går att identifiera några få satsningsområden och där försöka skapa ordentliga innovationssystem bör detta följas upp med en satsning på modern kommunikation med ljud och bild i realtid via Internet så att alla som deltar i innovationssystem har snabb och billig tillgång till varandra utan att finnas på samma plats. Övriga framgångsfaktorer är: - att företaget har en lokal ledning, helst företagsledning inklusive marknad och FOU - att företaget har egna produkter - stor flexibilitet i mindre företag, stort kunnande, rätt inställning, låg personalomsättning - pragmatiskt arbete mellan politiker och näringsliv - förenkla för småföretagande - tillgång till god ekonomikompetens i företaget som innebär en bättre ekonomistyrning av företaget - skapa mötesplatser/mötestillfällen - arbeta i nätverk - bra företagsklimat - bra rykte för regionen ökar investeringsviljan - utveckla det goda samarbetsklimatet mellan företagen i regionen Industri/teknologi plattform Den gemensamma nämnaren och definitionen av den avancerade tillverkningsindustrin är att alla företagen tillverkar produkter med ett högt teknikinnehåll. Grunden blir då avancerad produktutveckling där avsättningen av produkterna riktas mot branscher som har en: - avancerad produktionsteknik men tillverkar enkla produkter - en flexibel produktionsteknik som tillverkar avancerade produkter - en avancerad flexibel produktionsteknik som tillverkar avancerade produkter. 1 Tillägg 2006 4
Länets avancerade tillverkningsindustri består av verkstadsindustrin, stål & metall, kemi/process, elektronik, IT, bygg, energi, miljö, livsmedel, modellering & simulering samt automation och robotik 2. Nedanstående beskrivning visar exempel på företag inom respektive bransch och kopplingen till respektive akademiska område. En viktig del i innovationssystemet är samverkan mellan akademin och näringslivet. I definitionen ovan innefattas även tjänstesektorn 3. Akademiska områden Örebro Universitet Teknikområden Exempel på företag Matematik Fysik Biologi Kemi Ekonomi Elektroteknik Maskinteknik Datateknik Byggteknik Juridik NAT* ESI* Teknik* BSR* Verkstadsindustri Stål & Metall Kemi/Process Elektronik IT Bygg Atlas Copco Örebro, Bofors Kga,Aerodyn Kga,Lyckes International Kga, Laserteknik Kga,Produktionsverktyg Kga, Laxå Special Vehicles Laxå, Volvo Hallsberg, ESAB Laxå Haldex Örebro, Imatra Kga, Ovako Stee Hällefors, Robustus Örebro, Ortic Kopparberg, Kvalitetsproduktion Degerfors, Outokumpu Degerfors Katalysatortillverkaren Kga, Frövi Pappersbruk Lindesberg, Nammo Liab Lindesberg, Astra Zeneca, Kga Namatis Kga, Cabinova Ljusnarsberg, Ericsson Kumla, Kitron Kga ETAB Data Kga, Industrisystem Kga, Cap Gemini Örebro, Ericsson Kumla, Bofors Kga PEAB, NCC, Odenanläggningar Kumla, EKC Kumla Bioteknik Medicin Hälso/sjukvård USÖ* IVO* Energi Miljö Livsmedel Vattenfall, Karlskoga Energi & Miljö, Sydkraft Örebro Sakab Kumla, VÅAB Örebro, OFK Plas Procordia Örebro och Kumla, Lithells Hallsberg Modellering och simulering Bofors Kga, FMV Kga, Aerotech Telub Örebro *NAT= Institutionen för naturvetenskap ESI = Institutionen för ekonomi, statistik och informatik Teknik = Institutionen för teknik BSR = Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap USÖ = Universitetssjukhuset Örebro IVO = Institutionen för vårdvetenskap och omsorg Modellering & simulering är exempel på en framtidsbransch och ett av de teknikområden som ingår i den avancerade tillverkningsindustrin. Nedanstående bild ger exempel på de Triple Helix aktörer som kan medverka i ett regionalt innovationssystem där den gemensamma nämnaren är modellering & simulering. 2 Tillägg 2006 3 Tillägg 2006 5
Modellering och Simulering Marknadsför gymnasieprogram Karlskoga kommun Infrastruktur, skapar lärcentrum Aerotech Telub Använder och utvecklar MoS Örebro Universitet Finansiering Utbilkdar, och forskar inom MoS SAAB Bofors Dynamics Länsstyrelsen Stöttar samverkan i olika former Bofors Defence Använder och utvecklar MoS Använder och utvecklar MoS Räddningsverket Använder MoS Ericsson Använder och utvecklar MoS Stöttar forskning FMV Skapar MoS Centrum Finansiering ALMI Företagspartner Företagsutveckling Finansiering Örebro läns landsting Stöttar samverkan i olika former Fokusering Grunden för en hållbar ekonomisk tillväxt är utveckling och kommersialisering av ny teknik. Lyckas länet med detta klarar vi också välstånd och välfärden i samhället. Sveriges BNP är ca 2 300 mdr kr. Ca 1 000 mdr kr går på export. De företag som ingår i den avancerade tillverkningsindustrin svarar för en stor del av exporten. Med hänvisning till detta måste de projekt som skall genomföras inom ramen för handlingsprogrammet fokusera på aktiviteter som utvecklar och kommersialiserar ny teknik och som en följd ökar företagens omsättning med bibehållen eller ökad lönsamhet samt att i utformandet av projek tmen utgå från en SWOT analys av den avancerade tillverkningsindustrin. En SWOT analys beskriver den avancerade tillverkningsindustrins styrkor, svagheter, hot och möjligheter. 6
Styrkor Svagheter Möjligheter Hot Företagen i den avancerade tillverkningsindustrin. Dåligt anpassat utbildningssystem för företagens behov Förbättrad omvärldsbevakning. Kapitalförsörjningen fungerar bra för de större företagen Ett antal bärkraftiga innovationsidéer finns Stor flexibilitet i mindre företag, stort kunnande, bra inställning, låg personalomsättning Svårt att rekrytera kvalificerade medarbetare Kapitalförsörjningen till små- och medelstora företag Marknadsutvecklings aktiviteter Modell och metoder för att säkerställa kompetensutvecklings behoven för den avancerade tillverkningsindustrin En förbättrad IT infrastruktur skapar möjligheter för ett bättre kompetensutvecklings utbud Kraft måste läggas på att utveckla funktionella innovationssytem Tillväxt sker bäst i samspel mellan näringsliv, akademi och samhälle Företagen har en lokal ledning, helst företagsledning Pragmatiskt arbete mellan politiker och näringsliv Skapa mötesplatser/mötestill fällen Ta vara på EU medlemskapets olika möjligheter för nya affärer, kompetens utveckling och finansiering Regelverket som styr företagandet i Sverige är i huvudsak skrivet för de stora företagen. Bankernas åtstramning med införande av olika ratingssystem Bristfällig infrastruktur 7
Mål för handlingsprogrammet Långsiktiga mål/effektmål Handlingsprogrammet bidrar till en positiv utveckling för de flesta av de regionala indikatorerna. Avgörande hur stort bidraget blir är i vilken mån projekt men fokuserar på att genomföra aktiviteter som stödjer det grundläggande målet för företagen - Att kunna öka sin försäljning och därmed omsättningen med bibehållande av eller ökad lönsamhet. En ökad omsättning innebär en positiv utveckling på bruttoregionprodukten och i många fall på sysselsättningsnivån. En förbättrad finansiell ställning skapar möjlighet att öka investeringsnivån i det enskilda företaget. Investeringar kan ske för att öka företagens marknad och höja kunskapsnivån hos medarbetarna samt utveckla nya produkter och tjänster. Detta ger positiva bidrag till de regionala indikatorerna investeringsnivån i det privata näringslivet, formell utbildningsnivå hos befolkningen (medarbetarna), antal företag som är involverade i export och importaktiviteter, antal nystartade företag med bibehållen överlevnadsgrad och bruttoregionprodukten. En förbättrad finansiell ställning skapar också förutsättningar för en konsolidering av nystartade företag och därmed ett bidrag till indikatorn antal nystartade företag med bibehållen överlevnadsgrad. Kvantitetssättning av målen redovisas under resultat och aktivitetsmål för 2004. Resultatmål 2004-2007 4 5 nya produkter och tjänster 2 mötesplatser för Triple Helix samverkan 2 nya industriella verksamheter/affärsområden, kluster och innovationssystem samt vidareutveckling av befintliga klusterbildningar 5 nyskapade nätverk 2tillväxtkapitalbolag som etablerats Omsättningen för företagen inom avancerad tillverkningsindustri har ökat med 10 %. Jämförelsetal december 2003. 3 nya företag Lönesumman inom avancerad tillverkningsindustri ökar med 10%. Jämförelsetal december 2003. 20 nya arbetstillfällen 2 nya systemleverantörer 2 doktorander kopplade till företag inom avancerad tillverkningsindustri 1 professur på Örebro Universitet inom industriell utveckling Lönsamheten för företagen inom den avancerade tillverkningsindustrin har ökat med 10%. Jämförelsetal december 2003. 4 Vid revideringen 2006 förlängdes perioden från 2005 till 2007. 8
Aktivitetsmål 2004 2007 5 200 kontakter som projektmen har med företag, för att marknadsföra aktiviteter i de kluster och innovationssystem som blir aktuella inom avancerad tillverkningsindustri 20 företag som deltar i FOU projekt samt andra utbildningssatsningar 5 projekt som handlar om marknadsutveckling 3 projekt som främjar utarbetande av nya modeller och metoder för att säkerställa industrins kompetensutvecklingsbehov 1 projekt som främjar målet att öka intresset för arbete inom industrin 1 projekt som arbetar med attitydförändring till företagande 200 deltagare i kompetensutveckling 10 erfarenhetsseminarier/konferenser 2 projekt som handlar om omvärldsbevakning 1 studiedag för Utvecklingsrådet med fokus på avancerad tillverkningsindustri 2 projekt som utvecklar benchmarkingmodeller. Aktiviteter för att avlägsna tillväxthinder. Resultatmål enligt program 2004-2005 Utfall per den 2005-12-31 5 nya produkter och tjänster 3 nya produkter 2 mötesplatser för TripleHelix samverkan 3 mötesplatser för TripleHelix samverkan 2 nya industriella verksamheter/affärsområden, kluster och innovationssystem samt 2 projekt vidareutveckling av befintliga klusterbildningar vidareutveckling av befintliga klusterbildningar 5 nyskapande nätverk 5 nyskapande nätverk 2 tillväxtkapitalbolag som etablerats 2 tillväxtkapitalbolag har etablerats 3 nya företag 3 nya företag 20 nya arbetstillfällen Inga uppgifter att varaktiga arbetstillfällen skapats. Däremot bör ovanstående 3 företag åtminstone ha skapat 3 arbetstillfällen. 2 nya systemleverantörer Inget utfall 2 doktorander koppplade till företag inom 4 industridoktorander har medverkat i projekt avancerad tillverkningsindustri Aktivitetsmål 2004-2005 Utfall per den 2005-12-31 200 kontakter som projekten har med företag, Ca 100 företag har kontaktats. för att marknadsföra aktiviteter i de kluster och innovationssystem som blir aktuella inom avancerad tillverkningsindustri 20 företag som deltar i FOU projekt samt andra 9 företag har deltagit i FOU projekt. utbildningsinsatser 5 projekt som handlar om marknadsutveckling Inget specifikt projekt har startats upp. 3 projekt som främjar utarbetande av nya Inga specifika projekt har startats upp än men modeller och metoder för att säkerställa ett mobiliseringsprojekt pågår industrins kompetensutvecklingsbehov 1 projekt som främjar målet att öka intresset för Inget specifikt projekt arbete inom industrin 5 Vid revideringen 2006 förlängdes perioden från 2005 till 2007 och två nya aktivitetsmål lades till. 9
1 projekt som arbetar med attitydförändring till företagande Inget specifikt projekt har startats upp inom denna åtgärd, se dock företagsklimat. 200 deltagare i kompetensutveckling Inget utfall 10 erfarenhetsseminarier/konferenser 7 erfarenhetsseminarier har genomförts 2 projekt som handlar om omvärldsbevakning Inget utfall. 1 studiedag för Utvecklingsrådet med fokus på Genomförd avancerad tillverkningsindustri Horisontella mål Projekten bör ta tillvara den tillväxtpotential som finns inom ramen för hållbar tillväxt. Jämställdhet I de tprojekt som genomförs skall en jämn könsfördelning eftersträvas vid rekryteringar till projektledning, styr-, arbets-, eller referensgrupper. Särskild uppmärksamhet bör ges ungdomar för stimulans inom områdena innovationer och entreprenörskap. De företag som deltar i olika projekt, skall i sin verksamhet genomföra aktiviteter som främjar jämställdhet i arbetslivet, inom följande områden: - arbetsförhållanden - rekrytering - lönefrågor - anställningsvillkor - arbetsledning - uppsägning, omplacering Integration I de projekt som genomförs skall etnisk mångfald eftersträvas i projektledning, styr-, arbets-, eller referensgrupper. I likhet med många andra företag finns även inom den avancerade tillverkningsindustrin behov av att på olika sätt attrahera kvalificerad utländsk arbetskraft, vilket automatiskt också leder till att man lever upp till det regelverk som finns inom integrationsområdet. Miljö Vid utarbetandet av projekt måste hänsyn tas dels till de regionala miljömålen och dels till i vilken grad projekt men skapar ekonomisk tillväxt. Regelverket skapar ett motsatsförhållande mellan ekonomisk tillväxt och miljöhänsyn på mikronivå. Projekten inom denna åtgärd bör ta tillvara på den tillväxtpotential som finns i miljöarbetet. En framtagen checklista 6 för integrering av miljöaspekter kan vara en grund för bedömning av miljöpåverkan. 6 Finns på Länsstyrelsen hemsida www.t.lst.se 10
De företag inom den avancerade tillverkningsindustrin som deltar i olika projekt, måste följa det regelverk i form av miljöbalken, som finns inom miljöområdet. Uppföljning En uppföljning av handlingsprogrammet ska presenteras senast den 28 februari varje år. Arbetsgruppen träffas 1-2 gånger per år för att följa upp utfallet av handlingsprogrammet. Uppföljning sker av resultat och aktivitetsmål samt en diskussion om eventuella förändringar i handlingsprogrammets genomförande. Utöver det föreslår arbetsgruppen att en extern utvärderingsspecialist anlitas för att göra en översyn av de inskrivna resultat- och aktivitetsmålen för 2004 och komma med förslag på nya eller förändrade mål för 2005-2007. Genomförande Aktörer inom den privata och offentliga sektorn som utarbetar projekt i överensstämmelse med kraven i fokuseringsavsnittet. Exempel på projekt är Robotdalen och Stål- och metallbearbetningsklustret Östra Värmland. Kan programmet skapa förutsättningar utifrån företagens villkor kommer de också med automatik att deltaga aktivt i handlingsprogrammet. Företagens bidrag för måluppfyllande av handlingsprogrammet kan vara: - att aktivt vara med och arbeta fram förslag på projekt - att identifiera behoven för utbildningsinstitutionerna vad gäller programmets diskussion om kompetensutvecklingsmodeller samt upplåta plats för praktikanter, trainees eller industridoktorander i de projekt som blir aktuella - att aktivt delta i projekt som omfattar programmets satsningsområden, till exempel omvärldsbevakning och kompetensutveckling, och för det ändamålet avsätta resurser i form av egen tid - att deltaga på arenor för diskussion om utveckling av funktionella system som möjliggör att olika idéer förvandlas till kommersiella produkter/tjänster - att vara positivt inställd till att deltaga i projekt som handlar om samverkan med andra företag i de fall då företaget ser egennytta med det, till exempel klustersamverkan - att företagen bidrar med deltagande i formulerandet och genomförandet av industrirelaterade FOU projekt tillsammans med universitet och högskolor. Arbetsgruppen för handlingsprogrammet föreslår att Utvecklingsrådet bildar ett arbetsutskott, som får till uppgift att diskutera möjligheter och problem i arbetet med att bygga upp funktionella regionala innovationssystem, samt att vara ett forum för samverkan vad gäller innovationssystemen, i enlighet med Triple Helix begreppet. Vidare måste ett sådant arbetsutskott, med utgångspunkt från vision och målsättningar, utarbeta en konkret marknadsplan för vår region. Detta handlingsprogram och programmen Företagsklimat och Kompetensutveckling diskuterar till vissa delar samma problemställningar. Vid genomförandet är det därför viktigt 11
att en samverkan kan ske mellan programmen, för ömsesidig nytta. Olika kanaler kan användas för samverkan. Exempel på kanal är arbetsgruppens återkommande träffar. En person ur vardera arbetsgruppen för Företagsklimat och Kompetensutveckling bjuds in till träffarna för en diskussion. Finansiering Finansieringen av handlingsprogrammet är summan av finansieringen i projekt men. Utgångspunkten är att de aktörer som medverkar i Utvecklingsrådet och företagen också satsar ekonomiska resurser i projekt men. Med ekonomiska resurser menas egen tid och/eller likvida medel, som avsätts till aktiviteter/insatser i de olika projekt men, och som genomförs utanför respektive aktörs ordinarie verksamhet. Aktiviteterna/insatserna ska lägga grunden till en långsiktig samverkan för en hållbar tillväxt. Därutöver kan andra nationella medel och EU medel bli aktuella som medfinansiering till programmen. 12