NY GÖTAÄLVBRO Järnvägsplan Tillstånd till vattenverksamhet SAMRÅDSUNDERLAG 2012 10 22 Göteborgs Stad planerar a ersä a nuvarande Götaälvbron med en ny öppningsbar bro med 13 meters fri höjd över älvens medelva ennivå. Spårvägen mellan centrum och Hisingen kommer a gå över den nya bron och trafikkontoret tar därför fram en järnvägsplan, enligt lagen om byggande av järnväg. Utbyggnaden av bron innebär även va enverksamhet enligt miljöbalkens 11 kapitel, som kräver llstånd från mark- och miljödomstolen. De a samrådsunderlag är en del av den process som krävs för järnvägsplan och llstånd ll va enverksamhet. Detaljplaner för bron kommer a tas fram separat, med egna samråds llfällen.
PROJEKT NY GÖTAÄLVBRO BAKGRUND En fast förbindelse mellan Göteborgs innerstad och Hisingen har funnits sedan 1874, då den första Hisingsbron byggdes. Nuvarande Götaälvbro invigdes 1939, ursprungligen med fyra körfält och gångoch cykelbanor, men redan 1958 breddades bron med nya gång- och cykelbanor utanför ursprunglig bro. Den har idag sex körfält, två kollektivtrafikfält med spårvagnsspår i bromitt och två körfält i vardera riktningen på vardera sidan av spåren. Bron är den viktigaste förbindelsen över Göta älv för kollektivtrafiken i Göteborgsområdet och den enda spårvägsförbindelsen. Fri höjd över älvens medelvattennivå är 19,5 meter i det öppningsbara klaffspannet, där farleden är 20 meter bred. Brons huvudkonstruktion består av längsgående stålbalkar som bär en farbaneplatta av betong, förutom i klaffspannet där plattan utgörs av stål. Bron bärs huvudsakligen upp av pendelpelare i stål. Stålet i bron är av en spröd kvalitet, vilket tillsammans med utmattning av stålet har medfört att brons återstående livslängd bedömts vara begränsad och att den måste ersättas senast år 2020. Innnan dess kan det bli aktuellt att begränsa trafiken för att minska belastningen på bron. Inför planarbetet för ny Götaälvbro har två olika lägen och tre olika höjder för älvförbindelsen studerats. För det fortsatta arbetet valdes en 10-13 meter hög bro för samtliga trafikslag i Stadstjäanregatans förlängning. Detta beslut togs av kommunfullmäktige i maj 2010. Trafiknämnden beslutade i juni 2012 att nuvarande förslag till en 13 meter hög bro ska ligga till grund för samråd i de fortsatta prövningsprocesserna. Med ett lägre bro än nuvarande krävs inte lika långa tillfarter och delar av dagens trafikytor kan omvandlas till attraktiva stadskvarter. Bron blir också mer attraktiv för gående och cyklister när nivåskillnaderna blir mindre. Tillsammans bidrar detta till att utveckla området till ett attraktivt regioncentrum. NY BRO ÖVER GÖTA ÄLV Som ersättning för nuvarande bro föreslås en totalt 700 meter lång bro, varav cirka 220 meter över vattnet. Farleden i Göta älv passerar under ett öppningsbart spann med 30 meter bred fri öppning för sjöfarten. Den fria höjden över medelvattennivån föreslås bli 13 meter, vilket motsvarar 12 meter över medelhögvatten i Göta älv. Bron får två körfält för spårvagn och buss, fyra körfält för biltrafik och två gång- och cykelbanor. För bron krävs omfattande arbeten i vatten, framförallt nya brostöd, ledverk för sjöfarten och förstärkning av kajerna under bron. Nuvarande bro kommer att rivas, både delarna i och över älven och de omfattande anslutande viadukterna som leder fram till delen över Göta älv. Brons slutliga utformning kommer att beslutas efter en designtävling, skisserna i samrådsskedet beskriver endast funktion och principutformning. All trafik utom buss och spårvagn ansluts till Stadstjänarebron, nuvarande korsning mellan Stadstjänaregatan och Götaleden. Kollektivtrafiken leds däremot på en viadukt över korsningen för att undvika konflikter mellan olika trafikslag och ansluts till nuvarande spår och kollektivkörfält, i Östra Hamngatan och Nils Eriscsonsgatan. SPÅRVÄG För spårvägstrafiken mellan centrala Göteborg och Hisingen anläggs nya spår. På Hisingen ansluts till nuvarande spår innan hållplats Frihamnen. På fastlandet ansluts dels mot Östra Hamngatan, dels mot nuvarande hållplats Nordstan. På Hisingen och över Göta älv ligger spåren i mitten av bron, på samma nivå som körbanan i övrigt. Där bron över älven når Gullbergskajen föreslås att spåren läggs på en separat bro, som fortsätter över korsande gator så att övrig trafik kan passera under bron utan konflikt med bussar och spårvagnar. Spårbron trafikeras även av bussar och förgrenar sig så att den kan anslutas till nuvarande spår i Östra Hamngatan och Nils Ericsonsgatan. SAMRÅD Göteborgs Stad inbjuder nu till samråd om förslaget till ny bro och spårvägssträckning. Samrådet är en del av den formella prövningen av förslaget, se sista sidan av informationsbladet för mer detaljer. Kravet på samråd ställs i miljöbalkens 6 kapitel och i lagen om byggande av järnväg. Utöver att allmänheten ges möjlighet att lämna synpunkter skickas ett underlag till berörda myndigheter och organisationer. Det kommer även att hållas ett informationsoch samrådsmöte som en del av samrådet för järnvägsplan och vattenverksamhet. TRAFIKFLÖDEN Ny Götaälvbro planeras för en trafik av 27000 bilar, 2200 bussar, 850 spårvagnar och 3 500 cyklister per dygn. Dagens 800 gående per dygn kommer troligen a öka. År 2010 trafikerades Göta älv av ungefär 1700 las artyg, varav drygt 1000 kunde passera Göta älvbron utan broöppning.
Ringön Ny öppningsbar bro över Göta älv, med spårväg i Frihamnen Hela nuvarande Götaälvbro rivs Gullbergsvass Stadstjänarebron Göta älv Lilla Bommen Separat bro för spårvagn Området påverkas av Västlänkens underjordiska sträckningen kan komma Projekt ny Götaälvbro, förslagets delar CENTRUM HISINGEN Principu ormning för ny Götaälvbro (Illustra on COWI AB)
MILJÖ- FÖRUTSÄTTNINGAR MILJÖVÄRDEN Kulturvården är det miljöintresse som har de högsta värdena inom berört område, i form av Göteborgs innerstad som helhetsmiljö och särskilt de fornlämningsskyddade resterna av stadens befästningsverk. Det är framförallt brons spårvägsanslutningar på fastlandet som kommer att anläggas i områden där man riskerar att träffa på fornlämningar. Arkeologiska fynd kan också förekomma på Göta älvs botten. Naturvårdens intressen i området är koncentrerade till Göta älv eftersom berörda landområden inte hyser några värdefulla naturmiljöer. Älven har höga värden som ett storskaligt vattendrag och inslag i landskapet. Den är fiskrik och viktig för lax och andra fiskar som vandrar upp i många av biflödena. De lokala naturvärdena där bron ska byggas är däremot inte höga. Göta älv är generellt en stor tillgång när det gäller möjligheterna till rekreation och friluftsliv, både i stadsmiljön och uppströms Göteborg. I området kring nuvarande bro har däremot inte möjligheterna tagits till vara. Bron omges av parkeringsplatser, instängslade verksamhetsområden och trafikytor. Möjligheterna att med fritidsbåt passera Götaälvbron är av stor betydelse för friluftslivet längre uppströms älven. Stadsbilden i det berörda området präglas idag av de många trafikanläggningarna, förutom Götaälvbron även E45 Götaleden, Nils Ericsonsterminalen och Göteborgs centralstation. Mot Göta älv dominerar äldre hamn- och verksamhetsområden, särskilt på Hisingen. När bron var ny dominerade den stadsbilden i de centrala delarna av Göteborgs hamn, men idag omges bron av höga kontorshus. MILJÖBELASTNING Det område som berörs av den nya bron är till stor del utfyllda tidigare vassområden, där risken för markföroreningar är stor. Även sedimenten på botten av Göta älv innehåller föroreningar, som härrör från industriverksamheter kring älven. Trafiken på Götaälvbron är också en störningskälla genom det buller som framförallt spårvagnstrafiken orsakar. Bullret sprids även via stomljud i brokonstruktionen till områden under och kring bron. RIKSINTRESSEN Områden och anläggningar som är av särskilt stort allmänt intresse pekas av staten ut som riksintressen enligt miljöbalken, vilket innebär att de ska skyddas mot skada från andra verksamheter. Riksintressen för kommunikation i det område som berörs av ny Göta älvbro är: Farleden i Göta älv Göteborgs hamn Väg E45 och anslutningen till godsterminalen på Gullbergsvass Västlänken, planerad järnvägstunnel Göteborgs central och kombiterminalen vid Kruthusgatan. Kommunikationsintressena bevakas av Trafikverket, som 2011 föreslog att: Riksintresset för Vänersjöfarten anses tryggat om minst 15 handelsfartyg kan passera längs Göta älv per dygn. Dessutom är Göteborgs innerstad av riksintresse för kulturvården. Göta älv är längre uppströms också av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Det är den myndighet som prövar ett ärende som ska bedöma frågan om skada på riksintressen. KOMMUNALA PLANER Enligt Göteborgs Stads översiktliga planering ger det berörda området staden en unik möjlighet att utveckla stadskärnan med en attraktiv blandstad. Arbetet med att ta fram detaljplaner för både ny bebyggelse och kompletterande trafikanläggningar har delvis påbörjats. Särskilt intressanta planer är: Ny Götaälvbro, planer för bro och ny bebyggelse bl a efter rivning av nuvarande bro. Västlänken och dess station vid Göteborg C, med koppling till stadens kollektivtrafiksystem. Regionens hus, vid Stadstjänaregatan/ Bergslagsgatan. Bangårdsförbindelsen mellan E45 och Stampbroarna Ombyggnad av E45, mellan Stadstjänarebron och Falutorget. På längre sikt kommer bron över Göta älv att ligga centralt i Älvstaden, den del av centrala Göteborg som ska utvecklas till en grön, dynamisk och inkluderande regionkärna. ÄLVFAKTA Göta älv är Sveriges va enrikaste älv, ungefär en tredjedel av flödet rinner genom Göteborg. Farleden Göta älv/trollhä e kanal lllåter fartyg som är högst 27 meter höga, vilket styrs av höjden på de kra ledningar som korsar farleden. På sträckan mellan havet och Vänern finns nio öppningsbara broar, varav tre järnvägsbroar.
RIKSINTRESSEN Staten har i samråd med berörda kommuner pekat ut Riksintressen, som är särskilt värdefulla för landet. Det kan vara områden som ska bevaras eller funk oner som ska säkerställas. Götaälvbron och dess anslutningar berör framförallt farleden Göta älv och Göteborgs hamn, men även E45 och järnvägsanläggningarna i centrala Göteborg är av riksintresse som kommunika onsanläggningar. Den äldsta stadskärnan i Göteborg är en riksintressant kulturmiljö, där stadsbild, byggnader och rester av befästningsverk ska skyddas. hamn och farled kombiterminal, planerad järnväg Göteborg C och kombiterminal, Berörda riksintressen Göteborgs innerstad, kulturmiljö GÖTA ÄLV, EN MILJÖRESURS Miljön kring Göta älv upplevs på många sträckor som en stor llgång, en miljö med goda förutsä ningar för rekrea on och frilu sliv. I Göteborg är denna llgång ojämnt utny jad. Exempel på miljöer där man tar llvara va enkontakten på e bra sä hi ar man ll exempel vid Göteborgsoperan och Packhuskajen eller på Norra Älvstranden mellan Lindholmen och Färjenäs. Miljön kring nuvarande Götaälvbro är idag inte så lltalande, men den fram- da utvecklingen av Älvstaden har som e vik gt mål a närma staden ll va net och på så sä skapa a rak va miljöer för urban rekrea on. Foto: Hans Wretling, Älvstranden Utveckling AB
MILJÖPÅVERKAN MILJÖKONSEKVENS BESKRIVNING Förslaget till ny bro över Göta älv och tillhörande omläggning av spårvägssträckningen kommer att påverka omgivande miljö på flera sätt. Effekterna är både lokala och av mer övergripande karaktär. En del effekter uppkommer under byggnadstiden och är tillfälliga, medan andra är permanenta. Miljöbalken kräver att det upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) både till järnvägsplan och till ansökan om tillstånd till vattenverksamhet. Övergripande krav på innehållet finns i lagar och förordningar, men för de enskilda ärendena ska MKB:n tas fram efter samråd med länsstyrelsen, andra myndigheter, organisationer och allmänheten. Ett av syftena med samrådet är att få in synpunkter på vilka frågor som är viktiga för att bedöma broförslagets miljökonsekvenser. En preliminär MKB till järnvägsplan har tagits fram till samrådet. Den kommer att kompletteras och granskas av länsstyrelsen innan järnvägsplanen ställs ut. Till ansökan om vattenverksamhet kommer en särskild MKB att upprättas, utgående från järnvägsplanens MKB. Det grundläggande kravet på en MKB är att den ska innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma förslagets huvudsakliga inverkan på miljö, människors hälsa och hushållningen med naturresurser. Länsstyrelsen har i tidigare samråd lyft fram frågor kring grumling av vatten, arkeologi och föroreningar i sediment eller mark. Vidare anser länsstyrelsen att det med en bra trafikstyrning är möjligt att kombinera öppningsbara broar med sjöfarten på Göta älv så att sjöfartsintresset inte påtagligt skadas. MILJÖ Förslaget till utbyggnad av en ny bro över Göta älv innebär inte några allvarliga konflikter med de klassiska miljöintressena, dvs kulturvård, naturvård, möjlighet till rekreation och upplevelsen av stadsbilden. Kulturvårdens intressen påverkas negativt av att de fornlämningsskyddade resterna av stadens befästningsverk berörs av spårvägens anslutningar till Östra Hamngatan och Nils Ericsonsgatan. Området är redan idag exploaterat, så den tillkommande skadan på helhetsmiljön i Göteborgs innerstad bedöms bli begränsad. Arkeologiska fynd kan också förekomma på Göta älvs botten, en fråga som utreds separat och där resultatet kommer att inarbetas i MKB:n. Naturvårdens intressen i form av Göta älv påverkas mer under byggnadstiden än av den färdiga bron. När bron står klar bedöms den inte påverka älvens och dalgångens helhetsvärden mer än nuvarande bro, men under byggnadstiden finns det risk för påverkan från arbeten i vatten. Det rör sig om rivnings-, schaktnings- och muddringsarbeten, både för att anlägga ny bro och för att riva nuvarande bro. Till följd av dessa arbeten frisätts troligen både grumlande partiklar och föroreningar som finns i bottensedimenten. Risken för att de leder till skada på värdefulla naturmiljöer bedöms vara liten eftersom omgivningarna till arbetsplatsen är kraftigt påverkade av mänsklig verksamhet under lång tid. Inte heller den långsiktiga ekologiska statusen hos vattendraget bedöms påverkas av projektet. Rivningen av nuvarande bro bedöms vara det som påverkar helhetsmiljön mest då den med sina snart 80 år har blivit ett landmärke i centrala Göteborg Göta älvs värden när det gäller möjligheterna till rekreation och friluftsliv påverkas postivt av att omgivningarna kring bron kan bli mer tilltalande att vistas i. Utformningen av brons omgivningar studeras inom ramen för arbetet med ny detaljplan, som sker separat. Förslaget till lägre fri höjd under bron påverkar möjligheterna att med fritidsbåt passera Götaälvbron. Detta är av betydelse för friluftslivet längre uppströms älven och båtturism till Vänern och Göta kanal. Andelen segelbåtar som utan broöppning kan passera Götaälvbron sjunker kraftigt, men bron är samtidigt en av flera broar med begränsad fri höjd. Göteborgs Stad planerar att i framtiden erbjuda möjligheter till förtöjning både nedströms och uppströms Götaälvbron. Ett antal tillfällen med broöppning kommer att erbjudas, samordnat med Marieholmsbron. De negativa effekterna av broförslaget bedöms därför endast marginellt påverka Göta älvs värden för rekreation och friluftsliv. Bedömningen av hur stadsbilden påverkas av förslaget till ny bro kan inte bli fullständig innan den planerade designtävlingen för ny Götaälvbro har genomförts. På det underlag som hittills finns framme bedöms att de samlade konsekvenserna för stadsbilden i Göteborg blir små. I stor utsträckning påverkas bedömningen av vilka ytterligare exploateringar som genomförs i omgivande områden, men detta studeras i detaljplanearbetet och ingår inte i järnvägsplanen.
HÄLSA Kring nuvarande bro och i området där ny bro planeras finns idag inga bostäder och människor vistas oftast kortvarigt i området, ofta på väg till eller från sin arbetsplats. På sikt planeras däremot för en tätare och mer blandad stadsbebyggelse på båda sidor av Göta älv. Därför är det av intresse hur ny bro och spårväg påverkar förutsättningarna för framtida bebyggelse. Bullret från buss- och spårvagnstrafiken måste dock ses som en del av den samlade störningen eftersom bron används även av biltrafik. Detta medför att bebyggelse i området kring bron kommer att behöva utformas med hänsyn till trafikbuller. Området närmast brons trafikytor påverkas inte bara av buller, även luftföroreningshalterna bedöms bli höga om gaturummet omges av tät och hög bebyggelse. Däremot föreslås att bron byggnadstekniskt utformas på ett sätt som minskar spridningen av stomljud och vibrationer till omgivningen, jämfört med nuvarande bro. PLANERING OCH HUSHÅLLNING Enligt miljöbalken och plan- och bygglagen ska mark- och vattenområden användas för de ändamål de är mest lämpliga till. Den kommunala planeringen syftar till att reglera detta, samtidigt som staten har pekat ut särskilda riksintressen som även kommunerna ska ta hänsyn till. Förslaget till järnvägsplan är anpassat till en kedja av kommunal planering i form av översiktsplan, planprogram och nu pågående detaljplaneskede. I detta arbete har Göteborgs Stad prövat framförallt bron över Göta älv avseende såväl läge som utformning. Kommunfullmäktiges beslut är att förslagets läge och utformning är det som sammantaget uppfyller de trafik- och stadsbyggnadsmässiga kraven bäst. Vad gäller berörda riksintressen är det sjöfartsintresset Göta älv och kulturmiljöintresset Göteborgs innerstad som bedöms kunna påverkas negativt. Göteborgs Stad delar länsstyrelsens tidigare bedömning att sjöfartsintresset kan säkerställas genom trafikstyrning. För att utnyttja infrastrukturkapaciteten optimalt behövs det oavsett brohöjd på Götaälvbron en gemensam trafikledning för olika trafikslag, eftersom det finns flera hårt trafikerade broar över farleden. Broöppningarna kan i framtiden komma att påverka framförallt kollektivtrafiken mer än idag eftersom föreslagen bro troligen medför ett behov av fler öppningstillfällen. Med hänsyn till nuvarande kunskaper om Göteborgs historia och fornlämningsbilden i området bedöms att riksintresset för kulturmiljö inte kommer att skadas av föreslagen spårvägsutbyggnad. Fotomontage från Stadstjänarebron mot ny Götaälvbro (AEC AB) Förslaget ll ny bro över Göta älv ligger över farleden på en lägsta nivå av +23,2 i Göteborgs höjdsystem. Det innebär 13 meter över älvens medelva ennivå och 12 meter över genomsni ligt högva en, som ligger ll grund för brons segelfria höjd. Den segelfria höjden bestäms av Sjöfartsverket och tar även hänsyn ll om det behövs säkerhetsmarginal för våghävning. I figuren visas även brohöjden i jämförelse med en tänkt byggnad, med golvnivån +12,8, som idag är lägsta llåtna vid nyplanering.
KONTAKT Projekt Ny Götaälvbro drivs av Göteborgs Stad, Trafikkontoret. Kontaktperson är projektledare Patrik Fridh, 031-368 25 79 patrik.fridh@trafikkontoret.goteborg.se MER INFO På Göteborgs Stads webbsida, www.goteborg.se, under Bygga & Bo, finns de a samrådsunderlag, ritningar och en preliminär miljökonsekvensbeskrivning. SYNPUNKTER Vi vill ha dina synpunkter senast den 30 november 2012, ange diarienummer 1171/10 och skicka ll: Göteborgs Stad, Trafikkontoret, Box 2403, 403 16 Göteborg eller via e-post ll: trafikkontoret@trafikkontoret.goteborg.se TRE SAMORDNADE PRÖVNINGSPROCESSER Förslaget till utbyggnad av nya Götaälvbron innehåller olika delar, som planeras, prövas och godkänns enligt olika lagar och bestämmelser. Markanvändningen i en tätort regleras av Plan- och Bygglagen, arbeten i vatten, som t ex brostöd, kräver tillstånd enligt Miljöbalken och spårvägens anläggningar regleras av Lag om byggande av järnväg. De närmast förestående stegen i planeringsprocessen är således: Järnvägsplan, enligt lag om byggande av järnväg, 2 kap. Tillstånd till vattenverksamhet, enligt miljöbalken, 11 kap. Detaljplan, enligt plan- och bygglagen Det nu aktuella samrådet gäller järnvägsplan och vattenverksamhet. Samrådet för detaljplan kommer att genomföras separat. Syftet med samrådet är att ge allmänheten, berörda myndigheter och organisationer möjlighet att komma med synpunkter och ställa frågor kring ett preliminärt förslag. Samrådet dokumenteras i en samrådsredogörelse, som följer med i de fortsatta prövningsprocesserna. FORTSATT ARBETE JÄRNVÄGSPLAN Järnvägsplanen kommer att omfatta spårvägssträckningen från centrum till Hisingen över nya Götaälvbron, med nödvändig anpassning av anslutningarna. Syftet är att lägga fast spårets sträckning och höjdläge, samt det område som krävs för utbyggnad och drift av spårvägen. Järnvägsplanen redovisar också vilken vattenverksamhet som är en förutsättning för spårvägsutbyggnaden. Efter samrådsperiodens slut kommer Trafikkontoret att sammanställa en samrådsredogörelse till järnvägsplanen och färdigställa miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n. Denna lämnas till länsstyrelsen för godkännande innan järnvägsplanen ställs ut för granskning, preliminärt i början av 2013. Efter genomförd utställning kommer Göteborgs Stad att begära att Trafikverket fastställer järnvägsplanen. Då prövas också frågan om eventuell skada på berörda riksintressen. November 2012 Gemensamt samråd för järnvägsplan och Järnvägsplanen ställs ut Järnvägsplanen med begäran om fastställelse FORTSATT ARBETE VATTENVERKSAMHET Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet kommer att omfatta arbeten i Göta älv för utbyggnad av ny bro inklusive tillfälliga anläggningar och rivning av de delar av nuvarande bro som berör vattenområdet. Efter samrådsperiodens slut kommer Trafikkontoret att sammanställa en samrådsredogörelse som ingår i ansökan. Övriga ansökningshandlingar, bl a MKB, sammanställs efterhand. Preliminärt lämnas ansökan in till mark- och miljödomstolen i början av 2013. Avsikten är att prövningen i domstolen ska ske med stöd av fastställd järnvägsplan. Beslut om fastställelse av järnvägsplan En detaljplan för bron över Göta älv byggnadsarbetena påbörjas under Layout, design och foton: Norconsult AB om inte annat anges.