Marknadsrapport NÖT - utvecklingen till och med 218 Livsmedelskedjan och exportenheten Jönköping mars 219 Författare: Åsa Lannhard Öberg Foto: Shutterstock
Innehåll 1 Inledning... 1 2 Den svenska marknaden... 1 2.1 Marknadsbalans nötkött... 1 2.2 Strukturutveckling i nötköttsproduktionen... 4 2.3 Förprövning av stallar för nötkreatur... 7 2.4 Användning av antibiotika till lantbruksdjur inom EU... 9 2.5 Slakt av nötkreatur... 1 2.6 Ekologisk produktion av nötkött... 12 2.7 Hushållens utgifter på mat och dryck... 13 2.8 Förbrukning och konsumtion av kött... 15 2.9 Från hage/stall till mage... 17 2.1 Andel svenskt kött av förbrukningen... 19 2.11 Handel med nötkött... 2 2.11.1 Handelsvärden nötkött... 2 2.11.2 Importutveckling i produktvikt... 21 2.11.3 Importutveckling i slaktad vikt... 23 2.11.4 Exportutveckling i produktvikt... 24 2.11.5 Exportutveckling i slaktad vikt... 25 2.12 Avräkningspriser för nötkreatur... 26 2.13 Indexutveckling nötkött... 28 2.14 Konsumentprisutveckling... 29 3 EU-marknaden... 3 3.1 Marknadsbalans och prognos... 3 3.2 Antal nötkreatur och slakt av nötkreatur... 31 3.3 Handeln med nötkött och levande nötkreatur... 33 3.4 Avräkningspriser på nötkreatur... 36 4 Världsmarknaden... 37 4.1 Produktion nötkött... 37 4.2 Handelsutveckling nötkött... 39 4.3 Förbrukning av animalieprodukter... 4
1 Inledning Marknadsrapporten för nötkött uppdateras en gång per år, vanligtvis i mars. Rapporten innehåller statistik som beskriver strukturutvecklingen inom svensk grisproduktion samt hur produktion, utrikeshandel, förbrukning och priser utvecklats för svensk räkning. Statistiken förklaras och analyseras kortfattat. Det finns även avsnitt som översiktligt beskriver marknaden i EU och globalt. 2 Den svenska marknaden 2.1 Marknadsbalans nötkött Den svenska marknadsbalansen för nötkött visar utvecklingen på marknaden i grova drag och över en längre tidsperiod. För nötkött finns en serie ända tillbaka till 198 och från 214 beräknas även den kvartalsvisa utvecklingen. Statistiken är tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på uppdateringar som publiceras en gång per kvartal. Balansen utgår från officiella statistik för produktion och handel med andra länder, och utifrån dessa uppgifter kan den svenska förbrukningen av och marknadsandelen för nötkött beräknas. För att få ett korrekt resultat måste handeln räknas om till vara med ben eller slaktad vikt, då det är i denna form produktionen anges. Därför används begreppet förbrukning och inte konsumtion. Förbrukningen räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, och visar åtgången av slaktade nötkreatur med ben för att tillgodose vår konsumtion. För att öka uppfattningen om hur stor förbrukningen är så räknas även förbrukningen per capita ut, som alltså visar vad varje svensk i medel förbrukar på ett år. Konsumtionen på tallriken uppgår till cirka hälften av förbrukningen och mer information om denna beräkning finns längre fram i rapporten. Svensk marknadsandel är det som även brukar kallas för självförsörjningsgrad, alltså hur stor andel av förbrukningen som består av svenskt nötkött. Marknadsbalansen visar att produktionen av nötkött minskat de senaste tio åren, med cirka 2 procent totalt, även om en ökad produktion kan noteras flera år. Den svenska andelen av förbrukningen försvagades kraftigt den första halvan av perioden, till följd av en kombination av fallande produktion och ökad import. Under de senaste åren har marknadsläget ljusnat, då ökad efterfrågan på svenskt nötkött lett till minskad import och en möjlighet för svenska producenter att ta tillbaka förlorade marknadsandelar. Uppmärksamheten kring konsekvenserna av en överdriven antibiotikaanvändning till lantbrukets djur, där Sverige har den lägsta användningen inom EU, och ökad efterfrågan generellt på svensk närproducerad mat med dess mervärden har påverkat den svenska nötköttsproduktionen positivt. Det har dessutom blivit ett ökat fokus på djurskyddsfrågor, där Sverige har jämförelsevis höga krav. Den ökade efterfrågan på svenskt nötkött har lett stabila producentpriser, ökad investeringsvilja och ökad nötköttsproduktion. 1
198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 218 1 ton slaktad vikt Svensk andel av förbrukningen Produktion 1 ton Import 1 ton Export 1 ton Förbrukning 1 ton Förbrukning kg/capita Svensk marknadsandel 29 139,8 11,5 2,5 229,9 24,7 6,8% 21 137,8 12,4 2,2 237,9 25,4 57,9% 211 137,9 126,6 19,7 244,8 25,9 56,3% 212 125,3 133,3 15,2 243,4 25,6 51,5% 213 125,9 136,9 15,1 247,7 25,8 5,8% 214 131,6 135,6 15,9 251,3 25,9 52,4% 215 133,1 139,4 18,5 254, 25,8 52,6% 216 131,3 141,8 18,8 254,3 25,6 51,6% 217 132,1 135,2 2, 247,3 24,6 53,4% 218 136,9 126,1 18,9 244,1 24, 56,1% 18/17 3,6% -6,7% -5,5% -1,3% -2,4% 5,% Figuren visar marknadsutvecklingen i ett längre perspektiv, med avstamp i 198. Både produktionen och konsumtionen samt importen och exporten bildar sedan början av 199- talet så kallade krokodilkäftar, där importen ökar medan exporten minskar samtidigt som förbrukningen ökar i förhållande till produktionen. På senare år har dock gapet mellan produktion och förbrukning respektive import och export minskat, vilket tyder på ökad efterfrågan på svenskt nötkött. 3 25 2 15 1 5 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Källa: Jordbruksverket och SCB 2
utveckling i procent I figuren nedan jämförs marknadsutvecklingen 218 med året innan för de fyra största köttslagen. Importen och förbrukningen i kg/capita minskade för andra året i rad, medan produktionen och andelen svenskt kött av förbrukningen ökade för samtliga köttslag. Exportutvecklingen varierar utifrån relativt låga nivåer. 2 15 1 5-5 -1-15 -2 Produktion Import Export Förbrukning Kg/capita Svensk marknadsandel Griskött 3,8-6,6 1,8,3 -,9 3,5 Nötkött 3,6-6,7-5,5-1,3-2,4 5, Lammkött 6,5-4,3-19,1-1,1-2,2 7,7 Matfågel -1,5-3,8 14,5-3,9-5, 2,5 Källa: Jordbruksverket och SCB 3
tusen nötkreatur 2.2 Strukturutveckling i nötköttsproduktionen Djurräkningen som redovisas på Jordbruksverkets statistiksidor på webben erbjuder en lång serie med utvecklingen av antalet lantbruksdjur i Sverige. Djurräkningen visar antalet djur i produktionen vid den tidpunkt då frågan ställs. Detta innebär att maxkapaciteten i stallarna ofta är högre än det antal djur som registreras, på grund av att vissa stallar har tillfälligt reducerat antal djur eller tomhållning. Vissa år görs en totalundersökning, dock baseras antalet djur i statistiken de flesta år på urvalsundersökningar. Under den senaste tioårsperioden har antalet nötkreatur minskat med 2 procent totalt. I figuren visas utvecklingen av antalet nötkreatur uppdelat på fyra olika kategorier, utifrån djurräkningen i juni varje år. Antalet nötkreatur har minskat med ungefär 25 procent sedan 1981 då husdjursstatistiken tar sin början. Skillnaderna i utveckling inom gruppen är dock stor, för samtidigt som antalet mjölkkor minskat har antalet dikor ökat. Tidigare kunde man säga att omkring två tredjedelar av det svenska nötköttet kom från mjölkproduktionens djur, men idag ligger andelen snarare kring 6 procent. Omkring en tredjedel av landets nötkreatur finns i Götalands skogsbygder följt av Götalands mellanbygder. Detta kan jämföras med grisarnas hemvist som företrädesvis är i slättbygderna. 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 218 217 216 215 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 24 mjölkkor dikor kviga, tjur, stut kalvar, högst 1 år TOTALT antal nötkreatur i juni 214 215 216 217 218 mjölkkor 344 339 339 823 33 833 322 1 319 387 dikor 186 26 184 438 193 657 27 62 214 257 kviga, tjur, stut 49 57 488 462 489 217 499 556 498 176 kalvar, högst 1 år 472 13 467 335 475 917 472 159 474 817 TOTALT 1 493 119 1 48 58 1 489 624 1 51 345 1 56 637 Källa: Jordbruksverket 4
tusen slaktade nötkreatur tusental företag med nötkreatur Kriteriet för att ett företag med nötkreatur ska hamna i den officiella statistiken är att producenten har minst tio nötkreatur. Dock räknas producenter som har färre än detta tröskelvärde också som producent av nötkreatur om de når upp till annan verksamhetströskel, till exempel för areal mark eller annat djurslag. Jordbruksverkets statistik över utvecklingen av antalet företag med nötkreatur visar en stadig nedgång under hela perioden. I nötköttsproduktion finns idag betydligt fler småskaliga företag än i kyckling- och grisproduktionen. Även mjölkproduktionen, som är sammanlänkad med nötköttsproduktionen, har haft en snabbare strukturrationalisering än vad den specialiserade nötköttsproduktionen uppvisar. Nötköttsproduktionen är för många av de drygt 16 nötköttsföretagarna fortfarande primärt en deltidverksamhet, bland annat med syfte att hålla gårdens betesmarker öppna. Men utvecklingen mot större och färre företag syns trots detta även i den specialiserade nötköttsproduktionen. Kvoten mellan antalet slaktade nötkreatur och antalet företag med nötkreatur visar att slakten per företag 218, som uppgick till 26 nötkreatur, var ungefär 3 procent högre än 29 då den genomsnittliga slakten per företag uppgick till 2 nötkreatur. Detta är dock ett mycket grovhugget mått på hur den genomsnittliga storleken på landets nötköttsföretag utvecklats, då det finns många typer av företag i totalsiffran. 47 46 45 44 43 42 41 4 39 38 25 2 15 1 5 37 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Tusen slaktade nötkreatur 459,5 451,1 456,1 419,9 417,4 43,8 428,2 411, 46, 425,6 Företag med nötkretur 22 159 21 586 2 53 19 561 18 962 18 21 17 466 17 46 16 674 16 317 Företag med mjölkkor 6 2 5 619 5 26 4 968 4 668 4 394 4 161 3 872 3 614 3 477 Företag med dikor 11 922 12 19 11 89 11 375 11 92 1 663 1 45 1 349 1 471 1 418 Källa: Jordbruksverket 5
genomsnittligt antal nötkreatur/gård En annan siffra som är intressant att följa är genomsnittsstorleken på svenska nötkreatursgårdar, utifrån uppgifter i lantbruksregistret. Serien nedan visar utvecklingen de senaste femton åren och snittgården har växt konstant för samtliga kategorier under perioden. Den genomsnittliga nötkreatursgården har idag plats för 92 mjölkkor, 21 dikor, 32 kvigor, tjurar och stutar och/eller 34 kalvar. Totalt har den genomsnittliga gården 92 nötkreatur om alla kategorier räknas in. Gårdar med grisar och mjölkkor är de djurgårdar som växt mest i genomsnitt de senaste decennierna. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 MJÖLKKOR DIKOR KVIGA, TJUR, STUT KALVAR 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 antal djur i genomsnitt 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 MJÖLKKOR 59 62 66 7 74 78 82 85 89 92 DIKOR 16 16 17 17 17 17 18 19 2 21 KVIGA, TJUR, STUT 25 25 26 26 28 29 3 3 32 32 KALVAR 26 26 27 28 29 3 31 32 33 34 Källa: Jordbruksverket 6
förprövade stallplatser förprövade stallavdelningar 2.3 Förprövning av stallar för nötkreatur Innan en ny- eller ombyggnation av djurstallar kan påbörjas ska de planerade förändringarna godkännas av länsstyrelsen genom en så kallad förprövning. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser och resultatet brukar analyseras i en kortare rapport som finns på Jordbruksverkets webbplats. Det är inte helt givet att byggnationen kommer till stånd bara för att det skett en förprövning, men det signalerar ändå att företagaren har kommit långt i planerna och en godkänd förprövning leder därför oftast vidare till byggnation. Investeringen kan dock ske senare än det år då förprövningen gjordes. Sammanfattningsvis är utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar ett bra mått på investeringsviljan inom en sektor. Figurerna nedan visar både det totala antalet stallplatser som berörs av en förprövning samt nettoökningen av antalet stallplatser. Skillnaden mellan dessa båda mått visar hur många befintliga stallplatser förprövats och som kan komma att byggas om, eftersom siffrorna inte bara omfattar nybyggnation. Figuren visar även motsvarande statistik för stallavdelningar. Under den första halvan av det senaste decenniet visar förprövningsstatistiken att vi överlag hade en vikande investeringstrend, även om det finns skillnader mellan olika nötkreaturskategorier. Investeringsviljan för dikostallar ökade kraftigt mellan 214 och 217. Även för övriga nötkreatur och mjölkkor har investeringsviljan växt den senare halvan av perioden. 18 Dikor 35 16 14 12 1 8 6 4 2 3 25 2 15 1 5 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Förprövade stallplatser 9 86 7 731 7 273 7 39 5 39 5 72 8 73 16 233 16 744 9 646 Nettoökning stallpatser 4 678 4 56 3 727 4 422 2 9 4 453 7 66 14 337 1 338 7 273 Förprövade stallavd. 22 222 185 183 141 11 163 311 318 24 7
förprövade stallplatser förprövade stallavdelningar förprövade stallplatser förprövade stallavdelningar 35 Övriga nötkreatur 6 3 5 25 2 15 1 5 4 3 2 1 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Förprövade stallplatser 29 38 31 897 3 919 22 616 22 943 23 638 24 395 27 553 31 93 24 637 Nettoökning stallpatser 17 742 21 271 22 716 15 91 18 72 18 3 2 28 23 946 28 72 2 279 Förprövade stallavd. 399 449 437 363 311 319 354 47 55 364 25 Mjölkkor 3 2 25 15 1 5 2 15 1 5 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Förprövade stallplatser 21 228 2 269 22 211 19 516 1 511 8 794 7 613 7 675 7 815 11 916 Nettoökning stallpatser 12 188 11 11 12 279 12 194 7 138 6 117 4 728 5 251 5 775 8 831 Förprövade stallavd. 254 247 257 228 141 111 18 11 132 121 Källa: Jordbruksverket och länsstyrelsen 8
Cypern Spanien Italien Portugal Ungern Bulgarien Belgien Polen Kroatien Tyskland Rumänien Frankrike Estland Grekland Tjeckien Nederl. Irland Slovakien Schweiz Österrike Storbrit. Danmark Litauen Luxemburg Slovenien Lettland Finland Sverige Island Norge mg per kg skattad levandevikt 2.4 Användning av antibiotika till lantbruksdjur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också drivande i att samma förbud infördes i hela EU 26. Statistiken för antibiotikaanvändningen till djur inom EU har några års eftersläpning och den tillgängliga statistiken finns heller inte uppdelat på djurslag i dagsläget. Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av smittskydd och hygien, men också av hur mycket och vilka sorters antibiotika som används. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier och de som riktas mot vissa bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EUländer är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som säljs mest. I Sverige används främst penicillin, som är ett smalspektrumantibiotika. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 215 216 Av 3 jämförda länder minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur samt hästar i 19 länder216, av dem som funnits i statistiken i mer än ett år. Det ger en total minskning med 2 procent jämfört med 215. I övriga 11 länder ökade förbrukningen, däribland i Sverige med 3 procent. Sverige har dock alltjämt den lägsta förbrukningen bland EU-länderna, samtidigt som Island och Norge ligger ännu lägre. Danmark som har tre och en halv gånger så hög användning som Sverige minskade med 3 procent, medan Tyskland som har sju gånger så hög försäljning minskade med 9 procent. Länderna kring Medelhavet toppar med högst användning av antibiotika 216. 9
antal slakterianläggningar tusen slaktade nötkreatur 2.5 Slakt av nötkreatur Strukturen i slakteriledet har betydelse för nötköttsproducenternas avsättning. Fler och mindre slakterier ger ökad konkurrens om djuren och kortare transporter. Storskaliga slakterier kan ha fördelar med att vara effektiva och ha hög kapacitet exempelvis för export. Jordbruksverkets definition av småskalig nötkreatursslakt är slakt av högst 1 nötkreatur per år. I figuren har dock slakten delats upp på ett annat sätt, och visar antalet godkända slakteriföretag som hade slakt av minst ett nötkreatur under åren 29-218 i två storleksgrupper med brytpunkten vid 5 slaktade nötkreatur årligen. Antalet slakterier med slakt av färre djur än 5 har ökat från 32 till 54 under perioden medan de större slakterierna minskade i antal från 16 till 15. Samtidigt har nötkreatursslakten i antal djur minskat, det är alltså fler slakterier som konkurrerar om färre slaktdjur än för tio år sedan. 8 7 6 5 4 3 2 1 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 >5 slaktade nötkreatur 16 15 14 14 14 15 14 14 13 15 1-4999 slaktade nötkreatur 32 4 46 53 53 57 59 54 57 54 Tusen slaktade nötkreatur 459,5 451,1 456,1 419,9 417,4 43,8 428,2 411, 46, 425,6 Källa: Jordbruksverket 1
tusen slaktade nötkreatur I denna figur anges slakten i antal djur och uppdelat på fem kategorier, till skillnad från exempelvis den övergripande balansen och annan statistik i rapporten där den räknas i ton. Antalet slaktade nötkreatur har minskat under perioden som helhet, men en ökning kan noteras både i mitten av perioden och under 218. Under 217 minskade ko- och kvigslakten vilket bedöms bero på att djurägarna sparade hondjur för att utöka besättningen. Den ökade slakten 218 består å andra sidan till stor del av kor och kvigor, vilket kan leda till minskat antal födda kalvar från 219. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Ko 152,17 147,47 137,54 146,45 138,7 14,19 141,3 137,95 127,31 14,68 Kviga 52,88 53,23 47,92 59,79 56,89 61,22 59,85 55,11 53,84 58,74 Tjur 181,74 182,48 196,93 157,74 164,62 17,28 171,88 167,54 174,26 175,17 Stut 43,26 41,33 46,57 26,87 3,73 33,43 33,4 34,21 36,21 35,57 Kalv 29,43 26,64 27,16 29,1 27,7 25,7 21,78 16,2 14,41 15,47 TOTALT 459,48 451,15 456,12 419,95 417,38 43,82 428,21 411,1 46,3 425,63 Källa: Jordbruksverket 11
tusental slaktade nötkreatur 2.6 Ekologisk produktion av nötkött Sedan 29 finns statistik för ekologisk animalieproduktion. Efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar idag och detta gäller även nötkött. I förhållande till hur det ser ut i matfågeloch grisköttssektorerna är en större andel av slaktade nötkreatur och får ekologiska, vilket bland annat hör samman med att det är en mindre omställning på flera plan att gå från konventionell till ekologisk produktion av betesdjur än vad det är för griskött och matfågel. Det har också varit svårt att få ut det merpris som behövs för ekologiskt griskött och matfågel. Andelen ekologiska ägg är emellertid på hög nivå trots att ekologiska ägg är betydligt dyrare än ägg från andra produktionsformer. Att kilopriset för ekoägg är förhållandevis lågt i förhållande till andra animaliska proteiner spelar troligtvis, att köpa ekoägg har dessutom blivit en imagefråga för många. Slakten av ekologiskt uppfödda nötkreatur utgjorde 9,3 procent av total slakt 29 och 14,6 procent 217. Den sektor som hade störst andel ekologiska djur i slakten var får- och lammproduktionen, där mer än var femte djur som slaktades 217 var ekologiskt producerat. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% 29 21 211 212 213 214 215 216 217 Slakt av ekonöt 42 586 49 324 56 27 54 855 6 618 62 225 6 69 59 213 59 92 Total nötslakt 459 48 451 15 456 12 419 94 417 39 43 82 428 22 411 2 46 3 Andel ekonöt 9,3% 1,9% 12,3% 13,1% 14,5% 14,4% 14,% 14,4% 14,6% % Källa: Jordbruksverket I den svenska livsmedelsstrategin finns mål att den svenska produktionen av både konventionella och ekologiska livsmedel ska öka. För ekologisk produktion finns siffersatta inriktningsmål för 23 i den handlingsplan som togs fram för 217-219. Dessa är att andelen ekologisk jordbruksmark ska uppgå till 3 procent detta år, samtidigt som den offentliga konsumtionen av livsmedel ska bestå av 6 procent ekologiska livsmedel i värde räknat. För att stimulera arbetet mot dessa mål via olika projekt har 5 miljoner kronor anslagits för perioden 218-22 och Jordbruksverket är ansvarig för samordningen. Ett annat mål är att exporten av ekologiska livsmedel ska öka. 12
2.7 Hushållens utgifter på mat och dryck Statistiken över hushållens utgifter ger information om hur stor del av vår disponibla inkomst vi lägger på olika former av konsumtion, bland annat livsmedel, och hur stor andel av denna post som består av kött. Av disponibel inkomst utgjorde utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker 17 procent 1986, 13 procent 1996, 12 procent 26 och 12 procent även 216. I denna siffra är inte restaurangbesök inräknade, en utgiftspost som ökat i relation till totala utgifter över tid. Figuren nedan visar fördelningen av utgifterna på olika typer av konsumtion. Den största utgiftsposten för svenskarna är boende följt av transporter och mat plus alkoholfri dryck på tredje plats. I pengar räknat konsumerade svenska hushåll för 1 91,9 miljarder kronor 216, varav livsmedel och alkoholfria drycker stod för 236,7 miljarder kronor exklusive uteätande. 11% 12% Livsmedel, alkoholfria drycker % 11% 6% 4% 5% Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning Möbler, inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter, fordon 3% 13% 26% Post, telekom Rekreation, kultur, varor, tjänster Utbildning Restauranger, hotell 4% 5% Övriga varor/tjänster Källa: SCB I andra länder utgör oftast utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker en större andel av hushållens disponibla inkomst än i Sverige. Den svenska andelen 216 på 12 procent kan jämföras med EU-genomsnittet 21 som låg på drygt 16 procent (i Sverige var andelen 12 procent även 21). En utblick till andra länder visar att andelen av inkomsten som läggs på mat och alkoholfri dryck är ännu större i många länder, i till exempel Ukraina uppgår andelen till drygt hälften av den disponibla inkomsten. Andelen av inkomsten som läggs på boende är ungefär samma i Sverige som i EU som genomsnitt. 13
Kött har länge varit en av de största utgiftsposterna i svenskarnas livsmedelskonsumtion, och stod 216 för 15 procent av våra utgifter på mat och all dryck (inklusive alkohol). På andraplats kom alkoholhaltiga drycker, på delad tredjeplats kom mejeriprodukter och ägg följt av bröd och spannmål på en fjärdeplats. Räknas inte alkohol in i livsmedelskonsumtionen ökar andelen på kött till 18 procent, även mejeri och ägg ökar med några procentenheter. Under 216 konsumerade svenska hushåll mat och dryck för 275,1 miljarder kronor varav 42, miljarder kronor på kött och 35,4 miljarder kronor på ägg och mejeriprodukter. 2% 4% 6% 14% Bröd, spannmålsprodukter 12% 15% Kött Fisk Mjölk, ost, ägg Oljor, fetter Frukt Grönsaker 1% 5% Godis, glass, sylt Salt, kryddor, såser, barnmat 1% 7% 2% 13% Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Alkoholhaltiga drycker Källa: SCB Jämfört med 1996 har andelen utgifter på kött ökat med en procentenhet. Att vi lägger förhållandevis mycket pengar på animaliska produkter och alkohol beror delvis på höga kilooch literpriser, vilket för animalier speglar höga produktionskostnader medan det för alkohol till betydande del beror på höga skatter i Sverige. Andelen av inkomsten som läggs på alkohol är lägre i många andra EU-länder. När det gäller kött är en annan anledning till att vi i Sverige har en högre köttkonsumtion än i EU som genomsnitt, och dessutom en betydligt högre konsumtion av nötkött som är dyrare än griskött och matfågel, att vi har en god genomsnittlig hushållsekonomi jämfört med många andra länder. 14
procentuell förändring 2.8 Förbrukning och konsumtion av kött Den svenska förbrukningen av kött per capita är ett mått på hur vår konsumtion utvecklas över tid, under förutsättning att förlusterna från slakt till måltid inte förändrats. I absoluta nivåer får förbrukning per capita emellertid inte förväxlas med konsumtion per capita, utan förbrukningen visar åtgången i slaktad vikt för att tillgodose vår konsumtion. En bra tumregel är att vår konsumtion ligger på omkring hälften av förbrukningen. Förlusterna är delar av djuret som inte går att äta (ben, senor, fett), butiks- och hushållssvinn samt vätskeförlust vid tillagning av mat. Över en längre tidsperiod har förbrukningen av kött ökat, från 1995 till 218 är ökningen 23 procent och jämfört med 199 är ökningen 38 procent. Det är matfågel som ökat mest, med 25 procent sedan 1995 och med 275 procent sedan 199, men mängden matfågel på svenskarnas tallrik är ändå fortfarande bara på tredje plats efter gris- och nötkött. Förbrukningen av griskött var trots en ökad total förbrukning av kött drygt tre kilo lägre 218 än 1995 och om minskningen fortsätter är grisköttskonsumtionen i Sverige snart i nivå med 199. Förbrukningen av nötkött har ökat med drygt 3 procent sedan EU-inträdet och med 42 procent sedan 199. Den enda kategori där förbrukningen minskat är övrigt kött, som omfattar inälvor samt kött från häst, vilt och ren. Det är framför allt förbrukningen av viltkött och inälvor som minskat, och hästkött äter vi numera endast ett par tuggor av per person och år. Förändrad förbrukning av kött 199-218 3% 275% 25% 2% 15% 1% 5% % -5% -1% 128% 42% 38% 4% GRISKÖTT NÖTKÖTT MATFÅGEL LAMMKÖTT ÖVRIGT TOTALT -43% Källa: Jordbruksverket och SCB 15
förbrukning, kg/capita Det finns konsumtionsstatistik från 5-talet även om den inte beräknats på exakt samma sätt under hela denna långa period. Förbrukningen av kött har ökat successivt ända sedan statistiken tar sin början, men den accelererade efter 1995. Detta beror på sjunkande priser i samband med EU-inträdet och den importkonkurrens som uppstod, samtidigt som produktutveckling, utbud och mattrender påverkade i samma riktning. Hur mycket och vilken typ av kött vi äter i olika delar av världen och även inom ett land är i grund och botten kopplat till såväl nivån på ekonomiskt välstånd som kultur och tradition. Sedan några år tillbaka har svenskarnas intresse för hållbarhetsfrågor inneburit en minskad konsumtion av kött, med ungefär 2 kilo per capita och år sedan 216. Att intresset för vegetarisk mat ökar beror på klimatdebatten, hälsofokus och kostråd, djuretiska aspekter samt trender och växande exponering av vegetarisk mat. En liknande utveckling som i Sverige kan skönjas i många andra utvecklade länder. Under 218 landade den totala förbrukningen av kött på 83,5 kg per capita, vilket är en minskning med 2,2 kg eller 2,5 procent jämfört med 217. Förbrukningen av kött har haft hack nedåt i den uppåtgående kurvan flera gånger tidigare sedan EU-inträdet, men 217 och 218 skedde de största minskningarna hittills. Tidigare hack kan förklaras av galna kosjukan och mul- och klövsjukan inom EU 21, ekonomisk kris 29 och ett kraftigt tapp i produktionen av svenskt griskött 212. Tabellen nedan visar utvecklingen sedan 24 men det finns en serie från 199. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Övrigt kött 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4, 3,8 3,7 3,5 3,4 3,3 3,2 3,2 3,2 Lammkött,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 1,7 1,8 1,9 1,8 Matfågel 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19, 2,3 21,6 22,4 23,6 23,3 22,1 Nötkött 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9 25,8 25,6 24,6 24, Griskött 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36, 37, 37,3 35,9 36,5 35, 34,1 33,5 32,7 32,4 Totalt 81,8 82,1 82,7 83,2 84,4 83,7 86,2 87,2 85,7 87,7 87,6 87,3 87,7 85,7 83,5 Källa: Jordbruksverket och SCB 16
2.9 Från hage/stall till mage Den förbrukning som Jordbruksverket räknar fram i marknadsbalanserna beräknas på ett liknande vis som vår totalkonsumtion, som är den officiella siffran för vår konsumtion av kött i slaktad vikt. Totalkonsumtionen publiceras dock med knappt ett års eftersläpning och därför räknas även förbrukningen fram, då den kan presenteras både snabbare och tätare. Förbrukningen visar åtgången i den vikt djuren har direkt efter slakt. Detta innebär att slaktkroppen är urtagen men att bland annat ben, senor och putsfett ingår i förbrukningssiffran. För att illustrera olika steg i vår förbrukning och konsumtion har Jordbruksverket tagit fram en trappa i fem steg, från hage/stall till mage. Det är viktigt att komma ihåg att beräkningen innehåller en mängd antaganden och att det är ett teoretiskt sätt att resonera kring förhållandet mellan förbrukning och konsumtion. Utgångspunkten är förbrukningsstatistiken för kött, som tas fram med hjälp av officiell statistik för slakt och utrikeshandel. Vedertagna omräkningstal används sedan för att räkna upp förbrukningen till levande vikt och ner till vikt i handelsledet. I botten finns siffror för köttkonsumtionen från Livsmedelsverkets matvaneundersökning, som görs med cirka tio års mellanrum. Denna konsumtion fördelas enligt vikter mellan de olika köttslagen rött kött (nöt, gris, lamm, övrigt kött), medan kyckling redan har en egen grupp i matvaneundersökningen. Omräkningen från levande vikt till slaktad vikt görs med hjälp av Jordbruksverkets schablontal som är,5 för nöt,,75 för gris,,45 för lamm och,75 för kyckling. Omräkningen från slaktad vikt till försäljning i detaljhandeln görs med hjälp av internationella schablontal som är,7 för nöt,,78 för gris och,88 för fågel, lamm och övrigt kött (som till stor del består av vilt). Figuren nedan visar resultatet av denna beräkning, där det röda köttet grupperats för att kunna matcha livsmedelsgrupperna i Livsmedelsverkets matvaneundersökning. Rött kött består enligt denna definition av nöt, gris, lamm och övrigt kött. Beräkningen visar bland annat att konsumtionen på gaffeln av rött kött uppgår till knappt 5 procent av förbrukningen i slaktad vikt, samt att medelsvensken 218 åt 13 procent mer rött kött än vad Livsmedelsverkets kostråd rekommenderar. Matfågel omfattas inte av det rekommenderade intaget i kostrådet. Konsumtionen av rött kött har minskat till förmån för kyckling de senaste åren och 21 låg konsumtionen av rött kött 25 procent högre än rekommendationen i kostrådet. De delar på djuret som inte blir livsmedel till människor har olika användningsområden som varierar över både kortare och längre tidsperioder, beroende på avsättningsmöjligheterna. Några exempel är hund- och kattmat, biologiska gödningsmedel, energi genom förbränning, biogas, teknisk industri, konfektion och inredning. 17
från levande vikt till konsumerad vikt kg/person 218 12 1 8 11,6 Beräkningen visar att vår förbrukning av rött kött 218 låg 13 procent över Livsmedelsverkets kostråd från 215. 6 4 2 61,4 46,2 38,3 29,4 26, 29,5 22,1 19,4 12,2 9,4 "Rött kött" Matfågel Levande vikt Slaktad vikt = förbrukning Försäljning i detaljhandeln Redo för tillagning = rå vikt På gaffeln = slutkonsumtion Livsmedelsverkets kostråd, max 5 gram/person/vecka I figuren nedan har utbytet från hage till mage fördelats på alla djurslag och beräknats utifrån 1 kg levande vikt, vilket gör det lättare att se det procentuella bortfallet i varje steg. 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Källa: Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SCB Gris Nöt Lamm Övrigt kött Matfågel Levande vikt 1, 1, 1, 1, 1, Slaktad vikt,75,5,45,5,75 Försäljning,59,35,4,39,66 Rå vikt,47,32,28,32,41 På gaffeln,36,24,22,24,32 18
svensk marknasandel för kött och matfågel 2.1 Andel svenskt kött av förbrukningen Utvecklingen av andelen svenskt kött av förbrukningen, även kallad marknadsandelen eller svensk självförsörjningsgrad, har följt en nedåtgående trend sedan seriens början 1995 i figuren nedan. Några hack uppåt i kurvan kan noteras enstaka år och mot slutet av perioden syns även en tydligare förstärkning för alla köttslag. Svenskt kött har ofta inte möjlighet att konkurrera med priset, utan snarare med mervärden. Dessa handlar om att vi har djur som är friska från sjukdomar som finns i många andra länder, att vi har en låg användning av antibiotika till lantbrukets djur och att vi har mer generösa utrymmen i stallar, det vill säga lägre beläggningsgrad jämfört med många andra länder. Några djurslagsspecifika exempel är det svenska beteskravet för mjölkkor och strikt efterlevnad av EU:s förbud mot att klippa av (kupera) knorren på grisar. I Sverige får man inte klippa näbben på kycklingar eller höns. För matfågel och värphöns finns dessutom särskilda omsorgsprogram som de flesta svenska uppfödare följer. När det gäller kyckling finns utöver omsorgsprogram även övervaknings- och kontrollprogram mot salmonella och campylobacter. Man kan sammanfattningsvis säga att det fokus på priset som styrt efterfrågan på kött under lång tid, numera får samsas med konsumenternas drivkrafter att bidra till en mer hållbar produktion och konsumtion av livsmedel. Även behov av trygghet och omsorg om den egna hälsan påverkar valet av kött. 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Nötkött Griskött Lammkött Matfågel 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Källa: Jordbruksverket och SCB 19
kr/kg 2.11 Handel med nötkött Handelsstatistiken i denna rapport baseras på den kombinerade nomenklaturen, där produkterna klassas enligt kn-nummer. För nötkött omfattas 25 kn-nummer på åttasiffrig nivå. På sexsiffrig och fyrsiffrig nivå krymper antalet produktgrupper successivt. Korv innehåller ofta både nöt- och griskött så detta kn-nummer återfinns i statistiken för båda köttslagen. Handelsstatistiken på landnivå visar det land produkten kommer ifrån precis innan import eller landar i precis efter export, men säger inget om första ursprung eller slutlig destination. Importen av nötkött till Sverige har sjunkit sedan några år tillbaka från alla större avsändarländer, vilket beror på att efterfrågan på svenskt kött och dess mervärden ökat på den svenska marknaden. Det pågår också mycket arbete inom stat, myndigheter, företag och organisationer med att öka exporten av bland annat nötkött till olika delar av världen. En del av det nötkött som exporteras kan förädlas i mottagarlandet för att därefter komma tillbaka till Sverige. På samma vis kan importerat nötkött till Sverige förädlas här för att sedan återexporteras. Jordbruksverket gör inga analyser av handelsstatistiken på detaljnivå, den är snarare ett sifferunderlag för den som vill göra egna bedömningar av handelsutvecklingen. Observera att en del figurer och tabeller visar handeln i produktvikt, andra i slaktad vikt där samtliga importerade och exporterade produkter räknats om till den vikt de hade precis efter slakt. Källa för samtliga handelssiffror är SCB. 2.11.1 Handelsvärden nötkött I figuren nedan har handelsvärdet dividerats med handelskvantiteten för att få fram snittvärdet för kategorier på sexsiffrig kn-nummernivå. Överlag är exportvärdet något högre än importvärdet. Siffrorna är beräknade på handeln 218. 12 1 95,6 Importvärde Exportvärde 94,8 8 6 4 43,5 44,7 44, 64,2 53, 55,9 44, 45,2 2 Bearbetat nötkött Korv med nötkött Saltat/torkat/rökt nötkött Benfritt kött, fryst Kött med ben, fryst 2
ton produktvikt Import, ton produktvikt 2.11.2 Importutveckling i produktvikt 12 1 8 6 4 2 214 215 216 217 218 Bearbetat nötkött 6 734 7 37 6 464 6 838 8 71 Korv 16 43 15 18 16 67 16 38 16 881 Benfritt nötkött 73 853 77 88 8 73 75 33 68 79 Nötkött med ben 12 766 1 722 9 93 1 3 8 782 12 1 8 6 4 2 Totalt Irland Nederl. Tyskland Övriga 213 11 88 23 241 2 317 18 231 49 91 214 19 394 24 84 18 362 18 819 47 49 215 111 54 23 47 17 743 15 986 54 278 216 113 83 25 473 18 822 21 53 47 285 217 18 464 22 399 17 835 21 128 47 12 218 12 49 19 49 16 18 19 45 47 442 21
214 215 216 217 218 18/17 211 Hela/halva slaktkroppar, färskt 4 134 799 49 495 723 46% 212 Styckningsdelar med ben, färskt 4 48 4 927 5 614 6 173 5 737-7% 213 Benfritt kött, färskt 4 99 43 382 45 55 44 255 39 719-1% 221 Hela/halva slaktkroppar, fryst 126 127 76 19 363 91% 222 Styckningsdelar med ben, fryst 3 172 3 36 3 772 3 19 1 862-4% 223 Benfritt kött, fryst 33 467 34 77 34 647 3 635 28 165-8% 212 Saltat/torkat/rökt nötkött 1 142 1 986 486 475 292-39% 161 Korv delvis med nötkött 16 188 15 238 16 754 16 563 17 29 162% 1625 Beredda produkter av nöt 6 586 7 212 6 27 6 569 8 42-49% TOTALT 19 394 111 54 113 83 18 464 12 49-6% Not: Att korvsumman inte stämmer exakt beror på att leverkorv inte omfattas i stapeldiagrammet. 22
SLAKTAD VIKT I TON 2.11.3 Importutveckling i slaktad vikt Irland Nederländerna Tyskland Polen Övriga 37 945 38 63 19 139 22 636 24 178 18 51 2 537 21 522 31 38 26 93 217 218 217 Totalt Irland Nederländerna Tyskland Polen Övriga Med ben 1 3 917 2 64 3 646 2 2 663 Benfritt 17 576 29 254 21 49 13 429 17 599 25 886 Korv 9 785 12 128 3 925 253 5 366 Beredda produkter 7 815 1 125 37 1 637 987 4 3 Totalt 135 25 31 38 24 178 22 636 19 139 37 945 218 Med ben 8 782 737 2 744 256 2 82 Benfritt 97 256 23 869 18 541 11 729 16 23 26 914 Korv 1 129 14 28 3 936 61 5 369 Beredda produkter 9 954 2 311 29 2 63 1 441 3 544 Totalt 126 121 26 93 21 522 2 537 18 51 38 63 förändring 18/17-6,7% -14,% -11,% -9,3% -3,3% +1,8% 23
ton produktvikt 2.11.4 Exportutveckling i produktvikt 25 2 15 1 5 214 215 216 217 218 Bearbetat nötkött 5 465 7 583 6 412 6 676 6 27 Korv 3 386 3 249 3 996 4 82 4 23 Benfritt nötkött 2 452 2 781 2 264 886 2 368 Nötkött med ben 4 14 4 826 5 786 8 676 5 919 214 215 216 217 218 18/17 211 Slaktkroppar, färskt 1 2 212 Styckningsdelar med ben, färskt 4 44 4 72 5 672 8 636 5 878-32% 213 Benfritt kött, färskt 1 842 2 36 1 847 42 1 92 357% 221 Slaktkroppar, fryst 15 4 222 Styckningsdelar med ben, fryst 35 66 55 38 39 3% 223 Benfritt kött, fryst 556 383 33 347 31-11% 212 Saltat/torkat/rökt nötkött 54 144 174 119 138 16% 161 Korv med nötkött 3 779 3 476 4 61 4 152 4 373 5% 1625 Beredda produkter 5 462 7 576 6 389 6 654 6 189-7% TOTALT 15 82 18 657 18 498 2 366 18 849-7% Not: Att korvsumman inte stämmer exakt beror på att leverkorv inte omfattas i stapeldiagrammet. 24
SLAKTAD VIKT I TON 2.11.5 Exportutveckling i slaktad vikt Danmark Finland Tyskland Belgien Övriga 3 196 624 3 82 29 11 555 8 459 2 26 2 439 1 869 4 498 217 218 217 Totalt Danmark Finland Tyskland Belgien Övriga Med ben 8 676 4 43 8 522 17 Benfritt 1 266 24 554 29 299 Korv 2 449 1 146 394 79 34 796 Beredda produkter 7 63 1 85 1 215 2 745 591 1 994 TOTALT 2 21 2 439 2 26 11 555 624 3 196 218 Med ben 5 919 48 5 868 3 Benfritt 3 383 2 213 49 26 42 Korv 2 522 1 169 32 92 34 924 Beredda produkter 7 94 1 115 1 29 2 239 256 2 455 TOTALT 18 917 4 498 1 869 8 459 29 3 82 förändring 18/17-5,5% 84,4% -15,3% -26,8% -53,5% +19,% 25
216-1 216-16 216-22 216-28 216-34 216-4 216-46 216-52 217-6 217-12 217-18 217-24 217-3 217-36 217-42 217-48 218-2 218-8 218-14 218-2 218-26 218-32 218-38 218-44 218-5 219-4 SEK/kg 2.12 Avräkningspriser för nötkreatur Enligt förordningskrav rapporterar medlemsstaterna avräkningspriser som är representativa för marknaden till EU-kommissionen varje vecka. I Sverige samlas priser in från alla slakteriföretag med en slakt över 2 storboskap per kalenderår. Detta innebär att det bara är de största slakterierna som omfattas av rapporteringskravet. Det finns beräkningstekniska skäl till att de priser som Jordbruksverket samlar in och publicerar inte stämmer helt och hållet överens med verkligheten. Metoden för att sammanställa priserna har varierat under de senaste åren, och slakterierna har också gjort förändringar i sina betalningsmodeller till producenterna som påverkar de publicerade prisernas kvalitet negativt. Priserna som Jordbruksverkets samlar in och rapporterar innehåller samtliga tillägg och avdrag, alltså olika typer av kontraktstillägg och KRAV-tillägg med mera, och dessutom en kostnad för transporten. Jordbruksverkets ambition har länge varit att alla priser som rapporteras ska spegla det verkliga priset den veckan och inte innehålla schablontillägg för mer än transportkostnaden. Den 1 juli 218 trädde nya EU-regler i kraft som bland annat innebär att det inte längre blir tillåtet för slakterierna att använda sig av schablontillägg för mer än just transportkostnaden. Nötköttspriserna innehåller en schablon för transportkostnaden som för närvarande ligger kring 1,2 SEK/kg. Figuren visar ett vägt medelpris för ungtjurar klass R3. Den relativt stabila prisbilden för svenska ungtjurar på en i övrigt varierande EU-marknad beror till stor del på god efterfrågan på svenskt nötkött, som inte påverkats negativt av konkurrenskraftiga priser i omvärlden. Den svaga svenska kronan gör också att importen blir dyrare medan exporten gynnas. 48, 46, 44, 42, 4, 38, 36, 34, 32, Källa: Jordbruksverket Sverige Danmark Tyskland Irland EU 26
28M1 28M7 29M1 29M7 21M1 21M7 211M1 211M7 212M1 212M7 213M1 213M7 214M1 214M7 215M2 215M8 216M2 216M8 217M2 217M8 218M2 218M8 AVRÄKNINGSPRIS LIVKALV, SEK/STYCK Livkalvspriserna nedan visar utvecklingen för tjurkalvar 8 kg, fritt gård samt inklusive tillägg och avdrag. De senaste årens starka efterfrågan på svenskt nötkött har med kalvbrist som följd har gett avtryck på priserna, men sedan sommartorkan som drabbade bland annat Sverige 218 har kalvpriserna fallit brant. Detta beror på att många kalvköpare har brist på foder och därför minskar sin efterfrågan på livkalvar. 3 5 3 3 3 1 2 9 2 7 2 5 2 3 2 1 1 9 1 7 1 5 Källa: Jordbruksverket 27
21 211 212 213 214 215 216 217 218 Index, 21=1 2.13 Indexutveckling nötkött Prisindexserierna visar förändringar av absoluta priser jämfört med basåret 25 och detta är officiell statistik som löpande uppdateras på Jordbruksverkets webbplats. A-index visar utvecklingen av priserna till producenterna, PPI-J visar utvecklingen av slakteriernas priser till nästa led och KPI-J visar hur de priser som slutkonsumenterna betalar utvecklats. I A-index är de priser som serien bygger på rensade från tillägg och avdrag, vilket innebär att serien har sämre kvalitet under perioder då kontraktstilläggen är omfattande. I konsumentprisindex ingår även importerat nötkött. Denna jämförelse visar att slakteriernas betalning till nötköttsproducenterna ökat mest under perioden. Slakteriernas pris vi försäljning till nästa led har ökat minst och konsumentprisernas ökning ligger däremellan. Att producentpriserna har stigit rejält de senaste åren bekräftas av de veckovisa prismätningar som Jordbruksverket gör enligt EUförordning. 16 15 14 13 12 11 1 9 Nötkreatur A-index Nötkött PPI-J Nötkött KPI-J Källa: Jordbruksverket 28
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Utveckling av KPI enligt index, 1994=1 2.14 Konsumentprisutveckling I figuren nedan jämförs utvecklingen av konsumentprisindex för ett antal animalieprodukter med några andra baslivsmedel samt KPI livsmedel och KPI totalt. KPI totalt är samma sak som inflationen. Basåret 1994 har valts eftersom det hände mycket med livsmedelspriserna i samband med EU-inträdet. Kurvan för konsumentprisernas utveckling för griskött visar att det är billigare att köpa griskött idag i dagens penningvärde än det var 1994, eftersom griskurvan ligger under kurvan för KPI-totalt. Samma sak gäller för kyckling och mjukt bröd. Foderkonvertering är betydelsefull för prisutvecklingen på kyckling, eftersom kyckling har blivit en allt bättre foderomvandlare sedan 1994. Nötkött, ägg, ost och mjölk är animalieprodukter som är dyrare att köpa idag än vad de var 1994. Potatis är det livsmedel i jämförelsen där priserna stigit mest i förhållande till inflationen och konsumenterna får betala ett dubbelt så högt pris för potatisen idag jämfört med 1994. Vid en inflationsjustering är skillnaden emellertid mindre. Potatispriserna omfattar endast matpotatis och det är en marknad som till stor del tillgodoses av svensk potatis. Skördar och odlingsarealer har stor betydelse för priset, vilket ger stora variationer från år till år. 21 19 17 15 13 11 9 7 Källa: Jordbruksverket Mjukt bröd Potatis Strösocker Mjölk Ost Ägg Nötkött Griskött Kyckling KPI livsmedel KPI - TOTALT 29
3 EU-marknaden Nötkreaturen är viktiga för EU:s jordbruk och EU är stor aktör på världsmarknaden för framför allt mejeriprodukter, som ju är starkt kopplade till nötköttsproduktionen. I detta kapitel beskrivs utvecklingen på EU:s nötköttsmarknad övergripande. Rapporten rymmer ett axplock av den information om EU:s grismarknad som finns på EU-kommissionens hemsida. Samtliga figurer har EU-kommissionen som källa om inget annan anges. 3.1 Marknadsbalans och prognos EU-kommissionens prognos till 23 visar att produktionen minskar med 6 procent. Handelsnettot försämras både inklusive och exklusive levande djur, även om EU alltjämt kommer vara en nettoexportör om handeln med levande djur räknas in. Marknadspriserna kommer sjunka både inom EU och på världsmarknaden. Även konsumtionen antas sjunka under perioden. I prognosen utrycks konsumtionen i den vikt köttet har i handelsledet (r.w.e.). För att räkna om förbrukningen i slaktad vikt till försäljning i handelsledet antar EUkommissionen att 3 procent går bort från slakt till detaljhandel, slaktad vikt för nötkött är således handelsvikten dividerat med,7. Motsvarande omräkningstal för andra köttslag är,78 för griskött och,88 för lamm- och fågelkött. Förbrukningen av nötkött i EU i slaktad vikt 218 var 15,7 kg per capita, vilket kan jämföras med den svenska förbrukningen 218 på 24, kg per capita. 1 ton slaktad vikt 217 218 219 22 23 23/218 Totalt antal kor (milj.) 35,4 35,2 35,1 34,9 33,5-4,7% varav mjölkkor 23,1 23, 22,9 22,8 21,9-4,6% varav dikor 12,3 12,2 12,1 12,1 11,6-4,8% Bruttoproduktion 8 17 8 236 8 229 8 132 7 738-6,% Import levande djur,6,6,6,1,1 66,7% Export levande djur 238 242 244 238 2-17,3% Nettoproduktion 7 869 7 994 7 984 7 894 7 538-5,7% Konsumtion 7 884 8 44 8 46 7 967 7 664-4,7% Per capita förbrukning (kg r.w.e.)* 1,8 11, 1,9 1,8 1,4-5,4% Per capita förbrukning (kg c.w.e.)* 15,4 15,7 15,6 15,4 14,8-5,4% Import kött 285 33 39 315 35 15,7% Export kött 271 25 265 243 227-9,4% Nettohandel kött -14-53 -43-72 -124 135,% EU marknadspris, euro/ton 3 797 3 836 3 746 3 685 3 535-7,8% WM-pris, euro/ton (BRA) 3 582 3 247 3 39 3 54 2 98-8,2% * r.w.e. = retail weight equivalent eller handelsvikt. Koefficient för att räkna om slaktad vikt (c.w.e.) till handelsvikt (r.w.e.) är.7 för nötkött,.78 för griskött och.88 för matfågel och lammkött. 3
France Germany United Kingdom Ireland Spain Italy Poland Netherlands Belgium Romania Austria Portugal Denmark Sweden Czechia Hungary Finland Lithuania Greece Bulgaria Slovenia Slovakia Croatia Latvia Estonia Luxembourg Cyprus Malta TUSENTAL NÖTKREATUR, DECEMBERRÄKNING 3.2 Antal nötkreatur och slakt av nötkreatur Figuren visar antalet nötkreatur i alla EU-länder i decemberräkningen de senaste tre åren. Det framgår att Frankrike är det EU-land som har i särklass flest nötkreatur, följt av Tyskland och Storbritannien. Det totala antalet nötkreatur var 87,5 miljoner i EU december 218 vilket kan jämföras med 88,8 miljoner i december 217. Detta innebär en minskning med 1,5 procent och det är alla kategorier som minskat. 2 18 216 217 218 16 14 12 1 8 6 4 2 31
France Germany United Kingdom Italy Spain Ireland Poland Netherlands Belgium Austria Sweden Denmark Portugal Finland Czechia Romania Croatia Lithuania Greece Slovenia Hungary Latvia Luxembourg Estonia Slovakia Bulgaria Cyprus Malta SLAKT AV NÖTKREATUR, 1 TON Slakten av nötkreatur ökade i antal räknat med 1,3 procent under 218, och med 1,6 procent i vikt räknat. Detta innebär att de genomsnittliga slaktvikterna ökade. Det var framför allt kvigslakten som ökade, följt av kor och kalvar. Detta bör leda till ett minskat antal födda kalvar kommande år och därmed även en minskad slakt av nötkreatur. Den franska dominans som syns i djurräkningen är lite mindre i slakten, detta beror delvis på att Frankrike har en ganska stor export av levande djur till både länder inom EU och länder i framför allt Mellanöstern. 16 216 217 218 14 12 1 8 6 4 2 32
TUSEN TON SLAKTAD VIKT 3.3 Handeln med nötkött och levande nötkreatur Figuren visar handelsbalansen med nötkött och levande nötkreatur mellan EU och länder utanför unionen sedan 24. EU är traditionellt nettoexportör av nötkött om levande djur räknas in. Mellan åren 23-29 var importen högre än exporten, vilket berodde på en ökad import av nötkött från Sydamerika. Åren efter 29 gav EU:s ökade spårbarhetskrav för import ett minskat inflöde av nötkött från bland annat Sydamerika. Främst i exportsiffrorna finns en betydande andel levande nötkreatur. Periodvis har exporten av levande nötkreatur varit stoppad vilket gett negativa effekter för EU:s handelsbalans. Detta syns i figuren, t.ex. 211-213. Om de levande djuren inte inkluderas i balansen är EU nettoimportör av nötkött. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 import 529 565 513 556 395 431 38 323 37 335 332 323 334 36 335 export 455 352 292 248 292 249 473 624 58 454 559 599 72 768 731 33
euro/kg Figuren nedan visar totalt värdet av nötkött och levande djur som importeras och exporteras dividerat med kvantitet. Jämförelsen indikerar att EU importerar mer högvärdiga produkter av nötkött än de man exporterar. Man bör dock ha med i analysen att levande nötkreatur ingår i främst exportsiffrorna, förädlingsvärdet för kött gör alltså att exportvärdet blir högre om levande djur inte omfattas. 7, 6, 5, 5,98 6,11 5,54 4, 3, 3,14 3,28 3,37 2, 1,, 216 217 218 importvärde exportvärde 34
TUSEN TON SLAKTAD VIKT TUSEN TON SLAKTAD VIKT Liksom för flera andra köttslag är importen av nötkött betydligt mer koncentrerad än vad exporten är. Medan importen 218 till 77 procent kom från de tre största avsändarländerna gick endast 22 procent av exporten till de tre största mottagarländerna. Import av nötkött och levande djur till EU 216 217 218 14 12 1 8 6 4 2 Brasil. Argent. Urugu. USA Austral. Nya Z. Paragu. Schweiz Namibia Botsw. Övriga 216 14,3 43,5 56,7 27,9 2,5 9,9 9,4 6, 1,7 5,5 3,6 217 115,4 49,9 58, 22, 21,6 8,1 7,7 6,9 7,7 5,1 3,6 218 14,2 7, 52,5 2,9 19,3 8,7 6,3 5,4 5,6 7, 5,1 3 25 2 15 1 5 Export av nötkött och levande djur från EU 216 217 218 Israel Hong K Ghana Libanon Bosn.H. Algeriet Elfenb. Filipp. Turkiet Schweiz Övriga 216 41,5 58,4 39,7 47, 38,9 25, 37,2 24,5 71, 25,6 297,9 217 44,2 9,7 41, 38,6 34,7 26,3 38,6 38,3 96,4 27,4 288, 218 47,8 69,8 39,9 42,5 38,8 35,4 37,7 29,8 95,5 24,4 271,7 35
216-1 216-16 216-22 216-28 216-34 216-4 216-46 216-52 217-6 217-12 217-18 217-24 217-3 217-36 217-42 217-48 218-2 218-8 218-14 218-2 218-26 218-32 218-38 218-44 218-5 219-4 euro/1 kg 3.4 Avräkningspriser på nötkreatur De snittmässiga avräkningspriserna för ungtjurar inom EU är idag ungefär på samma nivå som för tre år sedan, men har under perioden varierat upp och ner. De svenska priserna har som framgår av figuren haft en annan utveckling. De låg stabilt på en hög nivå över EUkurvan till och med halvårsskiftet 217 men sedan dess har de gått ner successivt. En betydande del av nedgången förklaras av en försvagad kronkurs och nedgången är därför mindre uttryckt i svenska kronor. I nedanstående diagram anges priserna i euro/1 kg, men finns även uttryckt i sek/kg. Priserna är ett vägt snitt för de största slakterierna. Det finns priser att tillgå för fler klasser, både på EU-kommissionens hemsida och på Jordbruksverkets hemsida. På Jordbruksverkets hemsida går det att prenumerera på de veckovisa uppdateringarna. 52 5 48 46 44 42 4 38 36 34 32 Sverige Danmark Tyskland Irland EU Källa: EU-kommissionen och Jordbruksverket 36