METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem RÖD ORANGE GUL GRÖN BLÅ Robert Claeson Specialistsjuksköterska, METTS-PSY koordinator/utvecklare psykiatriska akutmottagningen SU/Östra robert.claeson@vgregion.se 1
INFORMATION OM METTS-PSY 2010-10-15 1. Kort redovisning om METTS-PSY:s bakgrund/införandeprocess 2. Presentation av akutjournal/metts-psy version 1:8 Uppbyggnad Generell information om akutjournalens viktigaste delar: - Farlighetsbedömning vid ankomst - Kontaktorsak/aktuellt - Suicidriskunderlag - Interimjournal/Remiss 3. Presentation/information gällande METTS-PSY algoritmer - Generell information/genomgång av METTS-PSY algoritmer 80-90 - Genomgång av algoritmernas uppbyggnad, utformning - Redovisning utifrån EN algoritm och dess innehåll 4. Hur fungerar METTS-PSY/triage vid psykakuten Östra - Läkarnas och omvårdnadspersonalens erfarenhet - Arbetssätt (akutjournal, triageprocess, Elvis odyl) - Underlag för statistik, vårdtyngd 5. Framtiden 2
Införandeprocessen METTS-PSY 17 januari 2005 METTS-A SU/S startar våren/sommaren 2008 beslut fattas om psykiatrisk triage vid psykakuten SU/S sep 2008 triageprojekt startar jan + feb 2009 utbildning av personal 1 sep 2009 METTS-PSY SU/S startar 5 Maj 2010 EN psykakut inom SU 14+15 Okt 2010 nationellt METTS-möte aug 2008 Triagegrupp utses Sep/okt 2008 beslut att METTS skall vara enda triagesystemet inom hela SU mars 2009 akutjournal samt algoritmer börjar användas i praktiken för inlärning 27 jan 2010 METTS-PSY presenteras utanför SU vid konferens i Stockholm 1 Okt 2010 METTS-PSY uppdatering Okt/Nov 2010 METTS-PSY finns på SU:s hemsida Dec 2010 METTS-PSY folder i fickformat Hösten 2011 nytt nationellt METTS-möte Tidsaxel Vintern/våren 2010/2011 fler mottagningar börjar använda sig av METTS-PSY?! 3
Presentation av akutjournal/metts-psy version 1:8 4
Presentation av akutjournal/metts-psy version 1:8 5
Akutjournal/METTS-PSY:s uppbyggnad/funktion METTS-PSY akutjournal är uppbyggd utifrån 8 delar 1. Ankomst till akutmottagningen 2. Farlighetsbedömning vid ankomst/triage 3. Triage» Vitalparametrar» Allmänna uppgifter» ESS» Autonomibrister» Kontaktorsak/aktuellt 4. Kontroller 5. Suicidriskunderlag 6. Omvårdnadsbedömning/åtgärd 7. Läkarordination 8. Meddelande till avdelning/remiss RÖD ORANGE GUL GRÖN BLÅ 6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
KONTAKTORSAKER METTS-PSY (2010-10-01) 80 - Nedstämdhet R45.2 81 - Mani/Hypomani F30.2 82 - Ångest F41.9 83 - Sömnstörning G47.9 84 - Störd verklighetsuppfattning F23.0 85 - Missbruk/Beroende F10 F17 86 - Självskadebeteende F91.9 87 - Ätstörning F50 88 - Akut stress/krisreaktion F43.0 89 - Psykisk ohälsa/sjukdom UNS F99.9 - Demens UNS F03 90 Ej akut problematik 16
17
METTS-PSY algoritmernas uppbyggnad/struktur - Innehåller 5 sorteringsnivåer/prioritetsgrader/priofärger - Algoritmer som är avstämda (att förekomst av vissa specifika symtom/tillstånd medför samma priograd/priofärg) - Strukturerat uppbyggd utifrån DSM-IV - Innehåller Triageåtgärder (standardisering av direkta kontroller, åtgärder) - Innehåller Processåtgärder (standardisering av omkontroller dvs reevaluering tills läkare tagit vid och ny ordination eventuellt blir aktuell) - Innehåller Bakgrund (Beskrivning, förtydligande av algoritmens innehåll. Tydligt informations- som undervisningsverktyg) 18
METTS-PSY algoritmerna 80 89 är avstämda så att förekomst av vissa symtom medför samma priograd Utifrån suicidriskunderlag och farlighetsbedömning -Uttalade suicidala avsikter eller planer -Aktuell allvarlig suicidhandling -Stor fara för sig själv/andra -Förekomst av suicidplaner -Uttalade suicidtankar -Suicidimpulser -Aktuell mindre allvarlig suicidhandling -Måttlig fara för sig själv/andra -Förekomst av suicidtankar, dödstankar, dödsönskan 19
METTS-PSY är strukturerat uppbyggt utifrån DSM-IV:s multiaxiala bedömningssystem Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) DSM-IV är ett amerikanskt klassifikationssystem tillika handbok för psykiatrin som innehåller standarddiagnoser för psykiatriska sjukdomstillstånd DSM-IV används i Sverige som ett komplement till ICD-10 DSM systemet görs utifrån en multiaxial bedömning vilket betyder att man ser till flera områden i patientens liv som kan vara relevanta DSM systemets fem axlar: Axel I: Kliniska syndrom, exempelvis depressioner och psykos Axel II:Personlighetsstörningar och utvecklingsstörningar Axel III: Somatiska sjukdomar eller skador Axel IV: Psykosociala problem och övriga problem relaterade till livsomständigheter Axel V: Global skattning av funktionsförmågan enligt GAF-skalan 20
KONTAKTORSAKER METTS-PSY (2010-10-01) 80 - Nedstämdhet R45.2 81 - Mani/Hypomani F30.2 82 - Ångest F41.9 83 - Sömnstörning G47.9 84 - Störd verklighetsuppfattning F23.0 85 - Missbruk/Beroende F10 F17 86 - Självskadebeteende F91.9 87 - Ätstörning F50 88 - Akut stress/krisreaktion F43.0 89 - Psykisk ohälsa/sjukdom UNS F99.9 - Demens UNS F03 90 Ej akut problematik OBS: Öppna METTS-PSY algoritmer 80 90 21
Underlättar bland annat: -förståelse av patientkategorin -Introduktion av ny personal Ett informations- som utbildningsverktyg för såväl erfarna- som icke erfarna kollegor/ studenter/utomstående (ambulans, somatik m.fl) Direkt stöd vid prioritering Rätt använt medföljer en ökad patientsäkerhet Ger en fingervisning hur VI sorterar, prioriterar och omhändertar vår patientgrupp Kontaktorsaker/ESS-algoritmer (Emergency Symtoms and Signs) Tydliggör beslutsstöd = vilka triage- som processåtgärder som skall utföras SYFTET: Att använda evidensbaserad kunskap inkl. väl beprövad erfarenhet Visar hur VI ser på den problematik/akuticitet som våra patienter har Rätt använt minskas utrymmet för subjektiva bedömningar och åtgärder 22
Personals upplevelser av triage/metts-psy 1. Hur fungerar triage/metts-psy vid psykakuten Östra OCH 2. Vår erfarenhet av problemområden relaterat till triage/metts-psy Utifrån: - Läkarnas och omvårdnadspersonalens erfarenhet - Arbetssätt (akutjournal, triageprocess, Elvis odyl) - Underlag för statistik, vårdtyngd 23
Personals upplevelser av triage/metts-psy Medfört tydligare riktlinjer/rutiner gällande omhändertagande, uppföljning Ger tydligare stöd för de beslut/åtgärder teamet fattar Bättre överblick av akutsökande (ELVIS = administrativt system ingår här också) Förtydligar omvårdnadspersonalens patientarbete under hela vårdprocessen Väl utformad akutjournal som algoritmer. Stor enighet bland personal att enbart använda akutjournalen vid dokumentering liksom medicinintagen gör. Tydligt ställningstagande kommer snart Användning av ELVIS på liknande sätt som medicinintagen. Vi har precis börjat och ser fram emot det underlag som detta arbetssätt/statistik kommer att ge Underlättar arbetet för jourläkarna. Ger dem mer tydlig patientinformation 24
Förankring/förutsättningar för bra triagearbete 1. För att ett instrument ska fungera optimalt måste man veta HUR DET FUNGERAR och verkligen tro på att det fungerar (eget ansvar) 2. Kräver TYDLIGHET inom egna organisationen, dvs ALLA (inklusive läkarna och vikarier) SKA KÄNNA TILL GRUNDPRINCIPERNA för triagearbete och innehållet information/utbildning väldigt viktigt för att uppnå detta (Verksamhetschef/arbetsledaransvar) 3. Systematiskt, ORGANISERAT, arbetssätt (allas ansvar) 4. RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR för genomförande KRÄVS inom organisationen vem/var/hur måste vara känt av alla (Verksamhetschefens ansvar) 25
Personals upplevelser av triage/metts-psy Viss ovana initialt att utgå från algoritmer bl.a svårighet att välja rätt algoritm, ge patienten rätt priograd/färg Akutjournalen inte alltid där patienten befinner sig Begränsade utbildningsinsatser/bristfällig uppföljning vid införande. Vikarier och nya läkare är allt för ofta inte välinformerade/utbildade kring triagearbete eller hur akutjournalen är uppbyggd/fungerar Otillräcklig rutinuppföljning sviktande förankring Ännu ingen tydlighet/riktlinje Uppifrån organisationen gällande ledtid till läkare 26
FRAMTIDEN FÖR METTS-PSY Fler mottagningar ansluter sig/metts-psy vidareutvecklas FORSKNING: METTS-PSY evidensbaseras utifrån bl.a: - Suicidriskunderlag - Farlighetsbedömning - Beslutsunderlag - Sortering/Prioritering ESS-algoritmer - Triageåtgärder - Processåtgärder - Omvårdnad/autonomibrister - Bedömning - Patientrisker/hur minska risker - Omvårdnadsåtgärder Informations- och utbildningsmaterial - Algoritmer och akutjournal görs tillgängligt på SU:s hemsida - METTS-PSY handbok i fickformat - Sökorden i ESS-algoritmerna tydliggörs genom beskrivning Studiebesök psykakuten Östra? Till nästa styrgruppsmöte 27
Intresserade av METTS-PSY RÖD Ni är alltid välkomna att kontakta oss för mer information ORANGE GUL Denada Kodra ST-läkare, METTS-PSY koordinator/utvecklare Psykiatri Sahlgrenska SU/Sahlgrenska denada.kodra@vgregion.se Robert Claeson Specialistsjuksköterska, METTS-PSY koordinator/utvecklare psykiatriska akutmottagningen SU/Östra robert.claeson@vgregion.se tel: 031 343 69 82 GRÖN BLÅ Stefan Lund Vårdenhetschef Psykiatriska akutmottagningen SU/Östra stefan.lund@vgregion.se tel: 031 343 69 82 28