METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem



Relevanta dokument
Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige

Implementering av Kulturformuleringsintervjue i DSM-5. Erfaringer fra Sverige

Minnesanteckningar från Gemensamma Genomförande Gruppen för Q star

Öppet spår alla vinner i långa loppet

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

GENOMBROTTSPROJEKTET Bättre vård Mindre tvång PIVA - Halmstad

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Övertagande av patient från annan enhet

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Övertagande av patient från annan enhet

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Prehospital psykiatri

Personal och Bemanning

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Ätstörningar vid fetma

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

NSPH nationell samverkan för f psykisk hälsah

KBT först ut i nya plattformen för stöd och behandling

Överenskommelser HSN-SON Syfte

RETTS-BUP Emma Nilsson, specialistsjuksköterska psykiatri Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare BUP-akutenhet Göteborg

Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna.

Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar Psykiatriska kliniken Ryhov

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande Självskadande Suicidalitet Krisplan

Fokus: organisation & ledarskap CHEFSDAGARNA PSYKIATRI Planering & styrning som hjälper er jobba smartare

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri

Redovisning av verksamhet med personligt ombud 2009

Akutmottagningar, Alingsås lasarett och Kungälvs sjukhus, antal läkarbesök, rullande medelvärde 1 okt sept sept-aug. jan-dec.

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Anvisningar och schema till kursen PSYKIATRI (7,5 HP) /JB

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: Dnr: JLL 684/01

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Kunskap till praktik

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Vård som inte kan anstå

Kliniskt meningsfullt uppföljningssystem

Kontakt med läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal

ÅLDERSSTIGEN. Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN. Verksamhetsutvecklare

Diagnostik av förstämningssyndrom

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

JIL Stockholms läns landsting i (5)

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober Dagens agenda

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Utvärdering av Lindgården.

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset

Akutpsykiatri Hör psykospatientens erfarenheter. Bemötande Tillgänglighet Samverkan. Ett tryggt samtal om mötets betydelse

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås

Arbetsmiljöplan 2016 kommunledningsförvaltningen

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion

Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Riktlinjer för intyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT

HJÄLPLINJEN - KOSTNADSFRI PSYKOLOGISK HJÄLP

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

I-nod: Anpassade ACT-team typ FACT eller liknande. Jeanette Jonsson, V Götaland Christel Norrud, Kristianstads kommun

Koll på läget med SveDem

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

Inledning

Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping 35-44

Barn- och ungdomspsykiatri

Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning

Samverkan och helhetssyn för barnets bästa. Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Telefonrådgivning inom psykiatrin

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning


Schemaändring version 4.6 och version Information om schemaändring version 2.0

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Minskad psykisk ohälsa hos äldre

Sahlgrenska akademin: Kurs i Psykiatri 18/ / Vecka 16 / Kursvecka 1

Akutpsykiatri 2015 INSPIRERAS AV ISLAND! Bemötande Tvångsåtgärder Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter inom psykiatrin

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Introduktion för nyanställda sjuksköterskor

Bättre vård mindre tvång

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest

Transkript:

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem RÖD ORANGE GUL GRÖN BLÅ Robert Claeson Specialistsjuksköterska, METTS-PSY koordinator/utvecklare psykiatriska akutmottagningen SU/Östra robert.claeson@vgregion.se 1

INFORMATION OM METTS-PSY 2010-10-15 1. Kort redovisning om METTS-PSY:s bakgrund/införandeprocess 2. Presentation av akutjournal/metts-psy version 1:8 Uppbyggnad Generell information om akutjournalens viktigaste delar: - Farlighetsbedömning vid ankomst - Kontaktorsak/aktuellt - Suicidriskunderlag - Interimjournal/Remiss 3. Presentation/information gällande METTS-PSY algoritmer - Generell information/genomgång av METTS-PSY algoritmer 80-90 - Genomgång av algoritmernas uppbyggnad, utformning - Redovisning utifrån EN algoritm och dess innehåll 4. Hur fungerar METTS-PSY/triage vid psykakuten Östra - Läkarnas och omvårdnadspersonalens erfarenhet - Arbetssätt (akutjournal, triageprocess, Elvis odyl) - Underlag för statistik, vårdtyngd 5. Framtiden 2

Införandeprocessen METTS-PSY 17 januari 2005 METTS-A SU/S startar våren/sommaren 2008 beslut fattas om psykiatrisk triage vid psykakuten SU/S sep 2008 triageprojekt startar jan + feb 2009 utbildning av personal 1 sep 2009 METTS-PSY SU/S startar 5 Maj 2010 EN psykakut inom SU 14+15 Okt 2010 nationellt METTS-möte aug 2008 Triagegrupp utses Sep/okt 2008 beslut att METTS skall vara enda triagesystemet inom hela SU mars 2009 akutjournal samt algoritmer börjar användas i praktiken för inlärning 27 jan 2010 METTS-PSY presenteras utanför SU vid konferens i Stockholm 1 Okt 2010 METTS-PSY uppdatering Okt/Nov 2010 METTS-PSY finns på SU:s hemsida Dec 2010 METTS-PSY folder i fickformat Hösten 2011 nytt nationellt METTS-möte Tidsaxel Vintern/våren 2010/2011 fler mottagningar börjar använda sig av METTS-PSY?! 3

Presentation av akutjournal/metts-psy version 1:8 4

Presentation av akutjournal/metts-psy version 1:8 5

Akutjournal/METTS-PSY:s uppbyggnad/funktion METTS-PSY akutjournal är uppbyggd utifrån 8 delar 1. Ankomst till akutmottagningen 2. Farlighetsbedömning vid ankomst/triage 3. Triage» Vitalparametrar» Allmänna uppgifter» ESS» Autonomibrister» Kontaktorsak/aktuellt 4. Kontroller 5. Suicidriskunderlag 6. Omvårdnadsbedömning/åtgärd 7. Läkarordination 8. Meddelande till avdelning/remiss RÖD ORANGE GUL GRÖN BLÅ 6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

KONTAKTORSAKER METTS-PSY (2010-10-01) 80 - Nedstämdhet R45.2 81 - Mani/Hypomani F30.2 82 - Ångest F41.9 83 - Sömnstörning G47.9 84 - Störd verklighetsuppfattning F23.0 85 - Missbruk/Beroende F10 F17 86 - Självskadebeteende F91.9 87 - Ätstörning F50 88 - Akut stress/krisreaktion F43.0 89 - Psykisk ohälsa/sjukdom UNS F99.9 - Demens UNS F03 90 Ej akut problematik 16

17

METTS-PSY algoritmernas uppbyggnad/struktur - Innehåller 5 sorteringsnivåer/prioritetsgrader/priofärger - Algoritmer som är avstämda (att förekomst av vissa specifika symtom/tillstånd medför samma priograd/priofärg) - Strukturerat uppbyggd utifrån DSM-IV - Innehåller Triageåtgärder (standardisering av direkta kontroller, åtgärder) - Innehåller Processåtgärder (standardisering av omkontroller dvs reevaluering tills läkare tagit vid och ny ordination eventuellt blir aktuell) - Innehåller Bakgrund (Beskrivning, förtydligande av algoritmens innehåll. Tydligt informations- som undervisningsverktyg) 18

METTS-PSY algoritmerna 80 89 är avstämda så att förekomst av vissa symtom medför samma priograd Utifrån suicidriskunderlag och farlighetsbedömning -Uttalade suicidala avsikter eller planer -Aktuell allvarlig suicidhandling -Stor fara för sig själv/andra -Förekomst av suicidplaner -Uttalade suicidtankar -Suicidimpulser -Aktuell mindre allvarlig suicidhandling -Måttlig fara för sig själv/andra -Förekomst av suicidtankar, dödstankar, dödsönskan 19

METTS-PSY är strukturerat uppbyggt utifrån DSM-IV:s multiaxiala bedömningssystem Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) DSM-IV är ett amerikanskt klassifikationssystem tillika handbok för psykiatrin som innehåller standarddiagnoser för psykiatriska sjukdomstillstånd DSM-IV används i Sverige som ett komplement till ICD-10 DSM systemet görs utifrån en multiaxial bedömning vilket betyder att man ser till flera områden i patientens liv som kan vara relevanta DSM systemets fem axlar: Axel I: Kliniska syndrom, exempelvis depressioner och psykos Axel II:Personlighetsstörningar och utvecklingsstörningar Axel III: Somatiska sjukdomar eller skador Axel IV: Psykosociala problem och övriga problem relaterade till livsomständigheter Axel V: Global skattning av funktionsförmågan enligt GAF-skalan 20

KONTAKTORSAKER METTS-PSY (2010-10-01) 80 - Nedstämdhet R45.2 81 - Mani/Hypomani F30.2 82 - Ångest F41.9 83 - Sömnstörning G47.9 84 - Störd verklighetsuppfattning F23.0 85 - Missbruk/Beroende F10 F17 86 - Självskadebeteende F91.9 87 - Ätstörning F50 88 - Akut stress/krisreaktion F43.0 89 - Psykisk ohälsa/sjukdom UNS F99.9 - Demens UNS F03 90 Ej akut problematik OBS: Öppna METTS-PSY algoritmer 80 90 21

Underlättar bland annat: -förståelse av patientkategorin -Introduktion av ny personal Ett informations- som utbildningsverktyg för såväl erfarna- som icke erfarna kollegor/ studenter/utomstående (ambulans, somatik m.fl) Direkt stöd vid prioritering Rätt använt medföljer en ökad patientsäkerhet Ger en fingervisning hur VI sorterar, prioriterar och omhändertar vår patientgrupp Kontaktorsaker/ESS-algoritmer (Emergency Symtoms and Signs) Tydliggör beslutsstöd = vilka triage- som processåtgärder som skall utföras SYFTET: Att använda evidensbaserad kunskap inkl. väl beprövad erfarenhet Visar hur VI ser på den problematik/akuticitet som våra patienter har Rätt använt minskas utrymmet för subjektiva bedömningar och åtgärder 22

Personals upplevelser av triage/metts-psy 1. Hur fungerar triage/metts-psy vid psykakuten Östra OCH 2. Vår erfarenhet av problemområden relaterat till triage/metts-psy Utifrån: - Läkarnas och omvårdnadspersonalens erfarenhet - Arbetssätt (akutjournal, triageprocess, Elvis odyl) - Underlag för statistik, vårdtyngd 23

Personals upplevelser av triage/metts-psy Medfört tydligare riktlinjer/rutiner gällande omhändertagande, uppföljning Ger tydligare stöd för de beslut/åtgärder teamet fattar Bättre överblick av akutsökande (ELVIS = administrativt system ingår här också) Förtydligar omvårdnadspersonalens patientarbete under hela vårdprocessen Väl utformad akutjournal som algoritmer. Stor enighet bland personal att enbart använda akutjournalen vid dokumentering liksom medicinintagen gör. Tydligt ställningstagande kommer snart Användning av ELVIS på liknande sätt som medicinintagen. Vi har precis börjat och ser fram emot det underlag som detta arbetssätt/statistik kommer att ge Underlättar arbetet för jourläkarna. Ger dem mer tydlig patientinformation 24

Förankring/förutsättningar för bra triagearbete 1. För att ett instrument ska fungera optimalt måste man veta HUR DET FUNGERAR och verkligen tro på att det fungerar (eget ansvar) 2. Kräver TYDLIGHET inom egna organisationen, dvs ALLA (inklusive läkarna och vikarier) SKA KÄNNA TILL GRUNDPRINCIPERNA för triagearbete och innehållet information/utbildning väldigt viktigt för att uppnå detta (Verksamhetschef/arbetsledaransvar) 3. Systematiskt, ORGANISERAT, arbetssätt (allas ansvar) 4. RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR för genomförande KRÄVS inom organisationen vem/var/hur måste vara känt av alla (Verksamhetschefens ansvar) 25

Personals upplevelser av triage/metts-psy Viss ovana initialt att utgå från algoritmer bl.a svårighet att välja rätt algoritm, ge patienten rätt priograd/färg Akutjournalen inte alltid där patienten befinner sig Begränsade utbildningsinsatser/bristfällig uppföljning vid införande. Vikarier och nya läkare är allt för ofta inte välinformerade/utbildade kring triagearbete eller hur akutjournalen är uppbyggd/fungerar Otillräcklig rutinuppföljning sviktande förankring Ännu ingen tydlighet/riktlinje Uppifrån organisationen gällande ledtid till läkare 26

FRAMTIDEN FÖR METTS-PSY Fler mottagningar ansluter sig/metts-psy vidareutvecklas FORSKNING: METTS-PSY evidensbaseras utifrån bl.a: - Suicidriskunderlag - Farlighetsbedömning - Beslutsunderlag - Sortering/Prioritering ESS-algoritmer - Triageåtgärder - Processåtgärder - Omvårdnad/autonomibrister - Bedömning - Patientrisker/hur minska risker - Omvårdnadsåtgärder Informations- och utbildningsmaterial - Algoritmer och akutjournal görs tillgängligt på SU:s hemsida - METTS-PSY handbok i fickformat - Sökorden i ESS-algoritmerna tydliggörs genom beskrivning Studiebesök psykakuten Östra? Till nästa styrgruppsmöte 27

Intresserade av METTS-PSY RÖD Ni är alltid välkomna att kontakta oss för mer information ORANGE GUL Denada Kodra ST-läkare, METTS-PSY koordinator/utvecklare Psykiatri Sahlgrenska SU/Sahlgrenska denada.kodra@vgregion.se Robert Claeson Specialistsjuksköterska, METTS-PSY koordinator/utvecklare psykiatriska akutmottagningen SU/Östra robert.claeson@vgregion.se tel: 031 343 69 82 GRÖN BLÅ Stefan Lund Vårdenhetschef Psykiatriska akutmottagningen SU/Östra stefan.lund@vgregion.se tel: 031 343 69 82 28