Frågeställningar Vad är resultatanalys och varför är den så viktig för en skolas utveckling? Vad innebär det att leda systematiskt förbättringsarbete och hur kan ett sådant ledarskap se ut? Hur kan resultatanalys och kvalitetsförbättringar genomföras i praktiken? Vilka problem och möjligheter finns det i arbetet med resultatanalys och kvalitetsförbättringar?
Resultatanalys att se i backspegeln Resultatanalys är en sammanfattande beteckning för uppföljning och utvärdering av verksamhetens resultat. Det handlar om att blicka bakåt för att kunna ta tillvara erfarenheterna i det fortsatta arbetet. Tanken med att se i backspegeln är att kunskap om det som inträffat och gjorts ofta är av värde för beslut som rör framtiden. ESV (2003). Resultatanalys för nybörjare 2003:17
Skolutveckling genom resultatanalys Skolans resultat bör sannolikt kunna utvecklas ytterligare om rektorn och lärarna utvärderar elevernas resultat för att skapa en helhetsförståelse, det vill säga en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör och utvärderar för att strukturera, skapa en helhetsbild, tolka underlag och mål samt söka framgångsfaktorer respektive orsaker till varför målen inte nåtts. (Inspektionsrapport)
Utvärderingsfokus och principer Lär känna din påverkan! John Hattie Input Output Utvärderingsfokus har förskjutits från ensidigt fokus på förutsättningar och resultat till en djupare analys av verksamheten och särskilt undervisningen Skolan ska se sina insatser som en förutsättning för elevernas utveckling det är skolans ansvar. En elevs misslyckande ska ses utifrån hur väl skolan lyckats i sitt uppdrag. När en elev inte lyckats nå målen är det ett lärarproblem och ett rektorsproblem.
Synvända Detta sätt att se på resultat tvingar alla till en, vad man skulle kunna kalla, synvända. Det är inte barnets/elevens förmodade förutsättningar som ska fokuseras. Istället är intresset riktat mot förskolans/skolans kompetens att möta var och en utifrån individuella förutsättningar. (Rapp 2011)
Vad är analys? Grundlig och noggrann undersökning av beståndsdelarna i något Några nyckelbegrepp: - Jämföra kan göras över tid, mellan olika resultat och grupper - Tolka skapa en djupare förståelse av de resultat som uppnåtts eller den verksamhet som bedrivs - Förklaring varför viss resultat blivit som de blivit. Orsakssamband svåra bevisa men kan bidra till diskussioner om utvecklingsbehov
Analysmodell Tre kvalitetsdimensioner: Strukturkvalitet Processkvalitet Resultatkvalitet Analys = plocka isär och sedan sätta ihop till en helhet. Söka efter mönster och avvikelser. Resultatanalys i skolan handlar om att synliggöra inverkande faktorer för att sedan sätta ihop dessa till en helhet skapar förståelse för det resultat som åstadkommits. Framåtsyftande analys bidra till underlag för beslut om förbättringar
Vad är kvalitet? Strukturkvalitet Ger skolan dess förutsättningar och begränsningar. Ex personella och materiella resurser, elevgruppen, mål och regler, Processkvalitet Vad skolan gör av de förutsättningar som finns. Ex undervisning, organisering, tankar, attityder, mötet lärare och elev, pedagogiskt ledarskap, planering och utvärdering. Resultatkvalitet Resultaten av verksamheten och därmed uppfyllelsen av uppsatta mål.
Kvalitetsgranskning Effektstudie SPU Statistik Resultat Struktur Process Prestation Effekt / outcome På kort och lång sikt Strukturkvalitet Processkvalitet Resultatkvalitet Resultatkvalitet Lärartäthet Personaltäthet Behörighet bland personal (lärare + övrig personal) Materiella resurser Organisation, ledning och kvalitetssäkring - Mål och planer NSI Mål med studier + ISP/IFS Kunskap och lärande - Individualisering - Undervisn. plan och organisering. Delaktighet och inflytande Lärsträcka Betyg Avbrott Normer och värden -Social inklusion - Betydelse av vux (självkänsla och motivation) Sysselsättning Måluppfyllelse (individens egna mål) 15 februari 2018
Synliggör resultat! Vilka resultat ska redovisas? När ska resultatet redovisas och analyseras? Vad betyder variationen i siffrorna? Skiljer sig resultaten mellan olika grupper? Inom vilka kunskapsfält brister det? Vilka mönster finns det i resultaten? Skiljer sig resultaten mellan pojkar och flickor? Vad måste undersökas i detalj för att förstå orsakerna till resultaten? (hypotesbildning) Hur ska detta undersökas? (hypotestestning) Vad ytterligare måste undersökas för att få en komplett bild?
Orsak och verkan Materiella resurser Personella resurser Didaktik Resultat Elevgruppens sammansättning Ledarskap Särskilt stöd
Formulera frågor Sätt fokus på det som går att påverka! Reflekterande och kritiska frågor bidrar till distans - att ställa sig lite vid sidan av Kritiska reflekterande frågor gallrar bort förhastade slutsatser och missuppfattningar Fråga Varför inte Vem Sök rotorsaker När utvärderingen utgår från lärarna egna frågor blir frågorna den inre drivkraften. Man äger frågan så att säga. Men frågorna måste också bli möjliga att besvara utan alltför sofistikerade metoder. (Alexandersson 2003)
Använd olika underlag Kvantitativa underlag Betygsstatistik Enkäter Mätetal/nyckeltal Kvalitativa underlag Loggböcker Intervjuer Lektionsuppföljning
Värdera och förbättra verksamheten Bedöm och värdera verksamheten utifrån uppsatta mål, kriterier och fastlagd planering Balansera yttra och inre förklaringsperspektiv Vilka slutsatser kan dras? Finns stöd i forskningen för dessa? Grip tag i det som gör skillnad Genomför Möjlig Liten insats Stor effekt Liten effekt Stor insats Utmana Släng
Fokusera och utgå från det som redan finns Vad? individanpassning Hur? via utvecklingssamtalen Systematik Exempel Grundskola Skolan (skolans samlade bedömning GLK) Arbetslag (arbetslaget utvärdering - GLK) - Gjort - Lärt - Klokt att göra Grupp (lärarens egen självvärdering - GLK) Individ (utvecklingssamtal)
Många elever har orealistiska förväntningar och dålig uppfattning om vilken arbetsinsats som krävs. Många uppgifter i läromedel och nationella prov är utformade för ungdomar Matematiken kräver Matematiken kräver att att inläraren inläraren behärskar alla behärskar alla delar delar samtidigt eftersom samtidigt eftersom de bygger på varandra de bygger på varandra Många elever saknar erfarenhet av Många elever saknar erfarenhet praktisk av praktisk tillämpning tillämpning av av matematik. De De har aldrig fått lära har sig aldrig använda fått lära en linjal sig använda en eller linjalpassare. eller passare. Ökad individualisering leder till mer administration för lärarna och mindre tid för pedagogiska möten och utveckling
Undervisningen i fokus Forskning visar att på lärarens betydelse och undervisningens kvalitet. (Håkansson & Sunberg 2012, Hattie 2009, Gustafsson & Myhrberg 2002, McKinsey 2007) Det spelar roll vad skolor gör! Det går att göra skillnad! (Skolverket 2001 Varför når inte alla elever målen?) Ex på framgångsfaktorer: formativ bedömning, återkoppling på prestationer, mångsidiga stödinsatser..men också förväntningar och bemötande Forskning om tjänstekvalitet - sanningens ögonblick - och Statsvetenskaplig forskning - mötet utförare och brukare.
Elevens framgång - skolans ansvar De framgångsrika skolorna som vi har hittat under vår skolresa, resan genom landet för att hitta de framgångsrika skolorna, har olika metoder för att få med eleverna. Men en gemensam nämnare sticker ut: De har slutat skylla ifrån sig. För precis det var vad många av dem gjorde. Förut. Att eleverna misslyckades var alltid någon annans fel. På lågstadiet gjorde man inte det man skulle, tyckte mellanstadielärarna. På högstadiet hette det att mellanstadiet hade brister. Eleverna var stökiga, föräldrarna outbildade. Rektor Roger Sunvén, rektor vid Strövelstorps skola utanför Ängelholm sedan två år tillbaka, satte ord på den, vad det tycks, vanliga inställningen till elevers svaga resultat: Man försökte hitta förklaringar i annat i stället för att titta på vad vi kunde göra för att garantera en så bra undervisning som möjligt. För fem år sedan gick 39 procent av skolans elever ut nian med godkänt i alla ämnen. I dag ligger andelen på 90 procent och skolans lärare arbetar ständigt med att granska sin egen och varandras undervisning. Kunde jag ha gjort annorlunda? är första frågan som skolpersonalen i dag ställer sig när elever misslyckas. (ur Svenska Dagbladets artikel Tydliga mål väg till skolors framgång i artikelserien Skolresan)
Förutsättningar för självvärdering Reflekterande praktiker Lärare som kvalitetsutvecklare Professionellt förhållningssätt
Ur examensordningen: Lärarutbildningen För lärarexamen skall studenten, - Visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen och annan pedagogisk verksamhet och delta i ledningen av denna, - Visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen eller ämnesområden (SFS 2007:129)
Utmaningar. Det finns ett mönster i landets skolor att inte analysera elevernas studieresultat kopplat till genomförandet av undervisningen. Varför och är skolor unika i detta sammanhang? Lärare = gatubyråkrater (polis, försäkringskassa, sjukvård, skattemyndighet och socialtjänst) Gatubyråkrati = klienter är inte i kontakt med myndigheten frivilligt, oklara mål och målkonflikter, resurserna upplevs som otillräckliga och känsla av överbelastning i arbetet, hantera spänningen mellan brukarnas krav och begränsade resurser. För att hantera detta: fasta arbetsrutiner tenderar att förlägga problemen kopplat till yttre faktorer
och möjligheter Pedagogiskt ledarskap Strukturkvalitet + Processkvalitet = Resultatkvalitet Systematik Professionellt förhållningssätt
Rektors ansvar för resultat och kvalitet Skollagen: rektor som pedagogisk ledare och chef för lärarna har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen och skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till kunskapskraven Gustav Vasa tid - se till lärarna förde ett anständigt och nyktert leverne 1600 - skötte bokföringen av elever, antagning, följa upp elevernas flit och framsteg, utfärda betyg 1967 - skolledarutbildning med inriktning på skoladministration för folkskolerektorer Lgr 80 - planeringsuppgifter, schemaläggning, externa kontakter
Pedagogiskt ledarskap I takt med försämrade skolresultat ökar ropen på pedagogiskt ledarskap Men vad är det? Anpassat ledarskap Leda lärares lärande Säkerställa vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Hävda det nationella uppdraget
Leda lärares lärande Balans mellan produktionens logik och utvecklingens logik Transformativt ledarskap att skapa en kultur som stimulerar och inspirerar till att arbeta för gemensam verksamhetsutveckling (Hallerström 2010) Vår verksamhetslogik för skolan Utgå från det som finns i infrastrukturen Hitta fokus i forskningen
Leda lärares lärande Hjälp lärarna att hitta systematiken i lärandet kvalitetshjulet Verka för synvändan Verka för en kultur där man frågar varför och inte vem Ha respekt för den professionella läraren men utmana också Verka långsiktighet och uthållighet Verka för delaktighet och samarbete
Huvudmannaperspektivet Det gemensamma är att de alla är huvudman för skolan ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med de nationella styrdokumenten. Huvudmän är olika!
Erfarenheter Gapet mellan den politiska sfären och den pedagogiska sfären behöver minska Rektorer och lärare behöver stöd Samverkan, tillit och gemensamt ansvar Förutsättningar + Process = Resultat Skolan behöver styrkedja och stödkedja
Se upp för