Skog & Ekonomi. Virkeskriget har startat! Sydsvenska timmerköpare kastar handskarna. Nummer 1 Mars 2010

Relevanta dokument
Skog & Ekonomi Special

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Skog & Ekonomi. Nummer 3 september 2005

Skog & Ekonomi. Dramatisk virkesmarknad -men hur länge klarar sågverken prisnivån? Nummer 2 Juni 2010

Skog & Ekonomi. Timmerrally i Sydsverige! - men för hur länge? Nummer 4 December 2009

Skog & Ekonomi. Nummer 2 maj 2005 EN UPPSJÖ AV PREMIER PÅ VIRKET I HÖST!

Skog & Ekonomi. Kina - en räddningsplanka för sågverken? Nummer 1 Mars 2011 BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN:

Skog & Ekonomi. Krisläge för den svenska trävarubranschen. Hoppet står till produktionsnedragningar i jul! Nummer 4. December 2011

Vart är VIRKESPRISERNA på väg? Virkesbörsen virkesprisindikator oktober 2019

Skog & Ekonomi. Nummer 2 juni 2004 PRISSKILLNADEN MELLAN GRAN OCH TALLTIMMER NÄSTAN UTRADERAD!

Skog & Ekonomi. Nummer 4 November 2003

Skog & Ekonomi. Virkesbrist vid konsumtionsfall? Nummer 3 September 2009

Skog & Ekonomi. Prisfallet på trävaror fortsätter! Nummer 1 februari/mars 2008

Skog & Ekonomi. Skogsindustrin räddade Sverige ur krisen! Men kan svensk ekonomi förlita sig på skogen framåt? Nummer 4 December 2010

Skog & Ekonomi. Nummer 1. Mars 2012 BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN:

Skog & Ekonomi SÅGVERKEN INVESTERAR MOT TIMMERBRIST! Nummer 1 februari/mars 2007

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Vart är VIRKESPRISET på väg? Virkesbörsen virkesprisindikator september 2019

Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

Södras resultatrapport för 2013

Skog & Ekonomi. Nummer 4 december 2004 FURUREAN HOS DE STORA AKTÖRERNA FORTSÄTTER, VI SER INGET SLUT PÅ PRISFALLET!

Svag nedgång på skogsfastigheter

Skog & Ekonomi. Nummer 1 februari ÖKADE AVSÄTTNINGAR TILL NATURRESERVAT DRIVER UPP SKOGSMARKSPRISET! Bankens analys av fastighetsmarknaden.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Stabil prisutveckling för skog

Skog & Ekonomi. Nummer 3 september EN NY GENERATION DIREKTÖRER SÖKER LANTGÅRDAR I GÖTALAND! Kända mäklare ger sin syn på marknaden.

Skog & Ekonomi. Trävarupriserna kanske aldrig blir lägre än nu? Läge att slå till och bygga i trä innan Europa tar fart! Nummer 2 Juni 2011

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011

Strategi under december

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

Åkeribarometern, kvartal 1, 2013

Skog & Ekonomi. Skogsbrukets kostnader skjuter i höjden! Nummer 3 September 2010

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017

Resultatrapport. Danske Bank fortsätter växa och förnyar marknaden för boendeaffärer i Sverige. Pressinformation. Kvartal

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

EKN:s Småföretagsrapport 2014

SKOG & EKONOMI. Nu vänder trävarumarknaden. NYHETER FRÅN DANSKE BANK. Botten är nådd - gryningen kommer från väster. BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN:

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Skog över generationer

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer

Kvartal 2, 2014 HE

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se

Samhällsekonomiska begrepp.

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN. Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

Skyhöga skogsmarkspriser - men nu svalnar skogsfastighetsmarknaden

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

VECKOBREV v.44 okt-13

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 14 februari 2017

EN E-BOK AV VIRKESBÖRSEN. Mail: Telefon:

Skog & Ekonomi. Det mesta i skogen faller i höst! Nummer 3. September 2011

SKOG & EKONOMI. Skogsindustrins nedläggningar ändrar virkesbalansen NYHETER FRÅN DANSKE BANK

Småföretagsbarometern

Skogsägande på nya sätt

Danske Bank fortsätter att växa med nöjdast kunder

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Skog & Ekonomi NU ELDAR VI UPP MASSAVEDEN! Nummer 1 Mars 2009

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Ekonomi Sveriges ekonomi

Penningpolitik när räntan är nära noll

Dentala ädelmetallegeringar

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

Småföretagsbarometern

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Skog & Ekonomi PRODUKTIONSSTOPP GER VIRKESPRISFALL! Nummer 4 december 2008

Åkeribarometern, kvartal 3, 2014

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 16 maj kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker. Hushållens ränteförväntningar

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Osäkerheten påverkar företagen mindre nu än 2009 Verkstadsbarometern Q3 2011

Makrokommentar. April 2016

Småföretagsbarometern

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef

Marknaden för sågade trävaror

2015 börjar positivt för transportnäringen

40 traktorer brinner varje månad

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014


Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 1 augusti 2019

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010

Kvartal 1, 2014 HE

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 13 februari 2018

Åkeribarometern, kvartal 3, 2012

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Transkript:

Skog & Ekonomi Nummer 1 Mars 2010 BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN: 2 SÅGADE TRÄVAROR Stark trävarumarknad i lågkonjunktur Vilka överlever sydsvensk sågverksboom? 3 TIMMER OCH MASSAVED Avvaktande skogsägare stressar köparna! Vi tror på gallringspremier redan i vår! Prisparadoxen - höjt pris minskar utbudet 5 AVVERKNINGSTIPS TILL SKOGSÄGARNA Ta hand om gallringsbomben Virkeskriget har startat! Sydsvenska timmerköpare kastar handskarna Nu ser vi starten på det timmerkrig som vi tidigare förutspått. Ingressen började i höstas när de fristående sågverken tog ledartröjan och höjde priserna till toppnivåer. Första kapitlet kom för några veckor sedan när Holmen markerade att deras nya timmersortiment Bravikengran skulle vara prisledande. En försmak av den konkurrenssituation som jättesågen utanför Norrköping skapar. När ett stort skogsbolag agerar skogsägarnas riddare och själva driver priset kan inte Skogsägarföreningen sitta still. SÖDRA som planerar en lika stor såg i Värö kontrade direkt med en timmerprishöjning på 75 kr. Visserligen en anpassning till marknaden men när de sedan gör en rekordutdelning på hela 50% av vinsten till medlemmarna (393 miljoner), är vår slutsats att det sydsvenska virkeskriget har startats. När alla planerade investeringar är klara, och när Rörvik nu ser ut att överleva, så får Sydsverige ett timmerunderskott på enorma 6 miljoner m3fub. I detta virkeskrig får vi många framtida kapitel med såväl allianser som utslagningar. Men i denna första fas är skogsägarna vinnare när priset används som vapen. 5 KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Johan Padel VD Moelven Timber: Stark RoT-marknad kan ge underskott på trävaror i sommar Magnus Juntikka Virkesch. Skogssällskapet: Jag tror på höjda massavedspriser i vår NYHET! 7 SKOGSÄGARPROFILEN Bob Persson på Persson Invest: Det är känslan som avgör när jag köper skog 7 FASTIGHETSMARKNADEN Sensationella rekordpriser på bolagsskog! 9 ATT TÄNKA PÅ SOM SKOGSÄGARE Snart dags att deklarera. Vi har marknadens högsta ränta på skogskontot igen! 9 MASSAMARKNADEN Omättlig kinesisk drake driver massapriset 10 RÄNTOR & VALUTA Världens ekonomier balanserar på slak lina

Nyhetsbrevet Skog & Ekonomi ges ut av Danske Bank i Sverige och är riktat till skogsägande privatpersoner och yrkesfolk i branschen. Skog & Ekonomi utkommer 4 gånger/år via e-post. Prenumerera kostnadsfritt genom att anmäla dig på vår hemsida www.danskebank.se/lantbruk Varsågod Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på www.danskebank.se/prenumeration BANKEN ANALYSERAR VIRKESMARKNADEN SÅGADE TRÄVAROR Trävarumarknaden visar styrka i lågkonjunkturen Trävarumarknaden är förvånansvärt stark, åtminstone för svenska sågverk. Landets sågverkschefer ser överlag positivt på framtiden. Ett oerhört glädjande besked i en situation med kraftig internationell lågkonjunktur och rekordlågt byggande, inte minst på sågverkens huvudmarknad Storbritannien. Den kalla vintern har dessutom kylt ned byggandet ytterligare. När man också väger in att dopingeffekten av vår svaga svenska krona nästan försvunnit undrar vän av ordning, - Har dom inte koll? Självklart har de svenska sågverkscheferna koll. Alla poängterar också att marknaden är bräcklig och bygger på den låga produktionsnivå som etablerats i Europa för tillfället. Produktionsnivån dämpas av problemen att få fram timmer till rimliga kostnader i exempelvis Finland och Tyskland. Mot denna bakgrund har de svenska sågverken lyckats bibehålla eller till och med höja trävarupriserna från den nivå som etablerades före jul. När man spår fortsättningen tror sågverken över lag på bibehållna eller svagt höjda trävarupriser under våren. Tidigare var furan urstark men vår bild är att trädslagsskillnaderna jämnats ut för tillfället. Nordafrika fortsatt starkt Tydligen håller Nordafrika och Mellansöstern kvar sin nyvunna position som Sveriges kanske viktigaste framtida exportområde för trävaror. Den marknad som många tacksamt såg som en tillfällig tagare av skandinaviska plank och bräder, i en tid av minskat byggande i Europa, visar fortsatt god styrka och uthållighet. Se figur nedan. Storbritannien har historiskt varit den i särklass viktigaste marknaden för de svenska sågverken. Under 2009 lyckades sågverken, ofattbart nog, öka exporten till UK med 9 %. Ändå har nu Nordafrika/Mellanöstern gått upp jämsides med UK som sågverkens viktigaste exportmarknad och tillsammans stod dessa marknader för hela 46 % av exporten under 2009. Trävaruexporten ökade under 2009 Förra året blev mycket besynnerligt för svenska sågverk. Från nattsvart mörker till klang och jubelsång. Beroende på en lika oväntad som dramatisk återhämtning under andra halvåret 2009 vågar vi påstå att trävaruexporten från Sverige var högre 2009 än 2008, (+ 2 % nov 08-nov 09). Det är nog många av våra konkurrentländer som sneglar avundsjukt på dessa siffror. För Finlands del sjönk exporten med 14 % under samma period. 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Sveriges viktigaste exportmarknader för sågade trävaror. Januari-november 2009 1000 m3 2

Vilka överlever Sydsveriges sågverksboom? Sydsvenska sågverk kan se fram emot en omvälvande tid de närmste åren. Allt talar för att sågverkskartan kommer att ritas om på flera olika sätt. Vi förutspår såväl nya konstellationer och samarbeten, specialiseringar på vissa segment och rena utslagningar. På östra sidan bygger Holmen sin nya såg med ett råvarubehov som successivt kommer att gå från noll på 1,5 miljoner m3fub grantimmer. I väst räknar SÖDRA med att bygga en ny såg i Värö och där har man en planerad ökning av råvarubehovet från dryga 0,5 miljoner till 1,5 miljoner m3fub. Slutgiltigt beslut om denna satsning väntas före sommaren. Sågverkskoncernen Rörvik, som varit företagsbyggaren Johan Hanséns skötebarn, räddas av gong-gongen. Ett konsortium med Vasatornet (Fam. Douglas), Traction (Fam. Stillström) och Öresund samt HQ Bank (Mats Qviberg och Sven Hagströmmer) har, säkerställt nyemissionen på 250 Mkr. En av orsakerna till Rörviks problem var den offensiva satsning som gjordes fram till 2008 då 386 Mkr investerades för att dubbla kapaciteten och då dubblades också råvarubehovet från ca 1 till 2 miljoner m3fub. Parallellt med dessa jätteinvesteringar har sågverk som VIDA, Derome, ATA, Boo-Forssjö med flera ökat produktionskapaciteten successivt. För tre år sedan gick Danske Bank igenom Skogsstyrelsens virkesbalansutredning och kompletterade med sågverkens investeringar i ökad produktion. Vi konstaterade då att redan 2008 skulle Sydsverige ha ett timmerunderskott på hela 4 miljoner m3fub. Därefter har sågkonjunkturen dämpats samtidigt som sågverken kunnat luta sig mot ett enormt lager från stormarna Gudrun och Per. Nu är stormlagren snart slut och den befarade utslagningen av sågverk har uteblivit så ovanpå ett tidigare underskott på 4 miljoner m3fub/år kommer nu SÖDRAS och Holmens timmerbehov på ca 2,5 miljoner m3fub. - Man behöver alltså inte vara sågverksanalytiker för att klura ut att här kommer det att hända grejer! Vinter och kyla ställer till problem för sågarna Produktionen i sågverken har gått ned dramatiskt under den extremt kalla period vi haft den senaste två månaderna. De flesta sågverk talar om produktionssänkningar på mellan 15 20 % beroende på den lägre såghastighet som krävs för att klyva det frusna virket. - Det tar mer energi och längre tid att klyva en isbit! beskrev en sågverkschef situationen. TIMMER OCH MASSAVED Avvaktande skogsägare stressar köparna Under hösten och vintern har vi sett prishöjningar på såväl timmer som massaved över nästan hela landet. Den generella virkesprisnivån måste nu anses som förhållandevis god. Ändå har inte prishöjningarna gett den avverkningsinjektion som köparna hade förväntat sig. Skogsägare över hela landet avvaktar med avverkningarna. Vi listar några orsaker: Många skogsägare har avverkat på senare år och har välfyllda skogskonton Räntan är låg vilket dämpar kapitalbehovet Många går och hoppas på ännu högre priser Omsättningen av skogsmark är för tillfället låg vilket minskar mängden avverkningar för att finansiera köpen 3

Ovanpå detta har produktionen i skogen sjunkit beroende på det extrema vädret. Visserligen passar en del skogsägare på att avverka områden som kräver tjälad mark. Men detta i sig sänker faktiskt produktionen eftersom bestånden ofta ligger sämre till och är mer arbetskrävande. Höjda massavedspriser redan i vår Vår bedömning är att massavedslagren är så låga att industrin kommer att höja massavedspriserna redan i vår. Våren brukar annars vara en transportsträcka prismässigt men exempelvis Norra Skogsägarna gick ut med en listprishöjning i skrivande stund. Det är annars framförallt i södra Sverige man måste få igång gallringsaktiviteten. Det är hela fem år sedan skogsägarna gallrade senast. Stormar och annat kom sedan emellan. Gallringsskogarna växer med en rasande fart. Vi tror därför att prishöjningarna kommer som gallringspremier. Låga råvarulager ger en nervös marknad Skogsägarnas låga aktivitet i kombination med en hög beläggning i såväl sågar som massabruk har givit låga lager av både timmer och massaved. Köparna är nervösa och står i dagsläget inför ett svårt val. Lönsamheten i såväl sågar som pappersbruk tål egentligen inte höjda råvarupriser. Ändå måste man ha virke för att tillfredställa köparnas behov. Antingen chansar man och ligger kvar med priset och hoppas på ett tillräckligt utbud. Alternativt tvingas man höja priset och hoppas att det får någon effekt. Timmerpriserna redan på höga nivåer Efter alla prishöjningar vi sett på timmer det senaste halvåret så ligger timmerpriserna på förhållandevis höga nivåer. Efter att rotpostmarknaden kulminerade i november har visserligen priserna gått ner något men rotpostmarknaden är fortfarande het och kan mycket väl eskalera igen. Vi tror det blir tufft för sågverken i Sydsverige att höja priserna ytterligare. I Mellansverige och södra Norrland är möjligheten för timmerprishöjningar störst men sannolikt genomförs dessa i så fall via olika typer av premier. I Nordligaste Sverige bedömer vi också att timmerpriserna, efter senaste höjningen, ligger fast med undantag för lokala premier. Prisparadoxen där höjt pris minskar utbudet Det paradoxala är att vid en situation när folk i allmänhet känner att ekonomin är på väg uppåt, och det finns en förhoppning i luften, så kan en virkesprisökning verka negativt på utbudet. Säljarna tar detta som en signal för ännu fler prishöjningar och avvaktar ytterligare en tid med avverkningen. Då är det först när signalerna om de första prissänkningarna kommer som utbudet tar fart ordentligt. Något att fundera över som skogsägare! 4

RÅD TILL SKOGSÄGARNA Sydsverige I det korta perspektivet tycker vi timmerpriserna är mycket bra och det finns ingen anledning att invänta bättre tider. Det råder mycket hög efterfrågan på såväl gran- som tallposter. Se till att du får alla premier och påslag som figurerar i marknaden. Men på några års sikt kan vi säkert se ännu högre timmerprisnivåer. Gallringsbomb i Sydsverige De flesta skogsägare har en gallringsbomb som snart briserar i skogen. Därför måste gallringarna öka. Kom ihåg att du i huvudsak gallrar för att få ut mer pengar från beståndet i ett senare skede. Men eftersom vi tror på eventuella gallringspremier i Sydsverige under året, säkerställ i kontraktet så att du får dessa om de införs innan avverkning! Mellansverige och södra Norrland Här är varken rotposter eller timmerpriser på samma nivå som i Sydsverige. Vi bedömer chanserna till timmerprishöjningar som störst i detta område. Det rör sig då om smärre prishöjningar och vi ser därför ingen anledning att avvakta med slutavverkningen. Skriv bara in rätten till eventuella prishöjningar i kontraktet. Framförallt tycker vi att man skall passa på att ta ner bestånd med låg bärighet som man tidigare inte kommit åt. Här är det bråttom. Snart står vi mitt i tjällossningen. För massaveden tror vi på prishöjningar så säkerställ eventuella prisjusteringar i kontraktet. Beståndsvårdande gallring skall alltid ses som en investering så var därför aldrig för smart prisstrateg med dessa åtgärder. Norra Sverige I nordligaste Sverige är fortfarande virkesmarknaden mer balanserad än vad den var tidigare beroende på sågverksnedläggningar. Detta ha givit något lägre priser än de extremnivåer vi såg för några år sedan Virkespriserna är fortfarande väldigt höga och vi ser därför ingen anledning att avvakta med avverkning för såväl gallring som slutavverkning. KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKES- MARKNADEN Kända profiler inom skogsnäringen ger sin syn på marknaden och råvarusituationen. Magnus Juntikka. Virkeschef på Skogssällskapet. Ett rikstäckande, fristående förvaltningsföretag. www.skogssallskapet.se Allmänt: Kylan har dragit ner produktionen i skogen vilket minskat virkesflödena. Timmer: Efterfrågan är inte lika glödhet som det var i okt-nov, speciellt i Götaland, men vi har en mycket stark efterfrågan på timmer i hela landet. Jag tror på prishöjningar på både gran och tall, framförallt i norra Sverige redan i vår. Massaved: Kombinationen lågt virkesflöde, god förbrukning i industrin och en offensivare bränslevedsmarknad gör att jag tror på höjda massavedspriser under våren. Energived: Det borde bli en mycket nervös marknad i höst för lagren är låga. 5

Johan Padel. VD för Moelven Timber, en av Skandinaviens större trävaruproducenter med industrins tyngdpunkt i Värmlandsregionen. Trävaror: Påverkad av vinter och kyla är marknaden i balans med relativt låg efterfrågan men också lägre utbud. I vår och sommar förutspår jag en mycket stark ROT-marknad vilket skulle kunna ge ett visst underskott på trävaror i sommar. UK-marknaden är kämpig men kompenseras av en fortsatt stark efterfrågan i Nordafrika. Timmer: Med höjda priser har vi ett tillräckligt timmerflöde. Men högre timmerpriser har ätit upp prishöjningarna på trävaror. Lönsamheten i sågrörelsen har därför gått ned sedan sista kvartalet 2009. Detta ger stabila timmerpriser i vår. Massaved: Min bedömning är oförändrade prisnivåer. Karl Hedin, VD och ägare till Hedins AB, ett av Mellansveriges största sågverksföretag som ingår i VEDA-gruppen. www.hedins.se Trävaror: Med hänsyn tillvintersäsongen så är marknaden bättre än vad jag tidigare befarade. Min tolkning är att trävaruköparna räknar med en bra marknad när byggandet drar igång i vår. Timmer: Kylan har sänkt produktionen i sågarna och därför har vi ett bättre timmerlager än beräknat. Avverkningarna fungerar förhållandevis bra och priserna för det första halvåret är redan uppgjorda med de större aktörerna. Vart timmerpriserna tar vägen framåt avgörs i tjällossningen. Massaved: Marknaden för pappersmassa är bra och lagren låga så om man inte lägger ned kapacitet så tror jag på höjda massavedspriser. Energived: Det verkar inte vara någon brist och därmed går nog inte priserna upp. Folke Stenvall. VD och delägare på Stenvalls trä i Sikfors, Norrbotten som producerar 150 000 m3 trävaror varav 80 % är vidareförädlat för bygg-, möbel och fönsterindustri. www.stenvalls.se Trävaror: Marknaden känns positiv med bra orderingång och stabila priser. I höstas etablerades en högre prisnivå som vi lyckats hålla kvar även i svenska kronor. Industrikunderna, som i sin tur vidareförädlar våra trävaror, är idag tillbaks på marknaden. De försvann nästan helt under hösten 2008. Timmer: Våra kunder har i dag ingen möjlighet att betala högre priser för trävarorna och därmed kommer inte vi att ha pengar över till prishöjningar på timret, vilket ger stabila priser under våren. Massaved: När pappersmarknaden är som den är så tror jag inte på några prishöjningar. Energived: Bra efterfrågan och priser män ännu inte upp i nivå med massaveden. Du har väl inte missat att det finns många tips, råd och läsvärda artiklar för dig på vår hemsida www.danskebank.se. Du finner mer information och aktuella nyheter under rubriken Skog & Lantbruk. Välkommen! 6

SKOGSÄGARPROFILEN I denna nya serie kommer vi att intervjua några av landets mest erfarna och kompetenta skogsägare som visat ett starkt intresse för att förvärva skog. Först ut är en intervju med Bob Persson. Bob Persson. Koncernchef och delägare i familjeföretaget Persson Invest i Östersund. Företaget driver bilhandel, fastighetsförvaltning, såg- och hyvlerirörelse samt skogsförvaltning. Skogsinnehavet som ligger i Jämtland består av hela 95 000 ha mark vara ca 75 000 ha är produktiv skogsmark och bara under de senaste fem åren har man nettoköpt drygt 7 000 ha. Känslan avgör! Orsakerna till att man köper skog är flera, säger Bob. I grunden ligger familjens stora skogsintresse. Men viktigt är också att stärka upp råvarubasen för sina träförädlingsföretag. - En viss trygghet med egen råvara har hittills varit bra och lär bli viktigt även framåt. Jag tror också att den kunskap ett skogsägande för med sig ger en ökad förståelse i såg- och hyvleriverksamheten. Till sist ser man skogsägandet som en bra kaptalplacering då man valt att inte aktivt arbeta med värdepapper. De senaste åren har man försökt vara kräsen i sina skogsmarksköp och fokuserat på skogsskiften som ligger nära det egna innehavet eller större sammanhängande enheter med god arrondering. I sin skogskalkyl är man väldigt långsiktig och köper gärna ung och medelålders skog om den ligger rätt och har bra kvalitet. Men Bob erkänner att det som till slut avgör köpet är känslan hur gärna man vill ha just det skogsskiftet. Vi jämför inte våra skogsinvesteringar med andra placeringar eftersom vi inte jobbar på börsen utan försöker förädla våra företag. Under 2009 köpte man förhållandevis lite skogsmark eftersom man tyckte att priserna borde gått ner mer än vad dom gjorde. Men framåt ser vi ingen förändring i vår strategi, säger Bob. Rådet till dig som funderar på att köpa skog : - Gör klart för dig varför du köper. Bestäm vilken inriktning och skötsel du skall ha, skogen sköter sig inte själv. Se köpet på lång horisont. Om man inte ser skogsinvesteringen långsiktigt så blir det sällan bra, avslutar Bob Persson. FASTIGHETSMARKNADEN Sensationella rekordpriser på bolagsskog Vinter brukar vara lågsäsong för skogsmarksförsäljningar. Ändå har den hårdaste vintern i mannaminne inte kylt ned priserna på de fastigheter som bjudits ut. Den senaste tiden har två stora skogsskiften i bolagsform sålts till absoluta rekordpriser. Fastigheterna ligger i Värmland och Närke och enligt uppgift har priserna hamnat runt 550 kr i det ena fallet och runt 600 kr/m3sk i det andra. Detta är priser som överstiger de genomsnittliga nivåerna i respektive område med nästan 50%! - Är detta en indikation på att skogsmarkspriserna nått ännu en högre nivå? Det kan vara så, men framförallt tror vi att det ett tydligt bevis på den stora bristen på sammanhängande stora skogsskiften, utan byggnader i just bolagsform. Familjeföretag söker placeringar i skog Vi upplever att intresset för skogsmarksinvesteringar hos förmögna privatpersoner och familjeföretag ökat kraftigt efter förra årets finanskris och börsturbulens. Man söker helt enkelt en långsiktig trygg hamn för en del av sitt kapital och då ser man skogen som ett alternativ till exempelvis stenhus i citylägen. 7

Som juridisk person (läs bolag) är det nästan omöjligt att få förvärvstillstånd på skogsmark som säljs av privatpersoner. Därför är man hänvisad till de mycket få objekt, på marknaden som redan ägs av ett bolag. Marknaden blir därmed oerhört smal vilket naturligtvis driver priset. Bra läge att sälja Vi anser att det är ett mycket bra läge att sälja sin skog i vår då vi ser ett fortsatt starkt intresse från köparna. Vår bedömning är också att skogsfastighetsmarknaden kanske är räntekänsligare än vad många tidigare trott. Även om belåningsgraden generellt är låg i sektorn tror vi ändå att ränteläget eldat på prisutvecklingen. Även i tider som denna kan man lyckas bättre eller sämre med sin gårdsförsäljning. Gå in på vår hemsida och läs våra tips till dig som skall sälja din gård. Kontakta också gärna någon av våra erfarna Skogs- & Lantbruksspecialister för en genomgång i god tid innan försäljningen. Vi garanterar att det är väl använd tid. www.danskebank.se Håll utkik på bankens hemsida för i vår kommer även tips för dig som skall köpa gård. Priser på skogsfastigheter. Helåret 2009 448 kr/ m3sk 337 kr/ m3sk 446 kr/ m3sk 262 kr/ m3sk 289 kr/ m3sk Vintern dämpar utbudet Några kända mäklare och värderare ger sin syn på hur fastighetsmarknaden ser ut just nu och deras tro om framtiden. Karl Danielsson. Ordförande på konsult- och mäklarfirman AREAL, specialist på större egendomar. www.areal.se Just nu ser vi väldigt höga priser på skogsmark som en effekt av lågt utbud, bra virkespriser och låg ränta. Den låga räntan ihop med vädret kyler dessutom av säljambitonerna. För ett år sedan trodde de flesta att det skulle bli mycket sämre än vad det verkligen blev. För tillfället kan situationen vara den omvända där många kan se alltför ljust på framtiden. Jag tror ändå på ett kraftigt ökat utbud under året med oförändrade eller något sänkta priser på skogsmarken. Johan Roos, Marknadsansvarig på LRF Konsult Skogsbyrån, Rikstäckande konsult och mäklarföretag. www.konsult.lrf.se Utbudet är lägre än normalt beroende på snösituationen, men inflödet av försäljningar är stort. Det kommer leda till ett högt utbud senare i vår. Vi tror på en positiv trend för skogsmarkspriserna dels beroende på den låga räntan och dels beroende på en bra virkesmarknad under våren. Prisdifferentieringen kommer vara fortsatt stor med riktigt höga priser på de fastigheter med bra läge, arrondering, etc. Vi tror sammantaget att våren kommer vara ett gynnsamt läge för de som funderar på att sälja sin fastighet. Källa: LRF Konsult Januari 2010 8

Danske Bank i Sverige är ett nätverk av sexton provinsbanker med gemensamma specialistenheter och administrativa enheter. I nätverket av provinsbanker ingår Bohusbanken, Gävleborgs Provinsbank, Hallands Provinsbank, Jämtlands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skaraborgs Provinsbank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provinsbank, Västerbottens Provinsbank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank samt Östgöta Enskilda Bank. ATT TÄNKA PÅ SOM SKOGSÄGARE Dags att deklarera! Vi har marknadens högsta ränta på skogskontot. Sedan LRF Konsult startade sin jämförelse på skogskontoräntor mellan olika banker har vi haft marknadens högsta ränta. Varför missa detta. Självklart skall du flytta dina skogskontopengar till oss! Kontakta närmaste Skogs & Lantbruksspecialist www.danskebank.se eller ring 0752-48 45 42 MASSAMARKNADEN Teemu Salonen Skogsindustrianalytiker på Investment Research, Danske Market Equities Omättlig kinesisk drake driver massapriset Låga internationella massalager, stängda fabriker och en urstark efterfrågan i Kina fortsätter att dra upp massapriserna till nya höjder - för tillfället, skall tilläggas. Massamarknaden har visat en förvånansvärd styrka i en tid då lågkonjunkturen grasserar i de flesta länder. Kina tycks nästan ensam lyfta hela marknaden. Och tvärt emot vad som hänt i Europa har nu priserna, på den kinesiska marknaden, höjts något på kartong- och finpapper vilket bör underlätta ytterligare massaprishöjningar. Vi tror därför på en fortsatt stark massamarknad åtminstone i det korta perspektivet. Men med höjt pris brukar det komma högre produktion vilket till slut brukar mätta marknaden. Om man skulle lita på terminsmarknaden så är vändningen nära. Där toppar massapriserna på senvåren för att sedan sjunka ordentligt under sommarperioden. Men om köparna skulle trotsa dessa signaler är det inte första gången som massapriset överträffar marknadens förväntningar. Lager av massa globalt samt pris på barrmassa (NBSK) EUR & USD 1000 900 800 700 600 500 400 300 Pris NBSK (USD) Lager globalt Lager, antal dagar Pris NBSK (EUR) 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 95 96 97 '98 '99 '00 '01 '02 '03 '04 '05 '06 '07 '08 '09 '10 9

Danske Bank i Sverige är ett nätverk av femton provinsbanker med gemensamma specialistenheter och administrativa enheter. I nätverket av provinsbanker ingår Bohusbanken, Gävleborgs Provinsbank, Hallands Provinsbank, Jämtlands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skaraborgs Provinsbank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provinsbank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank samt Östgöta Enskilda Bank. RÄNTA OCH VALUTA Bankens Sverigeekonom Roger Josefsson ger sin syn på ränteoch valutasituationen. http:// www.danskebank.dk/analyse stabiliseras. Vi förutser att kronan ska stärkas till 9,60 mot EUR och, mer marginellt till 6,86 mot USD på 12 månaders sikt. Ränta % 5 år SSOB 3 mån SSVX Världens ekonomier balanserar på slak lina? Ränteläget i Sverige och omvärlden har varit förhållandevis lågt, tack vare centralbankernas omfattade likviditetstillskott. Framförallt mot bakgrund av de stora budgetunderskott som många nationer exempelvis USA, Storbritannien, Spanien, Grekland dras med. All denna likviditet måste placeras någonstans eftersom efterfrågan på lån från företag och hushåll är relativt låg internationellt, som en effekt av lågkonjunkturen. Samtidigt har Centralbanker (inte minst Riksbanken) markerat att man inte vill riskera bakslag genom att höja räntan för mycket för tidigt. Därför framstår denna kombination av fallande räntor och stigande börs kanske som mindre märklig och så länge centralbankerna inte ändrar sitt synsätt tror vi inte att räntorna kommer att vända tydligt upp. Samtidigt bedömer vi att tidpunkten för att överväga bunden ränta är mycket nära. Vi vet alla att det kommer en tid när den expansiva ekonomiska politiken måste reverseras. I Sverige sker minskningen av likviditet per automatik när Riksbankens stora repolån till marknaden förfaller under sommaren. Riksbankens återtåg har egentligen redan inletts då man dessutom aviserat en räntehöjning under sommar/höst, vilket stämmer väldigt väl med vår egen vy. För den svenska kronkursen vidhåller vi vår tro om en förstärkningsfas gentemot såväl EUR som USD. Oron kring Sydeuropas, Storbritanniens och USA:s relativt svaga ekonomier har passat den synen väl. Fokuset på fundamenta i ekonomierna lär kvarstå så länge som staternas finansiella underskott inte 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Valuta 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 GBP/SEK EUR/SEK Johan Freij Affärsområdeschef Skog och Lantbruk Danske Bank i Sverige Ansvarig utgivare Telefon 0752-48 12 61 USD/SEK jun-08 aug-08 okt-08 dec-08 mar-09 maj-09 jul-09 sep-09 nov-09 jan-09 Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till: johan.freij@danskebank.se 10