Folkhälsoberedningen Tommy Aspegren Strateg 044-309 35 25 Tommy.Aspegren@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-21 Dnr 1201167 1 (3) Folkhälsoberedningen Ansökan Social investeringsfond Ordförandens förslag Folkhälsoberedningen föreslår regionstyrelsen följande 1. Regionstyrelsen beviljar 1 068 000 kronor till Projektet Mera Yalla i Skåne. Sammanfattning Projektet Mera Yalla inkom 2013-04-26 med en ansökan till Region Skånes sociala investeringsfond. Uppdaterad ansökan inkom 2013-08-05. Projektet ansöker om 1 068 000 kronor och redovisar medfinansiering om totalt 617 600 kronor från deltagarna varav 417 600 kronor utgör arbetstid och 200 000 kronor är kontanta bidrag. Sammantaget innebär detta en medfinansiering på minst 30 % vilket är kravet. Projektet kan ge en årlig samhällsbesparing på ca 2 miljoner per år efter första året. Projektet bedöms uppfylla uppsatta kriterier för att erhålla stöd från den sociala investeringsfonden. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag 2013-08-21 2. Ansökan sociala investeringsfonden Mera Yalla i Skåne 3. Budget ansökan Mera Yalla i Skåne 4. Bilagor till ansökan 5. Medfinansieringsintyg ABF 6. Medfinansieringsintyg RS 7. Projektplan och Projektbeskrivning för Mera Yalla i Skåne Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Region Skåne beslutade i december 2012 om inrättande av en social investeringsfond. Mera Yalla är det första projektet som föreslås få stöd från http://pactdia.reg.skane.se/arbetsdokument/beslutsförslag_fhb_1201167-u4.docx Postadress: 291 89 Kristianstad Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Besöksadress: Skånehuset, J A Hedlunds väg Telefon (växel): 044-309 30 00 Fax: 044-309 32 98 Internet: www.skane.se
Datum 2013-08-21 2 (3) fonden. Den sociala investeringsfonden ska användas för samverkansprojekt mellan Region Skåne och utomstående part i förebyggande arbete som på sikt kan antas ge minskade kostnader för båda eller någondera parten. Särskilt fokus riktas mot barn och unga. YallaTrappan i Rosengård i Malmö är ett välkänt och framgångsrikt socialt arbetskooperativ där kvinnor lönearbetar för första gången. Intresset för verksamheten är stort och det kommer i snitt 16-17 studiebesök per månad. YallaTrappan riktar sig främst till kvinnor med invandrarbakgrund, utan någon tidigare erfarenhet av lönearbete eller arbete utanför hemmet. Yalla Trappans insatser har visat på positiva samhällsintegrerande effekter, inte enbart på kvinnorna själva. Samtliga kvinnor i projektet har barn och familj och betydelsen för dessa, av att kvinnorna nu finns på arbetsmarknaden, är möjligen den allra största vinsten. Projektet Mera Yalla i Skåne syftar till att sprida kunskaper och erfarenheter från YallaTrappan till andra kommuner och är ett samarbetsprojekt mellan ABF Malmö (projektansvarig), ABF Nordost Skåne, ABF Nordväst Skåne, Kristianstad kommun, Landskrona hem, Uppstart Landskrona, Furuboda arbetsmarknadsenhet och Region Skåne via Näringsliv Skåne. Projektet skall resultera i ett material och en modell som stöder och underlättar en spridning av konceptet och en vidgning av målgruppen. Kristianstad och Landskrona deltar i framtagandet och kommer under projekttiden även att arbeta med att integrera konceptet. Även Sjöbo kan bli aktuellt. Ytterligare kommuner har visat intresse. Man beräknar att ca 20 individer kommer att kunna involveras i projektet. Med utgångspunkt i de resultat som YallaTrappan kunnat uppvisa kan man teoretiskt beräkna en årlig samhällsbesparing på ca 2 miljoner per år efter första året. Besparingar sker främst inom åtgärder mot psykisk ohälsa och försörjningsstöd. Mera Yalla skall stödja andra som vill starta och driva arbetsintegrerande sociala företag. Grundidén i projektet att sprida ett bevisat framgångsrikt koncept som har kunnat uppvisa positiva effekter för såväl projektdeltagarna, samhället i stort som på barn och unga gör att projektet stämmer väl med de grundläggande principer som fastslagits för Region Skånes sociala investeringsfond. Yalla Trappan och indirekt även idén till Mera Yalla i Skåne har sin grund i arbetet med den regionala överenskommelsen mellan den idéburna sektorn genom Nätverk Social Ekonomi i Skåne (NSES) och Region Skåne. I överenskommelsen finns en särskild arbetsgrupp för socialt företagande och entreprenörskap och det är ur denna gruppering som Mera Yalla i Skåne vuxit fram. Region Skåne
Datum 2013-08-21 3 (3) Projekttiden är 16 månader med beräknad start i augusti/september 2013 och avslut december 2014. Samarbetspart inom Region Skåne är Näringsliv Skåne. Målgrupp för investeringen Ungdomar och vuxna som står utanför arbetsmarknaden Lokala utvecklingsgrupper som har tagit initiativ för socialt företagande Idéburen sektor föreningar och mötesplatser som kommer i kontakt med ungdomar och deras vuxna relationer i vardagen Kommuner ansvariga förvaltningar för arbetsmarknad, fritid, kultur och integration Arbetsförmedlingen lokala kontor, kontaktpersoner och handläggare med intresse för social företagande Ekonomiska konsekvenser och finansiering 1 068 000 kronor disponeras ur utrymmet för den sociala investeringsfonden. Finansieringen omfattar tiden fram till och med december 2014 då projektet skall vara avslutat. ABF Malmö är mottagare och projektansvarig. Slutlig utbetalning förutsätter att all medfinansiering redovisats och dokumenterats. Avtal med mottagaren kommer att upprättas. Juridisk bedömning Ärendet har inte varit föremål för juridisk bedömning. Miljökonsekvenser Ärendet bedöms inte medföra miljökonsekvenser. Samverkan med berörda fackliga organisationer Ingen samverkan har bedömts nödvändig i detta ärende. Uppföljning Projektet kommer att avrapportera löpande till handläggare. En halvtidsrapportering till folkhälsoberedningen kommer att ske senast juli 2014. Slutrapport till folkhälsoberedningen och regionstyrelsen sker när sådan rapport tidigast finns tillgänglig. Sannolikt senast mars 2015. Birgitta Södertun Ordförande Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef Region Skåne
BUDGET Ansökan Mera Yalla i Skåne Kostnadsbudget Tjänst Lön lönebi 50% Summa Summa 16mån Projektperiod Projektansvarig 50% 37 000 18 500 27 750 444 000 2013 2014 Projektmedarbetare 50% 25 000 12 500 18 750 300 000 4 mån 12 mån 111 000 333 000 Extern konsult 120h*600 72 000 75 000 225 000 Resor 12 000 Tryckkostnader/layoutkostnader 130 000 18 000 54 000 Förplägnad 5 000 3 000 9 000 Utrustad arbetsplats 1 60 000 32 500 97 500 Arbetstid från Yalla 45 000 1 250 3 750 15 000 45 000 Sökt stöd 1 068 000 11 250 33 750 267 000 801 000 Medfinansiering Region Skåne kontant 100 000 ABF Malmö kontant 100 000 25 000 75 000 Arbetstid ABF Malmö 20% 37 000 18 500 11 100 177 600 25 000 75 000 Arbetstid Gemenskapen 20% 25 000 12 500 7 500 120 000 44 400 133 200 Arbetstid Furuboda 20% 25 000 12 500 7 500 120 000 30 000 90 000 Totalt 617 600 30 000 90 000 154 400 463 200 Totalbudget 1 685 600 Mera Yalla 37% 421 400 1 264 200 Investeringsfond 63% Samhällsbesparingar (Genomsnittsliga kostnader per år. Källa Ingvar Nilsson OFUS.) Antal individer 20 Åtgärder mot psykisk ohälsa 20 000 Kostnad försörjningsstöd 85 000 OH myndighetsutövning 20% Summa kostnader 2 180 000 Projektkostnad 16 mån 1 685 600 Besparing vid måluppfyllelse 915 800 (Besparing beräknat på 12 månader. Dvs projektbudgeten/16*12) Fortsatt årlig besparing 2 180 000 (År 1 är besparingen summan minus projektkostnaden. År 2 blir besparingen hela summan osv.)
Ovanstående bygger på försiktiga beräkningar utifrån genomsnittliga kostnader för försörjningstöd etc. Det bygger också på antagandet att projektets genomförande får effekten att 20 individer går till egen försörjning. Till besparingarna kan läggas till ökade skatteintäkter både kommunalt och landsting(region). *Kostnaderna på 60 000 kr är fördelade på följande sätt under en period av 16 månader. Kostnaden blir för en person och månad 3 750 kr för full utrustning, lokaler och service. 1. Gemensam arbetslokal 2. Två bärbara datorer (cirka 10 000 kr) 3. Tele abonnemang cirka 500kr/månad och person 4. Kopiering 5. Scanning 6. Fax 7. Vaktmästeri service 8. Telefonväxelservice 9. Möteslokaler.
Ansökan till Sociala Investeringsfonden Region Skåne Projektplan och projektbeskrivning Investeringens namn: Mera Yalla i Skåne inspiration till social företagande för framtidens medarbetare 1. Bakgrundsbeskrivning Om Yalla Trappan Yalla Trappan är ett arbetsintegrerande socialt företag och ett kvinnokooperativ i Rosengård i Malmö. ABL Malmö (ABF Malmös helägda bolag) har tidigare varit projektägare men sedan 2010 har Yalla Trappan varit en permanent verksamhet och drivs numera av en ideell förening med 13 anställda. I verksamheten finns också flera praktikanter som kommer till Yalla Trappan via arbetsförmedlingen, försäkringskassan och socialförvaltningen och får arbetsträning. Yalla Trappan har tre verksamhetsgrenar: café och catering, syateljé samt städ- och konferensservice. Intresset för Yalla Trappan är stort. Det kommer 16-17 studiebesök i snitt varje månad till Yalla Trappan från kommuner, politiker, organisationer och föreningar. Alla vill veta samma sak: Hur gjorde ni? Hur gick detta till? Vi kan se ett behov av ökad kunskap om det sociala företagandet. Att så många är intresserade av att komma till Yalla Trappan på studiebesök har bidragit till att Region Skåne tog initiativ till en förstudie inför projektet Mera Yalla i Skåne. Förstudien omfattar en 75 % tjänst från september till december 2012. Syfte är att undersöka om det finns intresse och möjlighet att applicera Yalla Trappans arbetsmodell i andra städer i Skåne och ta fram ett underlag till ett längre projekt. Finansiärer för förstudien är Region Skåne och ABF Malmö tillsammans. I arbetet med förstudien ingick att knyta kontakter med organisationer och kommuner runt om i Skåne som är intresserade av att delta i projektet, informera och hålla i möten med dessa parter. Detta arbete pågick löpande under hösten 2012. Vidare har vi gjort en övergripande kartläggning över vem, hur och vad som görs inom socialt företagande i Skåne Nätverk Social Ekonomi Skåne Samarbetet mellan oss och Region Skåne har sin grund i arbetet med den regionala överenskommelsen mellan den idéburna sektorn genom Nätverk Social Ekonomi Skåne och Region Skåne. Projektansvarig sitter med i styrelsen för Nätverk Social Ekonomi i 1
Skåne och även i överenskommelsens arbetsgrupp för socialt företagande och entreprenörskap. Arbetsgruppen är en tvåpartssammansättning med representanter från både Region Skåne och den idéburna sektorn. Initiativet till förstudien inför Mera Yalla i Skåne är sprunget ur denna grupp. 2. Beskrivning av investeringens innehåll Yalla Trappan i Malmö är ett välkänt socialt arbetskooperativ där kvinnor lönearbetar för första gången och tillsammans är med och påverkar och tar ansvar. Intresset är stort att lära känna Yalla Trappan. Många vill pröva på att starta upp liknande verksamheter. Kunskap om arbetsintegrerande socialt företagande Projektet Mera Yalla i Skåne syftar till att täcka en del av detta behov av kunskap och kompetens om arbetsintegrerande socialt företagande. Med utgångspunkt i det goda exemplet Yalla Trappan vill vi stödja och inspirera andra att göra samma sak och starta liknande verksamheter i andra städer i Skåne. De städer som projektet främst inriktar sig på är Landskrona, Kristianstad. Det kan även bli aktuellt med Sjöbo. Projektets verksamhet ska stödja andra som vill starta och driva arbetsintegrerande sociala företag. De kontakter vi tagit med idéburna organisationer i de respektive städerna har ett intresse av arbeta på liknande sätt och där kommer vår kompetens och erfarenhet in. Lokal förändring De kontakter vi har knutit med organisationer har visat intresse av Yalla Trappan och vill veta hur det gick till och hur det var möjligt att göra detta. Projektet ska underlätta för dessa organisationer att starta sociala företag. Vi kommer alltså att kunna sprida kompetensen geografiskt runt om i Skåne. Projektet syftar till att bidra till en lokal förändring på flera håll i regionen. Vi vill dra lärdom av praktiska erfarenheter från Yalla Trappan och sprida goda exempel till de organisationer och kommuner vi samverkar med. Långsiktigt perspektiv I ett längre perspektiv är syftet med projektet att verka för ökad sysselsättning och minskat utanförskap. Att underlätta för personer med utländsk bakgrund att närma sig arbetsmarknaden. Genom arbetsintegrerande sociala företag ges människor ökad möjlighet till arbete och försörjning. Projektet ska ge förutsättningar för att kunna bygga upp nya mötesplatser som kan skapa nya arbetstillfällen och samtidigt spela en socialt stärkande roll i utsatta områden i kommunerna. Projektets mål Resultatmål Projektets resultatmål är främst att ta fram ett utbildningsmaterial om arbetsintegrerande socialt företagande. Materialet kommer att vara inriktat mot de delar som är viktiga för 2
att skapa ett hållbart arbetsintegrerande socialt företag. Här kommer dialogprocessen tillsammans med våra samverkanspartners vara mycket viktig, eftersom materialet kommer att bygga på dels vilken information våra samverkanspartners är i behov av, dels vår egen erfarenhet och dels aktuell forskning om sociala företag. Materialet kommer att vara pedagogiskt och överskådligt och kommer att vara uppdelat efter de teman som framkommer i våra workshops. Ett annat resultatmål är också att bilda ett nätverk bestående av de kommuner och lokala organisationer som deltagit. Detta kommer att möjliggöra erfarenhetsutbyten mellan de olika organisationerna och kommunerna och oss möjlighet till ytterligare stöd. Effektmål Projektets effektmål är att kunskapen om socialt företagande har ökat. Detta kommer den att göra genom den process under året som vi kommer att hålla i ute hos organisationerna och kommunerna. Kunskapen och kompetensen hos de personer hos våra samverkanspartners som deltar i projektets aktiviteter kommer att öka vilket innebär att de kommer att få bättre förutsättningar att starta nya verksamheter. Genom processen och det gemensamma framtagandet av utbildningsmaterialet har de 3 kommunerna i samverkan med den idéburna sektorn getts förutsättningarna för att ha en grund att stå på för att kunna framgångsrikt genomföra startandet av arbetsintegrerande sociala företag. Aktiviteter I det här projektet och handledningsmaterialet vill vi visa upp och förklara några nycklar som vi tror är förklaringen till Yalla Trappans framgångar Lokala workshops i minst tre kommuner o Kontakter och möten mellan intressenter och eldsjälar för skapande av sociala företag o Möten mellan generationer att arbeta för integration, delaktighet, jämställdhet och kooperativt entreprenörskap i ett framtidsperspektiv o Väcka frågor om framtidens medarbetare och ungdomar engagemang i processer och utveckling för nya jobb Handledningsmaterial för studiecirklar om processer för socialt företagande o Sprida kunskap om Y-Alla Trappan-modellen som inspiration till igångsättande att flera arbetsintegrerande sociala företag i Skåne. o Väcka nyfikenhet och inspirera till processer och nya initiativ för socialt företagande där kvinnors och ungdomars erfarenheter kan föras vidare till sociala företag och sociala innovationer. o Visa exempel på hur föreningslivet kan medverka till nya arbetsplatser och jobbskapande verksamheter 3
3. Beskrivning av metod för investeringen samt referenser till forskning Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Vi kommer under projekttiden att erbjuda 20 konsulttimmar i varje kommun för deltagande organisationer och kommunen. Timmarna kommer att fördelas på enskilda workshops i den specifika kommunen med de lokala organisationerna, gemensamma workshops där alla deltagande kommuner och organisationer kommer att delta, och på enskilda konsultationer. De gemensamma workshopen underlättar för nätverksbyggande över kommungränsen. Vi kommer också att ta in externa experter som leder workshopen. Här kommer behoven att styra, och innehållet kan komma att revideras och anpassas efter deltagarnas behov och frågor. Detta sker utifrån deltagarnas behov och kännedom om de lokala förutsättningarna som finns. Dialogen är central i hela projektets verksamhet. Den lokala förankringen hos kommunerna och organisationerna är av största vikt. Inte minst för att de känner till de lokala förutsättningarna men också för att detta kommer att förbättra samverkansmöjligheter mellan kommun och idéburen sektor. I workshopen kommer deltagarna att diskutera några centrala teman inom socialt företagande. Diskussionsmaterialet kommer sedan att fungera som ett underlag till det utbildningsmaterialet som ska tas fram. Vi kommer då att få reda på: Vilken information efterfrågas? Vilka frågor ska utbildningsmaterialet att svara på? Själva framtagandet av materialet är en process som de projektanställda kommer att arbeta med. Detta arbete kommer att pågå kontinuerligt under hela projekttiden parallellt med processledningen ute hos våra samverkanspartners. Materialet kommer under processen revideras i samarbete med deltagarna i workshopsen. Under projektet kommer vi också att ta del av den forskning och litteratur som redan finns inom socialt företagande, bland annat av Bo Blideman och Eva Laurelii. Vi kommer att arbeta inom de olika workshops utifrån följande teman som kommer att vara grunden för det skrivna handledningsmaterialet. 4
Planering workshops Heldag, ca kl 09 15 Inledning. 20 min Diskussion i mindre grupper: omedelbara egna tankar, erfarenheter, förväntningar. 30 min Dela med sig till hela gruppen. Frågor och diskussion. 30 min Presentation av och diskussion om materialet. 100 min Lunch 60 min Presentation av och diskussion om materialet forts. 45 min Vidare frågeställningar, och vad tar jag med mig härifrån? 45 min Utvärdering 30 min Lokaler Kristianstad: ABF Fackens hus, Kanalgatan 94 (obs, rymmer 15 pers) Det finns lunchmöjligheter i närheten, eller i Furubodas lokaler Landskrona, lokaler i Landskrona hem Malmö, Gemenskapens hus, Mötesplats 2020 Teman 1. Målgruppen Medarbetarna/Empowerment: Hur arbetar man bäst med målgruppen? Metodik Innehåll: Empowerment, mentorskap, motivationsarbete, arbetsträning, rehabilitering. Exempel på verksamheter: café, catering, ateljé, städ- och konferensservice, trädgårdsarbete, verkstad. Exempel från Yalla Trappan: Vilka förutsättningar finns inom målgruppen? Hur påverkas kvinnorna och deras familjer av deras deltagande i projekt och/eller anställning? Målgruppen kommer först arbetet skapas sedan utifrån målgruppens förutsättningar. 2. Ekonomi: Hur säkras en långsiktig finansiering? Innehåll: Söka projektmedel: ESF, Tillväxtverket, Leader, Ungdomsstyrelsen, Allmänna arvsfonden. Marknadsföring. Ekonomiska möjligheter för sociala företag. Exempel från Yalla Trappan: Finansieras av tre ben: Kommersiell verksamhet, projektstöd och bidrag. Inget kommunalt bidrag, nystartsjobb, 5
förhandla om lokaler. YTs marknadsföring, internet, broschyrer, nätverkande. 3. Organisation & ledning och verksamheter &Verktyg Innehåll: Föreningskunskap, kooperativa principer, välja organisationsform, sociala företags värdegrund. Verksamhetsutveckling, drivkrafter och eldsjälar. Delaktighet. Anställningsformer: Varifrån kommer praktikanter? Hur många anställningar? Vilken omfattning? Exempel från Yalla Trappan: Vilka organisationer representeras i styrelsen? Behövs representanter från myndigheter i styrelsen, exempelvis Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan? Bakomliggande organisation, stödstruktur? ABF:s roll som projektägare? 4. Samverkan: Hur kan man hitta bra samverkansformer mellan arbetsintegrerande sociala företag och offentlig sektor? Innehåll: Vilken roll spelar nätverk och kontaktnätet? Vilka organisationer/myndigheter är med i samarbetet? Vem ska man samarbeta med? Hur kan man hitta bra former för samverkan? Samverkan offentlig idéburen sektor: Hur kan offentlig sektor stödja utan att styra? Konkurrens: Hur reagerar redan etablerade företag på konkurrensen? Studiematerialet: Mera Yalla i Skåne Starta socialt företag med inspiration från Yalla Trappan i Malmö, Rosengård Förslag på rubriker för studiematerial: 6
1. Engagemang Drivkrafter Ansvar Uthållighet Tålamod Nyfikenhet Pålitlighet 2. Vision Drömmar Idéer Möjligheter och framtidsbilder 3. Medarbetarna Ett arbetsliv där Y-Alla är med Olika roller o Anställda o Praktikanter o Volontärer Utanförskap och innanförskap Funktionshinder arbetshinder Ett anständigt liv Fokusera på det gemensamma Hänsyn och anpassningar Personlig utveckling 4. Metodik Samhällskunskap Lärandeprocesser Helhetssyn på människan Det kooperativa arbetssättet Demokrati Varierat språk och kommunikation Rita mer än prata Uppmuntra och synliggöra Förstärka det positiva och friska Fokusera på det gemensamma 5. Bemötande Vara här och nu i varje möte Kommunicera öppet Människosyn 6. Konkreta verktyg Produktion Försäljning Omvärldskunskap Marknadsföring 7. Organisera Den första verksamheten pröva sig fram Välja verksamhetsform 8. Arbetsglädje Det är arbetsglädjen som behövs för att skapa en ny arbetsplats! 9. Samverkan Frågeställning: Vilka ska vi samverka med? Vilka är våra partners? Nätverk Intressenter Offentliga Privata näringslivet Idéburen sektor och social ekonomi 10. Finansiering Egen inkomst från kommersiell verksamhet Projektmedel Bidrag När utbildningsmaterialet är färdigt kommer det först och främst att spridas till alla våra samverkanspartners i projektet. Vi kommer också att sprida resultatet inom våra nätverk genom bland annat seminarium och media. Både ABF Malmö och Region Skåne kommer 7
att kunna hjälpa till att sprida resultatet. Utbildningsmaterialet kommer sedan att kunna användas av andra personer och organisationer som också är intresserade. Projektavgränsning Projektverksamheten kommer att vara helt fristående från ABF Malmös ordinarie studiecirkelverksamhet. Projektet kommer att ha en separat budget och egen projektorganisation. Detta kommer att göra avgränsningen till ABF Malmös övriga verksamhet mer tydlig vilket kommer att underlätta för uppföljning och redovisning av projektets verksamhet. Aktivitetschema Förslag på aktivitetsschema 2013-09-01 2014-12-31 2013-09-01 2013-11-01 Planering och förberedelser för workshops: Vilka datum kan vara aktuella? Vilka personer och hur många kommer att delta? Sätta organisationen på plats. 2013-11 -2013-12 Workshop 1 i Landskrona, Malmö och Kristianstad. 2014-01 Sammanställning och utvärdering av workshop 1 - > Till utbildningsmaterialet 2014-02 Förberedelse för gemensam träff/workshop. 2014-02 Gemensam träff/workshop. Teambuilding och nätverksbyggande. 2014-03 Sammanställning och utvärdering av gemensam träff/workshop 1 - > Till utbildningsmaterialet. Förberedelser för workshop 2. 2014-03 Workshop 2 i Landskrona, Malmö och Kristianstad. 2014-04 Sammanställning och utvärdering av workshop 2 - > Till utbildningsmaterialet. Förberedelser för workshop 3. 2014-05 Workshop 3 i Landskrona, Malmö och Kristianstad. 2014-06 Sammanställning och utvärdering av workshop 3 - > Till utbildningsmaterialet. Förberedelser för workshop 4. 2014-19 Workshop 4 i Landskrona, Malmö och Kristianstad. 8
2014-10 Sammanställning och utvärdering av workshop 4 - > Till utbildningsmaterialet. Förberedelser för gemensam träff/workshop. 2014-11 Gemensam träff/workshop. 2014-11 Sammanställning och utvärdering av gemensam träff/workshop - > Till utbildningsmaterialet. 2014-12 Färdigställande av utbildningsmaterial. Skickas för layout och tryck. 2014-12-31 klar Slutrapportering Forskning Det har gjorts flera akademiska arbeten om YT som vi refererar till. A. Yalla Trappan, En kvalitativ studie om integration, segregation och socialt företagande. Malmö Högskola av Catja Hedlund och Embla Jansdotter. B. Att motverka utanförskap genom socialt företag, En studie om arbetsintegration vid Lunds universitet av Rasmus Larsson. C. Kvinnor på Rosengård, Rörelsemönster och tillgänglighet. Lunds universitet, Vanessa Stjernborg. D. Utvärdering av projekt Trapphuset Rosengård, utbildningsverkstad och enpowerment station för invandrarkvinnor på väg mot arbete. Lunds universitet, Eva Friis. Alla dessa kan skickas om det finns intresse. Evidensbaserad praktik Det mest avgörande för vårt arbetssätt om som knyter at till evidensbaserade praktik är naturligtvis erfarenheter av processer och olika metoder från Yalla Trappan. Yalla Trappan har nu varit verksam som Arbetsintegrerande Socialt företag i dess nuvarande tappning under tre år. Dessförinnan har YT drivits under en period som projekt. YT har format en verksamhet som både har överlevt och expanderat både ekonomiskt, lokalmässigt och i antal anställda. YT har processat många olika problem som uppstått och löst dessa. YT har också erfarenheter i alla väsentliga delar för att starta ett Socialt företag. YT har i praktiken genomfört processen från frö till limpa och har färska 9
kunskaper inom alla dessa områden. Dessa erfarenheter kommer att överföras inom detta projekt till våra samarbetspartners. 3. Vilka verksamheter är delaktiga i investeringen? Det kommer att vara tre skånska centrum för investeringen. Det är Kristianstad, Landskrona och Malmö. I dessa tre kommuner har förankringsarbetet kommit längst i förprojekteringen. Kommunerna Helsingborg, Trelleborg, Sjöbo och Lund har visat intresse och vi har haft ett antal möten med intressenter från dessa kommuner. De kan alla ingå i investeringen genom att de får del av genensamma nätverksmöten för alla kommuner som investeringen arbetar med. Dessa kontakter har under processen möjlighet att utvecklas till ett närmare samarbete. Gemenskapen, Mötesplats 2020 Kristianstads kommun Furuboda arbetsmarknadsenhet ABF Nordost Skåne Landskrona hem ABF Nordväst Skåne Uppstart Landskrona Kort presentation av Mötesplats 2020 och Gemenskapen i Malmö Idag driver ABF Malmö/Lomma projektet Mötesplats 2020 i Malmö som en del av ett nationellt samarbetsprojekt mellan ABF och Sensus. Projektet finansieras bland annat av medel från Europeiska socialfonden. Målet är att varje av de tiotalet mötesplatser som finns i landet ska vara ett lokalt centrum för bekämpning av fattigdom och social utstängning. Mötesplats 2020 i Malmö arbetar efter det som har benämnts Malmömodellen. Detta innebär att utgå från de behov som finns och de kontakter som byggts upp med brukarorganisationer och andra verksamheter som arbetar med målgruppen. Verksamheten bedrivs genom anpassade studiecirklar som ska vara lättillgängliga och attraktiva för målgruppen, men även med information mot allmänheten. Malmömodellen följer tre principer: 1. Att skapa egenmakt hos deltagarna. 2. Uppsökande arbete och nära kontakt med relevanta samarbetspartners. 3. Att skynda långsamt. Exempel på studiecirklar som drivits på Mötesplats 2020 i Malmö är: Föreningskunskap, Facebook, Laga mat tillsammans och Yoga. Projektet har sin hemvisst på Gemenskapen som är en del av ABF i Malmö. Gemenskapen finns i en lokal som ägs av det kommunala bostadsbolaget MKB och där finns, förutom 10
Mötesplats 2020, föreläsningar öppna för allmänheten, körverksamhet, en privat restaurangverksamhet och studiecirklar i ABF:s regi. Projektet går nu in i sitt sista år och därför har planeringen för framtiden startat. Idag finns det planer på att verksamheten som idag drivs av Mötesplats 2020 och av ABF på Gemenskapen skall drivas i formen av ett socialt företag. Idag finns det kontakt med flera framtida samarbetspartners till det sociala företaget, men för att det ska kunna vara möjligt att omvandla Mötesplats 2020 och Gemenskapen till ett socialt företag behövs stöd och vägledning då den faktiska kunskapen idag saknas. Idag arbetar två projektledare på 50 respektive 75 procent på Mötesplats 2020. Därtill arbetar tre aktivitetsledare på 50-75 procent. För Gemenskapen arbetar idag en person med arbetsledning på 25 procent och tre personer enligt följande: en person med utvecklingstjänst, 100 procent. en person i fas tre, 100 procent. en person med lönebidrag för 13 procent (arbetar därutöver omkring 50 procent ideellt) Dessutom finns det stöd från de boende i huset. Kort presentation av Furuboda arbetsmarknad inför samarbetet Föreningen Furuboda är en ideell förening med c:a 4000 medlemmar. Föreningen har funnits sen 1959. Furubodas vision är självständiga och ansvarstagande människor i ett öppet och tillgängligt samhälle. Därför vill vi vara en kunskapsorganisation med hög kompetens inom bland annat handikappområdet, samtidigt som vi skapar mötesplatser och möjligheter till livsutveckling. Vi vill vara ett föredöme avseende tillgänglighet, mänskliga rättigheter och demokrati. Att bekämpa utanförskapet i alla dess former är vårt huvudsakliga mål. Föreningen arbetar därför med folkbildning och utbildning på tvärvetenskapliga sätt, aktivt med forskning och utveckling och med kunskapsspridning och opinionsbildning. Samarbetspartners kan vara alltifrån myndigheter och olika forskningsinstitutioner till stiftelser, fonder och intresseorganisationer. Verksamhetsåret 2012 omsatte föreningens alla delar drygt 100 miljoner kronor. Furubodas arbetsmarknadsavdelning finns i segmentet mellan utbildning och arbetsliv. Avdelningen har i skrivande stund 46 medarbetare knutna till sig. Genom vår verksamhet vill vi kunna hjälpa människor vidare till egen försörjning, detta genom arbete, utbildning eller starta eget - allt för att stärka individens ställning på en allt mer skiftande och oförutsägbar arbetsmarknad. Detta innefattar allt från kurser inom grundläggande utbildningar till mer avancerade arbetsmarknadsutbildningar. Inom arbetsmarknadsområdet bedriver Furuboda en rad olika projekt och uppdragsutbildningar. Furubodas engagemang i projekt Mera Yalla i Skåne tar sin utgångspunkt i det socialfondsprojekt som vi driver, kallat Arbetsplatsen. Detta är ett projekt som bedrivs i samverkan med Arbete och välfärdsförvaltningen i Kristianstad kommun och med målgruppen individer som lever på försörjningsstöd. Grundtanken i projektet är att deltagarna där ska få verktyg och träning i att själva bryta sitt utanförskap och få en stabilare etablering på arbetsmarknaden. 11
Inom ramen för projektet finns det även målsättningar att kunna starta upp och stötta initiativ för socialt företagande. Både bland deltagare och projektets personal finns en vilja och ett engagemang att göra så men nödvändig hjälp och inspiration har saknats. I och med Mer Yalla i Skåne hoppas vi, och tror, att vi hittat både en metod och en inspiration för att få tillstånd de nödvändiga processer som krävs för att få igång sådana verksamheter. I projektet kommer vi medverka i styrgruppsarbetet samt lägga tid och engagemang på att komma med värdefull input kring de lokala förutsättningar som råder i Kristianstad kommun rörande idéburen sektor i allmänhet och socialt företagande i synnerhet. Självklart har vi också som målsättning att vi efter projektet ska kunna se fler uppstartade sociala företag i kommunen. Till detta ska läggas ett intresse av utbyte även med: Föreningen kvinnokraft, Landskrona Föreningen Väl (Vi i Landskrona) Helsingborgshem Utvecklingsnämnden enhet i integration i Helsingborg Stiftelsen Ester i Helsingborg Sjöbo kommun Nätverket för sociala företag (Skåne) Skoopi (de sociala arbetskooperativens riksorganisation) 4. Målgrupp för investeringen Ungdomar och vuxna som står utanför arbetsmarknaden Lokala utvecklingsgrupper som har tagit initiativ för socialt företagande Idéburen sektor föreningar och mötesplatser som kommer i kontakt med ungdomar och deras vuxna relationer i vardagen Kommuner ansvariga förvaltningar för arbetsmarknad, fritid, kultur och integration Arbetsförmedlingen lokala kontor, kontaktpersoner och handläggare med intresse för social företagande 12
5. Hur ska målgruppens identifieras? Utifrån respektive organisations verksamhet inom olika projekt, aktiviteter och nätverk finns en bred bas för att identifiera personer inom olika nivåer för projektet. Organisationerna är valda just utifrån kriterier för att de har möjligheten att plocka fram de eldsjälar och andra intresserade lokalt för deltagande i projektet. De har den lokala kännedomen om de bäst lämpade för uppdraget. 6. Tidsperiod för investeringen Tidsperioden för investeringen planeras vara: 2013-10-01 2015-01 -31 7. Kostnad för investeringen fördelad per år under tidsperioden Kostnadsbudget Tjänst Lön lönebi 50% Summa Summa 16mån Projektansvarig 50% 37000 18500 27750 444000 Projektmedarbetare 50% 25000 12500 18750 300000 Extern konsult 120h*600 72000 Resor 12000 Tryckkostnader/layoutkostnader 130000 Förplägnad 5000 Utrustning arbetsplats, 1st 60000 Arbetstid från Yalla 45000 Sökt stöd 1068000 Medfinansiering Region Skåne kontant 100000 ABF Malmö kontant 100000 Arbetstid ABF Malmö 20% 37000 18500 11100 177600 Arbetstid Gemenskapen 20% 25000 12500 7500 120000 Arbetstid Furuboda 20% 25000 12500 7500 120000 Totalt 617600 13
Totalbudget 1685600 Mera Yalla 37% Investeringsfond 63% Projektperiod 2013 2014 4 mån 12 mån 111000 333000 75000 225000 18000 54000 3000 9000 17500 52500 1250 3750 30000 90000 11250 33750 267000 801000 25000 75000 25000 75000 44400 133200 30000 90000 30000 90000 154400 463200 421400 1264200 14
8. Vilka olika effekter kommer investeringen att ge för de personer som ingår i målgruppen Direkt effekt individer, nyckelpersoner och strategiska grupper Inspiration, kunskap och processer o Målgrupperna kommer genom deltagande i workshops att omgående få inspiration, kunskap, nätverk och nyklar till att själva medverka till att lägga grunden för social företagande. o Projektledningen kommer direkt i projektarbetet att fånga upp deltagarnas kompetenser för kreativa idéer om vad innehållet i social företagande innefattar, allt från: lokaler, verksamheter, samverkan. o Workshops och andra kontakter i arbetet med investeringen att medvetandegöra och stärka upplevelsen av delaktighet och arbetsgemenskap som viktiga inslag i det sociala företagandet och som har betydelse för människors hälsa och även samhällsekonomi. Gränsöverskridande samverkan mellan idéburna och offentliga sektorn o Projektledningen kommer att arbeta utifrån de intentioner som framgår i Överenskommelsen mellan den idéburna sektorn och Region Skåne. Det innebär att förståelsen och samarbetet mellan de två sektorerna kommer att förstärkas i de kommuner som deltar och omfattas av investeringens satsningar. o Det gränsöverskridande samarbetet innebär också nätverksbyggande mellan tjänstemän, handläggare och andra kontaktpersoner som genom investeringen kommer att kunna agera som nyckelpersoner i utvecklingsprocesser som syftar till att stimulera och underlätta för etablering av socialt företagande. Långsiktig effekt morgondagens medarbetare 15
Effekter på lång sikt Vår förhoppning är att de verksamheter som kommer att starta i de olika städerna i Skåne kommer att bli hållbara arbetsintegrerande sociala företag som kommer att ha en stor positiv effekt i det område där verksamheten är lokaliserad. De positiva effekterna som vi sett i Yalla Trappans fall kan även bli en realitet i de andra städerna. Effekterna kan inkludera ökad sysselsättning, ökad folkhälsa och en förändrad livssituation för de människor som får arbete med allt vad det innebär. Ett lyckat arbetsintegrerande socialt företag som blir en mötesplats för många människor kan dessutom innebära en socialt stabiliserande faktor i ett specifikt område. Resultat efter projekttidens slut De resultat som kan förväntas efter projekttidens slut utgörs av de nya arbetsintegrerande sociala företagen. De nya verksamheterna kommer förhoppningsvis att skapa nya arbetstillfällen och därigenom bidra till ökad tillväxt. Det nätverk av kommuner och idéburna organisationer som bildats kommer resultera i nya samverkansformer mellan offentlig och idéburen sektor, vilket också kommer att gynna den regionala utvecklingen. Verksamhet efter projekttiden I den mån det finns behov och är möjligt kommer personer från Yalla Trappans organisation att fortsätta kunna fungera som konsult i olika verksamheter. På detta sätt kan även Yalla Trappan utvecklas och dra fördelar av projektets verksamhet. Vi kommer också att fortsätta verka för att sprida kunskap om socialt företagande till alla samhällets sektorer även efter projekttidens slut. Detta kan vi göra genom att sprida det färdiga utbildningsmaterialet till våra nätverk. Vi har varit i kontakt med Centrum för publikt entreprenörskap (CPE) som kan vara en del i fortsättningen efter projekttiden. De kan vara ett stöd lokalt för de nya arbetsintegrerande sociala företagen. Minska samhällskostnader för Arbetslös ungdom Kostnader för 20 ungdomar under en två års period I utanförskap: samhällskonsumtion gruppen 16-19 680.000/person I den äldre gruppen 2,7 mkr under en två års period 100.000 kr är den genomsnittliga summan Hur manga: 10 ungdomar i utanförskap och 10 vuxna 9. När förväntas de olika effekterna att inträffa? Direkta effekter - sker direkt under pågående projektarbete med investeringen (se ovan). 16
Långsiktiga effekter Projektet avslutning december 2014 Mätningstillfälle december 2015 10. Hur ska effekterna mätas? Det går att mäta kostnaderna för det ekonomiska biståndet som varje enskild person växlar av till en egen lön. Det går också att mäta i minskad sjukskrivningstid hos Försäkringskassan. I Yalla Trappans fall har under första året 8 personer gått från helt försörjningsstöd till lönearbete. Idag är det 13 anställda i Yalla Trappans verksamheter. Förutom att de växlar av försörjningsstöd/sjukskrivning med lönearbete innebär också arbetet en självstärkande insats vilket medför att behoven av mediciner har kraftigt minskat. För att förstå vilka siffror det kan röra sig om visar jag exempel på de taxor som gäller idag i försörjningsstöd. 11. Vid vilka tidpunkter ska mätningen ske? Förslagsvis är det lämpligt att mäta ett år, tre år och fem år efter det att det arbetsintegrerande sociala företaget har etablerat sig. 12. På vilket sätt bidrar investeringen till att totala kostnader under en viss period minskar? Exempel på kostnadsminskning Före starten av Yalla Trappan: Inför kartläggning och handlingsplaner ställdes frågan till samtliga, Vad är du bra på? Vad kan du? Vad är du intresserad av att arbeta med? De svar som gavs var ofta följande; jag kan inget, jag är inte bra på något och jag vet inte vad jag har för intressen. Deras vardag var att ta hand om familjen och gå till köpcentrum och handla. Förutom familjen hade man ofta väldigt få sociala kontakter. Deltagande i samhällslivet förekom mycket sällan. De flesta hade inte ens någon föreningskontakt genom sin egen kulturella bakgrund. Ytterst få hade någonsin röstat i val. Det fanns också flera som visade sig vara analfabeter vilket de lyckats dölja tidigare. Många ville att deras män skulle tala för dem i våra samtal. De fanns också personer som inte talade alls och där vi undrade om det fanns en svår sjukdomsbild i bakgrunden. Det var många skygga blickar och många krökta ryggar för att uttrycka det bildligt. Många hade också kraftig övervikt och levde ett mycket passivt liv utifrån ett hälsoperspektiv. Det var på 17
Rosengård man kände sig trygg och det var här man levde utan att besöka andra delar av staden. Det fanns en tystnad och ensamhet som omgav kvinnorna. De möten vi hade med kvinnornas barn var ofta att barnen fanns med som stödpersoner. De förde sina mammors talan. Trots denna bakgrund lyckades vi bygga upp en verksamhet i tre delar inom café/catering, ateljé och städ/konferensservice. Det var inom dessa verksamheter som det utkristalliserades en liten flämtande självkänsla som vi byggde vidare på och utvecklade. Efter 1 år på Yalla Trappan: Genom Yalla Trappan har kvinnorna fått yrkesstolthet i de verksamheter de arbetar i. Idag kommer de dagligen till sitt arbete där de aktivt tar del av arbetsinnehåll och ansvarsfrågor. Alla är med och beslutar om det dagliga arbetets upplägg och innehåll. Flera av kvinnorna sitter i styrelsen för Yalla Trappan där de långsiktiga besluten tas. De känner stolthet över att kunna växla av försörjningsstödet med en riktig lön byggd på kollektivavtal. Det ökar deras självständighet. På grund av olika uppdrag inom alla verksamheter har mobiliteten för kvinnorna ökat dramatiskt, vilket innebär att Malmö stads flesta delar har blivit välbekant för dem. I senaste valet röstade samtliga kvinnorna i både riksdag och kommunalvalen. Många deltar i svenskstudier både med yrkesinriktning men också allmän svenska. De upplever att deras svenska har blivit bättre genom alla kundkontakter. Flera har själva haft egna studiecirklar där de har varit cirkelledare främst inom matlagning. Idag har tystnaden ersatts av det entusiastiska samtalet. Kvinnorna märks mer i det offentliga livet genom att de deltar på mässor, workshops, konferenser och främst i alla våra kontakter med våra kunder i samhället som är kopplade till Yalla Trappan. Kompetensen ökas kontinuerligt inom verksamheterna vilket innebär att de känner större trygghet i sin yrkesutövning. Den kvinnan som inte alls talade är nu ute på flera arbetsplatser i Malmö stad för sitt uppdrag. Hennes och hennes kollegers arbete har gett Yalla Trappan fantastiska referenser, med ett innehåll som både gäller deras arbetsuppgifter men också det extra de ger arbetsplatsen av trivsel och familjekänsla. De upplever att deras bekanta har större respekt för dem nu när de har arbete. Idag möter vi kvinnornas barn genom att en del deltar i ett projekt Tjejer i förening ett projekt som går ut på att matcha tjejer i området till föreningslivet (Ungdomsstyrelsen)som vi driver på Yalla Trappan. Vi har idag haft kontakt med 500 tjejer i området. Det innebär att när dagen är slut för de vuxna kvinnorna på Yalla Trappan kommer de unga och har olika verksamhet i lokalerna. Vi möter dem också som gäster men allra mest som oerhört stolta barn som vill visa upp sig bredvid sin mamma. Det är min mamma som står där i kassan. Barnen kommer också ofta hit med kompisar för att visa var deras mamma arbetar. När barnens lärare frågar var deras föräldrar arbetar kan de svara ja, hon arbetar på Yalla Trappan. Alla kvinnorna säger att deras familjer är glada att de arbetar för de är mycket gladare hemma. Idag tar kvinnorna ett stort ansvar för läxläsningen eftersom de nu själva har större insikter om samhället och vikten av att 18
ha utbildning. Yalla Trappan har här haft betydelse för barnen eftersom de både får förståelse, stöd och hjälp inför vuxenlivet av sina mammor. Kvinnorna har fått en hel ny pondus vid köksbordets diskussioner med barn och man. Hennes ord väger tungt för hon har själv varit med om att förändra sin livssituation utifrån det sämsta utgångsläget. Hon blir ett föredöme för sina barn. Kan hon så måste jag kunna. De talar med stolthet över hur deras barn i dag läser vidare för att få bra arbeten. Det är kanske också så att mamman som ofta är navet i familjen, om hon är trygg och stark i sin roll så blir också familjen påverkad. Hon kan bli en motkraft till barnens frustration och känsla av hopplöshet när den uppstår. Hälsosituation Före starten av Yalla Trappan Många av kvinnorna kommer från Mellan Östern men även från Balkanländerna. Det de har gemensamt är mycket traumatiska upplevelser av krig, förföljelse och flykt. Många har sett sina familjemedlemmar bli dödade och skadade i krig. Det är människor som har levt med stor skräck och rädsla men också i många fall stor fattigdom. Med denna bakgrund anländer de till sitt nya hemland. De har också släktingar och familjemedlemmar kvar i dessa länder som de naturligtvis känner oro och ängslan för. Politiska skeenden där påverkar kvinnorna och deras vardag. Under projekttiden var kvinnorna mycket ofta sjukskrivna kortare eller längre perioder. Diagnoserna var olika men återkommande var depressioner, värk och olika smärtrelaterade sjukdomar. Det som var mest slående det var att sjukskrivningarna var ständigt återkommande. En avvikelse från ovan var att det förekom också att samma läkare sjukskrev för samma åkomma för flera deltagare, nämligen lumbago. Vi kunde ifrågasätta detta men det viktiga var att kvinnan hade detta behov och sökte sig till denna läkare. Sammantaget kan jag konstatera att många av kvinnorna var ofta sjukskrivna under längre och kortare perioder och att det var både av fysiska och psykiska skäl eller en kombination av dessa. Efter 1 år på Yalla Trappan: Vi kan konstatera att bilden har fullständigt förändrats sedan Yalla Trappan startade och kvinnorna blev erbjudna antingen anställningar eller praktikplatser. Från det vi startade den 2010 05 01 och ett år fram har sjukskrivningen bland kvinnorna dramatiskt minskat. Vi har gått från en mycket omfattande sjukskrivning till nästan ingen alls. Vi hade under perioden sammantaget 4 timmars sjukskrivning för samtliga anställda. Denna siffra kan ha olika förklaringar. Några är att känna sig behövd och att ingå i en arbetsgemenskap där man är delaktig i alla viktiga beslut och kan påverka sin arbetssituation uppfattas som mycket positiv. Arbetsgemenskapen tillåter att alla arbetar efter sin förmåga. En arbetsplats där alla ställer upp för alla. Denna trend fortsätter och 19
det är naturligtvis fantastiskt både för kvinnorna och för verksamheten. Kvinnorna har tagit initiativ till en yogakurs som en del deltagit i. Vi arbetar mycket med vad som är nyttigt att äta och nyligen berättade en deltagare att hon gått ner 13 kilo i vikt. En av de ledande kvinnorna i köket har varit sjukskriven för djup depression under flera år och har nu inte haft någon sjukskrivning alls. En från städ och konferens service gav uttryck för att Yalla Trappan var hennes medicin och att hon blev nervös när hon bara går hemma. Någon annan berättade att hon använt sömntabletter i flera år men när hon började arbeta på Yalla Trappan slutade hon med det. Det finns en glädje, stolthet och en solidaritet mellan alla som arbetar på Yalla Trappan. Det vore önskvärt för Yalla Trappans verksamhet om samhället hade delat med sig av den samhällsvinst som Yalla Trappan innebär. Bredvid vår kommersiella verksamhet gör vi också en samhällsinsats och vår kooperativa verksamhet bedrivs av en ideell förening som främst ska gagna medlemsnyttan och samhällsnyttan före vinstintressen. 13. I vilka verksamheter sker kostnadsminskningar på grund av investeringen? 1. Ekonomiskt bistånd, kommunen 2. Försäkringskassan 3. Hälso- och sjukvården 4. Kriminalvården Riksnorm och belopp för boendekostnad Storleken på försörjningsstödet baserar sig på den s k riksnormen som är gemensam för alla kommuner. Här får du också veta mera om vilka bostadskostnader som räknas som godtagbara. Bistånd lämnas till skälig bostadskostnad. Följande bruttobelopp utgör högsta godtagbara bostadskostnad. Beloppen är en vägledning för bedömningen som i grunden är individuell. Hushållstyp Kr per mån 20
En vuxen utan barn Två vuxna utan barn Hushåll med 1 barn Hushåll med 2 barn Hushåll med 3 barn 4 775 5 870 7 080 8 465 9 865 Riksnorm 2013 2013 års belopp för personliga kostnader och gemensamma hushållskostnader inom norm hittar du i tabellerna nedan. Personliga kostnader i kronor för vuxna Ensamstående Samboende 2 950 5 320 Personliga kostnader i kronor per hemmavarande barn, ej lunch 5 dagar/vecka Under 1 år 1-2 år 3 år 4-6 år 1 610 1 800 1 550 1 730 Personliga kostnader i kronor per hemmavarande barn och skolungdom, med lunch 5 dagar/vecka Under 1 år 1-2 år 3 år 4-6 år 7-10 år 11-14 år 15-18 år 19-20 år 1 740 1 980 1 730 1 980 2 410 2 840 3 250 3 280 Gemensamma hushållskostnader i kronor - medlemmar i hushållet 1 pers 2 pers 3 pers 4 pers 5 pers 6 pers 7 pers 930 1 040 1 310 1 490 1 710 1 950 2 120 21
Personliga kostnader inom norm Hemmavarande barn och skolungdom Ålder 0 1 2 3 4 6 7 10 11 14 15 18 19 20 Summa personliga kostnader 1740 1980 1730 1980 2410 2840 3250 3280 Utan lunch 1610 1800 1550 1730 Vuxna Ensamstående Sambo Summa personliga kostnader 2950 5320 Gemensamma hushållskostnader inom norm Antal personer 1 2 3 4 5 6 7 Summa gemensamma kostnader 930 1040 1310 1490 1710 1950 2120 För hushåll med fler än 7 personer beräknas kostnaden för varje tillkommande hushållsmedlem som skillnaden mellan hushåll med 6 respektive 7 personer. När vuxna personer bor tillsammans utan att vara sambor innebär det hushållsgemenskap. Det kan t.ex. gälla vuxna barn som bor kvar i föräldrahemmet. För dessa beräknas normen som personliga kostnader för ensamstående plus de gemensamma hushållskostnaderna delat på antalet personer i hushållet. Riksnormen tar hänsyn till hur många personer som finns i hushållet ålder på barn och skolungdomar om barn och skolungdomar äter lunch hemma om vuxna är ensamstående eller sambor. Riksnormen innehåller kostnader för livsmedel kläder och skor fritid och lek hygien 22
barn- och ungdomsförsäkring förbrukningsvaror dagstidning telefon 14. För vilken tidsperiod är det rimligt att räkna på minskade kostnader? Eftersom tanken är att förebygga ett liv i utanförskap och arbetslöshet så kommer effekterna när självkänslan och kompetensen i verksamheterna bär genom att personen får en anställning eller en praktik som kan leda till anställning. När detta inträder kan vara svårt att bedöma och kommer att vara individuellt. Alla har olika långa vägar att gå. Gemensamt för alla kommer vara känslan av att ingå i en arbetsgemenskap där man har en plats och ett värde. Deltagarna kommer också att föra med sig denna faktiska förändring och med den, den upplevda förstärkta självkänslan till den övriga familjen. Det hållbara perspektivet kommer att vara att man blir ett föredöme för sina barn och därmed det goda exemplet för den framtida generationen. Har man föräldrar som går till ett arbete så blir det också normen för barnen. I bästa fall kommer den tidsperioden fortsätta långt in i framtiden. Christina Merker-Siesjö ordförande för Yalla Trappan 23