Akademins bidrag till industriell omvandling från den svenska paradoxen till akademins många bidrag till olika innovationssystems dynamik Staffan Jacobsson Professor i forsknings- och teknikpolitik Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola
Den akademiska paradoxen 1991 myntades begreppet den svenska paradoxen syftade på relationen mellan samlad FoU och andel högteknologisk industri i näringslivet Under 2000-talet skiftades fokus från samlad FoU till akademisk FoU Förhärskande föreställning var att akademisk FoU var mycket omfattande men att nyttan av denna var liten Nyttan sågs som kommersialisering (avknoppningsföretag, patent, licenser)
Ett exempel: Forskningspolitiska propositionen 2008 Utflödet av patent och licenser från forskningen vid universitet och högskolor ligger på relativt låg nivå men hänsyn till den omfattning svensk forskning har Sett ur ett internationellt perspektiv är det relativt få produkter och företag som i realiteten har uppkommit direkt ur en akademisk miljö OBS: Inga data ges, ej heller källhänvisningar i Propositionen Statssekreterare gjorde pudel när dataunderlag efterfrågades
Den akademiska paradoxen empiriskt välgrundad eller myt? INPUT (Jacobsson och Rickne, 2004) Mått: akademisk FoU/BNP Sverige i topp! Sverige är ovanligt med avseende på hur forskning utanför näringslivet organiseras vilket gör att indikatorn blir missvisande OUTPUT (Jacobsson, Lindholm-Dahlstrand och Elg, 2013) Entreprenörskap Svaga svenska data om universitetsavknoppningar Internationellt jämförbara siffror fanns inte Patent sök på både inventor och assignee i patentdatabaser då det är bidrag till patentering och inte ägande som är huvudfrågan samma nivå som USA (6%) Sveriges höga patentintensitet leder då till att akademin presterar mycket väl! Slutsats: inget eller svagt empiriskt underlag för paradoxen förhärskande föreställningar byggs upp och myndigheter torde behöva avsätta resurser för att granska dylika föreställningar
Akademins olika bidrag till industriell omvandling Entreprenörskap och patentering är viktiga sätt att skapa nytta men täcker inte in alla sätt på vilka akademisk forskning bidrar till industriell omvandling denna snäva syn är ännu en svaghet i paradoxdiskussionen Ett annat perspektiv utgår från att industriell utveckling kan ses som framväxt av nya innovationssystem centrerade kring specifika teknologier förgasad biomassa, vindkraft, vågkraft, etc. (Energimyndigheten 2014). I framväxt av dessa system kan akademin bidra genom sju olika aktiviteter (Jacobsson och Perez Vico, 2010, Jacobsson, Perez Vico och Hellsmark, 2014)
Sju akademiska aktiviteter Bedriva forskning Publicera Kommersialisera Nätverka Tillhandahålla infrastruktur Vägleda Utbilda
Illustrativt exempel på akademiskt nyttiggörande (Jacobsson, Perez Vico och Hellsmark, 2014) Henrik Thunman och Göteborg Energis satsning på Förgasad Biomassa Genom nätverkande vägleds Göteborg Energis och Metso Powers sökprocesser mot atmosfärisk förgasningsteknik Genom forskning utvecklas en variant på den österrikiska teknologin och denna testas på Chalmers (tillhandahåller infrastruktur) tillsammans med Metso Power (kunskapsutveckling och spridning) Göteborg Energi investerar i demoanläggning och Metso levererar utrustningen (entreprenöriella experiment) Genom att bedriva forskarutbildning i anslutning till demoanläggning görs kompetent personal tillgänglig (resursmobilisering) ATT NOTERA nätverkandets oerhörda betydelse för nyttiggörande indirekt påverkan på entreprenörskap sequences of impact över längre tid indikatorer baserade på avknoppningar och patent hade inte fångat in detta bidrag mycket vanligt förekommande! Skall akademiskt värdeskapande värderas måste vi förstå alla de sätt på vilka forskare påverkar industriell omvandling inte bara använda enkla indikatorer
Akademin i ett innovationssystem Akademins bidrag till industriell omvandling är beroende av andra delar av innovationssystemet för att förstå bidragen till industriell utveckling måste systemets dynamik fokuseras Sverige har satt upp målet att ha en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Förgasning av biomassa är en av nyckelteknikerna för att nå målet. Med nuvarande styrmedel och energipriser är lönsamheten tyvärr besvärande för den som planerar att investera i kommersiella anläggningar inom biodrivmedel. Från Energimyndighetens sida har vi tät dialog med miljö- och energidepartementet kring det bekymmersamma läget, säger Klara Helstad Ofta förekommande mönster i Sverige (Energimyndigheten 2014) Styrka inom kunskapsutveckling-spridning samt entreprenöriellt experimenterande men svaghet inom marknadsformering vilket leder till brist på tillväxt av innovationssystemet
Slutsatser Den svenska paradoxen blev en förhärskande föreställning med stort inflytande utan att dess (svaga) empiriska grund och begränsade analytiska fokus granskades! För att förstå karaktären på och omfattningen av akademins bidrag till industriell omvandling krävs ett systemangreppsätt där akademin kan påverka ett innovationssystems dynamik på många olika sätt, direkt och indirekt det räcker inte att räkna spin-off företag och patent! Forskningspolitiken bör underlätta ett mångdimensionellt nyttiggörande genom att vägledas av denna helhetssyn på hur akademin kan bidra till industriell omvandling Ibland hindrar innovationssystemets brist på dynamik akademins nyttiggörande - för att stärka akademins bidrag till industriell omvandling är det av vikt att identifiera, och åtgärda, hinder för hela systemets dynamik
Egna publikationer som hänvisats till i presentationen Jacobsson, S. och Rickne, A. (2004): How large is the Swedish academic sector really? a critical analysis of the use of science and technology indicators, Research Policy Jacobsson, S. och Perez Vico, E. (2010): Towards developing a systemic framework for capturing and explaining the effects of academic R&D, Technology Analysis and Strategic Management Jacobsson, S., Lindholm Dahlstrand, Å. och Elg. L. (2013): Is the commercialisation of academic R&D weak - a critical assessment of a dominant belief and associated policy responses, Research Policy Jacobsson, S., Perez Vico, E. och Hellsmark, H. (2014): The many ways of academic researchers - how science is made useful at a University of Technology, Science and Public Policy Energimyndigheten (2014): Teknologiska innovationssystem inom energiområdet. ER 2014:23