Den svenska paradoxen finns den?

Transkript

1 Den svenska paradoxen finns den? Staffan Jacobsson Chalmers Tekniska Högskola Åsa Lindholm-Dahlstrand Halmstad Högskola

2 En förhärskande föreställning Sverige satsar mycket på FoU men får inte ut mycket av denna FoU en paradox! Sverige tillhör de länder som investerar mest i den kunskapsbaserade ekonomi men inte dem som får ut de största vinsterna. Tvärtom har Sverige förlorat kraftigt i ekonomiskt välstånd under de senaste decennierna, även om en viss återhämtning ägde rum i slutet av 1990-talet. Att åtgärda denna svenska paradox är av stor betydelse för våra förutsättningar att stärka tillväxten och välfärden

3 Glidande fokus och tolkning Ursprung i slutet av 80-talet (OECD 1986, Ohlson och Vinell, 1987) 1991 myntades begreppet den svenska paradoxen syftade då relation mellan samlad FoU och andel högteknologisk industri i vår industri (Edquist och McKelvey, 1991) Under 2000-talet skiftades fokus bort från samlad FoU till akademisk FoU. Nyttiggörande sågs som kommersialisering (spin-off företag, patent, licenser) (Henrekson och Rosenberg, 2000, Andersson med flera, 2002)

4 Några exempel på artikulering av denna föreställning Nils Karlsson, vd Ratio: Sverige leder ligan med forskningsintensiva länder... akilleshäl med kommersialisering...det är bristen på snabbt växande företag och nya välbetalda jobb som är Sveriges akilleshäl inte underskott på forskningsrön i världklass Motion 2006/07 Finn Bengtsson och Andreas Norlén (m): Sverige har påtagliga problem att överföra forskningsresultaten till nya produkter och tjänster i expanderande företag. Vi är ett av de länder som satsar mest på forskning och utveckling, men ett av de sämsta när det gäller nyföretagande!...den svenska paradoxen måste åtgärdas där den ekonomiska tillväxten i Sverige har släpat efter sedan början av 1970-talet, trots att vi har bland världens högsta forsknings- och utvecklingsintensitet per capita. Forskning i Sverige tycks inte överföras i produktutveckling.

5 Forskningspolitiska proposition 2008 Forskningsresultaten har alltför sällan lett till jobb, nya produkter och tillväxt i Sverige Sett ur ett internationellt perspektiv är det relativt få produkter och företag som i realiteten har uppkommit direkt ur en akademisk miljö Utflödet av patent och licenser från forskningen vid universitet och högskolor ligger på relativt låg nivå men hänsyn till den omfattning svensk forskning har

6 Stämmer detta? Olika problem: Kring millenniumskiftet spreds synen att vi satsar dubbelt så mycket på akademisk FoU som andra OECD felräkning (Jacobsson och Rickne, 2004) Många nyttor som är svårfångade och som ofta ger indirekta effekter, exempelvis Forskarutbildning stärker mottagningsförmåga hos näringslivet Vägledning av företag och policy påverkar strategi och regelverk Indirekta effekter är vanliga men svårfångade (Filip?) Tidskalan är ofta lång - årtionden Råö och mobiltelefoni Ingen hänsyn till olika tidsskalor i paradoxlitteraturen

7 Kommersialiseringen då? Följande påstående av empirisk art görs: i ett internationellt perspektiv formas få akademiska avknoppningar och dessa förblir små kommer få patent (och licenser) ut från den akademiska forskningen är den akademiska sektorns bidrag till nya produkter är liten

8 Empirisk granskning av dessa påstående -avknoppningar Litet antal studier från 80 och 90-talen som nyttjats för att dra slutsatsen att få företag spinns av och att de inte växer Ingen rutinmässig datainsamling sker av SCB Problem 1: Inga internationellt jämförande data hänvisas till i dessa studier Inget unikt svenskt fenomen: Arundel and Bordoy (2008, p. 5): To date, there are very few... internationally comparable indicators...for evaluating the success of policies to promote the commercialisation of public science.

9 Empirisk granskning av dessa påstående avknoppningar(2) Vad är då måttstocken? Wigren och Wahlbin (2008): Cirka 25 procent av universitetsforskarna har startat företag Kanske företag per år mycket eller lite? 2006 startade 2.5 procent av forskarna företag medan för Sverige som helhet var siffran 0.8 procent Problem 2: Inga longitudinella studier av hela populationen Genomsnittålder på företagen är låg, ofta mindre än tio år, vid mättidpunkten Tillväxt kan ses efter en längre tid (tidskala) Slutsats: Empirin räcker inte för de påstående som görs

10 Empirisk granskning av dessa påstående patent Fram till nyligen inga internationellt jämförande data tillgängliga Ingen rutinmässig datainsamling sker av SCB Datainsamling antingen genom enkät eller genom att matcha listor över universitetsforskare med information i patentansökningar (assignee och inventor). Wahlbin och Wigren (2008): 2006 söktes minst 115 patent vilket är 4.6 % av patentansökningar i Sverige högt eller lågt?

11 Empirisk granskning av dessa påstående patent (2) Lissoni et al. (2008): Svenska akademiska patents andel (av totala EPO patent) på samma nivå som för USA (6%) Skillnaden är att i Sverige äger företagen patenten: 82 procent ägs av företagen i Sverige 24 procent ägs av företagen i USA Slutsats: Bidraget är lika stort men svårare att iakta påståendet synes vara direkt felaktigt

12 Empirisk granskning av dessa påstående - produkter Studier finns inte i ett internationellt jämförande perspektiv men Patenträttigheter ges till företagen i stor omfattning Avknoppningar som forskningsbutiker ger indirekta effekter hos kunder Mycket starka nätverk till större företag Transportsektorn Energi Slutsats: underlag för påståendet finns inte, mycket talar i motsatt riktning

13 Slutsatser (1) 1. Mycket tveksam föreställning som fått starkt grepp om svenska beslutsfattare 2. Starka slutsatser dras av inga eller ringa data Skulle inte använda den som underlag för beslut Fråga alltid efter empiriskt underlag 3. Vi vet inte mycket om långsiktiga effekter Svårt att mäta långsiktiga effekter Fråga alltid efter tidsaxeln

14 Slutsatser (2) 4. Nyttiggörande är mycket mer än kommersialisering (nya företag, patent, licenser) Svårt att mäta icke-produktifierbara nyttor Fråga alltid efter vad som menas 5. Kanske är kommersialiseringen omfattande, inte ringa, men nationella data samt, särskilt, internationellt jämförande data är sparsamma 6. När vi behandlar vårt nyttiggörande bör vi frikoppla oss från paradoxtanken (betyder inte att kommersialisering är oviktig)

15 Från CEIs sida Slutsatser (3) utgå från en mångfald av nyttor och nyttiggörandemekanismer formulera vision om CEIs nyttiggörande kartlägg olika forskargruppers olika sätt att skapa olika nyttor visa nyttornas uppkomst längs en tidsaxel på basis av en genuin förståelse av vår verksamhet, sätt delmål och förbättra processerna dokumentera och kommunicera gentemot omvärlden Skapa legitimitet för vår syn på nyttiggörande Påverka det forskningspolitiska samtalet med solid empiri