Ämneskommittén Odlingsmaterial möte 20180206 Linköping Magnus Halling Ordförande Odlingsmaterial Forskningsledare Växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Ämneskommitté Odlingsmaterial - organisation Odlingsmaterial Ämneskommitte Utförargrupp Operativ sortgrupp Projektgrupp
Ämneskommitté odlingsmaterial Mål: identifiera och formulera forskningsfrågor inom ämnesområdet presentera resultat inom området sorter, odlingsteknik och provning. Vision: mötesplats för alla intressenter inom området sorter, odlingsteknik och sortprovning Inkludera andra arter som oljeväxter, trindsäd, fiberväxter, sockerbetor och potatis Verkar för ökad kvalitet i fältförsöken Operativa verksamheter runt sortprovningen sker i operativa sortgruppen (kontinuerlig kontakt och telefonmöten) Vid behov arrangeras temadagar med andra ämneskommittéer som t.ex. odlingssystem och ogräs/växtskydd Kommittéens hemsida: http://www.slu.se/fakulteter/nj/omfakulteten/centrumbildningar-och-storreforskningsplattformar/faltforsk/ak/odlingsmaterial/
Organisation och möten 2017 Ordförande: Magnus Halling, SLU, Uppsala Sekreterare: Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, Västerås Huvudmöten öppna för alla. Två per år ( ca 20-tal deltagare). Mitten februari och början oktober (9/2 och 5/10 år 2017). Deltagare: Forskare, försöksutförare, rådgivare, myndigheter och utsädes/förädlingsföretag Utförargrupp Odlingsmaterial. Öppen för berörda. Två telefonmöten per år. Slutet april och slutet juli (21/4, 18/7 år 2017). Aktuella frågor runt sortförsökens status efter vintern och inför skörd Deltagare: Forskare, försöksutförare, rådgivare, myndigheter och utsädes/förädlingsföretag
Organisation och möten - forts Operativ sortgrupp. Operativa frågor runt sortprovningen. Sammankallas när det behövs. Fem möten under 2017 (19/1, 5/4, 18/7, 29/8 och 23/11) Länk protokoll: http://www.slu.se/fakulteter/nj/omfakulteten/centrumbildningar-och-storreforskningsplattformar/faltforsk/ak/odlingsmaterial/sorterprovning/ Medlemmar (10 st): Magnus Halling, SLU (sammankallande) Anders Ericsson, försöksledare, Hushållningssällskapet (sekreterare) Jannie Hagman, SLU Karl-Oskar Andersson, Scandinavian Seed Tina Henriksson, Lantmännen Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen (SJV), Kalmar Nils Yngveson, ansvarsområde stråsäd, KWS Johan Lagerholm, Växtråd, rådgivare, Norrköping Anna Pettersson, Växtregelenheten (SJV), Jönköping Mattias Hammarstedt, rådgivare, HIR Skåne
Arbetsfördelning sortprovning 2018 Jannie Hagman, SLU: Höst- och vårsådd raps Höst- och vårsådd vete Höstrågvete Höstråg Oljelin Magnus Halling, SLU: Höst- och vårkorn (tidig och normal) Havre (tidig och normal) Ärter Åkerbönor Sockerbetor Ensilage- och kärnmajs Vallväxtarter
4 Minnesanteckningar 20171005 6) Genomgång design ettåriga sortförsök arbetsgrupp tillsatt operativa mötet 20180123 för att arbeta fram olika förslag. Anders E (sammankallande), Tina H, Gunnel A och Jannie H. 7) 9-gradiga skalan arbetsgrupp möte prel. början april. Beslut prel. slutet april. Anneli L (sammankallande) utarbeta kriterier för skalorna. Gunnel A, Magnus H, Johannes F, Sven-Åke R och Tina H 11) Ekologiska provningen design och finansiering under genomgång Statistikprojekt sortprovningen doktorand anställd sep 2017 projektgrupp projektpengar erhållits från SLF tre år
5b. Aktuella forskningsidéer. Nedan från 20170209-mötet Utnyttja sortförsök för mer studier (ogräskonkurrens, halmmängd och skördeuppbyggnad, nematoder) Lär känna sorten inverkan odlingsteknik och omgivande faktorer (inverkan torka, sen sådd, kyla, låg utsädesmängd, skördeuppbyggnad) Koppla ihop väderdata med sorters resultat Omläggning ettåriga sortprovningen dela upp i avkastningsförsök och graderingsförsök Metodutveckling sortprovningen; nya graderingsskalor (1-9), standardiserad mognadsbedömning
5b. Framtida projektidéer listan sen tidigare Lär känna sorten samspel odlingsteknik och omgivande faktorer (t.ex. lätta jordar) Sorters förmåga att konkurrera mot ogräs (IPM) Behandlingseffekt i sortförsöken inverkan på grödans utveckling av olika preparat Metodutveckling ettåriga sortprovningen Gödsling x sorter (fler arter än höstvete och maltkorn) Sorters kväveeffektivitet i sortförsöken Såtidpunktsförsök (fler arter än höstvete) Utsädesmängdförsök för att spegla jordartsvariation Artförsök - jämföra höstsådda och vårsådda arter tillsammans Sortprovning i vårrågvete Artspecifika grödesmodeller beräkna avkastning och näringskvalitet (skördeprognoser) Fusarium sorters känslighet (vårvete och havre pågår)
6. Korta presentationer aktuella projekt a) Beståndsuppbyggnad olika höstvetesorter - slutsatser (Jannie Hagman)
7 Mötestema: Satsningen på odlingstekniska sortförsök a) Sort * svampbekämpning i höstvete (L7-0101M och 101R) (Anders Ericsson) b) Sort * fusarium i höstvete, vårvete och havre (L7-0102M, 301M och 501M) (Erik Jönsson) c) Såtidpunkt * svampbehandling * sort i höstvete (L7-0130M) (Magnus Halling) d) Kvävestegar i höstvetesorter (L7-150) (Mattias Hammarstedt) e) Reducerad utsädesmängd i höstkorn (L7-215) (Magnus Halling) f) Sammanfattande diskussion
7c Såtidpunkt * svampbehandling * sort i höstvete (L7-0130M) Såtid - mitten av september och mitten av oktober Svampbehandling obehandlat, halv dos och hel dos Åtta höstvetesorter: Brons, Ellvis, Mariboss, Ceylon, Praktik, Julius, Norin, Torp,
kg/ha 14000 13000 12000 11000 10000 9000 Trelleborg 2017, hel dos L7-0130M Normal Sent kg/ha Borgeby, hel dos 14000 13000 12000 11000 10000 9000 Normal Sent
Slutsatser L7-0130M Skörden var drygt 1000 kg/ha större när vetet såddes i normal tid jämfört med en månad senare. Stora merskördar, över 2000 kg/ha, för fungicidbehandling. Brunrost har troligen varit den allvarligaste skadegöraren. Det går inte att peka ut någon av sorterna som mer lämpad för sen sådd.
8d. Operativa sortgruppen Valideringsgruppen fortsätter 2018 Beslut operativa sortgruppen 20170405 Gäller ettåriga provningen Medlemmar: Magnus Halling, Jannie Hagman, Tina Henriksson, Karl-Oskar Andersson och Nils Yngvesson Avstämning innan publicering av resultat för enskilda försök och sammanställningar
8d. Operativa sortgruppen stråstyrka, strå- och axbrytning Definitioner enligt möte 20180123: Brytning över första noden till axet = gradera stråbrytning, över sista noden = gradera axbrytning, första noden och längre ner = gradera stråstyrka. Stråstyrka och ax/stråbrytning graderas oberoende av varandra dvs. brytningen påverkar inte stråstyrkegraderingen. Om det är omfattande stråbrytning graderas inte stråstyrka, gränser behöver här fastslås när det bedöms som omfattande.
11 Uppdateringar av applikationen www.sortval.se 2017 Nyheter ht 2017: Provningstyp inom art inkluderad. T.ex. vårkorn konventionell provning (finns), tidig provning (finns), ekologisk provning (inte ännu) och nordlig provning (inte ännu) Antal försök (N) Kommande bild skärmdumpar från en smartphone vid sökningar i höstkorn applikationen anpassas till plattform det finns ingen app
Äldre bilder
9 Sammanställningar av ettåriga sortförsöken från 2016 a) Urvalskriterium graderingsparametrar sjukdomar vid sammanställning från och med 2016 Vid sammanställning gäller följande kriterier vid urval av data hos sjukdomsparametrar för varje försök för graderingsdata: Bara parametrar från försök med >1 gradering inom intervallet 5-100 % väljs ut Om parametrar bara har graderingsdata <5 % eller (INTE MED: högst 10 % skillnad på nivå) >50 % tas parametern för det försöket bort
9 Nyheter i sammanställningar av ettåriga sortförsöken från 2017 a) Nya urvalskriterium parametrar odlingsegenskaper vid sammanställning från och med 2017 Vid sammanställning gäller följande kriterier vid urval av data hos odlingsparametrar för varje försök för graderingsdata (stråstyrka, planttäthet, etc): Bara parametrar från försök med >1 gradering inom intervallet 5-95 % väljs ut Om parametrar bara har graderingsdata >95 % (96-100) och <5 % (0-4) tas parametern (alla data) för det försöket bort
Med kriterier förstärks effekten och nivåerna ändras Med kriterier Utan kriterier
Veteprojektet Jannie Hagman, SLU Linköping 6 februari 2018
Försöksfaktorer Storruta Såtid Smårutor Sort Utsädesmängd Försöksplatser i Skåne och Östergötland
Skörd 2015 2016 2017 Försöksfaktorer Skåne Östergötland Östergötland Skåne Såtid *** NS NS 0,067 Sort *** *** * *** Sort*Såtid * NS NS 0,061 Utsädesmängd *** *** *** *** Såtid*Utsädesmängd * *** NS *** Sort*Utsädesmängd *** *** NS NS Såtid*Sort*Utsädesmängd NS NS NS NS
Skörd Tidig sådd gav sämre skörd, tydligast i Skåne 2015 Sen sådd gav sämre skörd i Östergötland 2017 Brons gav högst skörd, utom i Östergötland 2015 Låg utsädesmängd gav sämre skörd Samspel såtid * utsädesmängd, samt sort * utsädesmängd
Skörd, samspel såtid utsädesmängd 13000 Skåne 2015 15500 Östergötland 2015 12500 15000 12000 14500 11500 14000 11000 10500 Såtid 1 Såtid 2 Såtid 3 Såtid 4 13500 13000 12500 Såtid 1 Såtid 2 Såtid 3 Såtid 4 100 200 300 400 500 100 200 300 400 500 Östergötland 2017 15000 14000 13000 12000 11000 10000 Såtid 1 såtid 2 Såtid 3 Såtid 4 100 200 300 400 500
Skörd, samspel sort utsädesmängd Skåne 2015 Östergötland 2015 13000 16000 12500 12000 11500 11000 10500 15500 15000 14500 14000 13500 13000 10000 100 200 300 400 500 12500 100 200 300 400 500 Julius Brons Julius Brons
Antal ax 2015 2016 2017 Försöksfaktorer Skåne Östergötland Östergötland Skåne Såtid ** NS NS NS Sort ** NS NS NS Sort*Såtid NS NS NS NS Utsädesmängd *** *** *** *** Såtid*Utsädesmängd NS NS NS * Sort*Utsädesmängd NS ** NS NS Såtid*Sort*Utsädesmängd NS NS NS NS
Antal ax per m 2 Tidig sådd gav fler ax i Skåne 2015 Brons gav fler ax i Skåne 2015 Samspel sort och utsädesmängd (E 15) Samspel såtid * utsädesmängd (E 17)
Antal ax per m 2 Östergötland 2015 Östergötland 2017 900 900 800 800 700 700 600 600 500 500 400 400 300 100 200 300 400 500 Julius Brons 300 1 2 3 4 100 200 300 400 500
Stråstyrka 2015 2016 2017 Försöksfaktorer Skåne Östergötland Östergötland Skåne Såtid *** ** NS * Sort *** *** ** * Sort*Såtid *** *** NS 0,067 Utsädesmängd *** *** ** * Såtid*Utsädesmängd *** ** NS ** Sort*Utsädesmängd NS *** NS NS Såtid*Sort*Utsädesmängd *** * NS NS
Stråstyrka Tidig sådd gav sämre stråstyrka Julius hade sämre stråstyrka än Brons Hög utsädesmängd gav sämre stråstyrka Samspel såtid, utsädesmängd och sort
Stråstyrka 100 Skåne 2015 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 100 200 300 400 500 100 200 300 400 500 100 200 300 400 500 100 200 300 400 500 Julius Brons
Sammanfattning Högst skörd ger inte alltid högsta skördenettot Såtidpunkten har betydelse. Tidig sådd negativt i Skåne Sen sådd känsligare i Östergötland Större utsädesmängd lämpligt vid sen sådd i Östergötland
Anders Ericsson
Sortprovning av vete med vete som förfrukt.
Varför?!
Därför!
Antal försök 2016-2018 2016 2 L7-101M 2017 2 L7-101M 2017 3 L7-101R 2018 4 (5) L7-101M Summa 11 försök
Försöksplan Sort 2016 2017 2018 Brons 2 5 4 Julius 2 5 4 Linus 2 5 4 Praktik 2 5 4 Ellvis 2 5 4 Mariboss 2 5 4 Torp 2 5 4 Ceylon 3 4 Elexir 2 2
*4 Upprepningar varav 2 behandlade enligt sortförsöksstandard *Graderingar enligt sortförsöksstandard *Parförsök med försök med god förfrukt
Sort Obehandl kg/ha Behandlat kg/ha Merskörd Antal försök Mariboss 9370 9800 430 3 Ceylon 8900 9530 630 3 Torp 9090 9450 360 3 Linus 9050 9360 310 3 Julius 8930 9300 370 3 Brons 9090 9220 130 3 Ellvis 8390 8770 380 3 Praktik 8070 8360 290 3 Medelvärde 8860 9220 360 3
Bättre förfrukt Sämre förfrukt Behandlade Obehandlade Torp kg/ha 11070 10450 11340 10180 Torp 1 / 100 1 / 100 1 / 100 1 / 100 Elixir 3 / 99 2 / 99 2 / 100 3 / 98 Linus 2 / 99 4 / 96 4 / 96 2 / 100 Julius 5 / 97 5 / 94 6 / 95 5 / 96 Ellvis 8 / 96 3 / 96 3 / 96 7 / 96 Mariboss 6 / 96 6 / 94 5 / 96 8 / 95 Praktik 4 / 98 8 / 91 8 / 93 4 / 96 Brons 7 / 96 7 / 94 7 / 94 6 / 96 P-värde 0,1852 0,0012 0,0069 0,0859
Slutsatser Låga, och statistiskt ej signifikanta, skördeökningar i behandlade led. Inga säkra skillnader mellan sorternas respons på svampbekämpning. Inga belägg under 2017 för att enskilda sorter passar bättre, eller sämre, när förfrukten är höstvete istället för oljeväxter/ärter.
Ytterligare slutsats 13000 Skörd av höstvete 2017, medeltal av obehandlat och behandlat, kg/ha 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 Mariboss Torp Ceylon Linus Brons Julius Ellvis Praktik Serie L7-101R, Vete på vete 2017 Serie L7-101, Sortprovning 2017 Område D-F
Anders Ericsson
Fusarium-sort i höstvete, vårvete havre Erik Jönsson
2018-04-09 L7-0102M2017-002. Höstvete. Fusariumförsök. Logården, 2017. DON-halt (µg/kg)
L7-0102M. Höstvete. Fusariumförsök. Borgeby, 2016 och 2017. DON-halt (µg/kg) 2018-04-09
2018-04-09 L7-301M-2017. Vårvete. Fusariumförsök. Borgeby och Logården, 2017 DON-halt (µg/kg)
2018-04-09 L7-301M. Vårvete. Fusariumförsök. Borgeby och Logården 2016 och 2017 DON-halt (µg/kg)
2018-04-09 L7-501M-2017 (001och 002). Havre. Fusariumförsök. Borgeby och Logården, 2017. DON-halt (µg/kg)
2018-04-09 L7-501M. Havre. Fusariumförsök. Borgeby och Logården, 2016 och 2017. DON-halt (µg/kg)
Sortanpassad kvävegödsling Mattias Hammarstedt, HIR Skåne 0708-94 53 56 Mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se
L7-150 Sortanpassad kvävegödsling till Höstvete
L7-150 Proteinhalten visar på Optimalgiva Proteinhalt vid optimum Hög-proteinsorter 11,5-12,5 % Medel-proteinsorter 10,5-11,5 % Låg-proteinsorter 9,5-10,5 % Högre proteinhalt om gödslingsstrategi med sent kväve Hög-proteinsorter: Praktik, Julius, Linus Mellan-proteinsorter: Reform, Brons, Ellvis Låg-proteinsorter: Mariboss, Torp, Hereford
L7-150 6 försök 2017 sverige 350 Brödvete optimum Optimal kvävegiva Linus, Praktik och Julius Högproteinsorter! Samma proteinhalt oavsett avsättningsmål. 14 300 300 273 284 300 300 13.5 250 232 229 228 232 13 200 200 187 194 12.5 150 12 100 11.5 50 0 Ellvis, Reform och Brons 11 Mellanproteinsorter Variation i proteinhalt beroende på avsättningsmål Ellvis Reform Praktik Brons Julius Linus Fodervete Brödvete proteinhalt Brödvete proteinhalt fodervete 10.5
L7-150 fyra försök 2016 Sverige Stärkelse-/fodervete optimum Optimal kvävegiva 250 200 185 189 189 191 183 188 180 186 197 197 208 212 228 227 195 197 14.0 13.5 13.0 150 12.5 12.0 100 11.5 Torp, Mariboss och Hereford Låg proteinsorter. 0Låg proteinhalt vid optimum. 50 Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Hereford Fodervete Stärkelsevete proteinhalt fodervete 11.0 10.5 10.0
L7-150 6 försök 2017 Sverige 350 Stärkelse-/fodervete optimum Optimal kvävegiva Sorterna har olika Proteinhalt vid Optimum 14.0 300 250 200 205 203 196 193 206 203 215 211 268 259 200 199 228 214 300 209 206 202 13.5 13.0 12.5 12.0 150 11.5 100 11.0 50 10.5 0 Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Linus Hereford Fodervete Stärkelsevete proteinhalt fodervete 10.0
Vete till eget foder Proteinet i vetet prissätts efter spannmålspris och Sojapris. Proteinhalt (% i TS) Mars 2017 Värdeökning (öre/kg) September 2017 Värdeökning (öre/kg) 9-8 -5 10,0 0 0 11,0 8 5 12,5 20 12,5
6 försök 2017 Vete till eget foder Gödsla som kvarnvete! 350 Optimal kvävegiva Värdeökning 5 öre 15 300 250 200 150 216 300 203 300 215 257 223 248 300 300 209 240 228 259 300 300 215 240 14.5 14 13.5 13 12.5 12 100 11.5 50 11 10.5 0 Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Linus Hereford Fodervete Fodervete eget proteinhalt Foder eget proteinhalt fodervete 10
L7-150 Skörd kg vete/ha 12500 12000 11500 11000 10500 10000 9500 9000 8500 Skörd kg/ha Torp Hereford Mariboss Brons Reform Linus Julius Ellvis Praktik 8000 120 180 240 300 Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Linus Hereford
L7-150 Stärkelsehalt % av ts 73.0 Stärkelse % 72.0 71.0 70.0 69.0 68.0 Linus Reform Hereford Torp Brons Praktik Ellvis Julius Mariboss 67.0 66.0 120 180 240 300 Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Linus Hereford
L7-150 13.0 12.5 12.0 11.5 11.0 10.5 10.0 9.5 9.0 Proteinhalt % Brons har svårt att komma upp i proteinhalt Protein % av Ts Praktik Linus Ellvis Julius Reform Brons Hereford Torp Mariboss 8.5 120 180 240 300 Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Linus Hereford
6 försök 2017 Vara Kr/kg Foder 1,41 Stärkelse 1,48 Bröd 1,52 Tork o transport mm 0,25 kvävekostnad 10,13 Optimalkvävegiva och Nettoekonomi Linus bäst Brödvete Fodervete-Eget Fodervete Torp Stärkelsevete bäst ekonomi Optimalgiva till ekonomi Optimal- till Netto (kg Brödsäd Stärkelsevete giva (kg N/ha) Netto ekonomi (kr) Optimalgiva (kg N/ha) Netto ekonomi (kr) Optimalgiva (kg N/ha) Netto ekonomi (kr) N/ha) ekonomi (kr) Ellvis 241 12455 300 11906 205 10741 203 11701 Reform 300 12907 300 12303 196 11302 193 12397 Torp 257 12068 206 11691 203 12803 Mariboss 248 11937 215 11469 211 12370 Praktik 298 12075 289 11676 268 10267 259 11164 Brons 221 12540 240 11867 200 11303 199 12348 Julius 240 12762 259 12111 228 10943 214 11961 Linus 300 12973 300 12548 300 11032 209 12135 Hereford 240 12112 206 11564 202 12641 Protein 5öre
Sammanställning 6 försök 2017 Netto ekonomi Brödvete 13000 12500 12000 Höga optimum men svag stigning från 230 kg N/ha Netto ekonomi 11500 11000 10500 10000 Reform +100kr Linus +150kr Praktik +80kr 80 130 180 230 280 330 Poly. (Reform ) Poly. (Praktik) Poly. (Linus)
L7-426 Sortanpassad kvävegödsling till Maltkorn
Skillnader i Vårkornsorters kvävebehov Maltkorn generellt Proteinhalten ökar med 1% av 45 kg N/ha Skördeutvecklingen är i princip samma för de testade sorterna Stor skillnad om sorterna jämförs vid samma kvävegiva eller vid optimum. Planet jämfört med Propino + 35 kg N/ha för att nå 11% 55 kg N/ha för att öka proteinhalten med 1% + 1100 kr/ha trots att Propino betalts 4 öre mer per kg
Statistik Axbrytning Stråstyrka inga sort skillnader Stråbrytning Brioni Högst Rymdvikt Propino Högst sortering Lägst Proteinhalt Planet
L7-426 7 försök 2017 Proteinhalt 12.5 12 11.5 Rubrik 11 10.5 10 0,7 procentenheter + 35 kg N/ha för att nå samma proteinhalt 9.5 9 55 75 95 115 135 155 175 195 215 Rubrik Linjär (Propino) Linjär (Planet) Linjär (KWS Irina) För att höja proteinhalten 1 % krävs ca 45 kg N. För Planet krävs 55 kg N.
L7-426 Skörd 100 Skörd dt/ha, Sammanställning 7 försök 2017 90 80 dt/ha 70 60 50 40 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 kg N/ha Poly. (Propino) Poly. (Planet) Poly. (Brioni) Poly. (KWS Irina)
L7-426 2017 Ekonomi Nettoberäkning Optimum Planet 120 kg N/ha Irina 120 kg N/ha Propino 120 kg N/ha Brioni 170 kg N/ha Rubrik 13000.0 12000.0 11000.0 10000.0 Ekonomi kr/ha, Sammanställning 7 försök 2017 9000.0 8000.0 7000.0 Brioni Whiskeymalt, hög protein korn. 6000.0 5000.0 0 50 100 150 200 Rubrik Poly. (Propino) Poly. (Brioni) Poly. (Planet) Poly. (KWS Irina)
Vara Kr/kg Foder 1,27 Malt 1,53 Tork o transport mm 0,25 kvävekostnad 10,13 Ekonomiskt två optimum försök 7 i 5 försök 2017 Försöksnr. 001 002 003 004 005 007 008 medel Halland Logården Borgeby Kristianstad Kloster Brunnby Gotland Vreta 7 försök Försöksplats 2017 Optimal N-giva (kgn/ha) Irina bäst i Planet bäst Propino 101 164 138 128 92 86 124 119 Planet 128 190 141 133 85 118 112 130 KWS Irina 94 174 136 133 91 127 122 125 Brioni 190 190 165 155 106 152 190 164 Proteinhalt vid opt. N (%) Netto vid opt. N (kr/ha) Skörd vid optimum (kg/ha) Propino 9,5 10,0 10,3 11,1 11,8 10,7 10,4 10,5 Planet 9,7 10,1 9,5 10,1 11,2 11,1 9,5 10,2 KWS Irina 9,3 10,0 10,0 10,7 11,6 11,6 10,3 10,5 Brioni 12,3 11,1 11,7 12,0 12,4 13,3 11,7 12,1 Propino 10200 8600 10600 8800 6000 9700 9800 9100 Planet 10200 8400 11200 10200 6800 10300 10700 9700 KWS Irina 10400 8700 10900 9600 6100 9500 10600 9400 Brioni 9000 7900 9700 8700 6200 9400 9200 8600 Propino 8800 8000 9400 8000 5500 8300 5500 7700 Planet 9400 8300 10300 9400 6200 9300 6200 8400 KWS Irina 9400 8400 9900 8800 5700 8800 5700 8100 Brioni 8400 7800 8900 7800 5600 8300 5600 7500
Utsädesmängder höstkorn 2015-2017 Magnus Halling, möte Odlingsmaterial 20180206, Linköping
Extra* led i sortförsök med höstkorn (L7-0215) 2015-2017 Hybridsort 50% utsädesmängd Hybridsort 75% utsädesmängd Linjesort 50% utsädesmängd Linjesort 75% utsädesmängd *Finansieras av Sverigeförsöken
Beslutade utsädesmängder i sortförsöken från 2016 (sådd 2015) Godkända höstkornförsök År Område 2015 2016 Summa A 2 2 4 B 2 2 4 D 1 1 2 E 1 1 2 F 1 1 Totalsumma 7 6 13 Registrerade utsädesmängder 2016 Utsädesmängd Adbnr, grobara/m2 07BL39 0 07BM05 0 07BM06 (MB) 250 07BM07 (H) 250 07BM08 (I) 250 07BM09 0 07BM10 (E) 300 07BM11 (BC) 400 Grobara kärnor/m 2 Södra Sverige Mellansverige Art Antal VCUriskförsök Omr A - B Omr C - G Vårvete 5 450 500 Vårkorn 7 350 350 Vårrågvete 0 450 500 Havre 6 400 450 Ärter 5 70 90 Lin 0 700 700 Åkerböna 3 55 55 Vårraps Enligt Svensk Raps Höstvete 350 400 Hybrid-höstvete 350 400 Höstråg 250 300 Hybrid-höstråg 250 300 Höstrågvete 300 350 Höstkorn 250 300 Hybrid-höstkorn 250 300 Sådd 2014: 400 grobara kärnor/m2 alla platser
Höstkorn 2015-2017 - avkastning Behandlat Hybridsort 100 10 989 100 75 10 731 98 50 10 295 94 Linjesort 100 9 893 100 75 9 651 98 50 9 095 92 Obehandlat Hybridsort 100 9 733 100 75 9 619 99 50 9 102 94 Linjesort 100 9 035 100 75 8 724 97 50 8 316 92 Hybridsort = Wootan, linjesort = Matros
Höstkorn 2015-2016 - avkastning Behandling Typ Utsädesmängd Skörd kg/ha, vh 15 % Reltal Behandlat Hybridsort 100 10 815 100 75 10 678 99 50 10 306 95 Linjesort 100 9 716 100 75 9 370 96 50 8 878 91 Obehandlat Hybridsort 100 9 890 100 75 9 987 101 50 9 514 96 Linjesort 100 9 145 100 75 8 777 96 50 8 404 92 Hybridsort = Wootan, linjesort = Matros
L6-215 sortförsök höstkorn, Varaslätten 20160701 Hybrid 100 % (ruta 9) - Få försök Hybrid 50 % (ruta12)
Slutsatser 2015-2017 Hybridsort: Två procent skördeminskning i behandlade led Sverige redan vid 75 % utsädesmängd (inte signifikant) Halvering av utsädesmängden ger ca 6 % skördenedsättning i behandlade led Sverige I obehandlade led Sverige lika stor skördenedsättning (relativt) som i behandlat Mer beroende svampbekämpning visa skördepotential (tydligast 2015-2016) Linjesort: I stort sett samma mönster i skördenedsättning som hybridsort i behandlat och obehandlat (50 % utsädesmängd två procent mer reduktion än hybridsort på avkastningen 2015-2017, men fyra procent 2015-2016)
Höstkorn årsvis avkastning 2015-2016, behandlat År Typ Utsädesmängd 2015 2016 Hybridsort 100 12 252 10 197 75 11 883 10 119 50 11 415 9 852 Linjesort 100 10 503 9 324 75 10 227 9 194 50 9 889 8 532
Enskilda försök 2016, skörd dt/ha R LC MC H I E Beh Led 001 002 003 005 006 007 Medel A Linjesort 100 % 83.8 87.3 79.2 74.3 81.5 81.1 81.2 Linjesort 75% 70.8 86.5 82.7 63.6 75.2 79.9 76.5 Linjesort 50% 70.6 80.2 75.8 56.0 73.4 78.7 72.5 Hybridsort 100 % 84.5 89.8 80.1 82.0 87.5 87.9 85.3 Hybridsort 75% 83.6 93.2 82.9 81.2 89.8 96.5 87.9* Hybridsort 50% 73.8 93.1 75.7 63.8 90.0 92.3 81.5 A Medel 77.9 88.4 79.4 70.2 82.9 86.1 80.8 B Linjesort 100 % 75.2 92.8 90.2 77.5 76.1 87.4 83.2 Linjesort 75% 73.2 92.3 89.3 71.3 78.4 87.0 81.9 Linjesort 50% 59.1 88.3 77.3 67.0 74.8 85.3 75.3 Hybridsort 100 % 80.7 96.9 93.7 87.7 91.4 101.1 91.9 Hybridsort 75% 81.7 98.7 93.4 80.6 89.6 103.0 91.2 Hybridsort 50% 76.4 92.4 88.8 73.4 95.1 105.0 88.5 B Medel 74.4 93.6 88.8 76.3 84.2 94.8 85.3 Medel 76.1 91.0 84.1 73.2 83.6 90.4 83.1 A=obehandlat och B = behandlat *Lägre nivå angrepp bladfläcksjuka och mjöldagg få försök
Fortfarande finns goda möjligheter att etablera högavkastande hybridhöstkorn, Hyvido, med låg utsädesmängd i Södra Sverige! Reklam Syngenta 20160912 Det fina vädret med höga temperaturer och på vissa håll fin markfukt för sådd innebär att det fortfarande finns goda chanser att etablera högavkastande hybridhöstkorn med låg utsädesmängd. Hyvido-sorterna bestockar sig kraftigt och ju varmare vädret blir under hösten desto mer hinner det bestocka sig före vintern. Vid etableringen är målet att nå ca 650 ax per kvadratmeter. Det varma härliga sommarvädret innebär att vi kan rekommendera sådd av Hyvido även under de kommande veckorna. Förutsatt att vädret är fortsatt gynnsamt är våra rekommenderade utsädesmängder i södra Sverige för de kommande veckorna: Vecka 37-38: 130-160 plantor/m 2 Vecka 39: 180-220 plantor/m 2 Den lägsta utsädesmängden gäller för sorten Mercurioo på varma lokaler med fina såbetingelser och de högre utsädesmängderna för Wootan och Trooper vid sådd i lite besvärligare förhållanden. För bästa resultat bör Hyvido -sorterna sås så fort som möjligt Om hösten fortsätter att vara varm bör ni som odlar höstsäd och i synnerhet höstkorn vara noga med att kontrollera om det finns bladlöss i era grödor. Bladlöss sprider rödsotvirus och kan orsaka stora skador. Om angreppet uppmärksammas i tid är bladlöss både enkla och billiga att bekämpa.
God praxis för en hållbar användning av växtskyddsmedel i stråsäd (exemplet stråförkortare) 5 februari 2018 Peter Bergkvist
Förändring i strålängd (cm) 140 128 120 100 80 84 86 112 106 100 94 88 72 70 98 98 60 40 20 0 Höstvete Höstråg Höstrågvete Vårvete Vårkorn Havre 1996-2000 2012-2016 Medeltal från de officiella sortförsöken. Magnus Halling. SLU. Inst. för Växtproduktionsekologi. www.kemi.se
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Förändring i stråstyrka (%) 95 92 93 84 84 81 81 90 86 71 69 62 Höstvete Höstråg Höstrågvete Vårvete Vårkorn Havre 1996-2000 2012-2016 Medeltal från de officiella sortförsöken. Magnus Halling. SLU. Inst. för Växtproduktionsekologi. www.kemi.se