TIPS OCH INFORMATION OM INLÄRNING vad skall du tänka på för att lättare lära dig bättre Till dig som förälder: Att lära sig är inte alltid så lätt. Som förälder bör du göra ditt bästa genom att stöda och hitta tid för att hjälpa ditt/dina barn med skolarbetet hemma. Tillsammans kan ni läsa följande tips och fundera hur ni skulle kunna använda dem för att underlätta inlärningen. Till dig som elev: Ju tidigare du som elev lär dig ett bra sätt att lära dig desto lättare har du det i fortsättningen av din skolgång och även efter det. Här har vi sammanställt tips och information som är hämtade från gymnasielektors, Kjell Nilssons blogg. I texten kan finnas en del svåra ord och uttryck. Jag rekommenderar att du som förälder först läser igenom materialet och sedan plockar ut vissa väsentligheter som läses och diskuteras med barnet. Äldre elever kan också läsa texten på egen hand. Kämpa på, det lönar sig! Lärarna i Kyrkoby skola Inställningen till inlärningen är A och O! Om du har negativ inställning till exempelvis ett ämne i skolan, om du har bestämt dig på förhand att det inte kommer att bli bra, det kommer att bli trist,... då kommer din hjärna att reagera på detta. Hjärnan utsöndrar kortisol och noradrenalin. Det betyder att ditt korttidsminne kommer att försämras. Din hjärna jobbar på men du kommer att få svårare att hålla information kvar i huvudet. Då försämras din inlärningsförmåga. Du kan också göra tvärtom, tänk positivt! Fast jag inte gillar det här blir det nog bra ändå! Då förbättras din inlärningsförmåga. Det här kan du själv bestämma dig för och påverka. Sov tillräckligt och ät bra! För att du skall kunna lära dig så bra som möjligt är det viktigt att du äter ordentligt, frukost, lunch och middag. Gör så som alla föräldrar alltid har sagt, då kommer din hjärna att vara effektiv. När man växer på både utsidan och insidan behövs energi. En hjärnforskare från USA fick frågan om han hade något bra tips på hur man ska lära sig effektivare. Svaret var kort och tydligt: Sov minst 9 timmar per natt och ät ordentligt. (Sängen skall helst inte vara en plats där man gör sitt skolarbete utan du bör hitta en annan bra arbetshörna där hemma.)
Konditionsträning hjälper! Visste du att konditionsträning påverkar hjärnan på ett positivt sätt? Om man tränar ca tre timmar i veckan, minst 30 minuter per gång, så kommer nya hjärnceller att bildas. Det här kan du göra genom att cykla, jogga, simma, ha idrottshobbyn m.m. När du har tränat regelbundet ca 3 månader kan du börja märka en skillnad. (Du måste träna så att din puls ligger på 60-70 % av maxpulsen. Kolla din maxpuls!) De områden som påverkas i hjärnan är hippocampus (gyrus dentus, om man ska vara noga) och frontalloben. Hippocampus hjälper dig att lagra minnen i hjärnbarken. (Här kommer några tips till dig som förälder där du kan läsa mera om detta: "Spark" av författaren John Raty som handlar om pulsträning och skolprestationer, samt minskning av stress. Torkel Klingbergs bok "Den lärande hjärnan" tar också upp detta. Vill du ha en kortvariant så läs Forskning & Framstegs temanummer om hjärnan från november 2011.) Att repetera och öva till prov på rätt sätt är viktigt! Om du verkligen vill lära dig något ordentligt, så att du får behålla kunskapen en lång tid, måste du arbeta ganska hårt. Då du stormläser till ett prov kvällen innan kommer du att ha glömt det mesta om en tid. Hjärnan fungerar helt enkelt inte på det sättet. Ska man lära sig något på riktigt måste man ha en annan metod. En bra metod är att repetera det du gått igenom under skoldagen på kvällen, du skall läsa igenom det ni pratat om i skolan, läsa anteckningar, räkna några mattetal, kolla övningarna i modersmålsböckerna osv. Då kommer hjärnan att sätta igång med lagringen på natten när du sover. Du låter hjärnan arbeta medan du själv sover. Det låter väl bra! Du kan lagra mycket mer och behåller mycket mer om du inte tar så mycket i taget. Det är som att äta något stort (t.ex. en elefant) - Man måste ta en liten bit i taget. Redan under romarrikets storhetstid visste man att repetition är all kunskaps moder, idag vet man dessutom varför det fungerar så. När du sitter och pluggar ska du inte hålla på så länge i taget. Det har visat sig att man är riktigt effektiv under en ganska kort period. En bra utgångspunkt är att du tar din ålder och lägger till 2 minuter. En 10-åring skulle alltså vara effektiv i ca 12 minuter. När din effektiva tid är över så är det bäst att ta en paus och göra något annat en liten stund, för att sedan fortsätta läsandet. En bra paus är ett uppehåll som är så olikt pluggandet som möjligt, gå gärna ut en stund, rör på dig, spela på ett instrument. (Använd helst inte denna tid för TV-tittandet.)
Att lära sig nya ord Lär dig de nya orden i rätt sammanhang. Då förstår du dem också bättre. (Inte endast utantillläsning.) Förklaring: Riktigt små barn lär sig massor med ord snabbt, de sitter aldrig och rabblar ordlistor. De lär sig sina nya ord i ett givet sammanhang. Våra hjärnor är gjorda för att ta till sig information som finns i ett sammanhang. Världen är nämligen full av sammanhang. Läs högt för dig själv eller en vuxen det du skall lära dig. Förklaring: Ju fler sinnen man använder för att lagra information desto bättre fastnar det. Du ger hjärnan en bättre chans, det blir en större del av hjärnan som blir engagerad. Kolla hur spädbarn gör! De både känner, luktar och smakar. Skriv ner de ord som är svåra att lära sig. Uttala dem samtidigt. Förklaring: Om du använder handen så ger du muskelminnet en chans och uttalar du ordet så får du med hörselsinnet också. Gör en egen lista med nya ord. Använd sen orden i egna meningar som du skriver ner. Förklaring: Att skriva egna meningar är att skapa sammanhang. Gör gärna lite tokroliga meningar, då kommer du ihåg orden bättre. Våra hjärnor är gjorda för att reagera på det nya och annorlunda. Att lära sig ett nytt ord tar ca 7-9 repetitioner, så det krävs en hel del arbete. Om du bestämmer dig för att lära dig t.ex. 5-10 ord varje kväll, så blir det inte så jobbigt och då orkar hjärnan bättre med lagringen. Lite åt gången! Nedan kan ni se den deprimerande glömskekurvan. Forskaren Ebbinghaus gjorde experiment med meningslösa stavelser för att se hur många man kom ihåg om man repeterade, respektive inte repeterade. Hans slutsats blev som ni förstår av kurvorna nedan att det lönar sig att repetera. Det bästa repetitionsmönstret har visat sig vara: 1:a repetitionen efter 1 dag. 2:a repetitionen efter 4 dagar. 3:e repetitionen efter 7 dagar. 4:e repetitionen efter 12 dagar. 5:e repetitionen efter 20 dagar. När du t.ex. skall läsa till ett prov lönar det sig att börja så tidigt som möjligt och att repetera med jämna mellanrum. Här är glömskekurvorna enligt Ebbinghaus.
Att tänka på vid matematikinlärning Läs inte matte - räkna matte. Då du repeterar så skall du räkna igenom gamla uppgifter. Att läsa igenom dem är inte alls lika effektivt. Har du missat lektioner så skall du räkna igenom de ogjorda uppgifterna. Vi lär oss av våra misstag. Gör alltid hemuppgifterna så långt som möjligt, fast du kanske inte kommer till rätt svar. Gör ett försök. När uppgiften gås igenom i skolan märker du var du tänkt fel. Om du inte försöker, lär du dig inget av ditt misstag! Du kan gärna jobba tillsammans med någon eller några kompisar. Försök tillsammans räkna de svåra uppgifterna. Om man räknar tillsammans så hjälper man varandra. Den som kommer på lösningen och förklarar för de andra lär sig enormt mycket av det. Det blir roligare också. Obs! Om man förstått hur man ska göra under mattetimmen måste man repetera på kvällen för att man ska komma ihåg vad man fattat. En repetition fungerar bäst om man gör den inom 9 timmar, då får hjärnan en chans att under natten lagra det nya du lärt dig. Vi lär oss på olika sätt beroende på om vi är kinestetiker, visuella eller auditiva Då använder vi antingen kroppen, synsinnet eller hörseln mest då vi lär oss något nytt. Kinestetiker: Vissa människor lär sig allra bäst om de på något sätt kan få med rörelser i inlärningen. Dessa kallas kinestetiker. Vissa kinestetiker behöver röra sig mycket, andra klarar sig med att räta ut gem eller sticka hål i suddgummit, för att kunna koncentrera sig. Kinestetiker brukar efter en kort stund känna hur det börjar "krypa i kroppen. Här följer några andra tecken: -Du lär dej bäst när du får göra saker, rent praktiskt. -Du spelar hellre än du tittar på när andra spelar. -Du använder tydliga gester när du talar. -Du byter kroppsställning ofta när du sitter. Kinestetiker behöver ta paus lite oftare än andra när de pluggar. Vid ordinlärning är det bra att skriva ner orden som ska fastna. Att lyssna på en skolbokstext och promenera samtidigt kan fungera bra, man kan gå omkring i bostaden och läsa samtidigt. Man kan cykla på familjens träningscykel eller sitta på en stol som går att snurra. Kinestetiker trivs ofta i slöjdsalen, på gymnastiken och på andra platser där man får göra saker. Om du känner på dig att du är kinestetiker kan du smygträna på lektionerna medan du lyssnar, spänn turvis olika muskler både här och där. Kom ihåg, man kan ha ett eller flera sätt som fungerar bra när man lär sig saker. Du kan t.ex. vara både kinestetiker och auditiv.
Visuell: Vissa människor använder synen som sitt viktigaste sinne för att lära sig och kunna ta emot information. Dessa brukar kallas visuella. Alla som kan se, använder givetvis synen och vi är utrustade med ett alldeles förträffligt synsinne. Om du är visuell har du också ett bra synminne. Hur vet man att man är visuell? -Föredrar du att titta på bilder, film, diagram och liknande när du ska lära dig nåt svårt? -När du läser miljöbeskrivningar i en bok, kan du lätt föreställa dej hur det ser ut. -Går det bättre att stava rätt om du försöker se ordet, för din inre syn, innan du skriver det? -Kommer du ihåg var på sidan informationen står, men kanske inte alltid vad som står där? -Brukar du sitta vid pulpeten med fokuserad blick? -Ritar du ofta bilder i dina anteckningar? -Kommer du nästan alltid ihåg ett ansikte du sett? Om du känner igen dig i det ovanstående är du sannolikt visuell. Kom då ihåg att sitta så att du ser bra i klassrummet, använd färger och illustrera dina anteckningar, gör tidsaxlar som sammanfattningar av historielektioner, gör tankekartor (mindmaps), hitta på egna färgkoder för att t.ex. hålla reda på ordklasserna modersmålet. Tänk på hur du kan omvandla det du ska lära dig till bilder, då fastnar det bättre. Kom ihåg att man kan vara visuell och t.ex. auditiv samtidigt, man kan vara lite hur som helst, men det kan vara bra att veta hur man är så att man kan utnyttja sina starka sidor. Auditiv: Om du lär dig bäst genom att lyssna, använda hörseln, då är du auditiv. Då skall du gärna komma ihåg att alltid läsa högt när du skall lära dig något nytt. Att läsa högt är bra för alla, men speciellt för de auditiva. En auditiv ska sitta så att han/hon hör vad som sägs i klassrummet. Om man läser in nya ord eller lyssnar på läroböcker i form av talböcker så utnyttjar man sin bästa förmåga också. Auditiva störs extra mycket av en massa oljud i sin omgivning. Hur vet man att man är auditiv? - Tänk på om du gillar att lyssna när någon berättar. - Stavar du svåra ord bättre om du får säga dem högt? - Gillar du lektioner när du får diskutera mycket? - Upplever du att du presterar bättre muntligt än skriftligt? - Gillar du själv att berätta? Fundera över dig själv med hjälp av ovanstående frågor. Du märker nog vartåt det lutar. Kom ihåg att man kan ha flera sätt att lära sig på. Ju fler sinnen du kan använda när du läser desto bättre. Läs alltid högt! Skriv ner ord! Skriv ordentliga anteckningar, gärna med olika färger! Gör tidsaxlar i historia!
Titta på hur riktigt små barn gör när de ska lära sig hur världen fungerar, de doftar, tuggar, biter och ofta smakar på sin nya värld. Det är att använda många sinnen.