Aspenberg, P., Forsling, B. & Helander, B. 2006. Gammal man gör så gott han kan. Vår Fågelvärld 3:18-19.



Relevanta dokument
Braune, B., Outridge, P., Wilson, S. Bignert, A. and Riget, F Heavy metals, Temporal Trends. Ch. 5 AMAP Phase II.

Rapport. Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, avtal (dnr Mm)

Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

vikaresäl Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner.

58. Olofsson U., Bignert A., Haglund P Time-trends of organic contaminants in sewage sludge. Water Research, 46, (2012).

Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri

Helander, B Projekt Havsörn - Sveriges första faunaprojekt. 90 år ung! - Naturskyddsföreningens årsbok 1999, årg. 90:86-93.

YTTRANDE SLU har utgår från att försöka besvara frågan under punkt 1 i relation till de villkoren satta under punkt 2 till 12.

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

Acknowledgements Hans Lundqvist, SLU Jan Nilsson, SLU. Photo: Hans Lundqvist

Odsjö, T. och Sondell, J Fiskgjusen - inventering 1978 visar gott resultat. Sveriges Natur 1/79:16-18.

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Knubbsäl. Phoca vitulina. EU-kod: Vägledning för svenska arter i habitatdirektivets bilaga 2 NV Beslutad: 20 januari 2011

Möjlighet till fortsatta studier

Dietz, R., Heide-Jørgensen, M.P. & Härkönen, T Mass deaths of harbour seals (Phoca vitulina) in Europe. Ambio 18:

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)

Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example

edna i en droppe vatten

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

Gråsäl och havsörn varningsklockor för miljögifter

Övervakning av havsörn Miljögifter, inventering, naturvård & framtiden?

2006 års säljakt Undersökningar av insamlat material

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

2010 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material

Huvuddelen av Östersjöns gråsälar (Halichoerus

Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example

Populationsinventeringar av knubbsäl i Kalmarsund

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Eva Eklöf, Ylva Lind. Enheten för Miljögiftsforskning

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a

Beskrivning av delprogram Toppkonsumenter

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Dietstudier av gråsäl (Halichoerus grypus) i Östersjön och knubbsäl (Phoca vitulina) i Skagerrak och Kattegatt insamlade 2010 NV

2004 års avlysningsjakt på gråsäl

Version 1:3 :

Miljögifter klassgränser att diskutera

IPBES REGIONALA BEDÖMNING

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Beskrivning av delprogram Metaller och organiska miljögifter: Metaller och organiska miljögifter i marin biota

Klicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken

Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter

Sportfiskarnas policy för säl och skarv

Molecular marker application in breeding of self- and cross- compatible sweet cherry ( (P. P. avium L.) varieties. Silvija Ruisa, Irita Kota

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Projekt Laxförvaltning för framtiden & Älvspecifik laxförvaltning Salmon Management for the Future / River Specific Management

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd Ministry of Education and Research. Sweden

MS0059/30302 Regressionsanal ys 7,5 hp G1F

Forest regeneration in Sweden

Regional variation av miljögifter hos människa

2005 års säljakt. Undersökningar av insamlat material. Enheten för miljögiftsforskning Stockholm

Miljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover

Hälsotillståndet hos sälar i Östersjön

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

ÖSTERSJÖTUMLAREN MÅSTE SKYDDAS

Bilaga I - Ramschema för Jägmästarprogrammet läsåret 2020/2021

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

2009 års säljakt. undersökningar av insamlat material

Sälfångst i svenska vatten

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

Möjlighet till fortsatta studier

Water management in Sweden

Rapport till Naturvårdsverket

Botnia-Atlantica Information Meeting

Möjlighet till fortsatta studier

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Mats Tysklind Kemiska institutionen, Umeå universitet

Undersökning av fällda vikarsälar

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

2011 års knubbsälsjakt

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Miljögifter i livsmedel intag och halter

Björnstammens storlek i Sverige 2013 länsvisa skattningar och trender

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Sofia Brockmark

Möjlighet till fortsatta studier

Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell

Rapport 2005:23. Geografisk variation i koncentrationer av dioxiner och PCB i strömming från Bottniska viken och norra egentliga Östersjön

Att använda marina däggdjur för att göra vetenskapsutbildning och vetenskap karriärer attraktiva för ungdomar

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Sälens matvanor kartläggs

2011 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material

Evaluation of "Tilførselsprogrammet" Programme for monitoring and modelling of contaminant loads and levels in Norwegian marine areas

Björnstammens storlek i Sverige 2017

Publikationer 2010 Berger U. & Bignert A.

Miljödata från sensorer och instrument på bojar och mätstationer

MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK

2008 års säljakt. Undersökningar av insamlat material. Enheten för Miljögiftsforskning. Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Ylva Lind

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Födosammansättning hos gråsäl (Halichoerus grypus) samt test av flotte för insamling av sälfekalier

SGUs arbete med havsplanering

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Transkript:

Publikationer 2006 Aspenberg, P., Forsling, B. & Helander, B. 2006. Gammal man gör så gott han kan. Vår Fågelvärld 3:18-19. Aulén, G., Ekberg, A., Helander, B., Hjulström, U., Mathson, K., Svensson, H. & Åkerman, M. 2006. Bruka skogen och klara havsörnen. 20 pp. Red.: Thor, B. Skogsstyrelsen. VTT, Vimmerby. Bignert, A. 2005. Fiskmuskel som indikator för dioxiner, dibensofuraner och dioxinlika PCB-er. Sakrapport till Naturvårdsverket, 2005-12-08. Bignert, A. 2006. Miljögifter i Östersjön - både framgångar och motgångar. Miljötoxboken, Formas. Bignert, A. & Nyberg, E. 2006. Provbankning - då, nu och i framtiden. In: Sötvatten. Årsskrift från miljöövervakningen. Naturvårdsverket, pp. 14-16. Bignert, A. & Nyberg, E. 2006. Underlag för revision av provbankningsprogrammet av fisk inom det nationella miljöövervakningsprogrammet för Sötvatten. Sakrapport till Naturvårdsverket. Överenskommelse 216 0431, Dnr 721-5819-04Mm. 2005-12-19. 33 pp. Bignert, A., Nyberg, E., Asplund L., Eriksson, U. & Wilander A. 2006. Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 2005. Report to the Swedish Environmental Protection Agency, 2006-03-31. 123 pp. Bignert, A., Nyberg, E., Greyerz, E., Brännvall, M.-L., Sundqvist, K., Wiberg, K. & Haglund, P. 2006. Miljögifter i biota. Bottniska viken 2005. Årsrapport från den marina miljöövervakningen. Umeå Marina Forskningscentrum (UMF). p. 28-31. Bisther, M. & Roos, A. 2006. Uttern i Sverige 2006. Världsnaturfonden WWF. Solna.39 pp. Braune, B., Outridge, P., Wilson, S., Bignert, A. & Riget, F. 2005. Temporal Trends. AMAP Assessment 2002: Heavy Metals in the Arctic. Chapter 5. Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP), Oslo, Norway. pp 84-106. Bäcklin, B.-M., di Gleria, C., Roos, A., Lind, Y. 2006. 2004 års avlysningsjakt på gråsäl. Undersökningar av insamlat material. Rapport till Naturvårdsverket, 2006-02-24, 11 pp. Bäcklin, B.-M., Roos, A. & Lind, Y. 2006. Pathological changes in organs from Baltic Grey seals (Halichoerus grypus) obtained from two years hunting. 20th Conference of the European Cetacean Society. Marine Mammals and Man in Coastal Ecosystems: Can they coexist? Abstract. p. 170. Bäcklin, B.-M., Roos, A., Lind, Y., di Gleria, C. 2006. Gråsälens hälsotillstånd. Bottniska viken 2005. Årsrapport från den marina miljöövervakningen. Umeå Marina Forskningscentrum (UMF). pp. 25-26. Chudzinska, M., Czekala, M., Roos, A., Ulbrych, L. & Wisniewska, D. 2006. Comparison between two breeding seasons (2004-2005) of Baltic Grey seal (Halichoerus grypus) in

Forsmark breeding station, Sweden. 20th Conference of the European Cetacean Society. Marine Mammals and Man in Coastal Ecosystems: Can they co-exist? Abstract. p. 99. di Gleria, C. 2006. Period of implantation and foetal growth in Baltic Grey seals. 20th Conference of the European Cetacean Society. Marine Mammals and Man in Coastal Ecosystems: Can they co-exist? Abstract. p. 163. di Gleria, C. 2006. Trends in reproductive biology of female Baltic Grey Seals (Halichoerus grypus) born between 1939 and 2002. Examensarbete Zoologiska Institutionen, Stockholms Universitet. Löpnummer: 2006:1, pp 28. Greyerz, E. 2006. Koncentrationer av klorerade och bromerade kolväten, dioxiner och metaller i fisk från Norrbottens län år 2005. Analysrapport från RSL. Nr 1:2006. Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm. 10 pp. Hailer, F., Helander, B., Folkestad, A., Sergei, A., Ganusevich, S., Garstad, S., Hauff, P., Koren, C., Nygård, T., Volke, V., Vila, C. & Ellegren, H. 2006. Bottlenecked but longlived: high genetic diversity retained in white-tailed eagles upon recovery from population decline. Biology Letters. doi: 10.1098/rsbl.2006.0453. Hall, A.J., Jepson, P.D., Goodman, S.J. & Härkönen, T. 2006. Phocine distemper virus in the North and European Seas - Data and models, nature and nurture. Biological conservation 131:221-229. Harding, K.C. Härkönen, T., Helander, B. & Karlsson, O. 2006. Status of Baltic grey seals: Population assessment and risk analysis. NAMMCO Scientific Publications. Helander, B. 2006. Havsörn. Bottniska viken 2005. Årsrapport från den marina miljöövervakningen. Umeå Marina Forskningscentrum (UMF). p. 27. Helander, B. 2006. Using raptors as environmental sentinels: monitoring of the white-tailed sea eagle Haliaeetus albicilla in Sweden. Workshop on the development of an EU raptor monitoring network. 5-7 oktober 2006, Scopello, Italien. Holm, E., Leisvik, M., Ranebo, Y., Wallberg, P., Wallberg, L., Odsjö, T. & Mortensen, P. 2005. Radioactivity in seals from the Swedish Coast. Scientific trends in radiological protection of the environment: a selection of invited contributions to Ecorad 2004. Edited by F. Bréchignac and B.J. Howard. - Fontenay-aux-Roses Cedex: Institute de Radioprotction et de Sûreté Nucléaire 2005. - 167 pp. (Collection colloques), p 85-95. Härkönen, T. 2006. Phoca vitulina - knubbsäl (Kalmarsundbeståndet). Faktablad, ArtDatabanken SLU. Härkönen, T. 2006. Phoca hispida botnica - vikare. Faktablad, ArtDatabanken SLU. Härkönen, T. 2006. Populationsutvecklingar av knubbsäl i Kalmarsund. Sakrapport till Naturvårdsverket och Airicole. 2006-03-16. 10 pp. Härkönen, T., Dietz, R., Reijnders, P., Teilmann, J., Harding, K., Hall, A., Brasseur, S., Siebert, U., Goodman, S.J., Jepson, P.D., Rasmussen, T.D. & Thompson, P. 2006. A

review of the 1988 and 2002 phocine distemper virus epidemics in European harbour seals. Dis. Aquat. Org. 68:115-130. Karlsson, O. 2006. ID-kort på sälar. HavsUtsikt 3:6-7. Karlsson, O. & Helander, B. 2006. Gråsäl. Bottniska viken 2005. Årsrapport från den marina miljöövervakningen. Umeå Marina Forskningscentrum (UMF). pp. 23-24. Karlsson, O. & Helander, B. 2006. Counting the invisible. A comparison between estimates of the size of the Baltic Grey seal population derived from traditional counts during moult and photo-identification using mark recapture technique. 20th Conference of the European Cetacean Society. Marine Mammals and Man in Coastal Ecosystems: Can they co-exist? Abstract. p. 56-57. Karlsson, O. Helander, B. & Bäcklin, B.-M. 2006. Inventering av gråsäl vid svenska Östersjökusten 2005. Sälinformation 2006:1. Naturhistoriska riksmuseet. Stockholm. 28 pp. Lind, Y., Bignert, A. & Odsjö, T. 2006. Decreasing lead levels in Swedish biota revealed by 36 years (1969-2004) of environmental monitoring. J. Environ. Monit., 8, 824-834. Lundstedt-Enkel K., Asplund L., Nylund K., Bignert A., Tysklind M., Olsson M. and Örberg J. 2006. Multivariate data analysis of organochlorines and brominated flame retardants in Baltic Seaguillemot (Uria aalge) egg and muscle. Chemosphere. 65: 1591-1599. Lundstedt-Enkel K., Johansson, A.-K., Tysklind M., Asplund, L., Nylund K., Olsson M. and Örberg J. 2006. Multivariate data analysis of chlorinated and brominated contaminants and biological characteristics in adult Sea guillemot (Uria aalge) from the Baltic Sea. In: Studies Regarding Persistent Environmental Pollutants in the Baltic Sea Biota. Doctoral Thesis, Faculty of Science and Technology, Uppsala University. ISSN 1651-6214 ; 125, paper I. Lundstedt-Enkel K., Lek P., Lundstedt T. and Örberg J. 2006 QSBMR -Quantitative structure biomagnification relationships: physicochemical and structural descriptors important for the biomagnification of organochlorines and brominated flame retardants. Journal of Chemometrics. 20: 392-401. Lundstedt-Enkel K., Lek P. and Örberg J. 2006 QSBMR - Quantitative structure biomagnification relationships: physicochemical and structural descriptors important for the biomagnification of organochlorines and brominated flame retardants. In: Studies Regarding Persistent Environmental Pollutants in the Baltic Sea Biota. Doctoral Thesis, Faculty of Science and Technology, Uppsala University. ISSN 1651-6214 ; 125, paper IV. Lundstedt-Enkel K., Tysklind M., A.-K., Asplund, L., Nylund K., Olsson M., Bignert, A. and Örberg J. 2006. Organochlorines and brominated flame retardants in Baltic Sea guillemot (Uria aalge) egg and muscle. In: Studies Regarding Persistent Environmental Pollutants in the Baltic Sea Biota. Doctoral Thesis, Faculty of Science and Technology, Uppsala University. ISSN 1651-6214 ; 125, paper II. Lundstedt-Enkel K, Tysklind M., Trygg, J., Schüller, P., Asplund L, Nylund K, Eriksson, U., Häggberg, L., Odsjö, T., Hjelmberg, M., Olsson M and Örberg J. 2006. A

statistical resampling method to calculate biomagnification factors exemplified with organochlorine data from herring (Clupea harengus) muscle and guillemont (Uria aalge) egg from the Baltic Sea. In: Studies Regarding Persistent Environmental Pollutants in the Baltic Sea Biota. Doctoral Thesis, Faculty of Science and Technology, Uppsala University. ISSN 1651-6214 ; 125, paper III Marcy, S., Dietz, R., Bignert, A. et al. 2005. Conclusions and Recommendations. AMAP Assessment 2002: Heavy Metals in the Arctic. Chapter 7. Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP), Oslo, Norway. pp 128-138. Noël, M. 2005. Relative distribution of some POP's in various tissues of the Baltic grey seal and implications of blubber thickness and condition to explain variation of contaminant concentrations in blubber. Epreuve préparatoire au DEA en Sciences, orientation biologie animale (2004-2005). Université de Liège, Dpt des Sciences et gestion de l'environment. Laboratoire d'océanologie. Swedish Museum of Natural History, Contaminant Research Group. 59 pp. Odsjö, T. 2006. The environmental specimen bank, Swedish Museum of Natural History - A base for contaminant monitoring and environmental research. J. Environ. Monit., 8, 791-794. Odsjö, T., Bignert, A., Räikkönen, J., Galgan, V., Petersson, L. & Mörner, T. 2006. Time trends of metals in liver, kidney and muscle of moose (Alces alces) from Sweden, 1980-2004. Swedish monitoring programme in terrestrial biota. Rapport till Naturvårdsverket, 2006-05- 24. 41 pp. Odsjö, T., Räikkönen, J & Bignert, A. 2006. Time trends of metals in liver and muscle of reindeer (Rangifer tarandus) from northern and central Lapland, Sweden, 1983-2004. Swedish monitoring programme in terrestrial biota. Rapport till Naturvårdsverket, 2006-05- 17. 33 pp. Roos, A. 2006. Ekorren i Sverige. Panda 1:10-11. Roos, A. 2006. Häftiga djur i Afrika. Museosaurien Nr 1, 3-5. Roos, A. 2006. Utter. Museosaurien Nr 2, 3-5. Roos, A. 2006. Tumlaren - den minsta valen i svenskt vatten. Museosaurien Nr 2, 12-13. Roos, A. 2006. Enzo - Sveriges förstfödda gorilla. Museosaurien Nr 3, 3-5. Roos, A. 2006. Schimpanser. Museosaurien Nr 3, 10-11. Roos, A. 2006. The grey seal (Halichoerus grypus). Breeding project in Sweden: 1980-2006. 20th Conference of the European Cetacean Society. Marine Mammals and Man in Coastal Ecosystems: Can they co-exist? Abstract. p. 113. Räikkönen, J., Bignert, A., Mortensen, P. & Fernholm, B. 2006. Congenital defects in a highly inbred wild wolf population (Canis lupus). Mamm. Biol. 71(2):65-73.

Stensland, E., Carlén, I., Särnblad, A., Bignert, A. & Berggren, P. 2006. Population size, distribution and behaviour of indo-pacific bottlenose (Tursiops aduncus) and humpback (Sousa chinensis) dolphins off the south coast of Zanzibar. Marine Mammal Science, 22(3):667-682. Österblom, H., Casini, M., Olsson, O. & Bignert, A. 2006. Fish, seabirds and trophic cascades in the Baltic Sea. Mar. Ecol. Prog. Ser. 323:233-238.