Övervakning av havsörn Miljögifter, inventering, naturvård & framtiden?

Transkript

1 Övervakning av havsörn Miljögifter, inventering, naturvård & framtiden? Foto: Sture Orrhult

2 Foto: Johan Westerlund

3 2018: 31 aktiva revir Gefle Dagblad 1985 Folket 1989 Expressen 1987

4

5 Utbredning av havsörn Ca 40 par

6 Skydds- och stödåtgärder Boplatsskydd Boplatsvalsundersökningar Vinterutfodring (Uppfödning i fångenskap, ej realiserat) (Utplanteringar, ej realiserat) Projekt Havsörn/ Naturskyddsföreningen Forskningsinriktad verksamhet Inventeringar av häckande beståndet, kontroll av reproduktionsutfall Miljögiftsundersökningar, koppling till reproduktionsutfall Födoval och näringsekologi Internationellt färgringmärkningsprogram Undersökningar av funna, döda havsörnar

7 Forskning Miljöövervakning Bevarandebiologi Förvaltning & tillsyn

8 REPRODUKTION HOS HAVSÖRN I RELATION TILL MILJÖGIFTER Naturvårdsverket: NMÖ, RMÖ, (ÅGP) Sveriges Officiella statistik HMD, god miljöstatus Produktivitet + skaltjocklek 2012 HELCOM, core indicator 2018 FORSKNING Effekter av miljögifter Populationsekologi Arkiv, databaser och datalagring FÖRVALTNING Exploateringar (vindkraft, väg, järnväg, täkter) Skogsbruk Rättsliga prövningar

9 Aktörer inom havsörnsövervakningen Naturvårdsverket Naturskyddsföreningen Skärgårdsstiftelsen Länsstyrelserna Utförare: Ideella föreningar Skogsstyrelsen Kommuner Inventerare & medhjälpare

10 Toppkonsument! Långlivad! Revirtrogen! Surgubben H8034, född 1979, död 2012

11 BRA: Trender Effekter Välstuderad matris Havsörn som indikatorart SVÅRIGHETER Insamling Kostsamma analyser

12 Samband melland DDE & PCB och havsörnsreproduktion Swedish Baltic Coast

13 Parametrar i övervakningen 1. Andelen reproducerande par 2. Kullstorlek 3. Produktivitet = antal ungar per kollat par Miljögifter i insamlade ägg

14 SER BRA UT, ELLER? Eg Östersjön Bottniska viken

15 Eg Östersjön Kullstorlek: INTE i nivå med referensnivån Lägre produktivitet i beståndet i Bottenhavet Bottniska viken

16

17 DDE är fortfarande ett relevant problem! Kust: 9% > 120 ppm Kust: 64% > 50 ppm Analyserade ägg (n = 228)

18

19 sddt (DDT, DDE, DDD) PCB, sum of 7 congeners Polybrominated diphenyl ethers Perfluorinated carboxylic acids Logaritmisk-skala!

20 Faxneld S et al (2016) Temporal trends and geographical differences of perfluoroalkyl acids in Baltic Sea herring and whitetailed sea eagle eggs in Sweden. Environmental Science & Technology In press doi: /acs.est.6b03230

21

22

23 Stockholms läns kusttrakter

24

25 Havsörnsrevir har ofta väldigt lång kontinuitet Bäst-före-datum? Aktivt bo? INTE SÄRSKILT TILLÄMPBART!

26 Utbredning och förekomst Områdesskydd 34 % av reviren har någon form av områdesskydd (8-62% på länsnivå) Förekomst i 282 olika skyddade områden SNF: minst 26 reservat + 26 fågelskyddsområden avsattes för havsörn Undviker bebyggelse (=störning) Exploateringsärenden Strandskydd Friluftsliv, vandringsleder, restaureringsåtgärder Skogsbruk Hänsynskrävande planering

27 Naturvård och artskydd Mål: långsiktigt ÅGP 1000 par Uppnås högst sannolikt. Återkolonisering av tidigare utbredningsområde Går i viss mån långsammare än förväntat Fortsatt förtätning i kärnområden Förhöjd mortalitet orsakad av mänsklig påverkan Blyförgiftning, tågkollisioner, vindkraft Stora rovfåglar: flertal praxisdomar gällande artskydd Avsaknad av storskalig planering för t.ex. vindkraft & master

28 Havsörn Haliaeetus albicilla Rödlistan: NT (Nära hotad) Nästa rödlista 2020: Least concern??? Vad händer då?

29

30 Lst egen personal: Västernorrland, Värmland Lst avtal med: Blekinge, Gävleborg, Kalmar Västerbotten LONA: Piteå+Luleå kommun Geografiskt - Kust och inland Finansiering - NMÖ - Lst (RMÖ, ÅGP m.m.) - NF/Projekt Havsörn - Skärgårdsstiftelsen - Fonder NMÖ NMÖ Naturskyddsföreningen/Projekt Havsörn: Övriga områden, i synnerhet inlandet

31

32 Är tidigare styrkor nu problem? Flera finansiärer/verksamhetsutövare med olika intressen Problem: indikator och bedömningsområden inom HMD Nyttjanderätt och användande av data? Hög grad av citizen science Svårt att rekrytera nya Kvalitetssäkring och krav på ideell arbetskraft Olika behov på nationell kontra regional nivå Miljögifter vs. förekomstuppgifter Utförararnas engagemang till stor del baserat på bevarandebiologi (och inte miljöövervakning)

33 Prioriteringar? Behov av information? Prövningar av olika slag Avverkningar, master, vindkraft Hur stort är behovet och vem ska betala? Hantering av artuppgifter Synkronisering av rovfågelövervakning Ökad koordinering och kvalitetsförbättring Adaptiv övervakning

34

35