Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön

Transkript

1 Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön Anders Bignert, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Suzanne Faxneld Enh. F. Miljöforskning och Övervakning, Naturhistoriska riksmuseet 1 KSLA :45~11:15

2 2 lokaler (sillgrissla, strandskata, fisktärna) 20 lokaler 2 (8) lokaler 2 lokaler 3 lokaler 3 lokaler 2

3 Klassifikation av miljökvalitet Åtgärder bör vidtas EQS > EAC, background concentration other limits e.g. tolerance limits for human consumption, official environmental objectives

4 TISS :11, map spcb, ug/g lipid w., herring muscle spcb i strömmingsmuskel (ug/g fettvikt) Harufjarden Angskarsklubb Landsort Utlangan Fladen Bignert, A, Danielsson S., Faxneld S., Nyberg E., Berger U., Borg H., Eriksson U., Holm K., Nylund K., Haglund P. (2012) Comments pia :23, Concerning psscol the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota. Report to the Swedish EPA, Chemical analyses at ITM, Stockholm University.

5 CB-153 T ISS :27, CB-153 Bignert, A, Danielsson S., Faxneld S., Nyberg E., Berger U., Borg H., Eriksson U., Holm K., Nylund K., Haglund P. (2012) Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota. Swedish EPA, Chemical analyses: ITM, Stockholm University.

6 CB-153 T ISS :14, CB153 Jörundsdóttir H, Bignert A, Svavarsson J, Nygård T, Weihe P, Bergman Å (2009) Assessment of emerging and traditional halogenated contaminants in Guillemot (Uria aalge) egg from North- Western Europe and the Baltic Sea. Science of the Total Environment, 407(13):

7 DDE, PCB, HCH, HCB Minskande halter för samtliga ämnen Generellt högre halter i Östersjön jämfört med västkusten

8 Kvicksilver strömmingsmuskel ng/g våtvikt Medelvärde Högst halt vid Lagnö Högre halter även Bottenviken Analyserat av: ITM, Stockholms universitet

9 Hg, ug/g ww Hg, ng/g ww., weight adj (300 g), perch muscle n(tot)=6778,n(yrs)=37 m=496 (473,521 ) slope=-.42%(-.85,.01) SD(lr)=2.2,.70%,10 yr power=1.0/.82/5.0% y(05)= 460 ( 421, 503) r2=.10, p<.051 tao=-.23, p<.047 * SD(sm)=1.7, p<.005,3.7% 212 years to reach below critical level of: 220 ng/g ww (Year: 2217) 5th percentile pia :54, Hg_tot_p Year

10 Hg (adj. 300 g) No=.412 Sw=.498 Fi= Lakes ng/g ww T ISS :21, Hg_300_gr 250 km > < 100 Miller A, Bignert A, Porvari P, Danielsson S, Verta M (2013) Mercury in perch (Perca fluviatilis) from Sweden and Finland. Water, Air and Soil Pollution. DOI: /s x. In Press.

11

12 Bly i strömmingslever ug/g torrvikt Analyserat av: ITM, Stockholms universitet Medelvärde Högst halter vid Ängskärsklubb (norra Egentliga Östersjön), Kullen (västkusten) och södra Egentliga Östersjön

13 Analyserat av: ITM, Stockholms universitet Minskande halter på alla lokaler (3-6% per år) Halterna av bly ligger under det föreslagna gränsvärdet (1 ug/g våtvikt helkropp)

14 Kadmium strömmingslever ug/g torrvikt Medelvärde Analyserat av: ITM, Stockholms universitet Högst halter i Bottenhavet 3-4 ggr högre koncentration i Östersjön jmf med västkusten

15 Analyserat av: ITM, Stockholms universitet Inga generella trender Halterna av kadmium ligger under det föreslagna gränsvärdet

16 Bromerade flamskyddsmedel (ng/g fettvikt), sillgrissleägg Bignert, A, Danielsson S., Faxneld S., Nyberg E., Berger U., Borg H., Eriksson U., Holm K., Nylund K., Haglund P. (2012) Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota. Swedish EPA. Chemical analyses Stockholm Univ.

17 Bromerade flamskyddsmedel - strömmingsmuskel ng/g fettvikt Analyserat av: ITM, Stockholms universitet Medelvärde Högre halter i strömming från Östersjön jmf med västkusten

18 Analyserat av: ITM, Stockholms universitet Perfluorerade ämnen Medelvärde Högre koncentrationer av PFOS i Östersjön jmf med västkusten Ökande halter av PFOS sedan 80-talet i strömming från Bottenhavet och E Östersjön. Ökande halter i sillgrissla sedan 70-talet, minskning indikeras sedan 2002.

19 Analyserat av: ITM, Stockholms universitet Ökande halter av PFOA i strömming från Bottenhavet och Eg. Östersjön

20 Analyserat av: ITM, Stockholms universitet Ökande halter av långkedjiga karboxylsyror, ex. PFUnDA, i strömming från Bottenhavet och Eg. Östersjön och i sillgrissla

21 Analyserat av: Institutionen för Material och Miljökemi, Stockholms universitet Hydroxylerade bromerade ämnen (OH-PBDE er) Kan störa fettmetabolismen Ökande halter av hydroxylerade bromerade ämnen i strömming från Bottenhavet och Eg. Östersjön

22 Analyserat av: ITM, Stockholms universitet Siloxaner Möjlig risk för fertilitetsstörning (KemI, 2004) Möjligen carcinogen (US EPA, 2003) Kosmetika, deodoranter, tvål, livsmedeltillsats etc Ökande koncentrationer av Siloxaner i strömming från Bottenviken och n E Östersjön

23 Miljögiftbelastning Risk för topp-konsumenter Varierar miljögiftsbelastningen över tid/ mellan regioner? Är koncentrationerna i fisk för höga för att äta? Lead, Hur gör vi geografiska jämförelser? Hur hanterar vi osäkerhet? Pb ug/g dry wt < 2.5 T ISS :11, pbm00

24 spah spah ng/g dw > < 50 TISS :21, spah Qianfen Xiao, Yajie Sun, Elisabeth Nyberg,, Anders Bignert. NECC Åbo, June 2012

25 Längd (cm) Sw. West coast Growth curve 5 Koncentration spah 4 Längd (cm) Ålder (år) Baltic Proper Cd (ug/g) Growth curve 0 Ska Before Ska After Bal Before Bal after Ålder (år) Xiao, Q., Sun Y., Nyberg E., Bignert A. (2012) Confounding factors to consider at monitoring of contaminants in Blue mussels. NECC Åbo, June 2012

26 ~ 40 Risk 5 4 Cd (ug/g) 3 2 Miljöbelastning 1 0 Ska Before Ska After Bal Before Bal after

27 3.5 TCDD equivalents, ng/g fat, Guillemot SD(lr)=.17,6.1%,12 yregg, early laid r2=.97, p<.001 * tao=-.91, p<.001 * SD(sm)=.15, p<.025 * slope=-9.9%(-14,-5.6) power=.64/.64/6.1% r2=.78, p<.001 * spcb % /yr pia :15, PSSU T ISS :11, tiss T ISS :12, tiss pia :49, dxu2 Analyserat av: Kemiska institutionen, Umeå universitet

28 Dioxiner strömmingsmuskel pg WHO-98 TEQ/g fettvikt Analyserat av: Kemiska institutionen, Umeå universitet Medelvärde Högre halter i strömming från Bottenhavet jmf med övriga Östersjön och på västkusten

29 TCDD-EQV pg/g ww DL_PCB+PCDD/F Strömming 20 cm 6 5 A) TCDD-EQ(98) w.w. vs length b=.023 (.013,.033) r2=.83, p<.002 * b=.091 (.026,.156) r2=.72, p<.016 * b=.296 (.125,.467) r2=.80, p<.007 * b=1.42 (.944,1.90) r2=.92, p<.001 * Sprat 13 cm Fladen Utlangan Almagrundet Bottenhavet Length (cm) pia :54, T D_ww_size Miller A, Bignert A, Nyberg E, Cantillana T, Aune M (2012) Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön? Havet 2012.

30 Risk för toppkonsumenter Miljögiftsbelastning

31 300 ppb = maximum acceptabel koncentration i blod Aritmetiskt medelvärde m 95% KI TARGET LEVEL Geometriskt medelvärde m 95% KI

32 Ett medelvärde ger inte hela sanningen! Av 20 miljoner människor kommer 7.9%, nästan 1.6 miljoner att överskrida gränsvärdet på 300 ppb 2.4% > människor > 400 ppb 0.72% 148 > människor 149 > 500 ppb

33 Sammanfattning Metaller: Bly minskar i alla matriser Kadmium och kvicksilver visar inga generella trender Halterna av bly och kadmium ligger under de föreslagna gränsvärdena Kvicksilver överskrider (det nya mkt stränga) gränsvärdet i Bottenviken och Bottenhavet, ligger nära gränsvärdet i Östersjön och på västkusten men är betydligt lägre än i våra insjöar

34 Organiska miljögifter: Sammanfattning DDE, PCB, HCH, HCB uppvisar minskande halter i Östersjön och på västkusten HBCDD och dioxiner uppvisar inga generella trender Perfluorerade ämnen ökar i strömming i Östersjön PFOS har ökat i sillgrissla sedan 1960-talet men en minskning indikeras sedan 2002 Hydroxylerade bromerade ämnen ökar i strömming i Östersjön Siloxaner ökar i strömming i Östersjön

35 TACK!! NATURVÅRDSVERKET Aroha Miller, NRM Henrik Dahlgren, NRM Mats Hjelmberg, NRM Ulla Eriksson, ITM Urs Berger, ITM Hans Borg, ITM Karin Holm, ITM Peter Haglund, UmU