Medlemsinformation nr 83

bladet Medlemsinformation nr 83 Juni 2013 Innehåll: Hej alla glada SSL-medlemmar! Redaktörens sida Information från ordförande; Karin Karlsson Minnesanteckningar från olika föredrag på Rikssymposiet i Solna: Ont i själen hur lär man sig då? (C. Jenninger); Gunilla Bäckman. Undervisning på sjukhus-reflektioner (minst 20 st.) utifrån ett skolledarperspektiv (B. Olsson); Karin Svensson. Referat från Kenneth Drougge (SPSM) och Betty Malmberg (Utbildningsutskottet) anförande; Anders B. Lindström. SPSM och Skolverket svarar på frågor ; Karin Karlsson. En tillbakablick på dag 2 på Symposiet ; Karin Lönn. Samt En hälsning till Sjukhuslärarföreningen ; Thord Bäckman. Information från HOPE; Agneta Grunditz och Elisabeth Karelid Rapport från Lekterapeuternas Riksmöte; Ann Eriksson Information! Sjukhusskolan i Uppsala har skickat in ett yttrande avseende SOU 2012:76 till Utbildningsdepartementet; Björn Olsson. Presentation av SSL:s Styrelse. O Boy, Sjukhuslärarnas visa som sjöngs på Rikssymposiet; Jonas Linge. Till eftertanke, Sören Kirkegaard; Agneta Lindh Wennefjord Slutord, Agneta Lindh Wennefjord OBS! Nästa Stoppdatum är den 10 oktober 2013. Besök vår hemsida: www.sjukhuslararforeningen.se

Redaktörens sida! Utanför mitt fönster dignar det lilla syrenträdet av ljuslila blommor och sprider en alldeles ljuvlig doft vida omkring. Sommaren är återigen här och som alltid ligger en stor förväntan i luften. Vi har en lång räcka av dagar framför oss då vi får tillfälle till återhämtning, kanske rentav resa bort och byta miljö ett tag, och samtidigt få möjlighet att ladda våra personella batterier. Efter en lång sträng vinter är den ljusa svenska sommaren en förmån som ingen kan ta ifrån oss. Så ut och ta för er av sommarens alla dofter genom sköna promenader under ljumma sommarkvällar, morgonfika med fågelkvitter i bersån eller på balkongen, kanske följt av ett svalkande dopp i böljan den blå. Och glöm inte jordgubbarna! De är otroligt järnrika och ger oss den energi vi så väl behöver inför det kommande läsåret. Det har varit ett roligt och annorlunda läsår. Annorlunda på så sätt att förutom arbetet med eleverna, vilket jag prioriterar och rankar allra högst, så har förberedelserna inför vårens Rikssymposium varit i fokus under detta läsår. Det har varit ett gediget arbete att få allt att klaffa in i minsta detalj, men med det goda samarbetet och glada humöret alla i styrelsen besitter ordnade det sig, och efter all positiv feedback vi fick från er kära medlemmar efter Symposiet blev vi ytterlgare stärkta. Det tackar vi för, och hoppas nu på att några ute i landet vill ta över stafettpinnen för att arrangera 2015 års Rikssymposium. Vi i styrelsen ställer självklart upp med goda råd samt tips för att slippa hamna i tråkiga fällor. Höstens första styrelsemöte skall bland annat ägnas åt att gå igenom era utvärderingar mer noggrant, samt viktigt framåtsyftande arbete för medlemmarnas bästa, och ni kommer givetvis att få mer information från oss efter det mötet i höstens första nummer av SSL-bladet. Passa också på att ta en titt då och då på vår hemsida; www.sjukhuslararforeningen.se för att uppdatera er på vad som är på gång. Där kan ni också läsa vår verksamhetsberättelse och annat som berördes på Riksmötet samt se styrelsesammansättningen. Ta också för vana att berätta om vår sjukhuslärarförening, SSL, för nya kollegor och få dem med i vår förening. Varje ny medlem är betydelsefull, och kan tillföra något friskt och gott till vår förening. Inne i tidningen kan ni läsa hur stor procent vi sjukhuslärare utgör av hela Sveriges lärarkår eller rättare sagt liten procent! Så välkommen in i bladet! Den här gången finns mycket skrivet från SSL:s Rikssymposium, men här finns också en rapport från Lekterapeuternas Riksmöte i Eskilstuna, ett yttrande avseende SOU 2012:76 från Sjukhusskolan i Uppsala till Utbildningsdepartementet, samt senaste nytt från HOPE förstås! Citat från en gata i Tampa, Florida, USA. Inskickat av Helena Frank, Uppsala. Jag önskar Dig en trevlig lässtund med detta sommarnummer av SSL-bladet! Agneta Lindh Wennefjord, redaktör, SSL-bladet E-post: agneta.lindh.wennefjord@akademiska.se

Information från ordförande Juni 2013 nummer 83 2013 års rikssymposium har avverkats - med bra uppslutning som vanligt. Allt positivt i utvärderingarna visar hur viktiga SSLs symposium är. (Se rapporter på annan plats.) Nu går vi dessutom vidare in i nästa femtioårsperiod sedan sjukhusundervisningen blev lagstadgad! Med tanke på detta kan jag inte låta bli att citera det motto som nye HOPEpresidenten, Jan Haverkate, presenterade för Europas sjukhuslärare när han tillträdde i höstas: Tänk stort och agera i det lilla. Agera i det lilla - Att bry sig om de små detaljerna, hamnar vi automatiskt i, vi som gillar arbetet med elever som drabbats av ohälsa. Det är en självklarhet att göra det lilla extra både för barn och för deras föräldrar tills de orkar själva. Har de extra skolböckerna kommit? Skickade skolan arbetsuppgiften till eleven, det som skulle göras hemma? Gjorde the study buddy läxorna tillsammans med den sjuka eleven? (Study buddy är en företeelse i Holland som innebär särskilt utvalda elevstödjare för elever som råkat ut för sjukdom något för oss att ta efter kanske?!) Vi är helt enkelt professionella i att bry oss om detaljer kring våra elever. Vi satsar mycket på det! Tänk stort måste löpa parallellt. Det kan handla om olika nivåer: Elevnivå, så klart. Att tänka stort kring en elev handlar förstås om tron på tillfrisknade, men också om studieresultat och livskvalitet för en elev som inte får tillbaka full hälsa. Organisatorisk och ekonomisk nivå. Hur skapas förutsättningar för att varje elev med somatisk eller psykisk ohälsa? För att vi ska kunna agera i det lilla måste det stora, ramarna runt omkring, fungera! Fungerande ramar innebär o tillräcklig ekonomi, o god organisation, o tid för samverkan med berörda, o inlyssnande, förstående skolledare som ger uppbackning och pedagogisk ledning o kompetensutveckling och o frihet att undervisa utifrån elevens förutsättningar.

Den kommande perioden måste vi tänka stort - tänka utanför vår lilla sjukhusskola för att ännu ett trappsteg i utvecklingen ska kunna byggas till en perfekt sjukhusskola. Det är inte vår sak att bygga det där sista, men det är vår gemensamma sak att fortsätta att berätta, beskriva! Vi ser vad som är barnets bästa när de drabbats av ohälsa. Vi orkar berätta tills elever och deras föräldrar orkar själva. Ett erbjudande har nått SSL:s styrelse att samlas till frukostmöte i riksdagen i höst för att beskriva. Detaljerna är inte klara, men vi har mentalt börjat förbereda oss. Det finns så mycket positivt att peka på från vår egen erfarenhet men också från olika rapporter. (Det enda negativa jag kommer ihåg är en kommentar från en lärare i hemskola: Sjukhusskolan måste profilera sig bättre och visa upp vilken fantastisk resurs den utgör, Sjukhusundervisning i Sverige en utvärdering, SIH 1995) Sommaren närmar sig! Njut först av våren med blommor och fågelsång! Vila sedan ditt huvud och din själ och samla nya krafter under sommarlovet. I höst tar vi nya tag! Varma hälsningar från Karin Karlsson karin-elisabet.karlsson@kalmar.se Tfn: 0480 45 33 28, 819 85 Mobil: 070 43 382 43 Citat från en gata i Tampa, Florida, USA. Inskickat av Helena Frank, Uppsala.

Sammanfattning av föredrag på Rikssymposiet för Sveriges Sjukhuslärare i Solna den 15-16 april 2013 Ont i själen hur lär man sig då? En mycket personlig skildring av en pappa som miste sin son efter att sonen under många år varit utsatt för mobbing av skolkamrater och som möttes av lärares okunskap och bristande omdöme samt en skolledning som brister i ansvar. Att vara förälder till ett barn som väljer att ta sitt liv - hur gör man då? Claes Jenninger väljer att berätta och han berörde oss alla med sin sorg över att ha mist sonen Måns 13 år, och med sin frustration över att skolan brustit i sitt ansvar gentemot Måns. Claes Jenninger skriver och föreläser om hur det kan gå så fel, vem bär ansvaret och vad behöver förändras och synliggöras för att ett barn som Måns skulle ha valt att leva i stället. Mobbing är ofta orsaken till att ett barn väljer att ta sitt liv. (enl. Jenninger). Måns hade oturen att möta en mycket oförstående lärare, i samband med familjens flytt och byte av skola. Lärare som inte kunde bemöta och använda föräldrarnas information om sonen på ett professionellt sätt. Måns 9 år placeras i en faddergrupp, som mer stjälper än stärker honom i hans nya skolsituation. Måns som gillar konst, musik och underhållning samt är elev med stort rättvisepatos hamnar i ett sammanhang där mycket prat om våld, missbruk förekommer och som skapar mycket funderingar i honom. Han blir även biten och dragen i håret, utifrån att han ger tillbaka ger läraren honom inget stöd. Måns väljer att isolera sig. Inför år 6 byter Måns åter skola, året är 2003 och Måns saknar kamrater och det stöd en kamrat kan innebära. Måns känner sig otrygg och vill ta med en kniv till skolan. Här väljer jag att stanna upp.. Får man göra så här på skolan undrar Jenninger? Självklart inte tänker jag och ni och vi som lyssnade på Claes Jenninger. Var fanns riktlinjerna kring elev- lärarstöd och handlingsprogram, åtgärdsprogram och verksamhetsplaner kring elever i behov av stöd och vid kränkande behandling och behov skyddande insatser. Vilket ansvar hade och har rektor/skolledningen. Vilka är rättigheterna och skyldigheterna undrar Jenninger? - Kan olika skolor tolka skollagen olika tänker jag och säkert ni också som var med och lyssnade.

Varför gjordes ingen anmälan till skolverket - Varför kände skolan ingen skuld? När blir en förälders kamp för sin son mer till en nackdel än fördel? Frågorna är många. Det tragiska som hände Måns får inte upprepas Claes Jenninger är pappa till Måns Jenninger har mycket mer att berätta och kan kontaktas på www.jenninger.se Där finns skolverkets rapport och information kring mobbing. Han har även skapat en hemsida, Måns Jenningers minnesfond. Så Måns lever vidare Sammanställt av Gunilla Bäckman, sjukhuslärare BUP-Västerås E-post: gunilla.backman@vasteras.se https://www.facebook.com/claes.jenninger http://www.youtube.com/watch?v=onqe8n5m524 http://www.expressen.se/noje/hellstrom-hedrar-dodsmobbade-mans/ BRIS hjälptelefon 020-116 111 Jourhavande kompis 020-222 444 Nationella hjälplinjen 020-220 060

Björn Olsson: Undervisning på sjukhus reflektioner (minst 20 st.) utifrån ett skolledarperspektiv. Björn berättar att han de senaste 5 åren arbetat som biträdande rektor för sjukhusskolan i Uppsala. En viss del av hans tjänst har omfattat undervisning och det har gett en särskilt god inblick i den dagliga verksamheten tycker han. Till sommaren går Björn i pension och detta är en del av de funderingar och fakta som han kommer att lämna till sin efterträdare och som han vill dela med sig av till oss. I Sverige finns idag ca 140 000 lärare, av dessa arbetar ca 140 på sjukhus! Vår grupp utgör alltså 0,1 % och vi får jobba tufft för att bli synliga i skol-sverige, säger Björn. Nåväl, här kommer de (kanske) 20 reflektionerna som jag uppfattat dem! 1 Pedagogerna på sjukhusskolan måste ha ett specialpedagogiskt förhållningssätt, då vi arbetar med barn som under en period är Barn i behov av särskilt stöd. Det är viktigt att pedagogerna har fingertoppskänsla i mötet med eleverna, men även i de dagliga möten som man har med föräldrar. Man måste ha en god socialt kompetens och kunna samverka med både hemskolorna och vården. I sjukhusskolorna ska de bästa pedagogerna/lärarna arbeta, anser Björn. 2 Det är inte självklart att lärarna ska vara specialpedagoger eller speciallärare. Vi ska erbjuda bredd när det gäller ämnen och elevernas ålder. Det är bra om varje arbetslag på sjukhusskolorna har en specialpedagog ibland sig då dessa kan hjälpa till med miljöanpassning i hemskolan. 3 När det gäller lönesättning kastar Björn ut en brandfackla när han säger att det är svårt att jämföra oss med pedagoger i vanliga skolan. Han önskar hjälp med argument för att vi ska vara högt avlönade! 4 Samma sak när det gäller om vi ska vara anställda på ferie eller semestertjänst. Vårt uppdrag är sådant, säger Björn, att det skulle fungera med semestertjänst, för att kunna erbjuda eleverna mera tid att nå måluppfyllelse. 5 Björn har ställt en fråga till Skolverket om möjligheten att sjukhuslärare kan vara en karriärstjänst. 6 Lärarlegitimation: Björn anser att det är ett bekymmer att vi inte tillhör det obligatoriska skolväsendet och att det därför inte krävs lärarlegitimation. Han hänvisar till den pågående utredningen och har uttryckt detta till utredarna.

7 Fortbildning: Vi, som alla lärare behöver fortbildning, både ämnesfördjupning och runt vårt speciella uppdrag. Det är svårt att skapa en gemensam fortbildning för vår grupp och han berömmer SSL som skapar möjlighet till fortbildning genom att vi anordnar våra symposier. 8 Pedagogik/didaktik: Björn tackar Kenneth Drugge på SPSM för att han gett det årligt återkommande rektorsmötet ett pedagogiskt innehåll och perspektiv. 9 Björn anser att vi bör jobba mer visionärt omkring vad sjukhussundervisningen skulle kunna vara och innehålla. (Perspektivet igåri idag-imorgon). Han gör kopplingen till styrdokumenten och för fram att vi borde använda mer tid till att reflektera omkring vårt arbete i förhållande till dessa. 10 Erfarenhetsutbyte: Hur delar vi med oss till varandra och till den vanliga skolan? Björn säger att vi ska vara bättre än den vanliga skolan t e x när det gäller åtgärdsprogram. 11 Han funderar över hur vår organisatoriska tillhörighet (rektorsområde eller resursteam) påverkar genomförandet av vårt uppdrag. Kan man bygga in ett system där sjukhusläraren tjänstgör i vanlig skola, till ex en termin vart femte år? Finns det vinster att göra i det? 12 Undervisning/utredning: Björn anser att pedagogiska utredningar och kartläggningar är en del av läraruppdraget och att detta ska ingå i våra uppdrag. 13 Teknikanvändandet i undervisningen på sjukhusskolan hur gör vi? Kan vi hjälpa varandra i regionerna? Hur kan vi tänka omkring fjärrundervisning och distansundervisning. Kan vi använda det för ex. isolerade elever eller använda sjukhuslärarnas gemensamma kompetens. Kan en sjukhuslärare i Uppsala undervisa en elev vid sjukhusskolan i Eskilstuna? 14...på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som det står i läroplanen vad betyder det får vår verksamhet? Kan det vara ett utvecklingsområde för sjukhusskolan? 15 Kvalitet: det är svårt att hitta kvalitetskriterier för sjukhusskolan men det behövs mått för att vi gemensamt ska kunna utvärdera vår verksamhet anser Björn. Man bör jobba fram dokument omkring kvalitet som blir gemensamma för riket. Vi behöver lära oss hur man sätter mål och utvärderar och att systematisera tänket omkring till exempel samverkan med hemskolorna, rektorskontakt, sekretess, dokumentation mm. Vem kan hjälpa oss med ett sådant kvalitetsarbete? undrar han. 16 Vi har kunskap som gagnar eleven och hemskolan och vårt detta borde lyftas fram i vårt uppdrag tycker Björn. 17 När det gäller ansökan om SIS-medel tycker Björn att man inte ska behöva göra någon uppdelning av BUP och SOMA i ansökan. I hans verksamhet tillhör båda verksamheterna samma arbetsenhet och samverkar kring

elever. Han anser att det gynnar eleverna och är utvecklande för medlemmarna i arbetslaget. 18 Lokaler: Det finns inget tydliggjort om vem som ska bestå och bekosta lokaler för skolverksamhet på sjukhus. Detta är en fråga för SKL anser Björn och det måste beslutas så att verksamheten säkerställs för framtiden. 19 Björn poängterar att han tycker att det är av yttersta vikt att vi får en LIKVÄRDIGHET i landet runt våra verksamheter. Björn avslutar sitt föredrag med att säga att jobbet på och med sjukhusskolan har varit det roligaste jobb han haft och att man får syssla med pedagogik hela tiden. Han säger att de sista fem åren i hans yrkesliv har varit fantasiska. Om någon behöver ett bollplank för sina idéer omkring utvecklingen av våra verksamheter är man välkommen att ringa eller maila honom. (se nedan) Jane Oxalaryd tackar Björn för hans anförande och vi tar med oss hans tankar och fortsätter att reflektera och fundera över de åsikter han fört fram idag. bjorn.olsson@uppsala.se bjorn.o@telia.com tel. 018-727 71 68 tel.070 3010205 Sammanfattat av Karin Svensson, Umeå, som lyckades filtrera fram 19 reflektionspunkter. Förläsning vid SSL:s Rikssymposium i Solna, den 15 april 2013. karin.svensson@umea.se

Referat: Kenneth Drougge, SPSM-ansvarig för SIS-medel, där bl.a. sjukhuslärarnas lönekostnader finansieras. Peter Lindgren, SPSM är ny kontaktperson för SSL, efter Thord Bäckman. Sjukhuslärarna är Sveriges mest kompetenta och bäst utbildade lärargrupp!!! Sjukhusundervisning handlar om total tillgänglighet under lärandet. SPSM, komprimerad info SOU 2012:76, kap. 6 särskild undervisning sjukhus 4 förslag: Begreppet längre tid ska tas bort. (Medel SOMA 4 dagar och BUP 14 elevdagar). Gäller bara institution knuten till sjukhus. Statsbidrag ska utgå både till grund- och gymnasieskolan. Skolverket och SPSM ska utarbeta allmänna råd/stödmaterial för BUP/SOMA. Tips! Fjärr-/distansundervisning kan erbjudas elever inom sjukhus. Deltagarna på symposiet uppmanades att söka projektpengar från SPSM!! All rehabilitering hamnar hos sjukhushuvudmannen. Kenneth Drougge, SPSM

Referat: Betty Malmberg (m) utbildningsutskottet, Östergötlands valkrets. Jag startade min kunskapsresa om sjukhusundervisning på SSL:s jubileumsseminarium på Öland i juni 2012. Vi politiker måste garantera likvärdigheten i hela Sverige. Ett skolhot är treämneskulturen inom specialundervisning och särskilda undervisningsgrupper. Sjukhusläraranslaget är ca 60 miljoner och vi diskuterar aldrig detta i riksdagen! Jag har gjort ett studiebesök på BUP och SOMA i Linköping (min valkrets). Dagens tips! Kontakta era lokala riksdagsledamöter och informera om sjukhusskolan Vad är viktigt för bra skolor? Rektorns ledarskap Lärarnas ledarskap Tidig återkoppling Höga elevförväntningar Uppdragsområden sjukhusskolor; fortbildning, samordning på den kommunala nivån, resursfrågor, syskon, lärarlegitimation, forskning. Betty inbjöd SSL, till Riksdagens utbildningsutskott på ett frukostseminarium tillsammans med SKL, före skrivningen av proposition SOU 2012:76 Betty Malmberg Jane Oxalaryd avtackar Betty Malmberg och Kenneth Drougge Referent: Anders B. Lindström, Sjukhuslärare, Växjö E-post: anders.lindstrom@skola.vaxjo.se

SPSM och Skolverket svarar på frågor Under rikssymposiet höll Kenneth Drougge ett anförande med fokus på det som händer kring utredning SOU 2012:76, om sjukhusundervisning mm. Här kompletterar Kenneth Drougge och Thord Bäckman informationen med hjälp av kollegor på SPSM och Skolverket Utgångspunkt är frågor som ni sjukhuslärare hade skickat in inför symposiet. Angående regler/riktlinjer om åtgärdsprogram Information från Claes-Göran Aggebo, Skolverket: Man måste börja i vad detta är för en verksamhet. Det är en särskild utbildningsform, dvs. man bedriver inte skolformerna som t.ex. grundskolan. Därför gäller inte per automatik bestämmelserna för grundskolan i denna verksamhet. Så är det med bestämmelserna om åtgärdsprogram i 3 kap. 9 skollagen. Man är således inte skyldig att upprätta något åtgärdsprogram inom sjukhusundervisning, och om man gör det följer det inte bestämmelserna i 3 kap. och inte heller om överklagande. Det innebär också att bestämmelserna om särskild undervisningsgrupp inte gäller, de finns ju i 3:11 och gäller grundskolan men inte särskilda utbildningsformer. Det finns en grundläggande skillnad mellan skolformerna och de särskilda utbildningsformerna. Undervisningen ska enligt 24:17 "så långt möjligt motsvara...". Det är då inget som hindrar att man arbetar med någon form av dokumentation som motsvarar åtgärdsprogram. Det är dock den kommun där sjukhuset ligger som enligt 24:19 är ansvarig för verksamheten och därmed också för ev. dokumentation. Elevens "hemskola" har inget ansvar och heller ingen rätt att gå in i denna verksamhet. Däremot är det rimligt att "hemskolan" kontaktas och att man får del av eventuella åtgärdsprogram, IUP etc. för att kunna ge en undervisning som "så långt möjligt...". SPSM tillägg: elevens hemkommun har alltid ansvar för skolplikten. Sjukhusskolan ansvarar för undervisningen som sker på sjukhusskolan. Den ska baseras på utbildningen i hemskolan och elevens förutsättningar. Och - Ska elevens rektor alltid behöva ge sitt samtycke innan sjukhusundervisning kan komma till stånd? Inte heller denna fråga har ngn reglering men jag kan inte se annat än att det är huvudmannen för sjukhusundervisningen som har att självständigt bedöma om villkoren i 24:17 är uppfyllda. Däremot bör man ha kontakt med "hemskolan" (alt huvudmannen för skolan) enl. ovan och dessutom lämpligen med hemkommunen, som enligt 7:21 har ansvar för att eleven fullgör sin skolplikt i enlighet med skollagen. Det är problematiskt att besvara frågorna eftersom det inte finns någon reglering som behandlar detta. Det framgår också av SOU 2012:76 som ger en nulägesbeskrivning. Det kan också vara ide att kontakta Skolinspektionen eftersom deras tillsyn ju blir en slags praxis. Det kan tänkas att de haft anledning att bedöma den här typen av frågor. Aggebo tillägger att man får ta sistnämnda funderingar med en nypa salt.

Sjukhuslärarnas status/löneläge: SPSM har uppgifter om de lönekostnader, även kostnader per tjänst, som är bidragsgrundande. (De inhämtas vid ansökan och redovisning av bidragen.) Frågan hänskjuts till arbetsmarknadsparterna, fack och arbetsgivare. Rapportering av elevantal - likvärdig över landet? SPSM kommer att arbeta fram förslag om enhetlig rapportblankett (innehåll och syfte måste vara klargjort). Pedagogisk ledning och personalvård: Lärare, liksom all personal, har rätt till god arbetsledning och pedagogisk ledning. Det är en kvalitetsfråga för undervisningen. Kommunen ansvarar för att lärare har pedagogisk ledning i form av rektorer vid skolenheter. Däremot ingår inte särskild undervisning i skolväsendet, och som en följd av det har man inte en "rektor". Rektorsfrågan bör besvaras av Skolverket. Arbetsuppgifter - t ex pedagogiska utredningar? Hänvisar till förslagen i betänkandet. Om utredningen ingår i rehabiliteringsprocessen så bör ansvaret ligga på sjukvården (landstinget/sjukhuset). SPSM har ju i förslaget uppdraget att tillsammans med Skolverket utarbeta allmänna råd och stödmaterial om särskild undervisning vid sjukhus eller vid en institution knuten till ett sjukhus. Arbetsuppgifterna bestäms ytterst av arbetsgivaren (skolledaren). Bidrag utgår för "undervisning", dvs. kommunen får bidrag för den arbetstid lärare använder för undervisning enligt definition i skollagen, med tillhörande för- och efterarbete samt tid för mottagande och överlämnade av elev till hemskola. (Inte bidrag för den tid som lärare använder för konsultation eller rådgivning om det inte är direkt knutet till mottagande eller överlämnande av en elev. Citat ur spsm.se) Särskild undervisning (=sjukhusundervisning), ingår inte i skolväsendet konsekvenser, för- respektive nackdelar Eleverna omfattas av skollagen, men ingår inte i skolväsendet utan är en särskild utbildningsform (se Aggebos svar ovan). Några skillnader: Det behövs ingen "rektor" Inget betyg Inget åtgärdsprogram, IUP Etc. etc. Vi bör få dessa frågor klargjorda i allmänna råd/stödmaterial enligt utredningen. Det borde inte vara ett problem att sjukhusundervisningen inte ingår i skolväsendet. Problemet är att det saknas reglering för särskild undervisning vid sjukhus, det blir lätt missuppfattningar om vad som är uppdraget och vad som förväntas av sjukhusundervisningen.

Fördelar bl. a att det fortfarande är tydligt att hemskolan har grundansvaret (hemkommunen har skolpliktsansvaret) för eleven. Nackdelar bl.a. att det råder otydlighet om det pedagogiska ledaransvaret. Kvalitén kan försämras om inte Skolinspektionen följer utvecklingen på särskild undervisning på sjukhus. Lokaler dvs. tydliga riktlinjer för detta Förslag att detta lyfts till allmänna råd/stödmaterial. Legitimerade lärare- hur eleverna garanteras detta Undervisning ska alltid hålla hög kvalitet. Skolinspektionen ansvarar för tillsynen. Skollagen 2 kap 13 ff. + förordningar och föreskrifter. Skollagen innehåller grundläggande bestämmelser om legitimationen som grund för att få undervisa och sätta betyg. Lärarlegitimationen avser skolväsendet. Frågan bör lyftas i samband med arbetet med Allmänna råd. Kompetensutveckling Ansvaret för kompetensutveckling är arbetsgivarens, dvs. kommunen. Beträffande att anordna kvalificerad kompetensutveckling beror det på vilken nivå vi pratar om? Är det vidareutbildning vid högskola för en befattningsutbildning eller är det fortbildning för visst ändamål? Om det gäller viss specifik fortbildning så kan sjukhuslärare ta del av utbudet som SPSM erbjuder, och även göra en framställan om riktad fortbildning, t ex en distanskurs. Lämna in en förfrågan. Tips: Pröva frågan! Hemmasittare, så kallade - som finns också inom sjukhusundervisning (med tanke på att SPSM arbetar med problematik kring hemmasittare ) I de sammanhang som SPSM ingår i har vi inte haft med sjukhusskolan i arbetet. Vi arbetar ju med skolan som fokus och de har naturligtvis den kunskapen (elevhälsan på skolan) Det är ju kommunens ansvar att bevaka att alla skolpliktiga barn som bor i kommunen går i skolan. Skolpliktbevakning innebär att barnen faktiskt går i skolan. SPSM deltar i en myndighetssamverkan kring hemmasittande elever (elever med lång och olovlig skolfrånvaro) tillsammans med SKL, Skolverket, Ungdomsstyrelsen, Barnombudsmannen, Socialstyrelsen (myndighetsnätverket i skolfrågor). Nätverket försöker att var och en utifrån vårt perspektiv förstå framgångsfaktorer som skulle motverka lång och olovlig skolfrånvaro. Vi har ju olika uppdrag (granska, skapa lagar, råd och stöd) så vi ser olika bitar. Förslag: Sök SIS-bidrag för utvecklingsprojekt för att belysa sjukhusskolornas insteg i den här problematiken!

Finansiering: (Här citeras de konkreta frågorna och svar på dessa) Är statsbidraget utformat på ett bra sätt? Behov av förbättringar finns absolut, avseende skolformer t ex. Problemet är att undervisningen inte förefaller vara likvärdig över landet. Bidraget kan inte fördelas mot mätbara prestationsmått. Vi har endast skolornas egen bedömning av behovet av lärartjänster att gå på. Vi kan inte fördela bidrag utefter t ex antal elever eller elevdagar. Vilken/vilka aktörer anser du behöver "bearbetas" för att få en heltäckande statlig finansiering till stånd? Frågan är svår att besvara eftersom man först måste konstatera vad som ska finansieras. Lärarkostnader idag täcks i medel till ca 80% av statsbidraget. Det finns även andra kostnader utöver löner som också är i behov av finansiering. Det finns två vägar att se på bidraget: antingen höjs anslaget i en öronmärkt anslagspost (dvs. mer pengar) eller så ska färre tjänster finansieras med samma pengar. Vilka möjliga vägar anser du att SSL, kan och bör använda för att lyfta frågan till rätt nivå/instans? I utredningens uppdrag har inte finansieringen av sjukhusundervisningen, f.n. ca 80 % av lönekostnaden från SPSM, legat. Alternativet kan vara reglering genom interkommunal ersättning, men det är inte föreskrivet i skollagen att det får tas ut för särskild undervisning på sjukhus. Måste finansieringsfrågan processas lika lång tid som en analys/utredning >> betänkande >> proposition osv. eller finns det ett snabbare sätt att komma framåt med detta? Processtiden verkar vara direkt relaterad till den politiska viljan. Kenneth Drougge, SPSM.

En tillbakablick på dag två, den 16 april, av vårt Rikssymposium i Solna. Många var nog lite trötta efter festligheterna kvällen före. Men upp kom vi och iväg. Några åkte buss och andra tog en uppiggande promenad från hotellet i Solna till Astrid Lindgrens barnsjukhus. Den första programpunkten för dagen var Kan clowner lindra smärta? Eva Riepe och Anne-Marie Möller sjukhusclowner på ALB skulle ge oss svar på detta. De berättade om hur clownerna kan få barnen att glömma sin sjukdom för en stund. Clownerna kan även hjälpa till att lugna ner ett barn under en behandling. Numera finns clowner på de flesta sjukhus. Clownerna har väldigt olika villkor för sin verksamhet runt om i landet. De får oftast själva söka pengar för sin verksamhet genom fonder och anslag. En clown arbetar helt på uppdrag av det sjuka barnet, vill barnet ha kontakt så bemöter man det, annars avvaktar man. Efter föredraget var vi övertygade om att clowner kan lindra smärtan för många barn. Nästa programpunkt var Så fungerar sjukvården vid barnmisshandel. Björn Tingberg från Barnskyddsteamet MIO på ALB höll en föreläsning som skakade om och berörde. Barnskyddsteamet gör ett rättsmedicinskt utlåtande vid skada. Utlåtandet innehåller: Finns skada? Uppkomstsätt? När skedde skadan? Definitionen för Barnmisshandel: Försummelse (omsorgssvikt) Psykisk misshandel (kränkningar) Våld mellan vuxna (200 000 barn i Sverige lever i sådana miljöer) Fysisk misshandel Sexuella övergrepp Sverige antog 1979 lagen som förbjöd barnmisshandel. Tyvärr är det få länder som har en lag som totalförbjuder aga. Som lärare har vi anmälningsplikt om vi misstänker barnmisshandel. Sista föredraget för dagen höll smärtteamet på ALB. Föredraget inleddes med sången : Håll mitt hjärta håll min själ, tystnad rådde i salen, ett andäktigt lyssnande, flera av oss tänkte nog på barn vi har träffat under vårt arbete som sjukhuslärare. 1993 bildades smärtenheten på ALB. Inom teamet arbetar man med att hitta ett bra förhållningssätt till smärtan som sjukvården kallar procedursmärta, alltså den smärta behandlingen ger barnet. Man arbetar med analgetika-lustgas och avledning. I detta kan ingå- positiva associationer-avslappning - guided imagery - coping strategier-beröring-sång och musik.

Vi fick lära oss att det är skillnad på smärta för barn och vuxna. Barn har lägre smärttröskel, större receptorfält samt är mindre hämmade. Faktorer som påverkar smärta och rädsla är: Tidigare smärterfarenhet Inf. förväntningar Kontroll-avledning Kognitiv nivå-ålder Föräldrastöd, kultur Vårdpersonal, attityder, kunskap Smärta är en subjektiv upplevelse. Oro stress och rädsla förstärker smärtupplevelsen. Väl hemma i vardagen på Västerås Barnklinik så kan jag känna att dessa tre föreläsningar gav mig en hel del i de olika infallsvinklar det är att jobba som sjukhuslärare. Vi ses om inte förr så om två år på nästa Rikssymposium, Karin Lönn Sjukhuslärare, Soma, Västerås E-post: karin.lonn@vasteras.se Björn Tingberg, MIO.

En hälsing till SSL:s Rikssymposium från Thord Bäckman, SPSM. Hej på Er! Det känns tråkigt att inte kunna delta vid 2013 års Rikssymposium, men en privat omständighet hindrar mig. Det hade annars varit ett ypperligt tillfälle att säga tack och farväl till er, eftersom jag snart går i pension. Jag vill ändå på något sätt framföra ett tack till er alla som jag genom åren på olika sätt mött i mitt uppdrag kring Särskild undervisning på sjukhus. Jag vill tacka Sjukhuslärarnas förening, alla sjukhuslärare men även er rektorer med ansvar för särskild undervisning på sjukhus. Jag känner till att ni också finns väl representerade på Symposiet. Jag vill säga ett stort tack till er för att ni på ett så positivt sätt delat mer er av er kunskap, erfarenhet och era tankar kring både bevarande och utveckling av särskild undervisning på sjukhus. Jag har mött tillförsikt, framåtanda, men också farhågor och ängslan från er kring stödet till de elever som på grund av sjukdom inte kan delta i ordinarie undervisning. Utan den kunskapen/erfarenheten ni delat mer er till mig, skulle jag haft svårare att genomföra mitt uppdrag så TACK för det. En av mina svåraste uppgifter genom åren tycker jag personligen har varit att på ett antal Rikssymposier tvingas stå framför er och ständigt repetera Vi måste avvakta eller vi har i nuläget inget mer att säga. En lång period väntade vi på nya skollagen. Nu är det nya väntelägen, som t.ex. resultat av betänkandet SOU 2012:76, ändring av förordningstext etc. Så är det något som ni fått lära er, så är det att tålmodigt vänta. Ett gott råd, ge aldrig upp er vilja till att utveckla ert uppdrag. Som slutord till er vill jag säga: Fortsätt att hålla fokus på elevernas rätt till undervisning enligt skollagen, håll er à jour med de förändringar som sker på skolområdet i övrigt, fortsätt att utveckla ert uppdrag, samarbeta med rektorerna, våga tänka nytt och fortsätt att påverka på alla nivåer. Jag önskar att även 2013 års Rikssymposium blir ett lärorikt, värdefullt och användbart verktyg i ert uppdrag. Thord Bäckman, Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Information från HOPE Sweden. Trevligt att så många Hopare deltog i Sveriges Sjukhuslärares Rikssymposium i Solna den 15 16 april 2013. Vi är ca 15 svenska HOPE-medlemmar och totalt finns det 369 medlemmar i HOPE, Hospital Organisation of Pedagogues in Europé, www.hospitalteachers.eu Att byta erfarenheter, knyta kontakter och få ett ansikte på en kollega kan vara mycket värdefullt för nytänkande och främjande av sjukhusskolans verksamhet. Att besöka Facebook-gruppen HOPE Sweden kan också vara början till ett nytänkande. Att delge/publicera sina idéer kan vara nervöst, men efteråt blir du stolt och glad och får en känsla av delaktighet. Du kommer absolut ta chansen att publicera något igen om möjlighet ges. Genom Facebook kan vi också enkelt förbereda oss tillsammans inför kommande kongresser. Du blir medlem genom att söka på HOPE Sweden på Facebook så godkänner jag (Elisabeth Karelid) dig som medlem. För er som står utanför Facebook kommer viktig information givetvis att skickas via mail som vanligt. Agneta Grunditz Elisabeth Karelid Styrelseledamot i HOPE Sveriges landsrepresentant i HOPE Email: agneta@grunditz.se Email: elisabeth.karelid@lio.se Tfn: 040-33 24 88 Tfn: 010-103 13 23 Rapport från styrelsemöte den 26-27 april 2013 i Malmö. Vi arbetade efter agendan som inkluderade ärendet: Hur ska vi kunna öka medlemstalet och antalet medlemsländer? Stort medlemstal ger HOPE:s styrelse mandat att bättre kunna hävda varje sjukt barns rätt till kontinuerligt lärande när de vårdas på sjukhuset eller i hemmet. Vi diskuterade kommande HOPE kongress 2014 men vet ännu inte än vilken stad/sjukhusskola som är villig att stå för arrangemanget. Styrelsen besökte stadshuset och fick en presentation av Malmös nuvarande och kommande skolorganisation av Andreas Schönström, kommunalråd. HOPE:s styrelse besökte också Sjukhusskolan i Malmö, samt bjöds kvällstid på en liten glimt av Malmös stadsliv. Malmö 2013-05-22 Agneta Grunditz, Styrelseledamot i HOPE Email: agneta@grunditz.se

Kunglig riddarutnämning till Michel Kleuters! Hjärtliga gratulationer till Michel Kleuters, Riddare av Orange-Nassau, Nederländerna! Den 26 april 2013 mottog Kleuters den kungliga äran/medaljen av borgmästaren i Nijmegen, Hubert Bruls, för sitt arbete med utsatta barn och musik samt för utbildning för kroniskt sjuka elever/studenter på sjukhus och i hem såväl nationellt som internationellt. Michel Kleuters var fram till hösten 2010 sekreterare i HOPE:s styrelse. Kleuters var till den 1 maj 2012 koordinator för Ziezon http://www.ziezon.nl/ och frontfigur för allt som har med förbättring för utsatta barn, lärande och sjukdom att göra. Läs här mer om Michel Kleuters utnämning. Malmö 2013-02-22 Agneta Grunditz Styrelseledamot i HOPE www.hospitaltechers.eu

Rapport från Lekterapeuternas Rikskonferens den 11-12 april 2013 Framtiden börjar nu om forskning och framtid Lekterapeuterna träffas varje vår på ett riksmöte. I år arrangerades mötet av lekterapeuterna här på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Tillsammans med sina kollegor i regionen bjöd de på två innehållsrika dagar där jag som sjukhuslärare hade nöjet att få delta den första dagen. Innehållet i årets riksmöte var, som framgår av rubriken, inte bara en tillbakablick på lekterapins historia och hur de arbetar i dag, utan där fanns även många intressanta tankar och visioner om framtiden. Den första föreläsaren var Inger Hallström, professor i pediatrisk omvårdnad på institutionen för hälsa, vård och samhälle i Lund. Hon talade om Vård utifrån barnens behov. En av de viktigaste uppgifterna i hälso- och sjukvården, enligt Hallström, är att tillgodose patientens behov av hälsa och välbefinnande, men också dennes behov av integritet. Kompetenta vuxna tillåts att definiera deras eget begrepp om vad de anser vara deras bästa, även om deras åsikter om vad som är till förmån för dem skiljer sig från åsikter av resten av samhället. Barn och ungdomar har vanligtvis inte getts samma möjlighet, menar Inger Hallström. Hon citerade filosofen Georg Henrik von Wright som enkelt uttrycker vad ett behov är en varelse behöver sådant, som det är illa för den att undvara. Han menar att det är bättre att låta människor själv avgöra vad de bäst behöver. Inger Hallström delar upp barnen på sjukhus i två grupper. Barn som enbart behöver sjukhusvård tillfälligt på grund av en infektion eller trauma och Barn som har kroniska/långvariga sjukdomstillstånd där kontakten med sjukvården är långvarig och/eller regelbunden, kanske under hela uppväxttiden. Vården kan utvecklas genom Medicinska behandlingsprotokoll - parametrar som mäter vård och omvårdnad saknas Minska påfrestningar för barnet och familjen Stödja föräldrar så föräldrar kan stödja sina barn I många av de undersökningar som Inger Hallström refererar till har hemsjukvård varit ett bra alternativ när det gäller att tillgodose barnets och familjens behov vid tillexempel cancer och diabetes. Det har också varit ett billigare alternativ än sjukhusvård. Mycket hänger på föräldrarnas tydlighet och personalens känslighet, enligt Inger Hallström. Efter lunch berättade Carolin Tellhammar, lekterapeut från Umeå, om lekterapins historia. Eldsjälen och pionjären Ivonny Lindqvist började på 60-talet med att läsa sagor för de sjuka

barnen på Umeå lasarett och utvecklade sedan arbetet på lekterapin. Hon blev med tiden hedersdoktor. Sedan 1994 är det en lagstadgad verksamhet. p Ivonny Lindqvist, pionjär Åsa Löfling, lekterapeut på Centrallasarettet i Västerås, föreläste om hur lekterapeuterna arbetar idag utifrån sitt uppdrag. Hon konkretiserade uppdraget genom att ta exempel från sin vardag som lekterapeut. Därefter fick vi ta del av Karolin Andrén-Madhanis (Sachsska Barnsjukhuset) tankar om framtiden. Hon påpekade hur viktigt det är att lekterapeuterna själva är med och påverkar sin framtid. Vi måste bevara vår pedagogiska roll, säkerställa vår profession och vår verksamhet och vi måste bli bättre på att bedriva studier och forskning i vårt arbete. Den sista programpunkten blev en ordentlig tankeställare. Monica Gustavsson-Wallin, barnrättsstrateg, Mälarsjukhuset, berättade om Barns rättigheter i landstinget. Hon hyllade lekterapeutens kompetens som, hon menade, är en resurs för hela landstinget. Vidare framhöll hon skillnaden när vi säger Barnets perspektiv som utgår från de vuxnas syn på vad som är bäst för ett barn och Barnperspektivet som barnet själv får uttrycka. Information är viktig för alla patienter för att kunna fatta ett informerat beslut. Även barn har rätt att få kunskap om sitt hälsotillstånd och sina behandlingsalternativ. Vem som ska informera barnet och hur gammalt barnet bör vara är inte generaliserbart, utan här gäller det att lyssna och väga in olika aspekter. Konferensdeltagarna uppmanades att vara vaksamma på maktperspektivet. Hur ser vi på barnet? Någon som kan och kan ge eller någon som inte kan och behöver? Hur mycket makt är jag beredd att lämna ifrån mig? Det är några av de frågor vi bör ställa oss, när det gäller barn och ungas delaktighet inom sjukvården, menar Monica Gustavsson-Wallin. Det blev en innehållsrik studiedag för mig och intressant att höra lekterapeuterna själva beskriva sin yrkesroll och dagliga gärning. De blickar framåt och kommer säkert att utveckla yrkesrollen i takt med att landstinget förstår att uppskatta pedagogisk kompetens inom vården. Ha en skön sommar! t: Ann Eriksson, sjukhuslärare på Mälarsjukhuset i Eskilstuna E-post: ann.eriksson@eskilstuna.se PS! Vill också passa på att framföra ett tack för en väl genomförd Sjukhuslärarkonferens i Solna. Bra jobbat styrelsen!

Information! Sjukhusskolan i Uppsala har skickat in ett yttrande till Utbildningsdepartementet gällande det betänkande som har varit ute på remiss. För kännedom till övriga sjukhuslärare ser ni här nedan hur vi svarade. Detta yttrande avser enbart utredningens kapitel 6 Särskild undervisning vid sjukhus. Yttrande avseende betänkande SOU 2012:76 Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning Sammanfattning Vi instämmer i de fyra förslag som presenteras 6.2.2, 6.2.3, 6.2.4 och 6.2.5. Vi menar att följande åtgärder saknas i betänkandet: syskon skall inkluderas i elevgruppen för särskild undervisning på sjukhus lokalfrågan skall regleras särskild undervisning vid sjukhus skall tillhöra skolväsendet finansieringssystemet skall ses över begreppet undervisning inom särskild undervisning vid sjukhus behöver belysas ytterligare fjärr- och distansundervisning inom särskild undervisning på sjukhus skall förtydligas Åtgärder som vi tycker saknas i betänkandet Syskon skall inkluderas i elevgruppen för särskild undervisning Syskon medföljer periodvis till sjukhuset. Gäller företrädesvis när elever har cancerdiagnoser och därmed långa behandlingsperioder. Föräldrarna har i dessa fall, vid vissa tidpunkter, små möjligheter att på hemmaplan lösa familjens svåra sociala situation. Vi menar att skollagens 24 kap 17 skall kompletteras: För sådana elever och deras syskon, i grundskolan.. Lokalfrågan skall regleras Sjukhusskolan är en kommunal verksamhet i landstingets lokaler. För närvarande finns inget reglerat om vilka som skall ansvara för lokalerna.

Vi menar att frågan skall regleras på central nivå, exempelvis via SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Kommunen står för undervisningen och landstinget står för lokaler och basutrustning Särskild undervisning vid sjukhus skall tillhöra skolväsendet I betänkandet framgår under Överväganden 6.2.1 att utredaren inte har för avsikt att lämna förslag om att införa en bestämmelse om att särskild undervisning vid sjukhus skall tillhöra skolväsendet. Vi menar att konsekvenserna av att särskild undervisning vid sjukhus inte tillhör skolväsendet skall utredas grundligare och att alla konsekvenser skall diskuteras och värderas grundligare än vad som görs i betänkandet. Det kan bli konsekvenser med att lärarkvaliteten kommer att sjunka, sjukhuslärare inte har möjlighet till karriärtjänster mm. Finansieringssystemet skall ses över Utredningen skulle inte göra en översyn av det finansiella systemet framgår det under avsnittet 6.1. Vi menar att en översyn av det finansiella systemet till särskild undervisning på sjukhus behöver göras. Kommuner där det finns sjukhus med sjukhusskolor skall inte behöva bidra med egna kommunala medel. Det statliga anslaget behöver även öka när det nu även lagstadgas att elever på gymnasieskolan har rätt till undervisning på sjukhus. Begreppet undervisning inom särskild undervisning vid sjukhus behöver belysas grundligare Begreppet undervisning definieras i skollagen 1 kap 3 som sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande av och utvecklande av kunskaper och värden. Utredaren menar att pedagogiska utredningar inte ryms inom denna definition. Vi menar att pedagogiska utredningar och kartläggningar definitivt är ett redskap i elevernas kunskapsinhämtande, som är en specialpedagogisk åtgärd som måste genomföras även inom särskild undervisning på sjukhus.

Vi menar även att sjukhusskolans hela pedagogiska uppdrag skall förtydligas och moderniseras. En väg att göra det är i de allmänna råd eller stödmateriel som föreslås i betänkandet. Fjärr- och distansutbildning inom särskild undervisning på sjukhus skall förtydligas Betänkandets kapitel 7 avser fjärrundervisning och distansundervisning. Vi menar att fjärrundervisning kan vara ett mycket bra komplement till den nuvarande särskilda undervisningen på sjukhus. Elever ligger isolerade och behöver undervisning, liksom att vi kan använda fjärrundervisning för att erbjuda eleverna fler ämnen på sjukhusskolor med begränsad personaltäthet och kompetens. Vi menar att även distansundervisning kan vara ett bra sätt för elever, som på grund av sjukdom, behöver anpassa och optimera sitt lärande i något eller några ämnen. För Sjukhusskolan i Uppsala Björn Olsson Bitr. rektor Sjukhusskolan i Uppsala E-post: bjorn.olsson@uppsala.se

Sveriges Sjukhuslärarförenings Styrelse, SSL. Karin Karlsson, Soma i Kalmar. Ordförande karin-elisabet.karlsson@kalmar.se Tel: 0480-453 328 Agneta Grunditz, Soma i Malmö. Vice ordförande agneta.grunditz@pub.malmo.se Tel: 040-332 488 Karin Svensson, Soma i Umeå. Sekreterare karin.svensson@umea.se Tel: 090-785 28 03 Allan Anttila, BUP i Göteborg. Kassör allan.anttila@oh.goteborg.se Tel: 031-343 55 63 Niklas Johansson, BUP i Kristianstad. Ansvarig för SSL:s hemsida niklas.johansson@utb.kristianstad.se Tel: 044-309 23 47 Agneta Lindh Wennefjord, Soma i Uppsala. Redaktör för SSL-bladet agneta.lindh.wennefjord@akademiska.se Tel: 018-611 58 67 Karin Lönn, Soma i Västerås. Koordinator karin.lonn@vasteras.se Tel: 021-173 172 Jane Oxalaryd, Soma i Solna, ALB. Ledamot;; får göra allt det andra... jane.oxalaryd@solna.se Tel: 08-517 772 39 SSL:s styrelse, från vänster: Niklas Johansson, Allan Anttila, Karin Karlsson, Karin Svensson, Karin Lönn, Agneta Grunditz, Agneta Lindh Wennefjord och Jane Oxalaryd. Läs mer på: www.sjukhuslararforeningen.se

Oh, Boy, Sjukhuspedagoger behövs, o det gillar vi. Oh, Boy Sjukhuslärarförening - Ja det e vi! Så upp och hoppa det är skola igen Nu kan du inte bara ligga o dra Bort från systrar o doktorer sen ner till plugget, det är riktigt bra! Oh, Boy x2.. Ja tänk ändå att man kan bli så glad Av skolans böcker med så många blad Så skönt att få vara här i skolan igen Läsa, räkna kanske nationellt prov-nej! Oh, Boy x2 Ja tänk vad härligt att få hjälpa till Och träffa barn som blivit friska igen Rättigheter eller skyldighet, nej Kärleksfulla sjukhuspedagog!! Oh, Boy x2 Vi träffas för att kunna stötta varann Pratar, skrattar, diskuterar ibland Det finns så mycket att fundera på Skollag, rektor dokument i stå. SSL, Vilken uggla så klok, SSL, vilken uggla så klok Av Jonas Linge, Sjukhuslärare i Uppsala E-post: jonas.linge@akademiska.se

Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det Så hjälper det inte att jag vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andra i stället för att hjälpa henne. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa någon. Sören Kirkegaard Dansk filosof

En riktigt skön och avkopplande sommar önskar jag er alla! På återseende i höst igen! Agneta Lindh Wennefjord Redaktör för SSL-bladet agneta.lindh.wennefjord@akademiska.se