version 2 2006 02 20 årsredovisning

å r s r e d ov i s n i n g 2005 Version 2 2006 02 20

Innehåll Innehåll Om KTH 2 KTH i siffror 2005 2 Organisation 3 Rektor har ordet; Forskningens finansiering i fokus 4 Notiser från verksamheten 2005 6 Grundläggande högskoleutbildning 8 KTHs verksamhetsmål 8 Antagning 8 Sökandetryck, fördelning av platser mellan utbildningar 8 Antagna till KTHs utbildningar 10 Andelen kvinnor bland nybörjare inom grundutbildningen 10 Medianålder för nybörjare inom grundutbildningen 10 Reell kompetens 10 Rekrytering av studenter till KTH 11 Mål för rekrytering 11 Handlingsplan för rekrytering 11 Breddad rekrytering 11 Genomförda aktiviteter 11 Förändringar i utbildningsutbud och behörighetskrav 12 Rekryteringsinsatser i grundskolan 13 KTHs samarbete med grundskola och gymnasium 13 Utbildningsresultat 14 Examina 14 Prestationer 15 Teknisk basutbildning 15 Vidareutbildning 15 Kurser inom Sveriges nätuniversitet 17 Grundutbildningens ekonomi 18 Uppdragsutbildning samt KTH Executive School 18 Kvalitetsarbete 19 Pedagogisk utveckling 19 Pedagogisk utbildning 19 Learning Lab 20 Studentinflytande på KTH 20 Samarbete med andra högskolor 21 Samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm 21 Samarbete på Södertörn 21 Övrigt samarbete i stockholmsregionen 21 Samarbete utanför stockholmsområdet 22 Internationalisering 22 Internationella program och projekt 22 Erasmus Mundus 22 Asia Link 22 EU-Kanada, EU-Australien 22 Leonardo da Vinci 23 Tempus 23 Minor Field Studies 23 Linnaeus-Palme 23 Studerandeutbyte 24 Utbytesstudenternas erfarenheter 24 Internationalisering på hemmaplan 25 Magisterprogram på engelska 25 Rekrytering av internationella studenter 25 Civilingenjörsprogram med språk 25 Valbara kurser med internationellt fokus 25 Diploma Supplement 25 Forskning och forskarutbildning 26 KTHs verksamhetsmål 26 Forskarutbildning 26 Antagning 26 Rekrytering 27 Antagning och rekrytering av kvinnor till forskarutbildning 28 Studiefinansiering 28 Forskarskolor 29 Forskarskola i telekommunikation 29 Examina 30 Andelen kvinnor av examinerade 31 Internationellt utbyte av forskarstuderande 31 Medel till forskning och forskarutbildning 31 Forskning 32 Professurer 32 Forskningsprofilering 32 Informations- och kommunikationsteknik 33 Bioteknologi 33 Läkemedel och kemi 34 Material- och nanovetenskap 34 Innovativa produkter och produktionsteknik 35 Industriell och tillämpad matematik 35 Mång- och tvärvetenskaplig forskning 35 Internationellt utbyte 36 Kompetenscentra på KTH 36 Forskningssamverkan 37 Innovationsverksamhet 37 Forskningen i samhället 38 Alumniverksamhet och karriärservice 38 Forskningssamarbete inom EU 39 Personal 40 Personalstruktur 40 Personalförsörjning 41 Sjukfrånvaro, arbetsmiljö och hälsa 43 Lokaler 44 Ekonomisk översikt 45 Ekonomiskt resultat och kapitalförändring 45 Förskott och fordringar 45 Intäkter 45 Kostnader 47 Stiftelseförvaltning 48 Ändamålsförvaltningen 48 Kapitalförvaltningen 48 Finansiell redovisning 49 Redovisnings- och värderingsprinciper 49 Resultaträkning 50 Balansräkning 51 Anslagsredovisning 52 Finansieringsanalys 53 Noter 54 Noter till resultaträkningen 54 Noter till balansräkningen 55 Noter till finansieringsanalysen 57 Sammanställning 2005 57 KTHs styrelse 2005 58 Licentiatuppsatser 60 Doktorsavhandlingar 64

o m k t h o rg a n isat i o n Om KTH Organisation KTHs ledning KTH i siffror 2005 Grundutbildning Arkitektutbildning och 14 civilingenjörsutbildningar Civilingenjör och lärarutbildning med tre inriktningar 9 högskoleingenjörsutbildningar 27 internationella magisterutbildningar 9 magisterutbildningar med ämnesbredd Yrkesteknisk högskoleutbildning, vidareutbildning, teknisk basutbildning Nybörjare 2 977 nybörjare på civilingenjörs-, arkitekt- och högskoleingenjörsutbildningarna samt teknisk basutbildning, varav 25 procent kvinnor 1 105 nybörjare på magisterutbildningar, varav 25 procent kvinnor Helårsstudenter och helårsprestationer 12 690 helårsstudenter 10 173 helårsprestationer Examination 1 221 examinerade arkitekter och civilingenjörer, varav 33 procent kvinnor 318 examinerade högskoleingenjörer, varav 24 procent kvinnor 351 teknologie magisterexamina, varav 29 procent av kvinnor Forskning och forskarutbildning 1 538 aktiva forskarstuderande (minst 50 procent aktivitet), varav 28 procent kvinnor Examination 177 licentiatexamina, varav 27 procent av kvinnor 224 doktorsexamina, varav 25 procent av kvinnor KTH svarar för en tredjedel av Sveriges kapacitet av teknisk forskning och ingenjörsutbildning på högskolenivå. Utbildningen och forskningen täcker ett brett område från naturvetenskap till alla grenar inom tekniken samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, arbetsvetenskap och miljöteknik. Förutom den forskning som bedrivs vid KTHs skolor finns ett stort antal såväl nationella som lokala kompetenscentra förlagda till KTH. De olika forskningsstiftelserna finansierar dessutom ett antal forskningsprogram. Vid KTH studerar man till arkitekt, civilingenjör, högskoleingenjör, magister, licentiat eller doktor. Här ges också teknisk basutbildning och vidareutbildning. Totalt verkar vid KTH drygt 17 000 programstuderande, över 1 500 aktiva forskarstuderande samt 3 300 anställda. KTH grundades 1827 och är sedan 1917 beläget i vackra och numera kulturminnesmärkta byggnader på Norra Djurgården i centrala Stockholm. Verksamhet är också förlagd till Roslagstull, där KTH tillsammans med Stockholms universitet bedriver utbildning och forskning inom bioteknologi och fysik vid AlbaNova. KTH har vidare verksamhet förlagd vid campus i Kista, Skolan för informationsteknik och kommunikation (ICT) och i Stockholms södra region, Skolan för teknik och hälsa (STH), med verksamhet i Haninge, Flemingsberg och Södertälje. I Kista samarbetar KTH med Stockholms universitet, forskningsinstitut och industri inom ramen för IT-universitetet, Sveriges största resurs inom informationsteknologi. KTH har omfattande internationella forsknings- och utbildningsutbyten med universitet och högskolor, främst i Europa, USA, Australien och i ökande grad med länder i Asien, framför allt Kina. KTH medverkar även aktivt i EUs olika forskningsprogram. Samarbete bedrivs också med svenska och internationella biståndsorgan. Kompetenscentra Ansvar för nio av Vinnovas kompetenscentra, part i ytterligare två 30 andra centra Ekonomi 2 792 Mkr i total omsättning (inklusive transfereringar), varav: Högskoleanslag 883 Mkr grundutbildning 656 Mkr forskning/forskarutbildning Extern finansiering 176 Mkr Vetenskapsrådet 115 Mkr Vinnova 301 Mkr övriga statliga myndigheter 94 Mkr Stiftelsen för Strategisk Forskning 350 Mkr övriga/privata medel inklusive finansiella intäkter Personal 3 307 anställda, motsvarande 2 881 heltidsekvivalenter, varav: 1 917 män 964 kvinnor 237 professorer varav 17 kvinnor (inklusive 14 gästprofessorer) 7 adjungerade professorer (26 personer) 248 lektorer varav 36 kvinnor (inklusive 7 biträdande professorer) Lokalarea 240 000 m 2 Sedan januari 2005 är KTH organiserad i skolor. Under dessa sorterar KTHs institutioner, centrumbildningar och grundutbildningsprogram. Dessutom finns en med skola jämställd enhet. Skolorna är direkt underställda rektor och leds av en skolchef, benämnd dekan, och en ställföreträdande skolchef, benämnd prodekan. För skolans verksamhet ansvarar en styrelse samt en ledningsgrupp. Vid varje skola ska också finnas ett lärarkollegium. Rektor leder verksamheten under universitetsstyrelsen. Förutom rektor finns två prorektorer med olika ansvarsområden, av vilka en är rektors ställföreträdare. Rektor och prorektorer bildar tillsammans med fakultetens dekanus och prodekanus, dekanerna för de olika skolorna, överbibliotekarien, studeranderepresentanter samt förvaltningschefen KTHs ledningsgrupp. Fakultetsnämnden har det akademiska ansvaret för KTHs utbildning och forskning. För fakultetsnämnden innebär den nya organisationen att kvalitetsarbetet, vad avser uppföljning, utvärdering och rekommendationer, har en framskjuten plats. Som forum för information, diskussion och förankring av övergripande frågor samt som rådgivande organ i forskningsoch utbildningsfrågor finns ett centralt fakultetskollegium. Universitetsstyrelsen har inseende över KTHs alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. Styrelsen består av totalt 15 ledamöter 8 externa ledamöter, rektor, 3 lärare och 3 studeranderepresentanter. Universitetsstyrelsen Rektor Rektors ledningsgrupp Skolstyrelsen Skolchef/dekan Ledningsgrupp Fakultetsnämnden Dekanus K T H s s ko l o r o ch t i l l h ö r a n d e i n stitutioner Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) - arkitektur - byggvetenskap - fastigheter och byggande - filosofi och teknikhistoria - mark- och vattenteknik - samhällsplanering och miljö - transporter och samhällsekonomi Skolan för bioteknologi (BIO) - bioteknologi Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC) - numerisk analys och datalogi - tal, musik och hörsel - språk och kommunikation Skolan för elektro- och systemteknik (EES) - Alfvénlaboratoriet - elektrotekniska system - signaler, sensorer och system Skolan för industriell teknik och management (ITM) - energiteknik - industriell ekonomi och organisation - industriell produktion - maskinkonstruktion - materialvetenskap Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT) - data- och systemvetenskap - kommunikationssystem* - elektronik-, dator- och programvarusystem* - mikroelektronik och tillämpad fysik* - tillämpad informationsteknik Skolan för kemivetenskap (CHE) - kemi - kemiteknik - fiber- och polymerteknologi Skolan för teknik och hälsa (STH) - KTH Syd Skolan för teknikvetenskap (SCI) - fysik - matematik - mekanik - farkost och flyg - hållfasthetslära Enheten för vetenskaplig information och lärande (LIB) - biblioteket, KTHB - Learning Lab * fr.o.m. 1 januari 2006

rektor har ordet rektor har ordet Forskningens finansiering i fokus Nuet skiljer framtiden från det förflutna. Reflexioner över en årsredovisning gör detta uppenbart. Det förflutna är hugget i sten och framtiden är just framtid. Årsrapport, halvårsrapport, kvartalsrapport en förhoppning från ledning och styrelse att tillsyn i det korta perspektivet är det som avgör om verksamheten har god kvalitet. Effekterna av gjorda satsningar kan emellertid ofta inte utläsas förrän i ett längre tidsperspektiv, varför årsrapporterna borde kompletteras med rapporter över längre perioder för att ge en mer rättvis bild av gjorda satsningars resultat. Under åren som rektor vid KTH har paradigmen om den externa finansieringen som kvalitetsfrämjande och rättvis för universitetens forskning stärkts. Som verksamhetsansvarig för ett tekniskt universitet med en forskning, som till cirka två tredjedelar är externfinansierad, blir jag dock allt mindre övertygad om att så är fallet. Det jag ser av utvecklingen är istället ökad ineffektivitet och ett allt mer begränsat handlingsutrymme. Tvingande medfinansiering av externa forskningsuppdrag låser de egna forskningsresurserna med risken att metaforen forskningsuniversitet ersätts av konsulterande akademiska McKinsey-institut. Medfinansiering sker ibland efter så kallade förhandlingar med externa finansiärer, alltför ofta med resultatet att bidragen inte ger full kostnadstäckning, en halv istället för en hel doktorand finansieras. Forskningsfinansieringen i Sverige går mot en trovärdighetskris som långsiktigt kan skada svensk teknisk och naturvetenskaplig forskning mer än bristen på pengar. I den nya ekonomin, med kortare väg mellan grundforskning, produktutveckling och nya produkter, karaktäriseras allt mera av forskningen som strategisk. Behovet har också ökat att, förutom vetenskaplig excellens, bedöma det strategiska värdet av forskningen. Hittills har forskningsfinansiärer med uppdraget att finansiera strategisk forskning inte lyckats med detta. Alltför ofta synes dessa bedömningar innehålla inslag av ett allmänt tyckande från politiker, industrialister och myndighetspersoner. Att som tidigare göra rimliga projektioner av ett projekts möjlighet till extern finansiering är numera svårt, allra helst som begreppet forskning och vad som är forskning blivit allt mer otydligt. Samhället och forskarsamhället försöker nu motverka denna självskapade utveckling genom att efterlysa en bättre etisk debatt. För att vitalisera svensk forskning och återfå den innovativa grundforskning inom teknik och naturvetenskap, som varit ett svenskt adelsmärke, och som placerat Sverige i toppen när det gäller publikationsfrekvens och citeringar, krävs fasta basresurser av en viss omfattning. En förstärkning av KTHs fakultetsanslag motsvarande 50 procent av forskningsresurserna är nödvändig. Om detta sedan kompletteras med större inslag av internationella peer review -granskade projekt från externa finansiärer skulle framtiden se betydligt ljusare ut. Trots dessa begränsningar har KTH fortsatt att utvecklas tack vare den mångfald av kreativa och kompetenta medarbetare, vilkas gemensamma insatser förvandlat KTH från ett nationellt prestigeuniversitet inom teknik och naturvetenskap till ett europeiskt och snart ett globalt sådant. Denna kreativitet har vidgat KTHs arbetsfält till att omfatta internationellt gångbar utbildning och forskning också inom områden som medicin, samhällsvetenskap, humaniora och konst. Nya teknologier integreras med traditionella discipliner, inte bara i industriell verksamhet, utan också som kunskapsbas för det nya kunskapssamhället. Globaliseringen är nödvändig för KTH, vars existens baseras på rollen som kunskapsbas för industriell och samhällelig utveckling. För närvarande utvecklas länder som Kina, Indien och andra länder i Sydostasien och Sydamerika explosionsartat. Ett utvecklat partnerskap med framstående universitet i dessa länder är därför oerhört värdefullt och kan ge stora synergieffekter. Om KTH ska tillhöra elituniversiteten är det nödvändigt att basen av studenter utgörs av de bästa från Sverige, Europa och resten av världen. Motsvarande resonemang gäller även inom forskningen. Det är glädjande att få bekräftat KTHs fortsatta framgångar inom de europeiska forskningsprogrammen. Utvecklingen av forskningssamarbetena med Kina är också positiv. I dagsläget bedrivs forskning med kinesiska universitet inom fem framtidsområden vid fem olika kinesiska toppuniversitet. Studentutbytet i Europa och våra internationella masterprogram är också tillfredställande. Utvecklingen av KTH till ett internationellt tekniskt forskningsuniversitet märks inte minst genom det stora intresset för våra magisterutbildningar. Där har en tredubbling av antalet examinerade magistrar (masters) skett sedan 2002. Prestationsgraden på våra utbildningsprogram är fortsatt hög. Forskarutbildningen vid KTH är mycket attraktiv och antalet examinerade är fortfarande högt. 224 doktorer och 177 licentiater har examinerats under året vilket innebär att KTH redan första året av perioden (2005 2008) uppfyllt en tredjedel av regeringens uppdrag. Den nya organisationen, som trädde i kraft under 2005, har naturligtvis präglat mycket av det gångna årets interna arbete på KTH. Mina förhoppningar med den nya organisationen är att skapa det starka tekniska forskningsuniversitet som internationellt och nationellt hävdar sig väl i den globala konkurrensen. KTH har redskapen och med adekvat stöd kan vi utföra storverk. Det ökade trycket på akademin att prestera akademisk excellens inom utbildning och forskning och samtidigt vara näringslivsmotor gör att KTHs fakultet av lärare och forskare ser sin dag fylld av aktiviteter där kanske det viktigaste av allt, tid att tänka, inte alltid respekteras eller kan tillgodoses. Citatet ur Douglas Adams verk Liftarens guide till galaxen sammanfattar på ett snillrikt sätt vardagen på en teknisk fakultet; Tiden är en illusion, och lunchtid i dubbel grad. Anders Flodström

notiser från verksamheten 2005 notiser från verksamheten 2005 Notiser från verksamheten 2005 R e k to r s jä m stä l l d h e t s - o ch m å n g fa l d s pris 2 0 0 5 Rektors jämställdhets- och mångfaldspris för anställda 2005 tilldelades KTH-doktoranderna Åsa Lindström och Isabelle Dussauge. De fick priset för sitt hängivna arbete att stötta och uppmuntra KTHs kvinnliga doktorander och inspirera fler av dem som disputerat att fortsätta sin yrkeskarriär på KTH. Åsa Lindström har med stort engagemang varit förgrundsgestalten vid bildandet av KTHs mentorprogram Technologia för kvinnliga doktorander, en verksamhet som nu Isabelle Dussauge fortsätter. Till mottagare av Rektors jämställdhets- och mångfaldspris för studenter utsåg Tekniska Högskolans Studentkår Johanna Eriksson, som går på medieteknikprogrammet. K T H s Sto r a Pris Eric Ericson, körmusikens okrönte kung, belönades 2005 med KTHs Stora Pris på 850 000 kronor. Eric Ericsons insatser som kördirigent under mer än 50 år har lett till en helt ny status för körmusiken, inte minst à capellasången, och givit upphov till en stor folklig körsångrörelse i Sverige. Som professor vid Kungl. Musikhögskolan har Eric Ericson fostrat flera generationer kördirigenter och han har också gjort avgörande insatser för att presentera och lansera svensk nutida musik. K T H ö ppnar ko n to r i K i n a Tillsammans med Chalmers och Karolinska Institutet har KTH öppnat lokalkontor vid Peking University och vid Fudan University i Shanghai. Lokalkontoren är en del i ett större samarbete inom medicin, naturvetenskap och teknik med Kina. Kontoren ska fungera som en plattform för hela Kina och den asiatiska regionen för marknadsföring av de tre universitetens utbildning och forskning och för kommersialisering av forskningsresultat. T vå str at eg i s k a f o r s k n i n gscentr A t i l l K T H Stiftelsen för Strategisk Forskning har beslutat att finansiera uppbyggnaden av två strategiska forskningscentra på KTH; Biomimetisk fiberteknik under ledning av Tuula Teeri och Tillämpad matematik, där Anders Björner leder verksamheten. Tuula Teeri och hennes forskargrupp ska bygga upp ett tvärvetenskapligt centrum för att ta fram metoder att på bästa sätt utnyttja träfibrer (bilden) och de polymerer som bygger upp dessa. Vid centrumet för tillämpad matematik ska forskningen inriktas på industriella tillämpningar. D u b b e lt u pp f ö r K i stat e k n o l o g e r Vid Universum Awards den 13 april vann teknologer i Kista två av tre studentkategorier. Årets teknolog blev Peter Andén och Årets IT-tjej blev Sara Najafi båda studerande vid IT-programmet på KTH i Kista. Årets IT-tjej är ett pris som instiftats av Microsoft och i motiveringen betonas särskilt Sara Najafis engagemang när det gäller innovation och entreprenörskap. Ericsson delar ut utmärkelsen Årets Teknolog. I motiveringen framhävs att Peter Andén inte bara har en förmåga att leda och entusiasmera andra, utan också har exceptionellt goda studieresultat inom framför allt telekommunikation. 6

Grundläggande högskoleutbildning Grundläggande högskoleutbildning Figur 1 Totalt antal nybör jare och andel kvinnor av nybör jare 2002 2005 Grundläggande högskoleutbildning 2005 2004 2003 2002 Civilingenjörs- och arkitekt- varav varav varav varav utbildningar 180 p Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Arkitektur 85 67% 67 61% 114 59% 104 57% Bioteknik 69 43% 71 48% 75 55% 71 63% Datateknik 132 5% 146 8% 169 8% 171 14% Design och produktframtagning 106 44% 103 39% 106 39% Elektroteknik 86 10% 92 3% 142 13% 150 15% Farkostteknik 106 12% 102 4% 128 8% 125 10% Industriell ekonomi 143 31% 142 28% 143 21% 127 26% Informationsteknik 66 2% 74 8% 91 10% 122 7% Kemi och kemiteknik 100 49% 96 47% 99 42% 76 63% Lantmäteri 77 44% Maskinteknik 135 13% 135 16% 145 19% 204 16% Materialdesign 41 27% 34 12% 34 24% Materialteknik 30 20% Medieteknik 69 22% 73 23% 65 26% 66 30% Mikroelektronik 49 6% 53 8% 58 3% 37 24% Samhällsbyggnad 139 42% 134 49% 139 42% Teknisk fysik 112 14% 124 13% 138 14% 132 16% Väg- och vattenbyggnadsteknik 78 23% Öppen ingång 109 15% 114 21% 114 23% 100 28% Delsumma 1 547 26% 1 560 24% 1 760 24% 1 670 25% Civilingenjör och lärare 200 p 78 31% 57 32% 68 46% 36 39% Delsumma 180 p, 200 p 1 625 26% 1 617 24% 1 828 25% 1 706 25% K THs V E RKSA M H E T SM Å L Regeringen styr universitet och högskolor genom att ge utbildningsuppdrag. För fyraårsperioden 2005 2008 ska minst 5 000 civilingenjörs- och arkitektexamina avläggas vid KTH. Antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen bör tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidatoch magisterexamina med inriktning mot teknik sammantaget öka 2005 i förhållande till 2004. ANTAGNING Sökandetryck, fördelning av platser mellan utbildningar Intresset för KTHs utbildningar är totalt sett tillfredsställande. Antalet förstahandssökande till arkitekt-, civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna var 3 851 inför höstterminen 2005 vilket är ungefär 100 färre än 2004. Antalet sökande till civilingenjörs- och arkitektutbildningarna har ökat något medan antalet sökande till högskoleingenjörsutbildningarna minskat med över hundra personer. Antalet planerade nybörjarplatser 2005 på dessa programutbildningar var 2 040 vilket är en minskning jämfört med 2004 (2 170). Minskningen av antalet platser har skett helt inom högskoleingenjörsutbildningarna. Trots färre sökande totalt till KTHs utbildningar var antalet sökande till flera utbildningsprogram större än antalet tillgängliga platser. De mest eftersökta var, liksom tidigare, arkitektutbildningen (9,8 förstahandssökande per plats) och civilingenjörsutbildningen i industriell ekonomi (3,3). De nya programmen i samhällsbyggnad samt i design och produktframtagning, som nu gått in i sitt tredje läsår, noterade också många sökande per plats. Högskoleingenjörsprogrammet i medieteknik hade också fler förstahandssökande än tillgängliga platser, 1,3 per plats. Inför 2006 ökas KTHs utbildningsplatser med 100 samtidigt som KTH från utbildningsdepartementet återfår tidigare Högskoleingenjörsutbildningar 120 p Byggteknik och design 103 24% 102 16% 96 24% 98 34% Datateknik 91 13% 87 7% 85 9% 120 12% Datateknik och elektronik 134 25% 180 19% 194 15% 223 9% Elektronik och kommunikation 32 13% 19 0% 24 13% 38 21% IT-affärssystem 12 25% 40 20% 36 25% 56 25% IT-ingenjör 18 0% 8 13% 18 11% 46 9% Kemiteknik 40 55% 44 36% 23 48% 25 64% Maskinteknik 114 24% 119 31% 102 27% 99 37% Medieteknik 58 28% 54 24% 52 25% 47 43% Mekatronik och industriell IT 16 13% 22 5% 27 4% 38 13% Teknik och ekonomi, öppen ingång 54 30% 46 30% 63 25% Delsumma 672 24% 721 20% 720 20% 790 22% Magisterutbildningar 60 p 1 029 24% 905 26% 719 24% 409 29% Magisterutbildning 40 p 76 37% 93 30% 45 24% Delsumma 1 105 25% 998 26% 764 24% 409 29% Tekniskt basår, teknisk bastermin 680 25% 657 27% 574 27% 437 29% Yrkesteknisk högskoleutbildning 85 39% 76 38% 32 0% 39 0% Totalt 4 167 25% 4 069 25% 3 918 24% 3 381 25% 8

Grundläggande högskoleutbildning Grundläggande högskoleutbildning utlånade platser. För 2006 har KTH därför beslutat utöka antalet nybörjarplatser inom civilingenjörs- och arkitektutbildningarna med 40. Resterande ökning av antalet platser, cirka 200, sker främst inom magisterutbildningarna. Detta är i enlighet med KTHs målsättning att prioritera de forskningsnära delarna av grundutbildningen, framför allt magisterutbildningar. Antagna till KTHs utbildningar VHS sköter på KTHs uppdrag antagningen till arkitektutbildningen, civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna samt till teknisk basutbildning. Om det finns outnyttjade platser kvar antar KTH studerande till dessa lokalt, liksom till de senare delarna av programutbildningarna. Lokal antagning sker också till magisterprogrammen och yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) samt till KTHs vidareutbildningskurser. Dessutom tillsätts en del av platserna på civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna med studerande som genomgått KTHs tekniska basutbildning. Under 2005 påbörjade totalt 2 297 (2 338 under 2004) nybörjare i årskurs 1 studier på KTHs traditionella utbildningsprogram, varav 1 625 (1 617) på arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna och 672 (721) på högskoleingenjörsutbildningarna. Därutöver tillkom 680 (657) nybörjare på teknisk basutbildning. Till vissa utbildningar, där alla platser inte blev tillsatta i den ordinarie antagningen, genomförde KTH lokal antagning. Denna antagning berörde högskoleingenjörsutbildningarna, teknisk basutbildning, civilingenjörsutbildningarna i Kista samt utbildningen till civilingenjör och lärare. Totalt påbörjade 304 studerande utbildning efter antagning i den lokala efterantagningen 28 på civilingenjörsutbildning, 124 på högskoleingenjörsutbildning och 152 på teknisk basutbildning vilket är 66 färre än 2004. Utöver antagningen av nybörjare i årskurs 1 påbörjade 147 nya studerande de senare delarna av KTHs civilingenjörs-, arkitekt- och högskoleingenjörsutbildningar under 2005. Dessutom påbörjade 44 studerande, som tidigare studerat vid ett högskoleingenjörsprogram på KTH, studier i de senare delarna av civilingenjörsutbildningen. Antalet nybörjare inom magisterutbildningarna var 1 105 (998), vilket återigen är en ökning jämfört med året innan. Ökningen förklaras av att ytterligare magisterprogram startat under 2005 samt att antalet antagna till vissa av de engelskspråkiga magisterprogrammen ökat. YTH-utbildningarna hade 85 nybörjare. Andelen kvinnor bland nybörjare inom grundutbildningen Inom arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna var andelen kvinnor bland nybörjarna 26 procent. Det innebär en ökning med två procentenheter jämfört med året innan och även en ökning jämfört med 2003 och 2002. Liksom tidigare är kvinnorna i majoritet bland nybörjarna på arkitektutbildningen. Även bland nybörjarna på civilingenjörsprogrammen i bioteknik, kemi och kemiteknik, design och produktframtagning samt inom samhällsbyggnad är andelen kvinnor hög, närmare 50 procent. Inom högskoleingenjörsutbildningarna var andelen kvinnor bland nybörjarna 24 procent, vilket även det är en ökning jämfört med 2004. Andelen kvinnor av de antagna till magisterprogram var 25 procent. Det är glädjande att andelen kvinnor totalt sett nu ökar efter att ha varit låg under flera år. Även i absoluta tal har de kvinnliga nybörjarna ökat, vilket de dock även gjort under den senaste treårsperioden. Tyvärr finns det också program där andelen kvinnor gått ned och obalansen därmed ökat. Medianålder för nybörjare inom grundutbildningen Medianåldern för nybörjare på arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna 2005 är, liksom de senaste åren, 21 år och på högskoleingenjörsutbildningarna 22 år. För nybörjare på teknisk basutbildning är medianåldern 21 år. Medianåldern för dem som påbörjar ett magisterprogram på KTH är 25 år. Reell kompetens Alla universitet och högskolor ska från och med 2003 bedöma både grundläggande och särskild behörighet för den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig en sökt högskoleutbildning. Tillgodoräknande av reell kompetens är nu en väl integrerad del av KTHs arbete med antagning och studievägledning. 35 30 25 20 15 10 5 0 Figur 2 A n d e l k v i n n o r av n y b ö r ja r e 1 9 9 6 2 0 0 5 i procent 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Arkitekt/civilingenjör Högskoleingenjör Det är ockå en viktig del i mångfaldsarbetet på KTH och medför en snabbare väg till utbildning för de berörda. Under året har KTH fastställt en policy för bedömning och tillgodoräknande av reell kompetens vid antagning till grundutbildning. Under 2005 fick KTH 154 ansökningar om tillgodoräknande av reell kompetens. Av dessa beviljades 44. Både det totala antalet ansökningar och antalet beviljade ansökningar var i år fler än 2004. För tredje året ordnade KTH diagnostiska prov i svenska och engelska. Proven används dels som ett led i bedömningen av reell kompetens, dels som ett led i den övriga bedömningen av behörighet. Under året genomfördes 32 prov i svenska (22 godkända) och 13 prov i engelska (9 godkända). Alternativt urval har inte tillämpats på KTH under 2005. REKRY TERING AV STUDENTER TILL K TH Mål för rekrytering Det övergripande målet för rekryteringsarbetet är att intressera ungdomar för KTHs utbildningar. Arbetet inriktas också på att öka andelen kvinnor på KTH, och att bredda rekryteringen, bland annat genom att uppmuntra ungdomar från studieovana miljöer att söka högre utbildning. Målgrupper är gymnasieungdomar, komvuxelever, värnpliktiga samt personer i arbetslivet. Dessutom arbetar KTH långsiktigt med grundskoleungdomar som målgrupp. Handlingsplan för rekrytering KTH har en handlingsplan för att främja och bredda rekryteringen av studenter till KTH. I handlingsplanen tar KTH upp de aktiviteter och åtgärder som planerats eller påbörjats för att åstadkomma en jämnare könsfördelning, minska social snedrekrytering och stimulera mångfalden avseende etnisk tillhörighet. Breddad rekrytering KTH har de senaste åren aktivt strävat efter att bredda rekryteringen och nå nya studentgrupper. Detta har skett bland annat genom att se över bilden av KTH som förmedlas i informationsmaterial och på KTHs webbplats, genomföra riktade insatser mot vissa grupper och att anpassa utbildningsutbud, inträdeskrav och organisation. Genom att KTH har utbildning på fler campus än det i centrala Stockholm främjas breddad social och etnisk rekrytering. Vid dessa campus bedrivs huvuddelen av högskoleingenjörsutbildning och teknisk basutbildning. En ständig utveckling av befintliga och nya högskoleingenjörutbildningar pågår. KTH erbjuder också kurser via Nätuniversitetet, vilket ger möjligheter för den som av geografiska skäl eller tidsskäl annars inte skulle kunna studera. KTHs webbplats är tillsammans med utbildningskatalogen, personliga möten, öppet hus, utbildningsmässor och annonsering de viktigaste kanalerna för att nå KTHs målgrupper. Genomförda aktiviteter I rekryteringsarbetet prioriteras det personliga mötet mellan företrädare för KTH och presumtiva studenter, främst genom att KTH-studerande, så kallade studentambassadörer, besöker gymnasieskolor och komvux. KTH har de senaste åren arbetat omsorgsfullt med val av och utbildning av studentambassadörer för att få goda förebilder som speglar mångfalden på KTH. Varje år genomför KTHs 40 50 studentambassadörer cirka 100 skolbesök. Studentambassadörerna deltar även i KTHs övriga rekryteringsaktiviteter såsom öppet hus, som 2005 hade cirka 800 besökare. Studentambassadörererna medverkar också vid utbildningsmässor. Under 2005 har KTH deltagit i sådana mässor i Helsingfors, Stockholm, Göteborg, Örebro, Sundsvall och Piteå. Gymnasieelever har också haft möjlighet att följa med en student på KTH under en dag för att skaffa sig en uppfattning om hur studierna går till. Detta är en mycket uppskattad aktivitet, cirka 400 gymnasieelever i sista årskursen besökte KTH under februari månad. Under 2005 deltog KTH för andra gången på Dream- Hack världens största LAN-party. Över 6 500 ungdomar mellan 15 och 25 år samlades och kopplade upp sina datorer mot varandra och spelade dataspel i fyra dygn. KTH passade då på att ge information om studier på KTH. Sedan fem år genomför KTH en enkätundersökning bland de nyantagna för att ta reda på hur de fått information om utbildningen, och vilka förväntningar de har på sina studier. De flesta har fått information om utbildningen från KTHs webbplats eller utbildningskatalogen. En majoritet av nybörjarna har valt KTH eftersom de ser stora valmöjligheter efter en examen, har ett stort intresse för naturvetenskap och teknik och/eller för att KTH har ett gott rykte. Mer information efterfrågas dock om hur undervisningen går till och om arbete efter examen. Inför antagningen 2005 har KTH därför arbetat med att i utbildningskatalogen bättre beskriva vad man kan arbeta med efter examen. 10 11

Grundläggande högskoleutbildning Grundläggande högskoleutbildning Utbildningskatalogen har kompletterats med information på KTHs webbplats. KTH har också tagit fram informationsmaterial inför studierna på KTH. Dessa tar upp allmän information för nya studenter men också till exempel tentamensregler och studenternas rättigheter och skyldigheter. KTH har sedan några år en bostadsförmedling som hjälper till att ordna bostad till de studenter som behöver sådan. Detta underlättar framför allt vid rekrytering av studenter som inte kommer från stockholmsområdet. Kurator på KTH har ansvaret för att funktionshindrade studenter får det stöd de behöver. Enligt KTHs policy för funktionshinder och studier vid KTH, är ett övergripande mål att så långt som möjligt erbjuda den funktionshindrade studenten sådana stödåtgärder att studier kan bedrivas på samma villkor som för en ickehandikappad. Förändringar i utbildningsutbud och behörighetskrav Tekniskt basår och teknisk bastermin ger sökande, som inte har fullständig behörighet till KTH, en möjlighet att komplettera till sådan. Från 2004 är det möjligt att söka direkt till termin två på basåret, vilket lämpar sig speciellt väl för dem som kommer från gymnasiets teknikprogram. Höstterminen 2003 startade KTH ett civilingenjörsprogram i samhällsbyggnad. Till en tredjedel av platserna antas studenter med annan behörighet än den traditionella för KTH och civilingenjörsutbildningar. Till dessa platser är till exempel de som följt samhällsvetenskapligt program inom gymnasiet behöriga. Den smärre anpassning som gjorts av den inledande matematiken i programmet har visat sig påverka samtliga studenters studieresultat på ett positivt sätt. Till högskoleingenjörsprogrammet i medieteknik som startade höstterminen 2000 antas också sökande med annan behörighet. KTH noterar med tillfredsställelse att studenter som antagits på detta sätt har lyckats bra i sina studier. Inför höstterminen 2003 ändrade KTH behörighetskravet i matematik till samtliga civilingenjörsutbildningar till matematik D. Även behörighetskravet i matematik till det tekniska basåret ändrades till matematik B. De ändrade behörighetskraven är en anpassning till den reformerade gymnasieskolan, Gymnasium 2000. Tillsammans med en ökad användning av reell kompetens ger dessa förändringar fler möjliga behöriga sökande till KTH. KTH har dessutom två nätbaserade kurser i matematik som avser att stödja nybörjarna i högskolan genom att minska klyftan mellan de reella kunskaperna i matematik och ingångsnivån på högskoleutbildningar. I samband med studiestarten erbjuds samtliga nybörjare en kurs i studiemetodik. I kursen ingår bland annat arbetsplanering, självstyrning, motivation, koncentration, effektiv läsning och anteckningsteknik. Kunsk a p s o m l e v e r l ä n g e Vår primära uppgift på KTH är inte att lära ut vetande, utan att träna studenterna i att använda sin kunskap, säger Göran Grimvall, professor i teoretisk fysik vid Skolan för teknikvetenskap. En vecka efter tentan hade jag glömt alltihop är något studenter ofta säger, men är det verkligen så? Jag är övertygad om att det mest väsentliga sitter kvar. Problemet är att studenter och lärare ofta lägger för stor vikt vid rena fakta, den sortens vetande glöms lätt bort. Men sättet att angripa frågeställningar inom teknik och naturvetenskap det tror jag lever kvar långt efter tentamen. Just detta, att lära studenterna att resonera sig fram till svaren, är något Göran Grimvall lägger stor vikt vid i undervisning och i formulering av tentamensfrågor. Det genomsyrar även de miniproblem som han skriver för tidningen Ny Teknik varje vecka sedan 1979. Under de snart 29 åren som professor på KTH har han arbetat med allt från frågeprogram för barn på TV, till att utveckla doktorandkurser i vetenskapligt tänkande. Han konstruerar även tävlingsuppgifter till Teknik-SM, där tremannalag från de tekniska högskolorna deltar. De pedagogiska situationerna är mycket varierande. Från att roa, till att undervisa och att presentera tekniska och naturvetenskapliga argument i mer allvarliga sammanhang. Det handlar i alla dessa situationer om att lägga upp framställningen så att det passar mottagarens referensram. Att försöka förstå hur de tolkar budskapet. Den största pedagogiska utmaningen framöver tror han gäller hur information på Internet ska hanteras. Hur tolkas sann information på ett riktigt sätt? Det är det verkligt stora problemet. Vi behöver klarlägga vilka övergripande kunskapselement som krävs i utbildningen. Internet är ofta ett snabbt hjälpmedel för att sätta sig in i områden som man kanske inte alls är bekant med. Frågan är vilka tekniker studenterna behöver ha tillägnat sig för att inte riskera att feltolka en i övrigt korrekt information. Rekryteringsinsatser i grundskolan KTH har även aktiviteter för elever i grundskolan för att väcka intresset för naturvetenskap och teknik: I samarbete med Studiefrämjandet har KTH under flera år arrangerat teknikkurser för barn i åldrarna 10 14 år tillsammans med deras föräldrar. Sedan hösten 2004 har studentrekryteringen samarbetat med IBM i några olika sammanhang. Det ena tillfället var en programmeringskurs och mentorskap för flickor i åk 9 på Rinkebyskolan som leddes av två kvinnliga studentambassadörer och representanter från IBM. Det andra tillfället var under Teknikåttan då IBM deltog och visade upp dataspelet Try Science www.tryscience.org. Hösten 2005 har KTH själv drivit programmeringskursen för flickor i åk 9 på Rinkebyskolan. IBM har tillhandahållit kurs- och tidsplanen samt utbildat teknologerna i programmeringsverktyget Alice www.alice.org. KTH har stått för undervisningen samt studiebesöken och IBM för mentorskapet. KTH och IBM samarbetar också i ett mentorskapsprojekt i Fittjaskolan. Teknikåttan, som är en tävling i naturvetenskap och teknik, genomförs årligen tillsammans med tolv andra högskolor med teknisk utbildning. KTH arrangerar tävlingen i Stockholms län, med cirka 6 000 deltagande elever i klass åtta. I hela landet deltar cirka 43 000 elever. Sedan 2003 har KTH medverkat på en daglägerverksamhet på Björnöreservatet i Stockholms skärgård, två veckor i juli, som vänder sig till barn och ungdomar från studieovana miljöer för att väcka intresset för teknik. Ansvariga för projektet är Skärgårdsstiftelsen samt Skeppsholmens folkhögskola. I samarbete med dem visar KTH under dessa dagar experiment med sol, vind och vatten, samt informerar om vidare utbildning inom teknik och naturvetenskap. KTHs samarbete med grundskola och gymnasium KTH har under året ytterligare utvecklat sitt samarbete med grundskola och gymnasium. Det finns ett stort intresse från skolorna att delta i gemensamma aktiviteter med KTH. Liksom tidigare har KTH anordnat såväl fortbildningsdagar för studie- och yrkesvägledare som fortbildningskurser för lärare. Arbetet inriktas på att väcka ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik men också att nå nya grupper för att på så vis bredda rekryteringen och öka mångfalden bland de studerande. Fortbildningsdagen för studie- och yrkesvägledare inriktades i år på att informera om arbetsmarknaden efter avslutade studier, något som KTHs nyblivna studenter har efterlyst mer information om. KTH samarbetar för närvarande med drygt 30 gymnasieskolor. Flera gymnasieskolor har tillkommit under året. Samarbetet sträcker sig nu över hela Stockholmsregionen och når såväl den kommunala gymnasieskolan som friskolor. Även en gymnasieskola i Gävle finns med i samarbetet. I detta samarbete ingår att gymnasieelever och deras lärare på olika sätt får tillgång till KTHs kompetens och utrustning, till exempel genom föreläsningar, kurser, temaarbeten eller laborationer. Via KTHs webbplats erbjuds gymnasieelever projektarbeten inom områden där KTH kan ge kunskap och stöd. För intresserade elever innebär detta en möjlighet till ämnesfördjupning och kontakt med högre utbildning. Det ger dessutom möjlighet för KTHs skolor, lärare och forskare att knyta närmare kontakter med gymnasieskolan och gymnasiets lärare. Vid många av KTHs skolor har gymnasieelever kunnat genomföra sitt projektarbete under 2005. Gymnasiesamarbetet har även inneburit att samtliga studerande vid den med Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) gemensamma utbildningen civilingenjör och lärare har kunnat erbjudas verksamhetsförlagd utbildning på samarbetsgymnasierna. Den utökade omfattningen av samarbetet innebär att KTHs lärarstuderande nu återfinns i gymnasieskolor med olika inriktningar och förutsättningar. KTHs samverkan omfattar såväl gymnasieskolor med ett brett utbud av de nationella programmen som starkt profilerade skolor. För de olika gymnasieskolorna varierar också andelen elever som hittills gått vidare till högskolestudier. Både sådana med hög respektive låg andel finns representerade. De så kallade Brinelldagarna genomfördes, liksom tidigare år, med stöd av Jernkontoret. Sammanlagt 75 lärare och 150 elever från landets gymnasieskolor inbjuds varje år till Brinelldagarna på KTH. Under två dagar arrangeras föreläsningar i materialteknik samt studiebesök och laborationsvisningar. För gymnasielärarna inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen fungerar dagarna som fortbildning. Dessutom presenterades förslag till projektuppgifter inom materialområdet vilket ledde till att 60 gymnasieelever genomförde stora delar av sina projektarbeten vid KTH. Institutionen för matematik vid KTH anordnade för sjätte året, med finansiering från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, ett studieprogram för matematikintresserade gymnasister KTHs Matematiska Cirkel. Avsikten med programmet är ge studenterna möjlighet att odla sitt intresse för och komma i kontakt med en annan sida av matematikämnet än den man vanligen får se på gymnasiet. Det finns också möjlighet för deltagande skolor att följa cirkeln som en gymnasiekurs med examination på elevens gymnasieskola. Intresset för cirkeln är stort och ungefär 100 gymnasister deltar varje år, hittills totalt cirka 600 elever. En stor del av dessa har sedan påbörjat studier vid KTH. 12 13

Grundläggande högskoleutbildning Grundläggande högskoleutbildning UTBILDNINGSRESU LTAT Examina Under 2005 examinerades totalt 1 221 arkitekter och civilingenjörer jämfört med 1 346 under 2004. I regeringens mål anges att KTH under 2005 2008 ska utexaminera minst 5 000 civilingenjörer och arkitekter. KTH har nu utfärdat 24 procent av antalet examina som ingår i uppdraget. KTH räknar med att uppnå regeringens mål för perioden. Den ökade satsningen på framför allt magisterutbildningar kan dock innebära att antalet civilingenjörsexamina minskar något, samtidigt som antalet magisterexamina ökar. Under 2005 har KTH examinerat 317 (434) högskoleingenjörer 120 poäng, 1 (7) högskoleingenjörer 80 poäng och 59 (24) teknologie kandidater 120 poäng. Dessutom har 351 (237) teknologie magistrar och 54 (9) magistrar med ämnesbredd examinerats. Elva högskoleexamina har utfärdats. Det innebär att Figur 3 E x a m i n a i g ru n d u t b i l d n i n g e n 2 0 02 2 0 0 5 2005 2004 2003 2002 varav varav varav varav Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Arkitektexamen 180 p 58 57% 91 55% 80 58% 68 54% Civilingenjörsexamen 180 p 1 163 31% 1 255 31% 1 110 28% 1 178 30% Bioteknik 34 59% 21 52% 4 50% Datateknik 90 14% 99 25% 88 19% 77 16% Elektroteknik 165 19% 192 19% 180 16% 172 17% Farkostteknik 65 26% 75 15% 83 22% 82 17% Industriell ekonomi 89 20% 72 31% 67 34% 57 30% Informationsteknik 26 15% 7 14% Kemi och kemiteknik 89 60% 116 58% 103 52% 148 55% Lantmäteri 102 55% 92 51% 78 47% 81 58% Maskinteknik 203 29% 237 23% 227 22% 283 22% Materialteknik 68 28% 75 36% 58 43% 60 40% Medieteknik 27 63% 19 53% 1 0% Teknisk fysik 112 27% 136 27% 110 24% 92 25% Väg- och vattenbyggnadsteknik 93 30% 114 38% 111 33% 126 33% Högskoleingenjörsexamen 120 p 317 24% 434 30% 466 23% 543 28% Högskoleingenjörsexamen 80 p 1 0% 7 57% 10 0% 11 9% Teknologie kandidatexamen 120 p 59 58% 24 58% 4 25% 9 22% Teknologie magisterexamen 351 29% 237 32% 175 31% 107 30% Magisterexamen 54 17% 9 44% 19 26% 11 45% Filosofie magisterexamen 1 0% Yrkesteknisk examen 60 p 18 0% 3 0% 29 0% 63 10% Högskoleexamen 80 p 11 27% antalet utfärdade högskoleingenjörsexamina tillsammans med högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik uppgår till 793 (711). Yrkesteknisk examen har erhållits av 18 (3) personer. Den stora ökningen av antalet kandidatexamina förklaras av att det inom arkitektutbildningen blivit vanligt att ta ut en kandidatexamen. Av 59 kandidatexamina var 56 inom huvudämnet arkitektur. En kandidatexamen kan underlätta för studenter som vill avsluta sin utbildning i ett annat land. Från 2006 räknar KTH med att även civilingenjörsstuderande i ökande omfattning kommer att ta ut en kandidatexamen under civilingenjörsstudiernas gång. Minskningen av antalet högskoleingenjörsexamina förklaras av färre antal antagna till dessa utbildningar för tre och fyra år sedan. Nedgången i antal antagna har varit störst inom utbildningar inriktade mot IT, datateknik och elektroteknik vilket gjort att utbildningarna i Kista haft en större minskning än högskoleingenjörsutbildningarna vid Skolan för teknik och hälsa i Haninge och Södertälje. Den allmänna nedgången inom IT- och datateknikområdena har, förutom minskat antal antagna, även medfört att avhoppsfrekvensen inom dessa utbildningar har varit större än vad som annars är normalt. KTH kommer att anstränga sig ytterligare för att öka antalet examina inom högskoleingenjörsutbildningarna, samt för att minska avhoppen. Andelen kvinnor bland examinerade arkitekter och civilingenjörer under året uppgick till 33 (33) procent. Andelen kvinnor bland examinerade magistrar var 27 (33) procent. Av de examinerade högskoleingenjörerna var andelen kvinnor 24 (31) procent. Prestationer Antalet helårsstudenter och helårsprestationer i grundutbildningen 2005 uppgår totalt till 12 690 (varav 305 inom Nätuniversitetet) respektive 10 173 (varav 125 inom Nätuniversitetet). Av det totala antalet helårsstudenter hänför sig 91 procent till utbildningsområdena teknik och naturvetenskap. Prestationsgraden för KTHs grundutbildning som helhet är oförändrat 80 procent. Prestationsgraden för civilingenjörs- och arkitektutbildningen har dock ökat från 85 till 88 procent, vilket innebär samma nivå som före 2002 och som KTH anser är tillfredsställande. Även prestationsgraden för högskolingenjörsutbildningarna har ökat och är nu 87 procent. Prestationsgraden för magisterutbildningarna har tidigare varit betydligt lägre än civilingenjörsutbildningarna, vilket beror på att de är i ett uppbyggnadsskede. Trots en stor volymökning med drygt 200 helårsstudenter även detta år har prestationsgraden stigit och är nu 80 procent. KTH räknar även de närmaste åren med en stigande prestationsgrad för magisterutbildningarna. I figur 4 redovisas en stor ökning av antalet helårsstudenter inom ramen för fristående kurser som erbjuds under sommaren. Den redovisade ökningen sedan förra året hänförs helt till två nätbaserade förberedande kurser i matematik. Över 4 000 personer har registrerats på kurserna men prestationsgraden är låg. Denna volymökning av helårsstudenter med låg prestationsgrad är förklaringen till att KTH inte lyckats höja prestationsgraden totalt. Teknisk basutbildning Tekniskt basår, som ges vid KTH sedan 1992, är en ettårig behörighetsgivande utbildning som vänder sig till studerande som inte gått gymnasiets naturvetenskapliga program. Basåret sträcker sig över två terminer och ger kompletterande utbildning på gymnasienivå i matematik, fysik och kemi. Det är från 2004 även möjligt att söka till endast den andra terminen av basåret. Detta lämpar sig speciellt för dem som följt gymnasieskolans teknikprogram. Sedan hösten 2002 ger KTH även en teknisk bastermin i kombination med högskoleingenjörsutbildning med inriktning mot medicinsk teknik respektive högskoleingenjörsutbildning i kombination med ekonomi. Godkänt resultat på basår eller bastermin garanterar en plats på någon av KTHs civil- eller högskoleingenjörsutbildningar. Av dem som började på basutbildningen höstterminen 2004 eller vårterminen 2005 har 26 procent fortsatt på en civilingenjörsutbildning och 19 procent på en högskoleingenjörsutbildning under 2005, vilket sammanlagt är en något lägre övergångsfrekvens än tidigare år. Under 2005 skrevs 680 studerande in på de tekniska basutbildningarna jämfört med 657 året före. Av nybörjarna 2005 var 25 (27) procent kvinnor. Utfallet för 2005 är 550 helårsstudenter och 345 helårsprestationer. Högskoleintroducerande utbildning ges inte av KTH. Vidareutbildning KTH erbjuder vidareutbildningskurser inom en rad olika områden som syftar till att ge en breddad eller fördjupad kompetens. Kurserna riktar sig främst till yrkesverksamma ingenjörer och arkitekter, men vänder sig även till andra intressenter med relevanta förkunskaper. KTH ger kurser och kurspaket både inom den ordinarie anslagsfinansierade verksamheten och i form av speciellt utformade uppdragsfinansierade kurser. Kurserna är tänkta att kunna kombineras med yrkesverksamhet, och en del av dem ges på distans, vilket gör det 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Figur 4 H e l å r sstudenter o ch h e l å r s prestat i o n e r 1 9 9 2 /93 2 0 0 5 92/93 93/94 94/95 HST HPR 95/96 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Med helårsstudenter (HST) avses antalet studenter som har påbörjat studier på en kurs multiplicerat med kursens poäng dividerat med 40. Med helårsprestationer (HPR) avses antalet godkända poäng på en kurs eller delkurs dividerat med 40. 14 15

Grundläggande högskoleutbildning Grundläggande högskoleutbildning Figur 5 Hel årsstudenter och prestationsgr ad 2002 2005 2005 2004 2003 2002 Civilingenjörs- och arkitektutbildningar 180 poäng HST pr grad HST pr grad HST pr grad HST pr grad Arkitekt 446 91% 474 87% 558 84% 499 82% Bioteknik 287 78% 262 83% 235 79% 175 83% Datateknik 614 84% 685 80% 695 79% 644 88% Design och produktframtagning 239 77% 153 76% 55 72% Elektroteknik 527 91% 675 84% 823 83% 883 84% Farkostteknik 443 92% 454 85% 462 87% 494 88% Industriell ekonomi 561 82% 532 83% 535 81% 479 83% Informationsteknik 325 88% 378 74% 374 73% 324 75% Kemi och kemiteknik 357 87% 367 90% 439 83% 470 95% Lantmäteri 196 102% 306 92% 389 94% 438 95% Maskinteknik 843 94% 972 90% 1095 86% 1136 93% Materialdesign 78 75% 46 62% 19 65% Materialteknik 87 118% 149 111% 212 95% 266 94% Medieteknik 296 84% 287 86% 254 83% 180 88% Mikroelektronik 98 70% 90 62% 61 57% 18 63% Samhällsbyggnad 332 87% 181 86% 69 56% Teknisk fysik 550 86% 615 83% 664 83% 670 82% Väg- och vattenbyggnadsteknik 216 94% 323 96% 406 97% 488 92% Öppen ingång 112 84% 99 74% 88 72% 47 50% Delsumma 6 607 88% 7 048 85% 7 433 84% 7 211 87% Civilingenjör och lärare 200 p 111 73% 89 66% 37 71% 11 39% Delsumma 180 p, 200 p 6 718 88% 7 137 85% 7 470 84% 7 222 87% Högskoleingenjörsutbildningar 120 poäng Byggteknik och design 251 83% 232 76% 143 81% 53 59% Byggteknik, äldre utbildningar 6 123% 29 125% 85 101% 145 98% Datateknik 255 93% 352 81% 523 90% 688 94% Datateknik och elektronik 395 84% 426 79% 316 70% 116 60% Elektronik och kommunikation 68 82% 65 75% 45 74% 17 67% Elektroteknik, äldre utbildningar 26 146% 101 138% 310 104% 572 98% IT-affärssystem 88 96% 119 86% 156 91% 150 68% IT-ingenjör 11 79% 12 78% 24 86% 21 72% Kemiteknik 83 81% 83 92% 83 89% 96 89% Maskinteknik 307 88% 294 93% 291 99% 314 99% Medieteknik 137 81% 136 84% 124 91% 116 91% Mekatronik och industriell IT 74 83% 74 86% 55 57% 19 82% Teknik och ekonomi 23 58% Delsumma 1 724 87% 1 923 86% 2 155 89% 2 307 91% Magisterutbildningar 1 319 80% 1 095 75% 727 72% 419 83% Tekniskt basår, teknisk bastermin 550 63% 577 62% 480 68% 413 68% Yrkesteknisk högskoleutbildning 136 91% 92 90% 52 87% 70 106% Inkommande utbytesstudenter 752 81% 674 83% 567 81% 555 78% Fort- och vidareutbildning 809 57% 819 54% För andra högskolor 165 82% 151 82% Sommarkurser 517 13% 174 10% Övrigt* 804 55% 517 53% Totalt 12 690 80% 12 642 80% 12 255 81% 11 503 85% Figur 6 H e l å r sstudenter va r av k v i n n o r 2 0 02 2 0 0 5 2005 2004 2003 2002 varav varav varav varav HST kvinnor HST kvinnor HST kvinnor HST kvinnor Arkitekt, civilingenjör 180 p och 200 p 6 718 28% 7137 28% 7 470 29% 7 222 30% Högskoleingenjör 1 724 21% 1 923 22% 2 155 23% 2 307 24% Magisterutbildningar 1319 25% 1 095 25% 727 25% 419 25% Tekniskt basår, teknisk bastermin 550 24% 577 26% 480 27% 413 29% Yrkesteknisk högskoleutbildning 136 41% 92 29% 52 0% 70 4% Inkommande utbytesstudenter 752 28% 674 29% 567 32% 555 29% Fort- och vidareutbildning 809 32% 819 31% För andra högskolor 165 46% 151 58% Sommarkurser 517 31% 174 23% Övrigt* 804 34% 517 30% Totalt 12 690 27% 12 642 27% 12 255 28% 11 503 28% varav nätuniversitetskurser 305 29% 345 28% 289 28% 73 26% * Fortbildning, vidareutbildning och påbyggnadsutbildning Figur 7 H e l å r sstudenter o ch h e l å r s prestat i o n e r per u t b i l d n i n gsomr å d e 2 0 02 2 0 0 5 möjligt även för personer bosatta i andra delar av landet att följa kurserna. Uppläggningen av distanskurserna varierar, men gemensamt för dem alla är att man vid något/några tillfällen samlas för gemensamma aktiviteter på KTH eller annan plats. Under 2005 har drygt 300 vidareutbildningskurser kunnat erbjudas och de har mött ett mycket stort intresse från såväl yrkesverksamma inom olika områden som från studerande vid andra universitet och högskolor i landet. Kurser med många sökande finns i allmänhet inom data- och ITområdet. Kurser inom fastighetsområdet har också efterfrågats av blivande fastighetsmäklare, och ingår numera i utbudet av vidareutbildningskurser. Närmare 5 000 personer har under 2005 anmält sig till vidareutbildningskurserna en minskning med drygt 1 500 sökande jämfört med 2004. Antalet helårsstudenter uppgick till 809( 819). Antalet helårsprestationer uppgick totalt till 457 (445). Av de 809 helårsstudenterna hänförs 654 till de särskilda vidareutbildningskurser som KTH utvecklat specifikt för yrkesverksamma. Resterande 155 helårsstudenter har utförts i kurser inom KTHs ordinarie utbildningsprogram. 2005 2004 2003 2002 Utbildningsområde HST HPR HST HPR HST HPR HST HPR Humanistiskt 468 373 415 346 350 285 320 244 Juridiskt 144 116 129 92 73 55 75 64 Naturvetenskapligt 2 926 2 061 2 743 2100 2 621 2 055 2 499 2 177 Samhällsvetenskapligt 540 442 441 376 375 318 323 266 Tekniskt 8 612 7 181 8 914 7 204 8 836 7 243 8 285 7 059 Totalt 12 690 10 173 12 642 10 118 12 255 9 956 11 503 9 810 varav nätuniversitetskurser 305 125 345 142 289 96 73 19 Kurser inom Sveriges nätuniversitet Under 2005 har drygt 70 kurser varit registrerade inom Sveriges nätuniversitet, vilket är ungefär lika många som under 2004. Majoriteten av dessa kurser är inom data- och IT-området. Övriga kurser finns inom områdena samhällsbyggnad, kemiteknik/miljöteknik, matematik och mekanik/maskinteknik. KTH erbjuder inga utbildningsprogram inom ramen för nätuniversitetet. Distanskurserna marknadsförs på KTHs webbplats för vidareutbildning, genom annonsering samt via nätuniversitetets portal netuniversity.se och Högskoleverkets webbplats studera.nu. Till kurserna på distans har drygt 2 000 sökande anmält sig under året. Framför allt är det kurser inom data- och ITområdena som är eftersökta. Antalet helårsstudenter inom nätuniversitetskurserna 2005 uppgick till 305 och antalet helårsprestationer till 125. De kurser, som för första gången kunnat sökas via nätuniversitetet, har i allmänhet varit kurser som redan tidigare har funnits i KTHs utbud av vidareutbildningskurser. Dessa 16 Prestationsgrad definieras som antalet helårsprestationer i relation till antalet helårsstudenter. * Fortbildning, vidareutbildning och påbyggnadsutbildning 17

Grundläggande högskoleutbildning Grundläggande högskoleutbildning Figur 8 I N TÄ K T E R O CH KO STNADER F Ö R G RU N D L ÄG G A N D E H Ö GSKO L E U T B I L D N I N G Grundutbildning och uppdragsutbildning (tkr) Intäkter 2005 2004 2003 2002 Anslag *) 883 043 877 174 848 830 789 539 Externa *) 113 922 119 020 128 844 120 798 Finansiella 880 478 285 1 223 SUMMA 997 845 996 672 977 959 911 560 Därav uppdragsutbildning 19 266 21 246 30 932 23 284 Kostnader Personal *) 539 286 552 847 537 793 471 890 Lokaler 240 623 216 938 200 636 207 891 Övrig drift *) 181 029 179 590 191 162 183 261 Finansiella 2 690 3 440 5 154 5 692 Avskrivningar 34 731 43 280 47 360 45 823 SUMMA 998 359 996 095 982 105 914 557 Årets kapitalförändring -514 577-4 146-2 997 * Inklusive transfereringar (= erhållna medel som förmedlas till andra samarbetspartners samt stipendier etc.). Lämnade bidrag 2005 var 19 512 tkr. kräver dock anpassning för att kunna erbjudas som IT-stödd distansutbildning. Som stöd för kursutvecklingen finns en gemensam kursplattform tillgänglig över KTHs webb. Plattformen finns tillgänglig för såväl nätkurserna som den ordinarie utbildningen. Grundutbildningens ekonomi Ersättningen till grundutbildningen inom KTH är i likhet med statsmakternas resursfördelningssystem prestationsbaserat helårsstudent och helårsprestation. KTHs interna prislapp är dock densamma oavsett utbildningsområde och ersättningarna beräknas per kurs, där varje kurs ges en kursfaktor och varje utbildningsprogram en programfaktor. Detta har gjort det möjligt att i viss mån styra resurser till områden där utbildningens kostnader är högre. KTH har under många år hävdat att arkitektutbildningen i resurshänseende måste behandlas som den utbildning den är, dvs. en utbildning med stora konstnärliga inslag. Den naturvetenskapliga/tekniska prislappen motsvarar inte på långt när de rättmätiga krav som arkitektutbildningen har när det gäller t.ex. formgivning och ämnesutvecklingsarbete i forskningsliknande former. KTH har i genomsnitt givit 25 procent högre ersättning till arkitektutbildningen än till andra program. KTH anser det dock inte möjligt att med det interna resurstilldelningssystemet fortsättningsvis omfördela så mycket resurser. För att genomföra arkitektutbildningen med bibehållen kvalitet krävs därför resurstillskott i form av så kallad designprislapp. KTHs begäran från tidigare år upprepas därför även i årets budgetunderlag. De högre kostnader som finns i den forskningsnära delen av utbildningen har inte kunnat beaktas i det interna resurstilldelningssystemet. Insatta resurser överstiger intäkterna i dessa delar av utbildningen men merkostnaderna synliggörs inte. En resursöverföring sker härigenom till den forskningsnära utbildningen eftersom den bygger på resurser som tillhör forskning och forskarutbildning. I KTHs budgetunderlag motiveras behovet av ytterligare resurser till högre årskurser i framför allt civilingenjörsutbildningen och den forskningsnära utbildningen. Antalet helårsstudenter och helårsprestationer i grundutbildningen har ökat marginellt och uppgår totalt till 12 690 (12 642) respektive 10 173 (10 118). Prestationsgraden (helårsprestation/helårsstudent) för grundutbildningen har sjunkit från 85 procent år 2002 till 80 procent år 2004 och 2005. Omfattningen av magisterutbildningar, teknisk basutbildning, sommarkurser och vidareutbildning har ökat. Dessa utbildningar står generellt för en lägre prestationsgrad än de ordinarie programutbildningarna, vilket förklarar den totalt sett sänkta prestationsgraden. Detta förhållande, tillsammans med att utbildningsområden med lägre ersättning från staten humaniora, juridik och samhällsvetenskap utgör en större andel av antalet helårsstudenter än tidigare år, är förklaringen till att de ekonomiska prognoserna för grundutbildningen inte uppnåddes och därmed inte heller takbeloppet. KTHs samarbete med andra universitet och högskolor syns inte alltid i prestationsredovisningen. Detta gäller exempelvis för de två enheter som är gemensamma med Stockholms universitet samt för de gemensamma utbildningarna, med exempelvis Karolinska Institutet, Södertörns högskola och Lärarhögskolan. Respektive universitet eller högskola redovisar här sina egna helårsstudenter och helårsprestationer. Uppdr agsutbildning sa mt K TH Executive School Uppdragsutbildningen under 2005 omslöt 10,3 Mkr, vilket är en liten minskning jämfört med 2004, då motsvarande belopp var 11,4 Mkr. Uppdragsutbildning initieras vanligen genom kontakter mellan lärare och forskare och personer i företag och organisationer. Flera utbildningar genomförs på direkt uppdrag av företag. Andra utbildningar erbjuds yrkesverksamma i flera företag, ofta branschvis. En annan kanal för att initiera uppdragsutbildning är via alumner inom KTHs alumninätverk. Den beställda utbildningen under 2005 omslöt 9 Mkr. Den poänggivande uppdragsutbildningen inklusive beställd utbildning 2005 omfattade totalt 145 helårsstudenter. Inom ramen för KTH Holding finns KTH Executive M e r v i - k ä n s l a m e d n y o rg a n i sat i o n KTHs nya organisation har börjat påverka arbetsformerna i de nya skolorna. Skolan för elektro- och systemteknik (EES) och Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT) är två enheter där man har märkt förändringar. På EES är arbetet med de nya magisterprogrammen det hittills mest positiva exemplet, menar skolans grundutbildningsansvarige Stefan Östlund. När två 60-poängsprogram omvandlades till 80-poängsprogram arbetade man skolgemensamt i en informell grupp där respektive programs studierektor, programadministration och grundutbildningsansvarig ingick. I gruppen definierade man gemensamma ståndpunkter för att möta fakultetsnämndens krav. Stefan Östlund tror inte att detta arbete hade varit möjligt utan skolan. Det viktiga var att alla jobbade för skolan i det här läget. Arbetet har varit mycket uppskattat och bland annat lett till att vi ser hur kurser från andra institutioner än den som ger ett program passar in och ges utrymme i läro- och timplaner. Bättre kontakt institutionerna emellan har man noterat även på ICT. Man pratar mer med varandra över institutionsgränserna och eftersom alla program högskoleingenjör, civilingenjör och magister samsas under ett tak har vi en bättre och mer livaktig dialog, säger Mats Brorsson, grundutbildningsansvarig på ICT. Dessutom hade den större uppdragsutbildning för Ericsson som ICT ger varit svårare att planera och sjösätta om det inte hade kunnat göras inom ramen för en skola, anser han. Nu var det skolan som offererade utbildningen, som ges av lärare från tre av institutionerna inom ICT. En gemensam syn på rekrytering och marknadsföring är ytterligare en positiv följd av skolreformen för EES, anser Stefan Östlund. Vi har fått igång en arbetsgrupp bestående av studenter, lärare, skolans ledning och alumner som tillsammans arbetar för att skapa förutsättningar för ett bättre söktryck via olika åtgärder. Elektroteknik-programmet ska ges så goda förutsättningar som möjligt och det arbetet underlättas av skolreformen, som gett en mycket bättre vi-känsla. School, med en profilering som ligger utanför KTHs normala utbud och målgrupp, men som genom sin uppdragsutbildning, riktad främst till företrädare för näringslivet, på ett utmärkt sätt kompletterar KTHs ingenjörs- och forskarutbildning. KTH Executive School bygger på den långa tradition av kunskapsutbyte och samarbete som KTH haft med näringslivet, med det övergripande syftet att stärka företagens konkurrenskraft och lönsamhet. Under 2005 har fyra olika utvecklingsprogram för högre chefer i näringslivet genomförts. De riktar sig till företag i tillverkningsindustrin, företag i infrastrukturbranscher, konsultföretag respektive företag i snabb tillväxt. Programmen behandlar olika affärsstrategiska utmaningar i samband med teknikskiften och strukturförändringar, till exempel internationalisering eller avreglering. Under 2005 deltog sammanlagt 111 personer i sådana utbildningar. Deltagarna på programmen är alla chefer med lång erfarenhet av att leda verksamheter. Omsättningen för denna uppdragsutbildning är i nivå med KTHs övriga uppdragsutbildning. K VALITETSARBETE KTH har under 2005 deltagit i Högskoleverkets (HSV) utvärdering av civilingenjörsutbildningen. En självvärdering har gjorts och HSV var under hösten på platsbesök på KTH. HSVs rapport publiceras i början av 2006. KTH har vidare gjort en självvärdering av forskarutbildningen inför HSVs platsbesök i januari 2006. HSV genomförde också under hösten 2005 ett s.k. tillsynsbesök på KTH med syfte att granska hur väl KTHs organisation överensstämmer med de regler som finns i högskoleförfattningarna. Under 2005 har KTH på eget initiativ inlett översyn av samtliga magisterutbildningar som en del i den pågående Bolognaprocessen och som förberedelse för de förändringar i utbildningsstrukturen som väntas träda i kraft 2007. KTH avser att, i enlighet med regeringens direktiv, återkomma med en redogörelse för kvalitetsarbetet i årsredovisningen för 2006. PEDAGOGISK UT VECKLING Pedagogisk utbildning KTHs Learning Lab har i uppdrag att bedriva högskolepedagogisk verksamhet inom KTH, genom deltagande i utvecklingsprojekt samt genomförande av kurser i högskolepedagogik och handledarutbildning. Under hösten 2005 har Learning Lab inlett en satsning på att utveckla den högskolepedagogiska utbildningen. Särskilt har fokus inriktats på att öka lärarnas valfrihet genom att erbjuda ett utbud av fortsättningskurser. Det nya kursutbudet sjösätts stegvis med start i januari 2006. 18 19

Grundläggande högskoleutbildning Grundläggande högskoleutbildning Under 2005 har följande utbildning givits: Lärande och undervisning 1, 5 poäng, för lärare: Fokus ligger på att undersöka och förbättra studenternas lärande. Deltagaren får vidareutveckla en egen kurs, för att kunna göra medvetna designval och motivera dem ur ett lärandeperspektiv. Deltagaren får också påbörja arbetet med sin pedagogiska meritportfölj. Under 2005 genomfördes kursen även på engelska. Antalet deltagare under 2005 var 79, varav 24 kvinnor. Lärande och undervisning 2, 5 poäng, för lärare: Deltagarna får diskutera väsentliga teoretiska, metodologiska och empiriska aspekter av teknologens lärande, utveckling och socialisation för att därefter praktiskt omsätta detta i den egna undervisningssituationen. Som avslutning genomför deltagarna ett pedagogiskt projekt, förankrat på den egna institutionen. Antalet deltagare under 2005 var 19, varav 6 kvinnor. Handledarkurs, 3 dagar, för professorer, docenter och andra som kan komma i fråga som handledare för forskarstuderande: Kursen ger deltagarna tillfälle att reflektera över rollen som handledare, och ger inblickar i typiska handledarsituationer och träning i att analysera problem i förhållandet till doktoranden. Antalet deltagare under 2005 var nio, varav tre kvinnor. Grundläggande kommunikation och undervisning, 2 poäng, för undervisande doktorander: Kursdeltagarna tillägnar sig grundläggande teorier och metoder om presentationsteknik, arbetsformer, examination, kursvärdering, genus- och jämställdhetsaspekter samt får träna sin förmåga att på egen hand kontinuerligt utveckla denna kunskap. Antalet deltagare under 2005 var 52, varav 23 kvinnor. I samtliga lärar- och handledarkurser behandlas jämställdhet och genusperspektiv. Hösten 2005 har Learning Lab tillsammans med språkenheten på KTH startat en serie med workshops i engelska för lärare. Undervisning på engelska blir allt vanligare på KTH och syftet med seminarieserien är att stärka lärarna när det gäller att läsa och ge återkoppling på engelska texter som de studerande skriver i olika utbildningssituationer. Learning Lab KTHs Learning Lab ingår i ett globalt nätverk med Wallenberg Global Learning Network (WGLN) som nav. Den svenska delen finansieras av en donation från Wallenbergstiftelsen. Målet är att utveckla den pedagogiska verksamheten vid det egna universitetet. Learning Labs verksamhet ska ge stöd i form av ledning, pedagogiskt metod- och utvärderingsstöd, tekniksupport samt bidra till resultatspridning. Farkostteknikprogrammet och Learning Lab har i flera år samarbetat i CDIO-projektet (Conceiving, Designing, Implementing and Operating technical systems) med Massachusetts Institute of Technology, Chalmers och Linköpings Fr å n i d é t i l l protot y p av studenter CDIO (Conceiving, Designing, Implementing and Operating technical systems) har implementerats fullständigt i några kurser på KTH. I fördjupningarna inom Marina system och Lättkonstruktioner bedrivs utbildning där studenter på egen hand i projektform driver sin produkt hela vägen från idé till prototyp. I grupper om 5-15 studenter formulerar studenterna en egen projektplan och organisation, utför tekniska beräkningar och formger samt bygger och verifierar slutligen sin produkt. Exempel på nyligen utförda projekt är subskimmern Infernus som kan bära en förare i planande fart ovanpå vattenytan och fungera som dykfarkost under vattnet samt vattencykeln Phyxius som är en människodriven bärplansfarkost med luftpropeller. tekniska högskola. Projektet, som i huvudsak finansieras av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, har som mål att göra studenterna bättre förberedda för arbete med utveckling av nya produkter och tekniska system samt stärka deras förmåga att använda grundläggande tekniska kunskaper. Under 2005 har Farkostteknikprogrammets del av CDIO-projektet gått över i en varaktighetsfas, medan Learning Lab har lett arbetet att bland annat i bokform dokumentera den metodik som utarbetats och att sprida metodiken och resultaten, såväl inom KTH, som vid nationella och internationella konferenser. STUDENTINFLY TANDE PÅ K TH KTHs studerande är representerade inom alla beslutande organ och i så gott som alla beredande grupper och arbetsgrupper. Här kan till exempel nämnas universitetsstyrelse, fakultetsnämnd, KTHs ledningsgrupp, grundutbildningsoch forskarutbildningsutskotten, disciplinnämnden, skolstyrelser och tjänsteförslagsnämnder samt arbetsgrupper för olika utredningar. De studeranderepresentanter som ingår i skolstyrelserna har dessutom särskilt ansvar för var sitt utbildningsprogram. Tekniska Högskolans Studentkår, THS, utser representanterna i dessa olika organ och grupper. KTHs erfarenhet är att THS väljer studerande som representerar olika delar av KTH samt även i möjligaste mån utser såväl kvinnliga som manliga studeranderepresentanter. KTH och THS arbetar tillsammans för att kontinuerligt utveckla den årligen återkommande mottagningen av nya studenter. Mottagningen organiseras av äldre studenter och ansvarig personal inom de olika utbildningsprogrammen. Mottagningsaktiviteterna sker i samverkan med de studerande inom studentkårens sektioner. SA M A RBETE M E D A N D R A H Ö GSKO LOR Samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm KTH och Lärarhögskolan i Stockholm (LHS), har arbetat vidare inom regeringens uppdrag att utveckla lärarutbildningar med teknisk och naturvetenskaplig inriktning. Hösten 2002 startade en kombinerad civilingenjörs- och lärarutbildning som omfattar 200 poäng och har tre inriktningar, matematik-fysik, matematik-kemi och matematik-it/data. KTH svarar för 140 poäng och LHS för 60 poäng. De studerande kommer att erhålla examen både som civilingenjör och som lärare med kompetens att undervisa inom inriktningens ämneskombinationer i gymnasiet. Utbildningen avslutas med ett examensarbete på 20 poäng som är gemensamt för de båda examina. Höstterminen 2005 påbörjade 78 (57) studerande utbildningen, fördelade på 25 (20) inom inriktningen matematik- IT/data, 30 (22) inom matematik-fysik och 23 (15) inom matematik-kemi. Speciellt glädjande är den relativt stora andelen kvinnor av nybörjarna på inriktningarna matematik-it/data och matematik-fysik, 20 respektive 27 procent. Andelen kvinnor bland nybörjarna på programmet totalt är 31 procent. I regeringsuppdraget ingår även att utveckla samarbetsformer mellan de båda lärosätena och det omgivande samhället. Samarbetet utåt har hittills inriktats på utveckling av den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. KTHs samarbete med drygt 30 gymnasieskolor i Storstockholm har varit avgörande för att samtliga studerande kunnat erbjudas verksamhetsförlagd utbildning. KK-stiftelsen utlyste under året projektmedel för att öka den digitala kompetensen hos Sveriges lärarstuderande. KTH och LHS har tillsammans med Kungliga Musikhögskolan och Gymnastik- och idrottshögskolan skapat ett gemensamt projekt, LIKA, med målet att långsiktigt säkerställa digital kompetens i lärarutbildningen så att det stärker aktualitet, relevans och kvalitet. LIKA ser till den digitala kompetensen inom lärandeprocessen, informationsflödet, kommunikativa modaliteter och utbildningsadministration. Därmed införs digital kompetens på flera nivåer och ur olika aspekter, vilket skapar synergieffekter som driver utvecklingen framåt. Den gemensamma utbildningen till civilingenjör och lärare och då speciellt inriktningen matematik-it/data kan här utgöra såväl en god grund som en experimentplattform för projektet. LIKA-ansökan är en av tre ansökningar som i december 2005 beviljades medel från KK-stiftelsen under den första treårsperioden. Se vidare http://www.learninglab.kth.se/kth/ projects.jsp Samarbete på Södertörn KTH har, framför allt genom Skolan för teknik och hälsa, ett växande samarbete med Södertörns högskola (SH) och Karolinska Institutet (KI). Ett övergripande samarbetsavtal mellan KTH, KI och SH gällande både utbildning och forskning i Flemingsberg finns sedan 2002. Samarbetet mellan de tre högskolorna sker inom ramen för detta avtal. SH och KTH samarbetar i fyra utbildningar som leder till kandidat- eller magisterexamen. KTH, campus Telge, ger upp till 60 poäng i utbildningarna Logistik och ekonomi samt Ekonomi, teknik och design och KTH, campus Haninge, ger på motsvarande sätt upp till 60 poäng i Management och IT samt IT, Medier och Design. Dessutom ger KTH vissa delar i SHs lärarutbildning. Södertörns högskola har huvudansvaret för utbildningarna. I utbildningen teknik och hälsa kombineras en högskoleingenjörsutbildning med hälsorelaterade kurser som utformas i samarbete med KI. Även högskoleingenjörsutbildningen i medicinsk teknik genomförs i samarbete med KI. Dessutom har en magisterutbildning i medicinsk teknik inrättats med start vårterminen 2006. Inom dessa utbildningar ger KI kurser inom grundläggande medicin och inom medicinsk teknik. Ett mervärde ligger också i närheten till huddingedelen av Karolinska Universitetssjukhuset med preklinisk och klinisk forskning inom medicinsk teknik och hälsoområdet. Övrigt samarbete i stockholmsregionen Stockholms universitet (SU) och KTH samarbetar sedan länge i Kista främst inom data- och systemvetenskap, samt inom numerisk analys och datalogi vid campus Valhallavägen. Samarbete sker också vid AlbaNova, Stockholms centrum för fysik, astronomi och bioteknik. I anslutning till AlbaNova finns även Vetenskapens hus, ett modernt laboratorium bemannat av doktorander, studenter och forskare där KTH och SU erbjuder demonstrationer och laborationer inom naturvetenskap och teknik för gymnasie- och grundskoleelever. I Kista samarbetar KTH med KI i ett utbildningsprogram i medicinsk informatik. KI har huvudansvaret för programmet, som leder till en magisterexamen. Ungefär hälften av kurserna ges av KTH. Samarbete med KI sker dessutom i en kompetensinriktning i biomedicinsk teknik och inom optikerutbildningen. Inom en inriktning på civilingenjörsprogrammet i medieteknik ges kurser i journalistik av SU. Tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm ges 20 21

Grundläggande högskoleutbildning Grundläggande högskoleutbildning kompetensinriktningen affärsutveckling och medieteknik, som kan läsas av studerande från båda högskolorna. Handelshögskolan, KI och KTH samarbetar dessutom i Stockholm School of Entrepreneurship, som erbjuder kurser som kan läsas av studerande vid samtliga tre högskolor. Samarbete utanför stockholmsområdet Med Högskolan Dalarna finns ett samarbete inom civilingenjörsprogrammen i materialteknik och materialdesign. Lärare från KTH deltar regelbundet i undervisning och examination vid Högskolan Dalarna. De studerande kan, inom vissa inriktningar, genomföra hela utbildningen vid Högskolan Dalarna eller välja att avsluta utbildningen på KTH. På detta sätt utnyttjas den samlade kompetensen som finns vid de båda högskolorna. Examen utfärdas i samtliga fall av KTH. Med Högskolan i Gävle kommer ett samarbete att inledas som innebär att studenter från högskoleingenjörsutbildningar i Gävle har möjlighet att avsluta sin utbildning inom vissa inriktningar av KTHs civilingenjörsutbildning eller magisterutbildning. Även med Mälardalens högskola har samarbete initierats för ömsesidigt utbyte för att erbjuda studenter relevanta magisteravslutningar som bygger på grundläggande studier inom civilingenjörsutbildningen eller på högskoleingenjörsutbildningar. I NTERNATIONALISERING Internationellt samarbete är en av förutsättningarna för framgångsrik forskning och utbildning inom teknik och naturvetenskap. Under 2005 har utvecklingen av det internationella samarbetet främst riktats mot Asien, som är en växande marknad med allt större betydelse inom såväl utbildning och forskning som näringsliv. Under 2005 ingick KTH och National University of Singapore (NUS) ett samarbetsavtal och inom ramen för avtalet har NUS etablerat sitt första europeiska Overseas College vid KTH. Samarbetet fokuserar på entreprenörskap med praktik på tillväxtföretag. Under juni månad anlände den första gruppen studenter från NUS inom detta avtal. KTH har tillsammans med KI öppnat ett kontor på NUS Campus i Singapore. KTH har tillfrågats av Higher Education Commission (HEC) i Pakistan att delta i uppbyggandet av ett tekniskt universitet i närheten av Islamabad. Projektet är ett led i att höja utbildningskvaliteten i Pakistan med hjälp av universitet i Sverige, Tyskland, Frankrike och Österrike. Under 2005 har en delegation från KTH vid två tillfällen besökt Pakistan och ett avtal har undertecknats med HEC avseende stipendier för studier vid KTH på magister- och doktorsnivå. Stipendierna bekostas av HEC och avtalet medger upp till 10 stipendiater per år. KTH deltar i ett flertal internationella nätverk och arbetet inom dessa har intensifierats under 2005. De flesta nätverk som KTH deltar i finns inom Europa men även USA, Latinamerika och Asien är representerade. Inom nätverken utvecklas också kontakter för vidare samarbete inom av EU finansierade projekt. Mer information om nätverken finns på www.kth.se/om/internationellt/natverk.html. De nätverk som KTH främst är aktiva inom är inom Europa; Cluster, TIME, CESAER och där även länder utanför Europa är representerade; SMILE och GE 4. I NTERNATIONELL A PRO G R A M O CH PROJEK T Erasmus Mundus EU-kommissionen program Erasmus Mundus stödjer gemensamma utbildningar på magisternivå, så kallade Joint Master s Courses. Kravet är att utbildningen ges i samarbete med andra universitet inom ramen för ett konsortium, där studenterna rör sig mellan två eller flera lärosäten och där avslutad utbildning leder till utfärdandet av dubbla eller multipla examina. Ett begränsat antal stipendier utgår från EUkommissionen till studenter utanför EES-området. Erasmus Mundus-programmet stödjer utbildningar av hög akademisk standard. Utbildning med spetskompetens får utmärkelsen Erasmus Mundus-label en kvalitetsstämpel inom EU. KTH kommer att delta i fyra Erasmus Mundus-program med start läsåret 2006/07: FUSION-EP European Master in Nuclear Fusion Science and Engineering Physics; IMIM International Master in Industrial Management; NordSecMob Master s programme in Security and Mobile Computing samt Erasmus Mundus Masters in Photonics. För 2006 planeras ytterligare 5 10 Erasmus Mundusansökningar. I flera av dessa kommer KTH att vara huvudkoordinator. Dessutom planeras 1 2 ansökningar inom pilotprojektområdet av Erasmus Mundus. Asia Link Tre ansökningar från KTH har under 2005 godkänts inom programmet Asia Link. Syftet med programmet är att främja nätverksbaserade samarbeten mellan lärosäten i EU och Sydasien, Sydostasien och Kina. KTH deltar i sammanlagt 6 Asia Link projekt. EU-Kanada, EU-Australien KTHs EU-Kanadaprojekt slutrapporterades i oktober 2005. Samarbetet har resulterat i nya utbytesavtal med flera av de kanadensiska partneruniversiteten samt ett utökat studerandeutbyte. Samtidigt initieras diskussioner om en ny ansökan under 2006. I oktober inlämnades en projektansökan inom ramen för samarbete mellan EU och Australien inom högre utbildning. Det allmänna syftet med projektet är att öka förståelsen samt främja utbyte mellan EU och Australien. 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 200 150 100 50 0 Figur 9 Studer andeutby te 2002 2005 Antal studenter som påbörjat utbytesstudier respektive år Figur 10 2002 2003 2004 2005 Utresande KTH-studenter Inresande utbytesstudenter Studer andeutby te vanligaste l änderna 2005 Antal studenter som påbörjat utbytesstudier under året: de sju vanligaste länderna för utresa respektive inresa Tyskland Frankrike Spanien Italien Schweiz Finland Österrike Japan Storbritannien USA Utresande KTH-studenter Inresande utbytesstudenter Leonardo da Vinci EU-programmet Leonardo da Vinci bidrar till finansiering av kompetensutveckling, praktik och examensarbete. Under året har 23 studenter genomfört examensarbete eller praktik vid ett företag i Europa med stipendier från IMPRESS (International Mobility and Professional Experience for Students). KTHs Leonardoprojekt C3PO, där studenter kunnat få stipendier för examensarbete eller praktik vid ett företag i Europa, har tilldelats svenska programkontorets kvalitetspris. KTHs projekt deltar därmed i nomineringen till bästa mobilitetsprojekt i Europa. KTH beviljades under 2005 medel för ett nytt kompetensutvecklingsprojekt med akronymen WE KNOW IT. Partneruniversiteten har inom projektet arrangerat workshops på aktuella internationella teman. KTH arrangerade i december en temavecka om engelskspråkiga magisterprogram. Tempus Tempus är ett EU-finansierat samarbetsprogram, som huvudsakligen syftar till att utveckla nya utbildningsprogram och modernisering av administrationen vid universitet och högskolor. Aktuella länder är de före detta sovjetrepublikerna utom de baltiska länderna, länderna på Balkan och länderna i södra medelhavsområdet. KTH är mycket aktivt inom Tempus och är part (kontraktor) i mer än 25 projekt, varav 14 startade under 2005. Projekten involverar lärosäten i Bosnien, Kroatien, Egypten, Jordanien, Marocko, Palestina, Moldavien, Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Uzbekistan, Kirgizistan, Tadjikistan och Turkmenistan. Många av projekten syftar till att utveckla utbildningar inom energi- och miljöområdet samt IT-området. Projekt för utveckling av näringslivssamarbete vid ryska och ukrainska universitet finns också. Andra viktiga projektområden är utveckling av kvalitetssäkring och övergången till utbildningssystem enligt Bolognadeklarationen. Minor Field Studies Minor Field Studies, MFS, ger möjlighet till examensarbete i Afrika, Asien och Latinamerika. Sida finansierar MFSbidrag för två månaders fältstudier. Studierna redovisas i en rapport på engelska, vanligen studentens examensarbete. Under året beviljades 23 KTH-studerande MFS-bidrag. Vanligaste mottagarländer 2005 var Bolivia, dit fyra studenter reste, samt Panama och Indien med tre studenter vardera. 22 23

Grundläggande högskoleutbildning Grundläggande högskoleutbildning Linnaeus-Palme Linnaeus-Palme är ett Sida-finansierat utbytesprogram för samarbete inom grundutbildning med universitet i Afrika, Asien och Latinamerika. Medel kan sökas för ömsesidiga planeringsresor samt lärar- och studentutbyte och KTH har deltagit sedan programmets start 2000. Under 2005 beviljades nio fortsatta samarbeten med olika universitet. STUDER ANDEUTBY TE Under 2005 påbörjade 368 (473) KTH-studerande studier utomlands, vilket är en minskning jämfört med 2004. Totalt bedrev 565 (672) studenter studier utomlands under 2005. Av dessa reste 44 (43) procent inom ramen för EU-programmet Erasmus. Det vanligaste landet att resa till var USA följt av Tyskland, Spanien, Schweiz och Frankrike. Av de examinerade civilingenjörerna och arkitekterna 2005 hade 29 (26) procent studerat utomlands minst en termin under studietiden. Antalet utländska utbytesstuderande som påbörjade studier på KTH under 2005 var 922 (784). En majoritet av de inresande utbytesstudenterna, 63 (70) procent kommer inom Erasmus-programmet, främst från Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien. Det totala antalet utländska utbytesstuderande på KTH under 2005 var 1 365 (1 219). En rad aktiviteter med syfte att informera om och inspirera KTH-studenter till studier utomlands har genomförts under året, informationsmöten, mässa om utlandsstudier, information vid öppet hus samt under arbetsmarknadsmässor. Även broschyrmaterialet har förnyats. För tredje året i rad anordnades en återvändarträff för de hemvändande utbytesstudenterna där man bland annat utbytte erfarenheter av utbytesstudierna. KTH har sedan 1998 arbetat med studentutbytesavtal som ger studenten examen från två universitet. Det ska också ses som ett led i att stärka och fördjupa samarbetet med dessa partneruniversitet. Syftet med dessa avtal är bland annat att ge studenterna kompetens för att kunna verka i en europeisk arbetsmarknad. Under 2005 har fem nya avtal om dubbla examina tillkommit och fokus på dessa avtal kommer att öka, bland annat genom TIME-nätverket. För första gången genomförde KTH förberedelseseminarier för utresande studenter till värdländer med annorlunda kultur och politiska system. Seminarierna behandlade kulturskillnader, hälsa och säkerhet, försäkring, informationsresurser samt beredskap inför frågor om KTH och Sverige. Vid seminarierna medverkade tidigare utbytesstudenter med att ge information om de olika universiteten i landet. Utbytesstudenternas erfarenheter Utvärderingar visar att de utländska utbytesstudenterna generellt sett är mycket nöjda med sin vistelse på KTH, såväl G ot t ry k t e ru l l a r i n Första augusti anlände 500 av de utländska studenter som påbörjade sina studier vid KTH 2005. Totalt har KTH under året tagit emot ungefär 900 utbytesstudenter och intresset för att söka sig hit ökar stadigt. En viktig förklaring är att gott rykte lönar sig. Det tydligaste tecknet på detta är att de universitet som har haft studenter på utbyte här vill att KTH ska ta emot fler. Ytterligare en vinst för KTH är den internationella prägel utbytesstudenterna sätter på KTH, vilket lockar även svenska studenter att söka sig hit. när det gäller kursernas kvalitet som studiemiljön. I de fall det förekommer negativa omdömen rör det ofta prisnivån och tillgången på bostäder i Stockholm. Även kontakten med svenska studenter är något som de utländska studenterna gärna hade önskat var bättre. På KTH har man försökt minska problemet med hjälp av en omfattande mottagnings- och fadderverksamhet, helt organiserad av studenter inom studentkårens organisation International Student Service (ISS). Även de intensivkurser i svenska språket som erbjuds av KTH är en del av mottagningen. ISS har under 2005 startat ett projekt, för att öka integrationen, som benämns Tandem Language Learning, där utbytesstudenter och svenska studenter lär varandra sitt eget språk och kultur. De utresande studenterna är också generellt nöjda med sina erfarenheter, särskilt när det gäller förbättring av språkkunskaper och den personliga utveckling som en utlandsvistelse innebär. Även de utresande studenterna anger att de gärna hade haft mer kontakt med inhemska studenter. INTERNATIONALISERING PÅ HEMM APL AN Magisterprogram på engelska Det ökade utbudet av engelskspråkiga magisterprogram som bygger på avlagd Bachelor s Degree eller motsvarande ligger i linje med KTHs strävan att utöka den forskningsnära delen av grundutbildningen samt att delta i ett globalt utbildningssammanhang. Under 2005 erbjöds 27 program med engelska som undervisningsspråk. Studenter från hela världen deltar i dessa utbildningar, dock främst från länder i Asien, Europa och Afrika. Utveckling av program pågår och hösten 2006 kommer tio program att omfatta 80 poäng, vilket är en del i anpassningen till Bolognaprocessen. Inför antagningsomgången 2005 inkom cirka 8 000 webbansökningar varav cirka 3 000 fullföljde ansökan med att skicka in kompletta ansökningshandlingar. Resultatet blev att 842 (659) studerande påbörjade studierna. Sammanlagt har under året 1 908 (1 523) studerande varit inskrivna på dessa program. För att ge studenterna en bra start på utbildningen arrangerades i samarbete med studentkåren särskilda Arrival Days med påföljande introduktionsprogram med praktisk information om studier på KTH och livet i Sverige. Rekrytering av internationella studenter KTHs webbsida på engelska uppdateras kontinuerligt och informationsbroschyrer om KTH och magisterprogram på engelska har tagits fram under året. Likaså har handböcker för magister- och utbytesstudenter producerats. KTH blev hösten 2005 tillsammans med tre nordiska kollegor särskilt inbjudna till Institute of International Education IIE i USA för att diskuterade åtgärder för att intressera fler amerikanska studenter för utbytesstudier i Norden och Sverige. KTH har under året varit representerad på några mässor som partneruniversitet i Europa arrangerat. Utanför Europa deltog KTH på en utbildnings- och arbetsmarknadsmässa på Tsinghuauniversitetet i Peking i samarbete med studenterna i Project China. Civilingenjörsprogram med språk Sedan läsåret 2004/05 finns möjlighet att kombinera studier på civilingenjörsprogrammet i kemi och kemiteknik med något av språken tyska, franska, spanska, japanska eller kinesiska. Utbildningen ger, utöver ordinarie civilingenjörsutbildning, studenterna kulturkunskap och språkfärdighet i ett av språken. Studenterna har också möjlighet att i slutet av utbildningen genomföra utbytesstudier i ett land där språket talas. Från och med höstterminen 2006 kommer denna möjlighet även att erbjudas i kombination med civilingenjörsprogrammen i informationsteknik och mikroelektronik i Kista. Valbara kurser med internationellt fokus KTH erbjuder ett spektrum av valbara kurser med internationellt fokus vilket förbereder studenter för utlandsstudier och/eller en internationell arbetsmarknad. Kurser om Östoch Centraleuropa, Mellanöstern, U-landskunskap samt kurser i åtta moderna språk erbjuds. Diploma Supplement Från och med den 1 januari 2003 ska alla examensbevis som utfärdas av svenska statliga universitet och högskolor åtföljas av en bilaga, ett så kallat Diploma Supplement, som bland annat beskriver innehåll och omfattning hos den utbildning som lett fram till examen. Diploma Supplement ska underlätta erkännande av utbildningar inom hela Europa, och även andra delar av världen, såväl i den akademiska världen som i yrkeslivet. Avsikten är att göra det lättare för högskoleutbildade att flytta mellan olika länder för att studera eller arbeta. KTH tilldelades 2005 Diploma Supplement label tillsammans med 29 andra europeiska universitet. Diploma Supplement label är en kvalitetsstämpel som visar att KTH utfärdar Diploma Supplement tillsammans med alla examina. 24 25

forskning och forskarutbildning forskning och forskarutbildning kunnat antas är brist på medel för studiefinansiering samt handledarresurser orsaken i nästan samtliga fall. Av årets nyantagna har 73 forskarstuderande sin huvudsakliga verksamhet i näringslivet, vilket är en viss ökning jämfört med föregående år. Rekrytering Rekrytering till forskarutbildningen sker ofta genom informella kontakter mellan forskare och studerande i de sista årskurserna av civilingenjörsutbildningen eller i samband med examensarbetet. Det blir också allt vanligare att rekrytera forskarstuderande från magisterutbildningarna. Många intresserade kontaktar också KTH direkt via e-post, telefon eller brev. De flesta utländska sökande tar kontakt via e-post. Rekrytering sker även genom annonsering i svensk och internationell dags- och fackpress samt på hemsidor. Eftersom den övervägande delen av KTHs forskarstuderande är män uppmanas, vid annonsering, särskilt kvinnor att söka utlysta doktorandanställningar. Andra rekryteringsåtgärder är kontakter med industrin, information riktad till särskilda grupper samt deltagande vid Tekniska Högskolans Studentkårs arbetsmarknadsdagar, ARMADA. Under året har 52 anställningar som doktorand utannonserats. Cirka 570 sökande, varav 18 procent kvinnor, anmälde intresse för dessa anställningar. Dessutom har 11 utbildningsbidrag utannonserats med 24 sökande, varav 25 procent kvinnor. Figur 11 N ya n tag n a o ch r eg i strer a d e f o r s k a r studer a n d e 2 0 02 2 0 0 5 Forskning och forskarutbildning 2005 2004 2003 2002 varav varav varav varav Nyantagna per forskarämnesområde Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Matematik 8 13% 14 21% 18 11% 12 25% Kemi 17 29% 14 57% 14 36% 13 54% Informationsteknik 31 23% 37 27% 47 19% 41 15% Teknisk fysik 20 35% 23 30% 22 32% 22 32% Elektroteknik, elektronik och fotonik 27 11% 19 21% 21 14% 28 11% Kemiteknik 24 42% 29 38% 30 50% 28 71% Bioteknik 23 30% 28 43% 15 53% 31 45% Teknisk mekanik 29 31% 30 17% 39 10% 45 13% Teknisk materialvetenskap 27 15% 34 29% 23 52% 25 28% Samhällsbyggnadsteknik och arkitektur 10 40% 27 19% 24 21% 26 42% Industriell teknik och ekonomi 19 47% 32 41% 39 36% 55 38% Teknik och social förändring 2 50% 3 33% 13 46% Övrig teknikvetenskap 9 22% 4 25% 5 60% 9 67% Totalt antal nyantagna 246 28% 294 31% 310 30% 335 33% K THs V E RKSA M H E T SM Å L Regeringens verksamhetsmål är att universitet och högskolor ska bedriva internationellt konkurrenskraftig forskning. Effektiviteten i forskarutbildningen ska öka och de forskarstuderande ska erbjudas utbildning av hög kvalitet som förbereder för en karriär såväl inom som utanför högskolan. Universitet och högskolor ska också i ökad utsträckning främja goda villkor för mång- och tvärvetenskaplig forskning. Förutom dessa mål anger regeringen att 830 examina ska avläggas inom forskarutbildningen vid KTH under perioden 2005 2008, samt att minst 15 procent av de professorer som anställs under samma period ska vara kvinnor. Utgångspunkten för KTHs framtida forskning är specialisering och gränsöverskridande forskning. KTH bör även, i begränsad omfattning, bygga upp forskning inom andra områden än de teknikvetenskapliga. De ska dock komplettera och ha en tydlig anknytning till KTHs teknikvetenskapliga forskning och utbildning. FORSK ARUTBILDNING Forskarutbildningen vid KTH, som är mycket attraktiv, förser industri och samhälle, liksom universitet och högskolor i hela Sverige, med välutbildade medarbetare. Ett arbete pågår för att förändra strukturen inom forskarutbildningen genom att skapa breda forskarutbildningsämnen och inrätta fler forskarskolor. Antagning KTHs forskarutbildning är mycket attraktiv med långt fler sökande än vad KTH har resurser att ta emot. Mer än hälften av KTHs skolor anger att intresset för forskarutbildning har ökat och nästan alla anser att det också finns ett ökat behov av forskarutbildade i samhället. Trots detta har KTH för tredje året i rad minskat antalet antagna till forskarutbildningen. Under 2005 antogs 246 forskarstuderande jämfört med 294 under 2004. Av de nyantagna är 52 procent antagna med mål att avlägga licentiatexamen. För dem som inte Totalt antal registrerade 1 841 28% 1 935 27% 1 946 27% 1 884 26% 2005 2004 2003 2002 Nyantagna till licentiatexamen Antagna varav Antagna varav Antagna varav Antagna varav per forskarämnesområde till lic kvinnor till lic kvinnor till lic kvinnor till lic kvinnor Matematik 2 50% 2 50% 3 33% 1 0% Kemi 5 40% 5 60% 10 30% 3 33% Informationsteknik 11 18% 21 33% 24 25% 3 0% Teknisk fysik 8 25% 12 25% 10 30% 2 0% Elektroteknik, elektronik och fotonik 15 20% 13 31% 10 0% 7 0% Kemiteknik 13 46% 14 50% 16 44% 10 60% Bioteknik 21 33% 22 41% 6 50% 6 67% Teknisk mekanik 15 47% 24 17% 22 9% 6 17% Teknisk materialvetenskap 15 20% 21 38% 15 60% 3 67% Samhällsbyggnadsteknik och arkitektur 6 33% 16 19% 17 18% 9 44% Industriell teknik och ekonomi 10 40% 11 45% 14 29% 8 13% Teknik och social förändring 9 44% Övrig teknikvetenskap 6 33% 3 0% 5 60% 2 50% Antal nyantagna till lic 127 32% 164 33% 161 30% 60 33% 26 27

forskning och forskarutbildning forskning och forskarutbildning Figur 12 Figur 13 Studiefinansiering i forsk arutbildningen 2005 Tekniskt vetenskapsområde Finansieringsform* tkr Anställning som doktorand 304 141 Utbildningsbidrag 12 827 Annan anställning vid lärosätet** 21 971 Stipendier 22 435 Summa medel 361 375 varav anslagsmedel 96 223 varav externa medel 265 152 *Underlaget har baserats på de olika anställnings-/ersättningskategoriernas grundkontering med dess finansiering månad för månad i det löneadministrativa systemet. Uppdelningen mellan anställnings-/ersättningskategorier måste betraktas som mycket tillförlitlig, medan vad gäller fördelningen mellan anslagsmedel och externa medel, kan bokföringsjusteringar innebära en avvikelse mot grundkonteringen. Avvikelsen torde dock vara marginell. ** I annan anställning vid lärosätet ingår tidsbegränsade anställningar som s k fofu-ingenjör samt assistentanställning som kombinerats med utbildningsbidrag. R e d ov i s n i n g av o m r ä k n a d e L i centiat- o ch d o k to r s e x a m i n a 2 0 02 2 0 0 5 Tekniskt vetenskapsområde 2005 2004 2003 2002 Antal doktorsexamina som inte föregåtts av lic 1) 113 109 113 92 Antal doktorsexamina som föregåtts av lic 1) 111 115 110 83 Antal licentiatexamina 1) 177 195 163 156 Antal examina i forskarutbildningen, omräknade 2) 257 (830) 3) 264 249,5 211,5 1) Antal examina, utan omräkning 2) Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregåtts av licentiatexamen. Doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen och licentiatexamen räknas som en halv examen 3) Inom parentes anges prognos för antal examina för perioden 2005 2008 250 200 150 100 50 0 Figur 14 l i centiat- o ch D o k to r s e x a m i n a 1 9 93 /9 4 2 0 0 5 93/94 94/95 Doktorsexamen Licentiatexamen 95/96 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Antagning och rekrytering av kvinnor till forskarutbildning Andelen kvinnor av det totala antalet forskarstuderande var 28 procent under 2005, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med 2004. Antalet kvinnor i forskarutbildningen är dock oförändrat. Andelen kvinnliga forskarstuderande av de nyantagna under 2005 var 28 procent, vilket är en minskning med tre procentenheter jämfört med 2004. För att rekrytera fler kvinnor till forskarutbildningen har KTHs skolor gjort lokala satsningar bland annat i form av riktade erbjudanden till kvinnliga teknologer. De informella kontakter som skapas mellan kvinnliga forskare/lärare och kvinnliga teknologer under grundutbildningen anses dock vara ett av de mest effektiva sätten att rekrytera kvinnor till forskarutbildningen. Att antalet kvinnor ökar bland KTHs lärare och forskare har alltså en avgörande inverkan på rekryteringen av kvinnor till forskarutbildningen. Inom vissa områden, till exempel kemi, kemiteknik och bioteknik, där andelen kvinnor är hög inom grundutbildningen, är även andelen kvinnor inom forskarutbildningen hög. Det visar sig också att när kvinnliga forskarstuderande deltar i grundutbildningen, blir fler kvinnor intresserade av forskarutbildning. Inom vissa ämnesområden och forskargrupper är dock andelen kvinnor alltjämt mycket låg, och flera av KTHs skolor arbetar aktivt för att också öka andelen kvinnliga forskarstuderande inom dessa områden. Studiefinansiering Av samtliga 1 841 registrerade i KTHs forskarutbildning under 2005 har 1 538 forskarstuderande haft en aktivitetsgrad på minst 50 procent och 1 817 en aktivitetsgrad på minst 10 procent. Omräknat till heltidsekvivalenter motsvarar detta 1 608. Under 2005 var doktorandanställning fortsatt den domi- nerande formen av studiefinansiering. Räknat i heltidsekvivalenter hade vid årets slut cirka 810, eller 51 (51) procent av KTHs doktorander denna form av finansiering. Under 2005 har, omräknat till heltidsekvivalenter, motsvarande cirka 250 kvinnliga forskarstuderande, innehaft anställning som doktorand. Det innebär att 30 procent av doktorandanställningarna nu innehas av kvinnor. Andelen kvinnor med doktorandanställning är alltså något högre än andelen kvinnor totalt inom forskarutbildningen. Utbildningsbidrag är en annan typ av studiefinansiering för forskarutbildning. Det används endast i begränsad omfattning vid KTH. Vid utgången av 2005 hade tre procent av de forskarstuderande, 55 heltidsekvivalenter, varav tolv kvinnor, denna finansiering. Övriga forskarstuderande vid KTH har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning som doktorand eller utbildningsbidrag. Av de forskarstuderande försörjer sig 23 procent genom förvärvsarbete med anknytning till forskarutbildningen, 7 procent genom annan tjänst inom högskolan och 9 procent genom stipendier. Resterande 7 procent finansierar sina studier på annat sätt. I figur 12 redovisas den totala omfattningen av de medel som används för studiefinansiering i forskarutbildningen. Det framgår där att 73 procent av medlen som finansierar forskarutbildningen är externa, alltså en högre andel än externfinansieringen av forskning och forskarutbildningen totalt sett. Till detta kommer också de forskarstuderande som finansieras direkt av företag. Om man inkluderar dessa innebär det att externfinansieringsgraden av forskarstuderande egentligen är ännu högre. Forskarskolor Forskarskolor finns för närvarande inom sex av KTHs skolor. Syftet med forskarskolorna är bland annat att ge de forskarstuderande en bred kunskapsprofil, ofta i ett ämnesöverskridande perspektiv. De ger också förutsättningar för ökad tillgång på handledare. KTH kommer i framtiden att sträva efter att forskarutbildningen allt mer organiseras i forskarskolor. Några av KTHs forskarskolor genomförs i samverkan med andra universitet och högskolor. Omkring 110 forskarstuderande på KTH har deltagit i de forskarutbildningskurser som ges inom ramen för forskarskolorna. Utöver dessa har ytterligare cirka 120 forskarstuderande från andra universitet deltagit i kurserna. Forskarskola i telekommunikation KTH är värduniversitet för en forskarskola i telekommunikation med Blekinge Tekniska Högskola, Mittuniversitetet och Högskolan i Gävle som partnerhögskolor. Målsättningen med forskarskolan är att öka antalet doktorer och licentiater och samtidigt förbättra kvaliteten på examinerade doktorer och licentiater inom telekommunikationsområdet. För att åstadkomma detta fokuserar forskarskolan på att skapa en attraktiv utbildning med en kreativ forskarmiljö samt att attrahera de främsta kandidaterna. Forskarskolan har ett programråd med representanter från alla partnerhögskolor. Ett gemensamt forskarutbildningsämne i telekommunikation har inrättats vid medverkande högskolor. Ämnet ligger inom teknisk fakultet vid KTH, vid Mittuniversitetet ligger ämnet inom naturvetenskaplig fakultet eftersom teknisk fakultet saknas. Under året har forskarskolan kunnat börja skörda frukterna av arbetet som inleddes för fyra år sedan. Hittills har 48 doktorander, varav fyra kvinnor, antagits till forskarskolan, 39 vid KTH, tre vid Mittuniversitetet, två vid Högskolan i Gävle samt fyra vid Blekinge Tekniska Högskola. Tio licentiatexamina och sex doktorsexamina har utfärdats inom forskarskolan. Två ansökningsomgångar genomförs varje år för att det kontinuerligt ska finnas cirka 45 aktiva doktorander inom forskarskolan. Forskarskolan har utvecklat ett program av forskarutbildningskurser som ges regelbundet. Det finns 16 forskarutbildningskurser i programmet som genomförs varje eller vartannat år och som erbjuder ett vitt spektrum av kurser inom telekommunikation. Kurserna, som erbjuds alla studerande inom forskarskolan, utgör stommen i samarbetet mellan de olika partnerhögskolorna. Detta ger de studerande möjlighet att skaffa relevant kompetens samtidigt som de kan välja unika ämneskombinationer. Studenterna uppmuntras att läsa kurser vid de olika samarbetshögkolorna. En viktig del i samarbetet mellan partnerhögskolona är sommarskolan. I år hölls den under en intensiv vecka i slutet av juni. Temat var Information, statistik och experiment. Högskolor, som inte är partnerhögskolor, hade uppmuntrats att även de skicka deltagare till sommarskolan. Antalet deltagare i sommarskolan var 37. För ytterligare information hänvisas till http://www. s3.kth.se/gradedu/gst/ 28 29

forskning och forskarutbildning forskning och forskarutbildning Examina Under 2005 examinerades 224 (224) doktorer och 177 (195) licentiater. I regeringens uppdrag anges KTHs forskarutbildningsuppdrag för perioden 2005 2008 till 830 examina. Antalet examina är beräknat på så sätt att summa examina för en person aldrig överstiger 1,0. En doktorsexamen räknas därvid som 1,0, en licentiatexamen som 0,5 och en doktorsexamen som föregåtts av en licentiatexamen som 0,5. För 2005 uppgick antalet examina, beräknat enligt ovan, till 257 (264). Det innebär att 31 procent av uppdraget är uppfyllt. KTH räknar med att antalet examina kommer att sjunka något under de närmaste åren till följd av färre antagna till forskarutbildningen. KTH räknar dock med att uppfylla regeringens uppdrag för fyraårsperioden. Figur 15 L i centiat- o ch d o k to r s e x a m i n a 2 0 02 2 0 0 5 Att avlägga en licentiatexamen som en etapp i forskarutbildningen, och därigenom få en naturlig avstämning av genomförda studier, är vanligt vid KTH. Av de examinerade doktorerna har hälften en tidigare avlagd licentiatexamen. Beräkningar av medianstudietiden för dem som avlägger doktorsexamen visar att de som även avlägger en licentiatexamen har en något längre studietid, 5,7 år, jämfört med dem som endast avlägger doktorsexamen, 5,4 år. Medianstudietiden för dem som avlägger en licentiatexamen är 3,1 år. Motsvarande medianstudietider för 2003 var 5,8 år för doktorer som även avlägger en licentiatexamen, 5,3 år för dem som enbart avlägger doktorsexamen och 3,6 år för dem som avlägger licentiatexamen. 2005 2004 2003 2002 varav varav varav varav Licentiatexamina per forskarämnesområde Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Matematik 2 0% 7 29% 4 0% 4 50% Fysik 1 0% Kemi 7 43% 6 67% 13 38% 3 33% Informationsteknik 31 10% 20 10% 25 16% 15 20% Teknisk fysik 14 21% 20 20% 5 20% 19 37% Elektroteknik, elektronik och fotonik 12 8% 24 17% 20 25% 9 33% Kemiteknik 16 50% 21 43% 12 67% 20 35% Bioteknik 10 50% 8 38% 6 17% 4 25% Teknisk mekanik 35 9% 32 13% 33 12% 41 5% Teknisk materialvetenskap 18 50% 10 0% 13 38% 13 15% Samhällsbyggnadsteknik och arkitektur 8 13% 17 47% 19 26% 15 33% Industriell teknik och ekonomi 17 29% 24 29% 12 50% 12 42% Teknik och social förändring 1 100% Övrig teknikvetenskap 6 83% 6 33% 1 100% 0 0% Totalt 177 27% 195 25% 163 28% 156 24% 2005 2004 2003 2002 varav varav varav varav Doktorsexamina per forskarämnesområde Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Matematik 15 0% 6 17% 14 29% 4 0% Fysik 2 0% Kemi 15 27% 15 33% 10 50% 15 40% Informationsteknik 33 15% 19 21% 19 5% 20 5% Teknisk fysik 15 27% 26 27% 25 20% 17 12% Elektroteknik, elektronik och fotonik 27 11% 24 8% 26 8% 24 8% Kemiteknik 20 55% 26 23% 22 27% 19 21% Bioteknik 13 54% 17 35% 16 50% 11 73% Teknisk mekanik 31 13% 33 9% 27 11% 26 15% Teknisk materialvetenskap 19 21% 17 35% 10 0% 13 15% Samhällsbyggnadsteknik och arkitektur 13 31% 13 8% 23 30% 7 29% Industriell teknik och ekonomi 15 54% 22 27% 25 32% 16 38% Övrig teknikvetenskap 8 63% 6 50% 6 50% 1 100% Totalt 224 25% 224 22% 223 23% 175 22% Figur 16 forskningens finansiering 2005 (2004) Totalt 1 794 (1 882) Mkr inklusive bidrag för finansiering av transfereringar Svenska företag och org. 16,5 % (16,8 %) Stiftelsen för Strategisk Forskning m. fl. 6,9 % (7,7 %) Övriga statliga 15 % (15,5 %) Figur 17 Övriga utländska 1,5 % (1,2 %) EU 5,2 % (5,2 %) Vinnova 6,5 % (7,5 %) I N TÄ K T E R O CH KO STNADER F Ö R F O R S K N I N G OCH FORSK ARUTBILDNING Anslags- och bidragsfinansierad forskning och forskarutbildning samt uppdragsforskning Forsknings- och forskarutbildningsanslag 36,7 % (34,8 %) Forskningsråd 11,7% (11,3%) (tkr) Intäkter 2005 2004 2003 2002 Anslag *) 655 665 652 226 654 612 635 063 Externa *) 1 131 629 1 224 261 1 218 156 1 214 539 Finansiella 6 823 5 713 7 898 11 547 SUMMA 1 794 117 1 882 200 1 880 666 1 861 149 Därav uppdragsforskning 99 098 99 647 91 953 91 205 Kostnader Personal *) 1 062 107 1 082 829 1 092 553 1 068 883 Lokaler 288 775 313 982 303 151 302 106 Övrig drift *) 335 932 370 218 357 243 388 793 Finansiella 5 790 7 727 10 679 13 694 Avskrivningar 108 416 113 522 123 572 128 481 SUMMA 1 801 020 1 888 278 1 887 198 1 901 957 Årets kapitalförändring -6 903-6 078-6 532-40 808 * Inklusive transfereringar (= erhållna medel som förmedlas till andra samarbetspartners samt stipendier etc.). Lämnade bidrag 2005 var 90 789 tkr. Andelen kvinnor av examinerade Av de examinerade doktorerna 2005 är 25 procent kvinnor och av dem som avlagt licentiatexamen är 27 procent kvinnor. Detta är en ökning sedan föregående år (22 respektive 25 procent) som avspeglar den ökning av andelen kvinnor bland de antagna som skedde för mellan fem och tre år sedan. Forskarämnesområdena kemi, kemiteknik och bioteknik har dock väsentligt högre andel kvinnor av de examinerade än genomsnittet. Internationellt utbyte av forskarstuderande Av de doktorer och licentiater som examinerats under året har 90 procent av doktorerna och 86 procent av licentiaterna deltagit i och redovisat egna forskningsrön vid någon internationell konferens. Att under utbildningen ha möjlighet att vistas en tid i en annan forskargrupp, inom eller utom Sverige, liksom att kunna delta i och presentera en vetenskaplig rapport vid internationella konferenser är viktigt för alla forskarstuderande vid KTH. KTH har under den senaste tioårsperioden tagit emot betydligt fler forskarstuderande från utlandet än KTH har sänt ut. Förhållandet är fortfarande detsamma. Av de uppgifter som inkommit från KTHs skolor framgår att KTH under 2005 tog emot 72 (88) utländska forskarstuderande som stannade minst tre månader medan 49 (45) KTH-doktorander tillbringade minst tre månader utomlands. Utbytet har i vissa fall skett inom ramen för något utbytesprogram såsom Marie Curie Training Site, Socrates eller med finansiering från STINT Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning. Av de examinerade hade 13 (13) procent av licentiaterna och 18 (19) procent av doktorerna tillbringat minst tre månader utomlands. Medel till forskning och forskarutbildning Intäkterna till forskningsverksamhet kommer genom fakultetsanslaget och externa medel som söks i konkurrens. Ungefär en tredjedel av verksamheten är finansierad med anslag och resten med externa medel. De totala intäkterna har minskat under 2005 och minskningen avser bidragsintäkter och transfereringar. Externa medel söks av forskarna och går efter bedömning av beviljande finansiär direkt till berörd enhet. Fakultetsanslaget fördelas också direkt till enheterna och i princip prestationsrelaterat ämnespott med beaktande av vetenskaplig potential samt avlagda forskarexamina. En mindre del av anslaget fördelas som riktat stöd till olika verksamheter. De högskolegemensamma, stödjande verksamheterna finansieras i huvudsak genom en högskoleavgift som universitetsstyrelsen fastställer. 30 31

forskning och forskarutbildning forskning och forskarutbildning Figur 18 Pro f ess o r e r 2 0 0 5 Nyanställda professorer (externt rekryterade) Bioteknik, inriktning mikroskopi Konstruktion och implementering av IT-tjänster Kärnkraftsäkerhet Utveckling av IT-produkter Befordrade till professor Bebyggelseanalys Beräkningsfysik Experimentell fysik Fasta tillståndets elektronik Fastighetsekonomi Fysik, inriktning kärn- och strålningsfysik Kärnkemi Matematik (2) Optimeringslära och systemteori Reglerteknik Teoretisk kemi, inriktning teoretisk fotonik Ytbehandlingsteknik Ytkemi Nyanställda gästprofessorer (externt rekryterade) Atomär materialdesign Fysik Fysikalisk kemi Industriell ekonomi Industriminnesforskning Internationell affärsverksamhet Mark- och vattenteknik Matematik Materialvetenskap, inriktning rostfria stål Riskhantering vid byggande i jord och berg Nyanställda adjungerade professorer Energiteknik Industriell produktion Mekanik Professorer som har slutat eller pensionerats Bebyggelseanalys Elementarpartikelfysik Industriell ekonomi, inriktning teknisk marknadsföring Mekanik Pappersteknik Teknisk hydrologi Vägteknik F O R SKNING Forskningens kärna är kunskapsförnyelse. KTH värderar inte forskning utifrån perspektivet grundläggande eller tillämpad. I stället är det graden av nytänkande och nya ansatser för att angripa vetenskapliga eller samhälleliga utmaningar som uppskattas. Sådan förnyelse sker i hög grad i brytningen mellan olika discipliner och andra traditionella strukturer. Att stimulera framväxten av nya tvär- och mångvetenskapliga miljöer är därför en viktig men utmanande uppgift för KTH. Professurer Under året har totalt 18 professorer anställts på KTH. Fyra av dessa är externt rekryterade medan 14 har anställts som professor efter ansökan om befordran från lektor till professor. Samtidigt har tio gästprofessorer och tre adjungerade professorer anställts. KTHs möjligheter att initiera och förnya det teknikvetenskapliga forskningsområdet ligger främst i den externa rekryteringen av professorer. I enlighet med målen i KTHs visionsdokument har nyrekryteringarna av professorer under året skett inom bland annat profilområdena informationsteknik, teknisk biovetenskap, samhällsbyggnadens infrastruktur och material- och nanovetenskap. För en mer långsiktig förnyelse och uppbyggnad av nya forskningsområden krävs dock även en satsning på anställning av yngre forskare som forskarassistenter eller biträdande lektorer. Forskningsprofilering Frågan om profilering av forskningen vid de svenska universiteten är högaktuell. Den bakomliggande orsaken är naturligtvis en accelererande globalisering, med konkurrens om idéer och människor, som pressar alla aktörer att skärpa sitt utbud av produkter, tjänster och kunnande. KTH har under 2005 arbetat intensivt med att kartlägga och strukturera sin forskning och detta arbete kommer att fortsätta även 2006. Speciellt viktigt har naturligtvis varit urvalet av de starka forskarmiljöer som utformat den palett av ansökningar om långsiktigt stöd, som Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Vetenskapsrådet, Formas och Vinnova har annonserat. Detta arbete har genomförts i dialog mellan forskare, fakultet och ledning och har på ett nyskapande sätt formerat viktiga delar i implementeringen av KTHs forskningsstrategi som den uttrycks i utvecklingsplanen och i andra styrdokument. Även inom de områden som inte omfattats av dessa utlysningar har ett profileringsarbete pågått. Utan att på något vis kunna ge en komplett bild av all viktig forskning på KTH presenteras i det följande ändå några särskilt tydliga styrkeområden för KTH som varit aktuella under 2005. Matematiker för nya biologin Svante Linusson doktorerade på KTH för tio år sedan. Nu är han tillbaka som professor i diskret matematik, med erfarenheter från ett flertal lärosäten i USA, Frankrike och Sverige. KTHs matteinstitution har den största mängden toppforskare av alla matteinstitutioner i landet, och det är roligt att vara här igen och se gamla doktorandkollegor som lektorer och professorer, säger han. Mycket förenklat handlar diskret matematik om hur många kombinationer och vilka strukturer som finns i ett ändligt system, till exempel hur många bridgehänder med 13 kort man kan få ur en vanlig kortlek med 52 kort. Området är stort inom teoretisk datalogi och biomatematik. Man lär sig till exempel att räkna ut om en algoritm som kan användas för databehandling är snabb eller långsam. Jag sysslar en del med evolutionära träd som visar vilka biologiska arter som är mest släkt med varandra och hur de hänger ihop historiskt sett. För några år sedan löste han tillsammans med en kollega från Linköping ett matematiskt problem som legat olöst i många år. Lösningen rönte stor uppmärksamhet och innebär en stor merit i den matematiska världen. Men det saknas inte nya utmaningar för en forskare inom området. Till de viktigaste och mest klassiska hör att utröna vilka uppgifter som en dator kan utföra snabbt och vilka den inte kan utföra snabbt. Det har dykt upp många nya spännande frågeställningar från den nya biologin och inom teoretisk fysik där diskret matematik och sannolikhetslära är de viktigaste verktygen. Men sitt inflytande som matematikprofessor vill han använda även på andra sätt. Jag vill övertyga beslutsfattarna att verka för att förbättra mattekunskaperna hos eleverna på gymnasiet och högstadiet. Det är tokigt att alla gymnasieelever, både de med teoretisk och de med praktisk inriktning, till en början läser mattekurser på samma svårighetsnivå och inte har fått chansen att möta svår matematik innan de kommer hit. Informations- och kommunikationsteknik Det råder ingen tvekan om att KTH har spelat en exceptionell roll i utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken (ICT) de senaste decennierna, både som nationell drivkraft och som internationell partner. KTH har på ett avgörande sätt bidragit till att etablera datorvetenskap, Internet, bredband och trådlös kommunikation i Sverige och därigenom högst väsentligt bidragit till den framskjutna position och fördelaktiga samhällsutveckling som landet har åtnjutit inom dessa områden. Historien, såväl som dagens högklassiga forskning inom ICT-området vid KTH, reflekterar prioriteringen av ICT som ett av KTHs tydligaste profilområden, såväl inom forskning som utbildning. Det är sålunda ingen slump att cirka 30 procent av KTHs forskning ligger inom ICT-området i vid mening. KTHs satsningar inom detta område får extra slagkraft genom det nära och ömsesidigt fördelaktiga samarbetet med olika forskningsinstitut inom området (SICS, Acreo), nyligen samordnade inom Swedish ICT Research AB samt Totalförsvarets forskningsinstitut. KTH bedriver ledande forskning inom alla aspekter av ICTområdet och betonar vikten av ett brett integrerat perspektiv som täcker relevanta ämnen från den bakomliggande fysiken till användargränssnitt och användarbeteende. Centralt inom detta vida fält är kommunikationsperspektivet, inkluderande både bredbandsnät och trådlösa nät. Näraliggande och lika viktigt är det dynamiska området distribuerade datorsystem, vilket illustrerar den snabba konvergensen mellan datorer och kommunikationssystem. Ytterligare ett mycket viktigt område inom ICT är autonoma system, som förenar artificiell intelligens, datorseende och robotik. Användargränssnitt, interaktivitet och tjänsteinnehåll är andra stora områden för KTHs forskning. Denna tvärvetenskapliga forskning i gränslandet mellan teknik-, kognitiv- och beteendevetenskap är helt avgörande för fortsatt snabb spridning av ICT och dess tillämpningar. KTH vill också peka på den stora möjlighet och utmaning som ICT erbjuder när det gäller att förverkliga ett uthålligt samhälle för alla. Genom KTHs framgångsrika centrum SPIDER koordineras ett stort nationellt program, huvudsakligen finansierat av Sida. Programmet är riktat mot introduktion av ICT i utvecklingsländer med fokus på tillväxt och fattigdomsbekämpning. Bioteknologi KTH uppmärksammade tidigt den moderna bioteknikens potential och har varit värduniversitet för ett par av Sveriges största vetenskapliga projekt, där ett av dem, Human Proteome Atlas, pågår som bäst. Det är dock inte bara inom den humana genom- och proteomforskningen som KTH är framstående. Även inom 32 33

forskning och forskarutbildning forskning och forskarutbildning växtbioteknik och bioprocessteknik har KTH en internationellt ledande ställning, bland annat manifesterat i ett nystartat strategiskt centrum inom biomimetisk fiberteknik, finansierat av SSF. Naturen är vida överlägsen människan när det gäller att designa och tillverka strukturer och material med enastående egenskaper. Biomimetik är ett växande område, som går ut på att efterlikna biologiska system för att få fram nya material med vissa egenskaper. Genom att efterlikna naturens förmåga till självorganisering av molekyler hoppas man till exempel kunna bidra till utvecklingen av så kallade intelligenta nanomaterial. Det övergripande målet för centret är att förstå självorganisering, struktur och egenskaper hos träfibrers komplexa cellväggar för att kunna utnyttja cellväggen som en biomimetisk modell för avancerad materialdesign. Den dynamiska utveckling inom biotekniken som triggades av det humana genomets kartläggning utgjorde bakgrunden till att KTH började planera för ett nytt steg i utvecklingen genom att starta en komplementär biofysiksatsning, även den placerad i AlbaNova. Denna strategiskt viktiga utveckling kommer att bana vägen för en ny generation vetenskapliga genombrott baserade på användningen av metoder inom experimentell och teoretisk fysik, applicerade på biologiska frågeställningar på såväl molekylär som cellulär nivå. Vikten av biotekniken som vetenskapsområde framgår tydligt av den betydande infrastruktur som KTH byggt upp och som inkluderar bland annat en bioprocess-lina, DNAsekvensering med hög kapacitet och flödescytometri, samt ett brett spektrum av utrustningar inom experimentell biofysik. Läkemedel och kemi Makroskopiska egenskaper och funktioner hos olika organiska material styrs av deras molekylära struktur. De flesta läkemedel och andra biomedicinska och biotekniska tillämpningar baseras på syntetiska molekyler och strukturer. Många nya tillämpningar inom nanoteknik, organisk elektronik och solceller baseras också på konstgjorda organiska material. Behovet av expertis när det gäller design och syntes av organiska molekyler är därför stort. Läkemedel är den mest omfattande tillämpningen och också en vital industri för Sverige. KTH har en lång tradition av industriella samarbeten när det gäller läkemedel och läkemedelsproduktion och har spelat en viktig roll för utvecklingen av svensk läkemedelsindustri. Under lång tid framöver kommer de flesta läkemedel att vara baserade på relativt små organiska molekyler och design och syntes av dessa utgör en ovärderlig kompetens, där KTHs forskning befinner sig i topp. Infrastrukturmässigt har forskningen ett starkt stöd i Centrum för industriell NMR-teknik vid KTH som nyligen gjort betydande investeringar i modern utrustning. Även om läkemedel är den största avnämaren inom landet N y t i d n i n g fr å n K T H Under 2005 lanserade KTH den nya externtidningen KTH&Co. Den vänder sig i första hand till näringslivets representanter med ambitionen att stärka KTHs samverkan med industrin och lyfta fram nyttan av den forskning och utbildning som bedrivs vid KTH. KTH&Co är en 28-sidig tidning i magasinsformat och kommer ut med fyra nummer per år. Förutom att tidningen ingår som en del i KTHs arbete med att samverka med och informera omgivande samhälle om den forskning och utbildning som bedrivs, är den också ett viktigt instrument i kommunikationen med KTHs alumner. Därför går ett nummer per år också ut till alla de mer än 30 000 alumner som KTH har ambitionen att etablera kontakt med. idag så finns det många andra potentiellt lika stora tillämpningsområden. Det kunnande och de generiska tekniker som utvecklas inom detta område kommer att ha betydande inverkan på KTHs forskning inom så vitt skilda områden som fiberteknologi, energiförsörjning och biokompatibla medicinska material. Flera sådana satsningar har redan startat vid KTH. Material- och nanovetenskap Materialvetenskap är av tradition ett viktigt område på KTH med starka band till svensk industri. Speciell vikt har lagts vid att koppla ihop grundläggande teoretisk modellering av materialegenskaper med materialsyntes och avancerad materialanalys. I den fortsatta vetenskapliga utvecklingen av materi- alvetenskap med svenska industriella tillämpningar inom stål, skog, kemi och elektroteknik så framstår nanotekniken som allt mer avgörande. Man kan till och med hävda att nanoteknik är en integrerad och tvärvetenskaplig del av nästan all materialforskning som gör det möjligt att utforska det spännande område där de makroskopiska och mikroskopiska perspektiven på materia möts. I en nanostruktur är förhållandet mellan yta och volym mycket stort och kunskap om ytor är följaktligen viktig. Att förstå och kontrollera egenskaperna hos ytskikt med monolagerprecision utgör en gemensam nämnare för såväl nanovetenskap inspirerad av ytkemi och polymerteknik som för oorganiska funktionella material med användning till exempel inom halvledarkomponenter. I båda fallen krävs avancerad tvärvetenskaplig kompetens som kombinerar teori, syntes och analys för att kunna angripa problem inom bland annat fiberteknik, biomaterial och sensorer. KTH har också haft stora framgångar inom materialteorins område. Här har flera grupper med olika teknik och tillämpning lyckats knyta ihop beskrivningar som överbryggar stora skillnader i längdskala och möjliggör modellering av mycket komplexa material och strukturer. Innovativa produkter och produktionsteknik Produktion och utveckling av såväl produktionsteknik som produkter hänger intimt ihop och kopplingen förstärks i ett kunskapsintensivt samhälle. Den ökade komplexiteten och den mångfacetterade karaktären hos många tekniska system och produkter kräver att deras egenskaper, användning och inverkan på miljö och människor analyseras ur ett holistiskt perspektiv. Speciellt intressant är den ökade och distribuerade intelligens som informationsteknikens inbyggda system medger. Inom detta område har KTH stora möjligheter att på ett kreativt sätt bidra till förnyelse av svensk industriell produktion. Med KTHs omfattande bakgrund inom både datorvetenskap och produktutveckling och långa tradition av industriellt samarbete, illustrerat bland annat av flera kompetenscentra finansierade av KTH, Vinnova och våra industripartners, finns här unika möjligheter att bidra till förnyelse och stärkt konkurrenskraft för svensk industri. Industriell och tillämpad matematik Matematiken utgör en av ingenjörskonstens hörnstenar. Växelverkan mellan matematiska koncept, modellering och jämförelse med experimentella data och träffsäkra beräkningar som kan användas i prediktivt syfte har varit en förutsättning för stora delar av den moderna vetenskapen och tekniken. I ett av de tydligaste exemplen bidrog behovet av numeriska vetenskapliga beräkningar till uppkomsten av datorvetenskapen, vilket i sin tur fick en kraftfull inverkan på utvecklingen inom modern matematik. För KTH är det därför självklart att matematik och matematisk modellering utgör ett strategiskt viktigt inslag i all forskning och utbildning. Endast genom att själv ha ledande forskning inom området kan denna strategi säkerställas och fyllas med kompetent innehåll. Det var därför föga förvånande att KTH, med en sammantagen kompetens inom matematik som är ledande i Europa, erhöll ett strategiskt centrum i industriell och tillämpad matematik, finansierat av SSF. Mång- och tvärvetenskaplig forskning För ett tekniskt universitet innebär en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att främja goda villkor för mång- och tvärvetenskap att KTH i princip får redovisa all forskning som universitetet bedriver. KTHs styrkeområden, av vilka några beskrivs ovan, är i flera fall exempel på forskning i brytningen mellan olika discipliner. Denna utveckling har accentuerat de senaste årtiondena, inte minst genom att teknik allt mer blivit en förutsättning för utvecklingen av områden inom exempelvis medicin, samhällsvetenskap, humaniora och konst. Den mång- eller tvärvetenskapliga forskning, som tidigare nästan uteslutande ägde rum i gränsområdet mellan teknik och naturvetenskap, sker idag i gränsområdet mellan så gott som alla områden. Denna utveckling vid de tekniska universiteten i Sverige och internationellt har till stor del drivits fram genom tillkomsten av nya utbildningsprogram. Ett sådant exempel är civilingenjörsutbildningen inom industriell ekonomi, som initierade uppbyggnaden av företagsekonomisk och till viss del också nationalekonomisk forskningskompetens vid de tekniska universiteten. Vid KTH idag har civilingenjörsutbildningen inom medieteknik drivit fram en forskningsutveckling inom mediaområdet, som inte bara är teknikrelaterad utan också innehållsmässigt står konstnärlig utveckling nära. Klassiskt är arkitektutbildningen, som alltid stått både för konstnärlig gestaltning och för teknik. Alla KTHs yrkesexamensprogram är till innehåll i någon mening mångdisciplinära och tvärvetenskapliga, vilket sammanhänger med att de också har en yrkesförberedande del. Utbildningen tjänar således som plattform för forskarutbildning inom olika discipliner, både för typiskt naturvetenskapliga och för andra områden. Detta kan lätt konstateras vid KTHs promotioner, där doktorer ofta promoveras inom områden som spänner över flera discipliner; risk- och säkerhetsforskning, bank och finans, etik/jämställdhet, biomekanik, design för att bara nämna några. Gemensamt för alla områden är dock en teknikvetenskaplig bas, vilket är kännetecknet för all utbildning och forskning vid KTH. Enligt regeringen ska högskolor och universitet redovisa hur begreppen mång- respektive tvärvetenskap definierats i samband med redovisningen av vilka åtgärder som vidtagits för att främja detta mål. 34 35