Linnébarometern 2013 Resultatrapport

Rapport Linnébarometern 2013 Resultatrapport 2013-10-29 Dnr: ST 2013/408-1.2

Linnébarometern 2013 Resultatrapport 2013-10-29 Dnr: ST 2013/408-1.2 Information om Linnébarometern 2013 Studien är genomförd på uppdrag av universitetsledningen vid Linnéuniversitetet. Projektledare: Magnus Eriksson (utredare kvalitetsfrågor), Universitetsledningens kansli Undersökningen är genomförd av: Daniel Larsson (utredare) och Tony Wågman (utredare) Utrednings- och forskningsservice, Fakulteten för samhällsvetenskap Linnébarometern 2013 - Resultatrapport är skriven av: Stefan Lindkvist (utredare) Utrednings- och forskningsservice, Fakulteten för samhällsvetenskap

Resultat i korthet Linnébarometern 2013 är en pilotundersökning med fokus på studenter som befinner sig i slutet av sin grundutbildning. Undersökningen gjordes som en webbenkät i aprilmaj 2013 och svarsfrekvensen var 30,3 procent. Enkäten berör sammanfattande omdöme av utbildningens kvalitet samt olika aspekter av Linnéuniversitetets fyra strategiska områden; en attraktiv kunskapsmiljö, framstående forskning, samhällelig drivkraft samt globala värden. Av de som svarat på enkäten framgår övergripande att: Sammanfattande omdöme av utbildningens kvalitet Sju av tio är överlag nöjda med kvaliteten på sin utbildning vid Linnéuniversitetet. Attraktiv kunskapsmiljö Nio av tio anser sig ha utvecklat sina allmänna akademiska förmågor såsom att självständigt formulera och lösa problem, analysera information och tänka utifrån ett kritiskt perspektiv. Sju av tio har utvecklat förmågan att orientera sig i aktuella forskningsfrågor. Sex av tio anser att de får tillräckligt med råd och stöd utifrån sina behov. Fyra av tio anser att utbildningen har ett välorganiserat upplägg. Framstående forskning Sex av tio har fått ett ökat intresse för forskningsfrågor under studietiden och lika många har regelbundet mött forskare under sin utbildning. Samhällelig drivkraft Åtta av tio anser att utbildningen har haft en tydlig koppling till relevant yrkesområde. Sex av tio anser att utbildningen gjort dem väl förberedda för arbetslivet och lika många har haft praktik eller verksamhetsförlagd utbildning. Drygt två av tio har haft en mentor från arbetslivet inom ramen för utbildningen. Globala värden Sex av tio anger att de har utvecklat sin förmåga att verka för, reflektera kring och diskutera aspekter som berör globala värden (individers lika rättigheter, mångfald, hållbar utveckling och internationella frågor). Färre än två av tio har läst en del av sin utbildning utomlands.

Innehåll 1. INLEDNING... 5 1.1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 1.2. REDOVISNING AV UNDERSÖKNINGEN... 5 1.3. DISPOSITION... 6 2. METOD OCH URVAL... 7 2.1. ENKÄTENS INNEHÅLL OCH UTFORMNING... 7 2.2. URVAL OCH DATAINSAMLING... 7 2.3. TOLKNING AV RESULTAT... 7 3. SAMMANFATTANDE OMDÖME AV UTBILDNINGENS KVALITET... 10 4. ATTRAKTIV KUNSKAPSMILJÖ... 12 4.1. UTBILDNINGENS UPPLÄGG OCH ADMINISTRATION... 12 4.2. UPPLEVD UTVECKLING AV ALLMÄNNA AKADEMISKA FÖRMÅGOR... 14 4.3. SERVICEFUNKTIONER... 16 5. FRAMSTÅENDE FORSKNING... 17 6. SAMHÄLLELIG DRIVKRAFT... 19 6.1. UTBILDNINGENS RELEVANS FÖR ARBETSLIVET... 19 6.2. UTBILDNINGENS PRAKTISKA RELATION TILL ARBETSLIVET... 21 7. GLOBALA VÄRDEN... 24 7.1. ATT FÖRLÄGGA DELAR AV UTBILDNINGEN UTOMLANDS... 24 7.2. FÖRMÅGA ATT VERKA FÖR OCH REFLEKTERA KRING GLOBALA VÄRDEN... 27 8. SAMMANFATTNING OCH REFLEKTIONER... 29 REFERENSER... 32 APPENDIX 1 ENKÄT... 33 APPENDIX 2 TABELLER OCH DIAGRAM... 35 Diagramförteckning DIAGRAM 1. NÖJDHET MED UTBILDNINGENS KVALITET... 10 DIAGRAM 2. UTBILDNINGENS UPPLÄGG OCH ADMINISTRATION... 13 DIAGRAM 3. UPPLEVD UTVECKLING AV ALLMÄNNA AKADEMISKA FÖRMÅGOR... 15 DIAGRAM 4. SERVICEFUNKTIONER... 16 DIAGRAM 5. INTRESSE FÖR VETENSKAPLIGA FRÅGOR OCH KONTAKT MED FORSKARE... 17 DIAGRAM 6. UTBILDNINGENS RELEVANS FÖR ARBETSLIVET... 20 DIAGRAM 7. UTBILDNINGENS PRAKTISKA RELATION TILL ARBETSLIVET... 22 DIAGRAM 8. UTBILDNING UTOMLANDS... 25 DIAGRAM 9. FÖRMÅGA ATT VERKA FÖR OCH REFLEKTERA KRING GLOBALA VÄRDEN... 28

1. Inledning 1.1. Bakgrund och syfte Linnébarometern 2013 är en pilotundersökning som genomfördes bland alla studenter inom grundutbildningsprogram som vid tidpunkten befann sig i slutet av sin utbildning (sjätte termin). Undersökningen är gjord på uppdrag av universitetsledningen mot bakgrund av beslut i styrelsen och av rektor gällande universitetets kvalitetsindikatorer där det framgår att en studie riktad till studenter i slutet av sin utbildning ska ingå som en del i det systematiska kvalitetsarbetet 1. Mer specifikt är syftet med Linnébarometern att resultaten ska utgöra en indikator (av flera) för att mäta utvecklingen inom de strategiska områdena attraktiv kunskapsmiljö och globala värden, men studien innehåller också frågor som kan relateras till övriga två strategiområden; framstående forskning och samhällelig drivkraft. 2 Det är av stor betydelse att studenter uppnår de mål och erhåller de färdigheter som fastställs i Högskolelagen och av lärosätet, men det är också av betydelse att studenterna upplever att så är fallet. Utgångspunkten för Linnébarometern är det sistnämnda vilket ger att det är studenternas åsikter och upplevelser av sin utbildning som står i fokus. Undersökningen utgår från universitetets strategetiska områden och utifrån dessa har studenterna fått ta ställning till ett antal påståenden som berör olika delar av utbildningen och om de anser sig ha utvecklat olika färdigheter. Studien har gjorts som en webbenkät som tagits fram i samråd mellan universitetsledningen, universitetsledningens kansli samt Utrednings- och forskningsservice vid Fakulteten för samhällsvetenskap. 1.2. Redovisning av undersökningen Undersökningen redovisas i två delar; föreliggande resultatrapport samt en teknisk rapport 3 med anledning av att det är första gången den genomförs. Nedan behandlas således resultaten som också innehåller en översiktlig redogörelse av metod och urval då det är av betydelse för att läsa och tolka rapporten. För en mer ingående redogörelse av de metodologiska aspekterna av Linnébarometern 2013 hänvisas dock läsaren till den kommande tekniska rapporten. 1 Se Linnéuniversitetets kvalitetspolicy Dnr 2010/1988, Indikatorer för universitetets utveckling (Beslut universitetsstyrelsen 2011-04-07 Dnr. 2011/213) samt Universitetsövergripande resultatindikatorer (rektors beslutsmöte 2011-10-10, Dnr: 2011/ 213) för mer information. 2 Se En resa in i framtiden Strategi 2010-2015 (Linnéuniversitets strategidokument) för mer information. De strategiska områdena en attraktiv kunskapsmiljö och globala värden innehåller båda mål och strategier med direkt koppling till studenternas utbildning med en direkt koppling till frågor i Linnébarometern. De strategiska områdena framstående forskning och samhällelig drivkraft innehåller inte specifika mål eller strategier relaterat till pågående utbildning och har således en sekundär koppling till frågorna inom respektive område i Linnébarometern. 3 Den tekniska rapporten av Linnébarometern 2013 beräknas vara färdig i slutet av 2013. 5

1.3. Disposition Detta inledande kapitel följs av metod och urval som övergripande behandlar studiens genomförande, datainsamling och tillförlitlighet. Här rekommenderas att läsaren är särskilt observant på de delar som berör svarsfrekvens samt begränsningar kring tolkning av resultat. I de fem kapitel som följer behandlas resultaten som inleds med studenternas helhetsomdöme av utbildningens kvalitet. Därefter följer ytterligare fyra kapitel som behandlar resultat i relation till de strategiska områdena 4. Resultatet för en attraktiv kunskapsmiljö berör studenternas syn på utbildningens upplägg och organisation, i vilken utsträckning de anser sig ha utvecklat allmänna akademiska förmågor samt åsikter kring ett par av universitetets servicefunktioner. Nästa kapitel behandlar framstående forskning utifrån ett par frågor relaterade till studenternas intresse för vetenskapliga frågor och kontakt med forskare. Därefter följer resultaten för samhällelig drivkraft som berör frågor kring om utbildningens relevans för arbetslivet och i vilken utsträckning det finns en praktisk relation till arbetslivet. Det sista resultatkapitlet, globala värden, behandlar dels i vilken utsträckning studenterna anser sig ha utvecklat förmåga att verka för och reflektera kring globala värden (t.ex. mångfald och hållbar utveckling) och dels frågor kring att förlägga en del av utbildningen utomlands. I varje resultatkapitel diskuteras resultaten för universitetet som helhet samt med övergripande kommentarer om resultaten per fakultet. Varje kapitel (eller delkapitel) innehåller vidare ett stapeldiagram där berörda frågor redovisas sammanlagt () samt per fakultet; Ekonomihögskolan (), Fakulteten för hälso- och livsvetenskap (), Fakulteten för konst och humaniora (), Fakulteten för samhällsvetenskap (), Fakulteten för teknik () samt Nämnden för lärarutbildning (). Rapporten avslutas med en sammanfattning där de huvudsakliga resultaten lyfts fram samt reflektioner på resultaten ges. 4 Denna uppdelning följer också dispositionen i enkäten. Se appendix 1 enkät. 6

2. Metod och urval 2.1. Enkätens innehåll och utformning Enkäten är strukturerad utifrån universitetets strategiska områden, men innehåller också sammanfattande värdering samt ett fåtal frågor om ålder, kön, studieort och program. Till varje strategiskt område hör ett antal påståenden eller frågor (minst två). 5 I de flesta fall är de formulerade så att respondenten tar ställning om denne instämmer med ett påstående eller inte 6. Därutöver är två frågor formulerade så att respondenten ombeds ta ställning till i vilken omfattning något har förekommit och några är formulerade så att svarsalternativet är ja eller nej. 7 2.2. Urval och datainsamling Urvalet består av samtliga studenter som registrerats på ett grundutbildningsprogram (i LADOK) med start höstterminen 2010 och som inte har meddelat avbrott för sina studier 8. Det innebär att de studenter som läst heltid och följt utbildningsplanen läste sin sjätte termin inom programmet vid tidpunkten för studien. Urval av respondenter är gjort i samråd med Studerandeavdelningen. Undersökningen gjordes som en webbenkätenkät under perioden 16 april- 20 maj 2013. Fyra påminnelser skickades ut till de som inte besvarat enkäten. Urvalet bestod av 2501 respondenter varav 757 svarade vilket ger en svarsfrekvens på 30.3 procent 9. Det är lågt sett till resultatens tillförlitlighet, men inte ovanligt då en låg svarsfrekvens är ett vanligt förekommande problem för webbenkäter. Av de svarande var 67,9 procent kvinnor och 30,5 procent män (1,6 % annat/ej relevant). Sett till studieorter har 47,7 procent av de svarande angett Kalmar och 46,3 procent har angett Växjö som studieort (5,9 procent har angett övrig studieort). 2.3. Tolkning av resultat För att illustrera resultaten i rapporten används stapeldiagram och procentsatser som sedan kommenteras löpande i texten. 10 I dessa redovisas andelen som instämmer 5 Se även appendix 1 enkät. 6 Svarsalternativen är: instämmer helt, instämmer delvis, varken eller, tar delvis avstånd, tar helt avstånd samt vet ej/ej relevant. Se förtydligande om hur resultaten redovisas nedan samt i appendix 2. 7 Svarsalternativen för i vilken omfattning något förekommit är ofta, ibland, sällan eller aldrig. 8 Det kontrollerades i vilken utsträckning studenterna var registrerade vid samma program vårterminen 2013 som höstterminen 2010 vilket också jämfördes med kontrollfrågor i enkäten. Detta redogörs mer detaljerat i den tekniska rapporten. 9 Svarsfrekvenser per fakultet (antal svarande och respondenter inom parantes): 41,7% (141/338), 37,3% (101/271), 34,4% (109/317), 28,0% (155/553), 23,6% (114/483), 25,4% (137/539) 10 Andelen svar (procentsatser) som anges i diagram och text är i förhållande till hur många som har tagit ställning till respektive påstående, d.v.s. exklusive de som svarat vet ej/ej relevant (där dessa alternativ finns) eller inte svarat på frågan. Se appendix 2. 7

(summering av svarsalternativen instämmer helt och instämmer delvis) för de påståenden som har dessa svarsalternativ. I övriga fall illustrerar staplarna andelen som svarat ja (frågor med svarsalternativ ja eller nej) samt en summering av ofta eller ibland för frågor där dessa alternativ förekommer. En detaljerad översikt av svarsfördelningen (totalt och per fakultet) finns i Appendix 2 tabeller och diagram. Med anledning av att svarsfrekvensen är relativt låg är resultaten inte generaliserbara utan kan enbart sägas gälla för den grupp som besvarat enkäten. Vid låg svarsfrekvens finns en uppenbar risk att de som svarar inte är fullt representativa för gruppen som helhet och att resultatet kan bli något snedvridet. 11 Linnébarometern 2013 är vidare den första undersökningen i sitt slag vilket gör att det är svårt att bedöma resultaten för de olika frågorna eftersom jämförelsevärden saknas. Eftersom kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process så är det av stor betydelse att mätvärden kan följas upp över tid. Kommande undersökningar kommer således att bli ett bättre stöd i detta arbete och förutsatt att svarsfrekvensen ökar blir det också möjligt på sikt att göra fördjupade analyser och se trender. I avsaknad av jämförelsevärden relateras enskilda resultat vid några tillfällen till andra undersökningar för att ge perspektiv, bl.a. Studentbarometern 2009 som genomfördes inför sammanslagningen av Högskolan i Kalmar och Växjö universitet. Det finns dock inga tidigare undersökningar som är fullt jämförbara, t.ex. med hänsyn till urval, och därför görs jämförelser sparsamt i rapporten. 12 Resultaten sätts delvis också i perspektiv genom några jämförelser av hur de som svarat på ett sätt i en fråga sedan har svarat på en annan fråga. Detta görs i några fall där det, utifrån tematiken i frågorna, är rimligt att anta att det kan finnas en koppling. Utifrån underlaget och svarsfrekvensen görs inga anspråk på att fastställa samband utan jämförelserna görs enbart i syfte att ge perspektiv på resultaten för den grupp som har besvarat enkäten och identifiera frågor där det kan finnas kopplingar som kan följas upp i kommande undersökningar. Mot bakgrunden av de begränsningar i tolkningsutrymme som resultaten erbjuder så är rapporten i huvudsak deskriptiv till sin karaktär. I de fall rekommendationer ges så görs det mot bakgrund av resultaten för den grupp som har besvarat enkäten eller då de kan relateras till övergripande strategier eller mål. Det går vidare att dra vissa slutsatser av resultaten trots svarsfrekvensen, d.v.s. oavsett hur fördelningen av svaren 11 Detta problem beskriver Mittuniversitetet relaterat till deras studentundersökning 2008 där de fann att missnöjda studenter svarade i högre utsträckning jämfört med efterföljande studier som gjordes som telefonintervju baserad på ett slumpmässigt urval (Wikstrand 2012). För att avgöra om detta också gäller för Linnébarometern behövs kompletterande studier eller bortfallsanalyser. 12 Studentbarometern 2009 (Larsson & Wågman 2009) mätte studenternas åsikter inför sammanslagningen av lärosätena och därför hade fler jämförelser av resultaten varit relevant. Undersökningarna skiljer sig dock mycket åt sett till urval och datainsamling. Studentbarometern är baserad på ett kvoturval av 15 % av helårsstudenterna vid olika skeden av utbildningen. Linnébarometerns inriktning är mot samtliga programstudenter i slutskedet av utbildningen. Studentbarometern behandlade också två olika lärosäten, delvis ur ett jämförande perspektiv, vilket inte är fallet med Linnébarometern. 8

hade sett ut om alla hade besvarat enkäten. Om till exempel 20 procent av de svarande har tagit avstånd från ett påstående utgör det ungefär 150 studenter, vilket ger att det med säkerhet är över fem procent av det totala urvalet (d.v.s. även de som inte svarat) som tagit avstånd. Ett sådant resultat kan tyda på behov av en mer ingående analys av frågan oavsett hur den faktiska procentuella fördelningen ser ut. 9

3. Sammanfattande omdöme av utbildningens kvalitet Sju av tio studenter är överlag nöjda med utbildningens kvalitet. I Linnébarometern ombeds studenterna att ta ställning till ett påstående om nöjdhet med utbildningens kvalitet. Eftersom det i någon mån kan anses vara ett summerande omdöme som också kan inkludera studenters åsikter kring andra områden/frågor som inte mäts i enkäten, redovisas resultatet i ett separat kapitel och därmed inte som en del av något av de strategiska områdena. Det påstående de ombads ta ställning till är: Överlag är jag nöjd med kvaliteten på min utbildning Den största andelen av de studenter som har svarat (69 procent) instämmer med påståendet och kan således antas vara nöjda med sin utbildning. Resultatet visar också att 19 procent inte är nöjda med utbildningskvaliteten och 12 procent har svarat att de varken är nöjda eller missnöjda. Diagram 1. Nöjdhet med utbildningens kvalitet 13 100% 80% 60% 40% 20% 0% Överlag är jag nöjd med kvaliteten på min utbildning Trots att en majoritet är nöjda är värdet är svårt att bedöma eller jämföra på ett bra sätt, men det finns vissa indikationer som tyder på att det är förhållandevis lågt. 14 Med hänsyn till svarsfrekvensen kan det vara så att missnöjda studenter svarat i högre utsträckning än övriga vilket i så fall påverkar resultatet, men det finns samtidigt inget 13 Avser andel som svarat instämmer helt samt instämmer delvis. Se appendix 2 för komplett redovisning av samtliga svarsalternativ. Förkortningar: = Ekonomihögskolan, = Fakulteten för hälso- och livsvetenskap, = Fakulteten för konst och humaniora, = Fakulteten för samhällsvetenskap, = Fakulteten för teknik samt = Nämnden för lärarutbildning. 14 Studentbarometern 2009 visade att ca 90 % gav betyget mycket bra eller ganska bra om sin utbildning, medan ca 10 % gav betyget ganska dåligt eller mycket dåligt. De fanns inget neutralt alternativ (varken eller) i Studentbarometern, vilket bör beaktas vid jämförelser. I ett nationellt perspektiv visade Studentspegeln 2007 också att drygt 90 procent var nöjda med sin utbildning. Båda undersökningarna vände sig dock till studenter i olika skeden av sina utbildningar. 10

stöd i underlaget för att med säkerhet säga om så är fallet. 15 Även om man bortser från den procentuella andelen så har ungefär 150 studenter svarat att de helt eller delvis tar avstånd från påståendet, vilket oavsett kan vara av betydelse att ta hänsyn till i kommande utvecklingsarbetet 16. Det framkommer en viss skillnad mellan hur studenter vid olika fakulteter har svarat. Studenterna vid är mest nöjda med kvaliteten på sin utbildning (78 procent) följt av (75 procent)., och ligger samtliga strax under genomsnittet (64-68 procent). ligger däremot lite efter de övriga med 58 procent. 15 Mittuniversitetet noterade att missnöjda studenter svarade i något högre utsträckning när de genomförde en webbaserade studentundersökning 2008 jämfört med senare undersökningar som gjordes med telefonintervjuer till ett representativt urval (Wikstrand 2012). 16 150 respondenter utgör ungefär 6 procent av hela urvalet på 2501 studenter (dvs även de som inte svarat). 11

4. Attraktiv kunskapsmiljö Linnéuniversitetets första strategiska område är att vara en attraktiv kunskapsmiljö. En stor del av frågorna i Linnébarometern är således relaterade till detta område och redovisas nedan i tre delkapitel; utbildningens upplägg och administration; upplevd utveckling av allmänna akademiska förmågor samt servicefunktioner. 4.1. Utbildningens upplägg och administration Sex av tio anser att de har fått tillräckligt med råd och stöd och att det är smidigt att komma i kontakt med personal. Fyra av tio anser att utbildningen har ett organiserat upplägg och att information kommuniceras tillfredställande. Studenternas nöjdhet med utbildningens upplägg, information och administration mäts i Linnébarometern utifrån följande påståenden: Min utbildning har ett välorganiserat upplägg Information om praktiska aspekter av min utbildning kommuniceras på ett tillfredsställande sätt Jag har fått tillräckligt med råd och stöd utifrån mina behov När jag har behövt råd och stöd har det varit smidigt att få kontakt med relevant personal Det är ungefär samma andel som instämmer i vardera av de första två påståendena i diagrammet som berör utbildningens upplägg (38 procent) och om information av praktisk betydelse kommuniceras på ett tillfredställande sätt (40 procent). Samtidigt anger en ungefär lika många att så inte är fallet genom att ta avstånd från desamma. Även utan jämförelsevärden bör detta anses som ett resultat som indikerar på ett klart behov av att bli tydligare gällande utbildningarnas upplägg och i kommunikationen med studenterna 17. För de sista två påståendena i avsnittet som avser om studenterna anser sig ha fått tillräckligt med råd och stöd utifrån sina behov samt om det har varit smidigt att komma i kontakt med relevant personal instämmer knappt 60 procent att så är fallet medan drygt 20 procent tar avstånd. Utfallet för dessa är således märkbart bättre än för de två föregående, men även i dessa fall förefaller det som det finns ett behov av att bli tydligare och öka tillgängligheten då en relativt stor andel tar avstånd. Det är rimligt att anta att dessa frågor kan påverka varandra och även ha betydelse för hur man ser på utbildningen som helhet. Vid en jämförelse framkommer att de som svarat att de instämmer i något av påståendena också i högre grad har svarat att de är nöjda med kvaliteten på sin utbildning. Andelen nöjda är i dessa fall 82-94 procent vilket är tydligt över genomsnittet för nöjdhet (69 procent). Som jämförelse är 17 Påståendet är om information av praktisk betydelse kommuniceras på ett tillfredställande sätt. Svaren kan således både avspegla åsikter om informationens innehåll och de kanaler som används för informationsspridning. 12

andelen 34-43 procent bland de som tar avstånd från påståendena. 18 Dessa exempel antyder att kan finnas anledning att arbeta med dessa frågor gemensamt samt att det finns analysera potentiella samband mer ingående i kommande undersökningar. Diagram 2. Utbildningens upplägg och administration 19 100% 80% 60% 40% 20% 0% Min utbildning har ej välorganiserat upplägg InformaNon om Jag har fåj praknska aspekter av Nllräckligt med råd min utbildning kommuniceras på ej och stöd unfrån mina behov Nllfredsställande säj När jag har behövt råd och stöd har det varit smidigt aj få kontakt med relevant personal Vid en nedbrytning av resultaten per fakultet framkommer ett relativt tydligt mönster. Av de fyra påståenden som diskuteras ovan så har genomgående höga värden jämfört med andra och även avviker positivt i några fall. Dessa studenter är alltså något mer nöjda med hur utbildningen är organiserad samt vilken information och stöd som är tillgängligt. Samtidigt är det också tydligt att har genomgående lägst värde. 18 Andel som instämmer med påståendet överlag är jag nöjd med kvaliteten på min utbildning i relation till övriga påståenden: 94 procent av de som anser att utbildningen är välorganiserad (jmf 43 procent av de som tar avstånd från påståendet), 89 procent av de som anser att information kommuniceras tillfredställande (jmf 49 procent för de som tar avstånd från påståendet), 82 procent bland de som anser att det är smidigt att komma i kontakt med relevant personal (jämfört med 42 procent av de som tar avstånd från påståendet) samt 83 procent av de som anser sig ha fått tillräckligt med råd och stöd (jämfört med 34 procent bland de som inte anser sig ha fått råd och stöd). Andelarna avser de som helt eller delvis instämmer med respektive påstående samt de som helt eller delvis tar avstånd från desamma. 19 Avser andel som svarat instämmer helt samt instämmer delvis. Se appendix 2 för komplett redovisning av samtliga svarsalternativ. 13

4.2. Upplevd utveckling av allmänna akademiska förmågor Nio av tio studenter har utvecklat förmågan att självständigt formulera och lösa problem, samla in och analysera information, använda vetenskapliga metoder och diskutera utifrån ett kritiskt perspektiv. Sju av tio har utvecklat förmågan att orientera sig i aktuella forskningsfrågor. I undersökningen ombads studenterna ta ställning till fem påståenden relaterat till om de anser sig ha utvecklat allmänna akademiska förmågor under studietiden. Dessa inleds med Genom min utbildning har jag utvecklat min förmåga att: självständigt samla in och analysera information självständigt formulera och lösa problem använda vetenskapliga metoder tänka utifrån ett kritiskt perspektiv orientera mig i aktuella forskningsfrågor Resultaten visar mycket tydligt att de allra flesta av de som svarat anser sig ha utvecklat sina förmågor under studietiden. För de första två; förmågan att självständigt formulera problem och förmågan att självständigt samla in och analysera information anger 94 respektive 92 procent att de utvecklat dessa förmågor och det är få som inte anser sig ha förbättrat dessa egenskaper (3 procent). Det är också en nästan lika stor andel av studenterna som anger att de har utvecklat förmågan att använda vetenskapliga metoder och tänka utifrån ett kritiskt perspektiv där strax under 90 procent instämmer. För det sista påståendet, utvecklat förmåga att orientera sig i aktuella forskningsfrågor, avviker resultatet något från de övriga. I detta fall är det en lägre andel, drygt 70 procent, som anser sig ha utvecklat denna förmåga. 20 Då detta är en fråga som också har en nära koppling till de som berörs i kapitlet framstående forskning nedan är det också värt att notera att det är fler som anser sig ha utvecklat förmågan att orientera sig i forskningsfrågor än andelen som anser att deras intresse för desamma har ökat (se diagram 5, s17). 20 Värdena kan i viss mån relateras till Studentbarometern 2009 (s. 81-82) som redovisar i vilken utsträckning studenter på 3-4:e läsåret är nöjda med den färdighetsträning de har fått (mycket eller ganska nöjd) avseende: samarbeta med andra: 90%, självständigt lösa problem: 83%, använda analytisk förmåga: 78 %, använda vetenskaplig metodik: 58 %, ta del av aktuell forskning: 47 %. 14

Diagram 3. Upplevd utveckling av allmänna akademiska förmågor 21 100% 80% 60% 40% 20% 0% Utvecklat Utvecklat förmåga förmåga aj självständigt aj självständigt samla in och formulera och analysera lösa problem informanon Utvecklat förmåga aj använda vetenskapliga metoder Utvecklat förmåga aj tänka och reflektera unfrån ej krinskt perspeknv Utvecklat förmåga aj orientera sig i aktuella forskningsfrågor Det framkommer en mycket liten spridning mellan fakulteterna för de första två påståendena i diagrammet ovan, men och uppvisar värden som ligger något under övriga. När man däremot ser till de två nästkommande är variationerna tydligare där störst andel som instämmer finns hos och medan har lägst andel och är enda fakultet under 80 procent. Allra störst skillnad mellan fakulteterna framkommer dock för det sista påståendet som berör förmåga att orientera sig i aktuella forskningsfrågor där spridningen är nästan 30 procentenheter mellan med lägst värde och som har högst (57 respektive 86 procent). 21 Avser andel som svarat instämmer helt samt instämmer delvis. Se appendix 2 för komplett redovisning av samtliga svarsalternativ. 15

4.3. Servicefunktioner Drygt sju av tio är nöjda med datorer och trådlös uppkoppling och åtta av tio är nöjda med bibliotekets service. I enkäten inkluderas två exempel av servicefunktioner vid Linnéuniversitetet som de flesta studenter troligen kommer i kontakt vid upprepade tillfällen under studietiden. Nöjdheten med dessa mäts utifrån följande påståenden: Bibliotekets resurser och service tillfredsställer mina behov Jag är nöjd med tillgången till datorer och trådlös uppkoppling De flesta studenter är nöjda med dessa servicefunktioner. 73 procent instämmer i påståendet som avser tillgången på datorer och hur den trådlösa uppkopplingen fungerar, medan 16 procent tar avstånd. När det gäller bibliotekets resurser och service är siffran något högre och drygt 80 procent instämmer medan andelen missnöjda är relativt liten, ca åtta procent. Diagram 4. Servicefunktioner 22 100% 80% 60% 40% 20% 0% Jag är nöjd med Nllgången Nll datorer och trådlös uppkoppling Bibliotekets resurser och service Nllfredsställer mina behov Variationen mellan fakulteter ligger mellan 10-15 procentenheter. För påståendet om tillgång på datorer ligger de flesta på en jämn nivå, men och är ungefär 10 procentenheter under övriga. Sett till bibliotekets resurser och service har, och har något högre resultat än övriga, medan ligger ungefär 15 procentenheter under. 22 Avser andel som svarat instämmer helt samt instämmer delvis. Se appendix 2 för komplett redovisning av samtliga svarsalternativ. 16

5. Framstående forskning Ungefär sex av tio studenter anger att deras intresse för forskning har ökat och lika många har regelbundet mött forskare i sin utbildning. Det andra strategiska området som beskrivs i Linnéuniversitetets strategidokument är att ha en framstående forskning. Det är ett strategiområde som inte är studentrelaterat men där Linnébarometern undersöker frågor som indirekt kan kopplas till temat. Dessa berör studenters intresse för vetenskapliga frågor och kontakt med forskare. Studenterna har fått ta ställning till två påståenden av betydelse för att se hur de upplever den koppling mellan forskning och grundutbildning som eftersträvas: Mitt intresse för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden. Jag har regelbundet mött forskare i min utbildning. Av de svarande har 64 procent angett att intresset för forskningsfrågor har ökat under studietiden, vilket är ungefär samma nivå som andelen som svarat att de regelbundet mött forskare i sin utbildning (59 procent). Det bör självfallet anses positivt att intresset för forskningsfrågor har ökat hos en majoritet av studenterna, samtidigt är det viktigt att notera att nästan fyra av tio inte upplever att de har mött forskare regelbundet i utbildningen eller har svarat varken eller. Då utgångspunkten är att det ska finnas en stark koppling mellan forskning och utbildning bör det rimligtvis vara vanligt förekommande för samtliga studenter att möta forskare i sin utbildning, vilket ger att det finns ett tydligt utrymme till förbättring. Diagram 5. Intresse för vetenskapliga frågor och kontakt med forskare 23 100% 80% 60% 40% 20% 0% MiJ intresse för vetenskapliga frågor har ökat under studienden Jag har regelbundet möj forskare i min utbildning En jämförelse mellan de två frågorna tyder också på att det kan ge mervärde i att arbeta för att fler studenter kommer i kontakt med forskare. Av de som svarat att de regelbundet mött forskare i sin utbildning (instämmer helt eller delvis) anser 77 23 Avser andel som svarat instämmer helt samt instämmer delvis. Se appendix 2 för komplett redovisning av samtliga svarsalternativ. 17

procent att deras intresse för vetenskapliga frågor har ökat jämfört med 43 procent bland de som inte mött forskare (tar helt eller delvis avstånd). Sett till fakultetsnivå är variationerna relativt små sett till frågan om intresset för vetenskapliga frågor. Av de som svarat anger en majoritet av studenterna vid samtliga fakulteter att deras intresse har ökat. Spridningen är 15 procentenheter och det är studenterna vis och som instämmer i högre grad än övriga. För det andra påståendet är däremot spridningen betydligt större och det förefaller således vara stor skillnad mellan hur ofta studenter från olika utbildningar upplever att de möter forskare. Även i detta fall är det som har högst värde (76 procent)., och till stor del också, avviker däremot markant från övriga. På är instämmer 30 procent av de som svarat, vilket ger en spridning på 46 procentenheter mellan högst och lägst värde. 18

6. Samhällelig drivkraft Det strategiska området samhällelig drivkraft kännetecknas av att Linnéuniversitetet ska ha en betydande roll i regionens utveckling. Detta strategiområde innehåller inte några mål eller strategier som direkt kan relateras till studenter under pågående utbildning. Däremot framgår att universitetets alumner ska vara en resurs för regionens utveckling. Det finns således en indirekt koppling av stor betydelse mellan universitetets strategi och studenters upplevelser i slutet av sin utbildning. 24 Utifrån detta har ett antal påståenden och frågor rörande utbildningens relevans för arbetslivet och utbildningens praktiska relation till arbetslivet inkluderats i undersökningen. 6.1. Utbildningens relevans för arbetslivet Åtta av tio anser att utbildningen har haft en tydlig koppling till yrket. Knappt sex av tio anger att de känner sig väl förberedda för arbetslivet och att de har fått verktyg för att förändra arbetslivet. Studenternas åsikter om utbildningens relevans för arbetslivet undersöks genom tre påståenden: Min utbildning har haft en tydlig koppling till mitt yrke/yrkesområde Genom mina studier känner jag mig väl förberedd för arbetslivet Min utbildning har gett mig verktyg att förändra arbetslivet Av de som svarat framgår i diagram 6 nedan att 77 procent anser att utbildningen har haft en tydlig koppling till yrke eller yrkesområde. Därefter framgår att drygt hälften (56 procent) anser sig förberedda för arbetslivet. Exakt samma andel har också svarat att de har fått verktyg att förändra arbetslivet. Även utan jämförelsevärden bör målet rimligen vara att samtliga studenter ska känna sig förberedda för arbetslivet när de avslutar sin utbildning. I en sådan jämförelse är det således en relativt stor andel (44 procent) som inte anser att de är förberedda i den utsträckning de förväntat sig. Det är också en klart lägre andel som svarat att de känner sig väl förberedda för arbetslivet jämfört med de som svarar att utbildningen har en tydlig koppling till yrkesområdet. En del studenter anser således att det finns en koppling till yrkesområdet, men de är ändå inte förberedda i den utsträckning de förväntat sig. Mot den bakgrunden finns det anledning att följa upp resultatet för att identifiera vilka orsakerna kan vara till att studenter inte känner sig förberedda. Det kan bero på åsikter om utbildningarnas innehåll, men resultatet antyder att det också kan finnas andra förklaringar. Det kan också vara så att en del studenter inte ansåg sig vara i slutet av utbildningen när de besvarade enkäten eller planerade att fortsätta med studier på avancerad nivå och därför inte ansåg sig förberedda. 24 Som en del av kvalitetsindikatorerna planeras också studie riktad mot alumner som kommer att ha större fokus på området samhällelig drivkraft. Se Indikatorer för universitetets utveckling (Beslut universitetsstyrelsen 2011-04-07 Dnr. 2011/213) samt Universitetsövergripande resultatindikatorer (rektors beslutsmöte 2011-10-10, Dnr: 2011/ 213) 19

Diagram 6. Utbildningens relevans för arbetslivet 25 100% 80% 60% 40% 20% 0% Min utbildning har hat en tydlig koppling Nll mij yrke/yrkesområde Genom mina studier känner jag mig väl förberedd inför arbetslivet Min utbildning har gej mig verktyg aj förändra arbetslivet Eftersom kopplingen mellan utbildning och arbetsliv är en fråga av stor betydelse är det relevant att jämföra svaren för de två första påståendena i diagram 6 med svaren för helhetsomdöme av utbildningens kvalitet (diagram 1, s 10). Då framkommer att även dessa faktorer kan ha betydelse för vad de anser om utbildningen som helhet. Av de som instämmer i respektive påstående att utbildningen har en tydlig koppling till arbetslivet och att de känner sig väl förberedda för detsamma har 77 respektive 87 procent angett att de överlag är nöjda med utbildningens kvalitet (jämfört med 69 procent totalt). Av de som däremot tar avstånd i respektive fall är 31 respektive 37 procent nöjda med kvaliteten. Sett till resultatet per fakultet frakommer att genomgående har lägre värden än övriga, medan och uppvisar högst värden. För det första påståendet framkommer att ungefär 60 procent vid instämmer, medan motsvarande siffra på är 90 procent. Detta är en fråga där det är rimligt att anta att studenterna vid instämmer i något högre grad än övriga då lärarutbildningen har en tydlig inriktning mot ett yrke medan variationen kan antas vara något större inom övriga fakulteter då de har flera olika utbildningar. Även om man bortser från är spridningen stor då minst 80 procent instämmer vid både och. För de två övriga påståendena som berör om man känner sig förberedd för arbetslivet och om man har fått verktyg att förändra det instämmer ungefär 40 procent vid i båda fallen, medan motsvarande resultat för, där högst andel instämmer, är minst 65 procent. 25 Staplarna i diagrammet avser andelen som svarat instämmer helt samt instämmer delvis. Se appendix 2 för komplett redovisning av samtliga svarsalternativ. 20

6.2. Utbildningens praktiska relation till arbetslivet Sex av tio studenter uppger att de har haft praktik eller verksamhetsförlagd utbildning inom ramen för sin utbildning. Sju av tio anser att lärare har aktuell arbetslivserfarenhet och fem av tio att de ibland eller ofta haft gästföreläsare. Utbildningens praktiska koppling till arbetslivet undersöks i Linnébarometern genom fyra frågor: Har du inom ramen för utbildningen haft praktik/arbetsplatsförlagd utbildning/vfu? Har du inom ramen för utbildningen haft en mentor från arbetslivet? I vilken omfattning har följande förekommit i din utbildning: att lärare har aktuell erfarenhet från arbetslivet? I vilken omfattning har följande förekommit i din utbildning: gästföreläsare från arbetslivet? Av de studenter som har svarat på enkäten uppger 61 procent att de har haft någon form av praktik eller verksamhetsförlagd utbildning under studietiden och ungefär var fjärde student (24 procent) anger att de har haft en mentor från arbetslivet inom ramen för utbildningen. Båda dessa frågor kan direkt relateras till Linnéuniversitetets strategidokument. 26 Där framgår betydelsen av att samtliga utbildningsprogram innehåller någon form av arbetsförlagd utbildning samt att studenterna erbjuds en mentor från universitetet, näringslivet eller offentlig sektor för kortare eller längre period. Det är inte möjligt att bedöma åt vilket håll utvecklingen går, men i förhållande till strategidokumentet är det ändå viktigt att arbeta vidare med detta för att förbättra förutsättningarna. För de övriga frågorna har 74 procent svarat att de anser att lärare har aktuell erfarenhet från arbetslivet och 53 procent att de har träffat gästföreläsare från arbetslivet (ibland eller ofta). På frågan om lärarnas erfarenhet är det av relevans att poängtera att studenterna här sannolikt svarar utifrån om de upplever att läraren har aktuell erfarenhet från arbetslivet snarare än om de vet att så är fallet. Det antagandet görs då det är osannolikt att lärare generellt sett har möjlighet att informera om aktuell arbetslivserfarenhet denne har för varje undervisningssituation. Liksom för påståendena i föregående delkapitel om relationen mellan utbildning och arbetsliv finns också i detta fall anledning till viss jämförelse för att ge ytterligare perspektiv på resultaten för de som svarat. Av de som haft praktik känner sig 63 procent förberedda för arbetslivet jämfört med 46 procent bland de som inte haft praktik (genomsnitt 56 procent). Vidare anser 81 procent av de som haft praktik att utbildningen haft en tydlig koppling till arbetslivet jämfört med 69 procent bland de som inte haft praktik. Av de som svarat finns således en indikation på att de som haft praktik känner att utbildningen haft en något tydligare koppling till arbetslivet och att de känner sig lite bättre förberedda än övriga. När praktik däremot jämförs med den 26 I Linnéuniversitetets strategidokument anges dessa inom området en attraktiv kunskapsmiljö, men ingår i inom området samhällelig drivkraft i Linnébarometern. 21

allmänna nöjdheten av utbildningens kvalitet framkommer inga tydliga skillnader. Andelen som är nöjda är ungefär densamma bland de som haft praktik och de som inte haft det. Diagram 7. Utbildningens praktiska relation till arbetslivet 27 100% 80% 60% 40% 20% 0% Har hat praknk/vfu inom ramen för utbildningen Har hat en mentor från arbetslivet inom ramen för utbildningen Lärare har hat aktuell erfarenhet från arbetslivet (ota/ ibland) GäsYöreläsare från arbetslivet iutbildningen (ota/ibland) Resultat per fakultet visar på stora variationer med undantag för frågan om lärarna har aktuell arbetserfarenhet. avviker positivt för samtliga, utom när det gäller förekomsten av gästlärare i utbildningen där det är studenterna vid som i högre utsträckning svarat att det förekommer. På motsvarande sätt är det som genomgående avviker negativt gentemot de övriga, men med undantag för frågan om lärarnas erfarenhet där resultatet är i nivå med genomsnittet. För praktik är variationen mycket stor, 70 procentenheter, mellan och. Det höga resultatet för beror sannolikt till stor del på att verksamhetsförlagd utbildning är ett obligatoriskt inslag i alla lärarutbildningar. Även om man bortser från är dock variationen kraftig. Vid och anger ungefär 75 procent att de har haft praktik vilket ändå medför att spridningen är över 50 procentenheter. Inom detta område finns således stor anledning att göra en närmare analys för att se om detta återspeglar de faktiska skillnaderna och vilka bakomliggande orsaker som finns. Programmens upplägg och möjligheter till praktik har säkert stor betydelse, men är sannolikt inte en heltäckande förklaring. Även för frågan om man har haft en mentor är variationerna stora. I det här avseendet är det som tillsammans med avviker med betydligt lägre värde än övriga (sju respektive elva procent). Även i detta avseende har högt resultat jämförelsevis medan övriga fyra fakulteter ligger närmre genomsnittet. Bortsett från är skillnaden drygt 20 procentenheter mellan det högsta och lägsta värdet. 27 Avser andel som svarat ja på frågorna om praktik och mentor (till vänster i diagrammet) samt andel som svarat ofta eller ibland för frågorna om lärarna har aktuell arbetslivserfarenhet samt förekomst av gästföreläsare från arbetslivet (till höger i diagrammet). Se appendix 2 för komplett översikt av svarsfördelning. 22

Förutsättningarna för mentorskap varierar självfallet mellan olika utbildningar, men även i detta avseende visar resultatet på att det finns anledning att klargöra hur fler studenter kan få tillgång till denna möjlighet. Sett till frågan om man anser att lärare har haft aktuell erfarenhet är det däremot mycket små skillnader mellan fakulteterna. De flesta ligger runt genomsnittsvärdet, medan ligger något efter övriga (66 procent). Däremot är skillnaderna större när det gäller om man har träffat gästlärare under utbildningen. Vid svarar 74 procent att det förekommer gästföreläsningar medan siffran för är 36 procent. 23

7. Globala värden Globala värden är Linnéuniversitets fjärde strategiska område och är, liksom attraktiv kunskapsmiljö, i flera avseenden är direkt studentrelaterat då strategidokumentet innehåller flera utbildningsrelaterade mål och strategier. De frågor och påståenden i Linnébarometern som kan relateras till globala värden redovisas nedan utifrån två teman; att förlägga delar av utbildningen utomlands samt förmåga att verka för och reflektera kring globala värden. 7.1. Att förlägga delar av utbildningen utomlands 15 procent har läst en del av sin utbildning utomlands och 45 procent anger att de har blivit uppmuntrade av någon vid Linnéuniversitetet att förlägga en del av utbildningen utomlands. Utlandsstudier och uppmuntran att studera utomlands undersöks genom två frågor med svarsalternativen ja eller nej: Har du läst delar av din utbildning utomlands? Har du blivit uppmuntrad av någon personal vid Linnéuniversitetet att förlägga delar av din utbildning utomlands? När det gäller den första frågan har 15 procent svarat att de läst någon del av utbildningen utomlands. Frågan är öppen på så sätt att den också kan tolkas som andra sätt att förlägga delar av utbildningen utomlands förutom studier vid ett annat universitet, t.ex. fältarbeten eller praktik. Det finns i detta avseende inte något uttalat mål om vilken andel som eftersträvas för Linnéuniversitetet och inget tidigare jämförelsevärde. 28 Det går därför inte att uttala åt vilket håll utvecklingen går, men enbart sett till andelen som deltar i utbytesstudier framgår att trenden är relativt konstant sedan 2010. 29 Det finns dock behov av en mer ingående analys, t.ex. av registreringar och tillgodoräkningar av olika former av studier förlagda utomlands för att säkrare fastställa utvecklingen över tid. För den andra frågan, om man har fått uppmuntran att förlägga en del av utbildningen utomlands har 45 procent svarat att så är fallet. När resultatet jämförs med andelen som har svarat att de har läst utomlands framkommer att av de som angivit att de fått uppmuntran har 25 procent också läst en del av sin utbildning 28 I Studentbarometern 2009 framkom att 8 procent läst en del av sin utbildning utomlands, dock inkluderar det också studenter som läser sitt första eller andra år på utbildningen vilket gör att betydligt färre hade haft möjlighet att genomföra utbytesstudier innan tidpunkten för undersökningen jämfört med vad som är fallet för Linnébarometern. I samma undersökning framkom att 16 procent svarade att de planerat att läsa en del av utbildningen utomlands vilket i viss mån kan ge en jämförelse till utfallet på 15 procent i Linnébarometern. 29 Antal utresande studenter per läsår genom utbyten som administreras av Studerandeavdelningen (tidigare Internationella relationer) mellan 2010/2011 och 2012/2013 är 347-359. Ett annat mått är antal helårsstudenter per kalenderår: 2010: 191, 2011:174, 2012: 176. Uppgifterna kommer från Linnéuniversitetets årsredovisningar 2010, 2011 och 2012 samt från Studerandeavdelningen. 24

utomlands. Av de som däremot angett att de inte fått uppmuntran har färre än tio procent läst utomlands. Det går inte att fastställa något samband, men resultatet stämmer överens med slutsatserna i en ny rapport om utbytesstudier som gjorts av bland andra Universitets och högskolerådet. 30 Den visar att uppmuntran från det egna lärosätet är en faktor av betydande relevans för om studenter väljer att studera utomlands. I Linnéuniversitetets policy för internationalisering fastställs att alla studenter bör ges möjlighet att tillbringa en period av sin utbildning utomlands. Det är vidare en prioritering att samtliga utbildningsprogram ska erbjuda studier vid minst ett utländskt lärosäte av god kvalitet. 31 Det går inte att utläsa från resultaten om fler eller färre studenter än tidigare fått denna möjlighet, men det framkommer ändå att det finns en förbättringspotential i detta avseende eftersom samtliga studenter bör erbjudas möjligheten. Det är därför rimligt alla studenter också ska känna att de har informeras om de möjligheter som finns inom utbildningen och uppmuntras att ta vara på dem, oavsett om de sedan väljer att nyttja möjligheterna eller ej. Diagram 8. Utbildning utomlands 32 100% 80% 60% 40% 20% 0% Har blivit uppmuntrad av personal aj förlägga delar av utbilndningen utomlands Har läst delar av utbildningen utomlands Studier utomlands och praktik har en viss likhet på så sätt att de är olika sätt att förlägga en del av utbildningen utanför det egna lärosätet. Det framgår också i strategidokumentet att båda ska erbjudas inom utbildningsprogrammen och det är därför relevant att diskutera dem i relation till varandra på ett övergripande sätt. Andelen studenter som antingen har förlagt delar av sin utbildning utomlands, har 30 Living and Learning Exchange Studies Abroad (Universitets- och högskolerådet mfl 2013) 31 Linnéuniversitetet - Policy för internationalisering 2012-2015 DNR: LNU2011/439. Detta är också en uttalad strategi inom området globala värden i Linnéuniversitets strategidokument. 32 Avser andel som svarat ja på respektive påstående. Se appendix 2 för komplett redovisning av samtliga svarsalternativ 25

gjort praktik eller båda delar är 68 procent. Denna siffra utgörs till åtta procentenheter av de som svarat att de gjort båda delar, sju procentenheter som enbart studerat utomlands medan den största gruppen enbart har gjort praktik (53 procentenheter). Det är alltså en klart större andel som har gjort praktik än de som har förlagt delar av utbildningen utomlands. 33 Skillnaden beror sannolikt till stor del på att det förekommer obligatoriska inslag av praktik/vfu inom flera utbildningar, men kan också bero på att många väljer den möjligheten. Hur fördelningen ser ut kan således inte i sig anses vara problematisk. Däremot tyder resultatet på att det finns anledning att se över i vilken utsträckning studenter vill förlägga en del av utbildningen utomlands men inte upplever att de kan, och vilka orsakerna i så fall är. Det kan till exempel vara studenter som både vill göra praktik och utbytesstudier men som inte upplever att det är möjligt att kombinera. Sådana aspekter är viktiga att identifiera för att arbeta mot målet att samtliga ska erbjudas möjlighet att studera utomlands utan att inskränka andra möjligheter som att till exempel kunna göra praktik. Sett till fakultetsnivå framkommer stora variationer där har klart högst andel studenter som har läst en del av utbildningen utomlands samtidigt som de också är bäst på att uppmuntra sina studenter att nyttja möjligheten. I motsats anger förhållandevis få studenter vid att de studerat utomlands, men de anger också att de i betydligt mindre utsträckning än övriga fått uppmuntran att göra det. Vid några fakulteter är också glappet mellan uppmuntran och andelen som valt att läsa utomlands större än övriga vilket kan vara relevant att undersöka närmare. 33 Eftersom frågan om man har förlagt delar av sin utbildning utomlands också kan tolkas innefatta praktik finns sannolikt en del som gjort sin praktik utomlands och därmed svarat ja på båda påståendena. Det är således oklart hur många av de som svarat ja på båda påståendena som både har gjort en praktikperiod och förlagt studier utomlands (vid olika tillfällen). 26

7.2. Förmåga att verka för och reflektera kring globala värden Ungefär sex av tio studenter anger att de har utvecklat sin förmåga att verka för, reflektera kring och diskutera aspekter som berör globala värden. Fyra av tio anger att de har utvecklat sin förmåga att inta ett entreprenöriellt förhållningssätt. För att undersöka hur studenterna upplever att de har utvecklat sin förmåga att verka för och reflektera kring globala värden har de ombetts att ta ställning till följande påståenden som inleds med Under min utbildningstid har jag utvecklat min förmåga att: lyfta fram olika aspekter av mångfald verka för individers lika möjligheter och rättigheter reflektera över hållbar utveckling i ett globalt perspektiv diskutera internationella frågor inta ett entreprenöriellt förhållningssätt Resultatet för hur studenterna anser sig ha utvecklat förmågan att lyfta fram olika aspekter av mångfald visar att 66 procent instämmer. Det återspeglas också till stor del för följande påstående om man har utvecklat sin förmåga att verka för individers lika möjligheter och rättigheter (62 procent), reflektera över hållbar utveckling i ett globalt perspektiv (61 procent) och diskutera internationella frågor (57 procent). För dessa fyra påståenden är också en liknande andel som svarat varken eller (22-28 procent) och för de som tar avstånd (12-16 procent). Däremot är det en tydligt lägre andel som anser sig ha utvecklat sin förmåga att inta ett entreprenöriellt förhållningssätt där 42 procent av de svarande instämmer. Sammantaget anser en majoritet av de svarande att de har utvecklat dessa förmågor, medan en mindre andel tar avstånd (med undantag för entreprenöriellt förhållningssätt). Resultatet antyder ändå att det finns anledning att arbeta för att fler ska uppleva att de utvecklar samtliga dessa förmågor under sin studietid. Det blir också tydligt då man ser till att andelen som instämmer är betydligt lägre än för påståendena som berör den allmänna akademiska förmågan (diagram 3. s 14). Samtidigt kan det också vara så att fler anser att det är svårare att ta ställning till dessa påståenden och om man har utvecklat dessa förmågor jämfört med de som behandlas i diagram 3, vilket det kan finnas anledning att följa upp inför kommande undersökningar. 34 34 Antagandet baseras på att antalet ej svar/vet ej/ej relevant på dessa påståenden är fler (44-105 respondenter) än för frågorna som rör förmågorna som beskrivs i diagram 3 (7-20 respondenter). Se appendix 2 27

Diagram 9. Förmåga att verka för och reflektera kring globala värden 35 100% 80% 60% 40% 20% 0% Utvecklat förmåga aj lyta fram olika aspekter av mångfald Utvecklat förmåga aj verka för individers lika möjligheter och räzgheter Utvecklat förmåga aj reflektera över hållbar utveckling i ej globalt perspeknv Utvecklat Utvecklat förmåga förmåga aj diskutera aj inta ej internanonella entreprenöriellt frågor förhållningssäj På fakultetsnivå framkommer att det finns relativt stora skillnader och att resultaten är betydligt mer nyanserade än vad genomsnittsvärdet antyder. För påståendena som berör mångfald och individers lika möjligheter och rättigheter är variationen stor mellan och som har värden mellan 84-95 procent och med 35-39 procent. Nästkommande påståenden i diagrammet, hållbar utveckling och förmågan att diskutera internationella frågor, visar på klart mindre spridning mellan fakulteterna där flertalet ligger närmre genomsnittet, men även i dessa fall avviker och i viss mån med högre värden än övriga. På påståendet om entreprenöriellt förhållningssätt framkommer resultat som är helt annorlunda än för de fyra övriga. I detta avseende är det studenterna vid som i högre utsträckning än övriga anser sig ha utvecklat denna förmåga medan har lägst värde. Då har utbildningsprogram som berör flera aspekter av företagande är det rimligt att anta att fakultetens studenter instämmer i något högre utsträckning än övriga, men även i detta fall är det den stora spridningen som är av betydelse att notera då skillnaden mot med lägst resultat är 40 procentenheter. Resultaten antyder således att det finns variationer gällande i vilken utsträckning olika program har lyckats inkludera dessa perspektiv i utbildningen. Tillsammans med resultaten i föregående avsnitt om att förlägga en del av utbildningen utomlands framkommer sammantaget att det finns anledning för fakulteterna att samarbeta kring globala värden och hämta inspiration från varandra kring hur dessa värden och möjligheter kan inkluderas i utbildningen på ett effektivt sätt. 35 Staplarna i diagrammet avser andelen som svarat instämmer helt samt instämmer delvis. Se appendix 2 för komplett redovisning av samtliga svarsalternativ. 28

8. Sammanfattning och reflektioner Linnébarometern 2013 är en pilotundersökning riktad till studenter i slutet av sin grundutbildning. Frågorna fokuserar på deras upplevelser och åsikter om olika aspekter av utbildningen och om de anser sig ha utvecklat olika förmågor under studietiden. En sådan studie ska utgöra en av universitetets kvalitetsindikatorer och därmed bli årligt återkommande. De teman som berörs utgår från Linnéuniversitetets strategiska områden; en attraktiv kunskapsmiljö, framstående forskning, samhällelig drivkraft och globala värden. Vid läsning av rapporten och tolkning av resultaten är det av betydelse att ha de begränsningar i åtanke som beskrivs i kapitlet Metod och urval. Det gäller bl.a. att svarsfrekvensen är låg (30 procent) samt svårigheter att jämföra och värdera resultaten med anledning av att undersökningen gjorts för första gången. Utifrån de värderingar av resultaten som gjorts i rapporten framträder dock bilden av att studenterna har gett båda goda och mindre goda omdömen om sin utbildning och därtill relaterade områden. Sammanfattande omdöme av utbildningens kvalitet En majoritet av de som har svarat är nöjda med sin utbildning (69 procent), men utifrån de jämförelsepunkter som finns framstår ändå siffran som relativt låg. Den låga svarsfrekvensen kan ha påverkat utfallet, men det har inte varit möjligt att fastställa. De jämförelser som redovisas i rapporten tyder på att det kan finnas en koppling mellan nöjdhet och aspekter som om man anser att utbildningen är välorganiserad, om man får råd och stöd och om man anser att utbildningen har en tydlig koppling till arbetslivet. De studenter som svarat att de instämmer i något av dessa påståenden har också i betydligt högre grad svarat att de är nöjda med utbildningen jämfört med de som tar avstånd från desamma. En attraktiv kunskapsmiljö Resultatet framstår som mycket positivt för frågor som berör hur studenterna anser sig ha utvecklat sin förmåga att tänka kritiskt, lösa problem och analysera information, där andelen som anser sig utvecklat dessa förmågor är cirka 90 procent. Några frågor som berör detta strategiområde visar däremot på ett tydligt behov av att arbeta för förbättringar. Det gäller framför allt åsikter kring utbildningens upplägg och hur information om densamma kommuniceras där ungefär 40 procent av de som svarat är nöjda. Det är också viktigt att bli tydligare gällande hur studenter som behöver råd och stöd smidigt kan komma i kontakt med relevant personal och få det stöd de behöver utifrån sina behov där knappt 60 procent anser att det fungerar tillfredställande. En relativt stor andel instämmer således inte i påståendena. Framstående forskning Resultatet för de två frågor som är relaterade till detta område visar att drygt 60 procent har fått ett ökat intresse för forskningsfrågor och nästan lika många anger att de regelbundet mött forskare i utbildningen. Det är också fler av de som angett att de mött forskare som även har svarat att intresset för forskning har ökat. 29

Samhällelig drivkraft En klar majoritet, 77 procent, av de som svarat anser att utbildningen har haft en tydlig koppling till yrket. Däremot är andelen som anser sig väl förberedda för arbetslivet lägre, 56 procent, vilket tyder på att finns behov av att se över hur det går att bli bättre i detta avseende då en förhållandevis stor andel inte anser sig förberedda för arbetslivet i slutet av sin sjätte termin. Det är 61 procent som har haft praktik eller verksamhetsförlagd utbildning och 24 procent har svarat att de har haft en mentor. För dessa frågor är det främst den stora spridningen mellan olika fakulteter som det finns anledning analysera. Det kan sannolikt till stor del förklaras med att vissa utbildningar har obligatoriska inslag av praktik/vfu medan andra inte har det, men det kan också finnas andra förklaringar av betydelse. Eventuella hinder är viktiga att identifiera i kvalitetsarbetet eftersom det fastställs i Linnéuniversitets strategidokument att samtliga utbildningsprogram ska erbjuda båda dessa möjligheter i någon form. Globala värden Ungefär 60 procent som anser sig ha utvecklat förmågan att verka för och reflektera kring globala värden (mångfald, individers lika rättigheter, hållbar utveckling, internationella frågor) medan andelen är mindre som anser sig ha utvecklat ett entreprenöriellt förhållningssätt (42 procent). Det är mätvärden som är svåra att bedöma, men som jämförelse är det färre som instämmer i dessa påståenden än vad som är fallet för de som berör de allmänna akademiska förmågorna såsom att tänka kritiskt och analysera information. Globala värden mäts också i förhållande till att läsa en del av utbildningen utomlands vilket 15 procent har svarat att de har gjort. Därutöver har 45 procent angett att de blivit uppmuntrade att förlägga en del av utbildningen utomlands. Den senare siffran bör anses låg sett till att samtliga programstudenter ska erbjudas möjlighet att studera utomlands och således borde fler studenter också uppleva att de uppmuntras till detta. Av de som svarat framkommer att de som anser sig ha fått uppmuntran också i något högre utsträckning har läst en del av utbildningen utomlands. Reflektioner kring resultatens betydelse för fortsatt kvalitetsarbete Trots att resultaten för undersökningen inte är generaliserbara så kan de ha betydelse för det fortsatta kvalitetsarbetet på olika sätt. För det första framträder tendenser i resultaten att flera frågor är nära sammankopplande och har betydelse för omdömet om utbildningens kvalitet. Det är inte i sig förvånande, men det är relevant att följa upp hur tendenserna ser ut över tid (med högre svarsfrekvens). Det kan ge möjlighet att mer ingående identifiera kopplingar mellan olika frågor vilket i sin tur kan ge ett bättre stöd i kvalitetsarbetet. För det andra är det av vikt att ta hänsyn till de som är missnöjda och tar avstånd från de olika påståendena i undersökningen oavsett svarsfrekvens och vilken procentuell andel de utgör. Deras svar och åsikter är framför allt av betydelse för att identifiera vilka olika problem som upplevs oavsett om man sedan finner att det finns anledning 30

till åtgärder eller inte. I detta avseende kan det också finnas anledning till fördjupade analyser av resultaten. Spridningen mellan fakulteterna är vissa fall mycket stor, vilket det sannolikt finns många orsaker till då utbildningars innehåll och förutsättningar varierar. Många av de mål och värden som undersöks i påståendena är dock sådana som kan anses generella och därmed bör också spridningen i dessa avseenden vara låg. Det finns därför skäl att arbeta fakultetsövergripande och hämta inspiration av varandra för hur olika färdigheter och förmågor kan integreras i utbildningen för att stärka måluppfyllelsen. Till sist rekommenderas att en fördjupad studie görs med syfte att fastställa studenternas åsikter gällande möjligheter till utlandsstudier och praktik. Det finns bland annat behov av att identifiera hur stor andel studenter som är intresserad av en eller båda dessa möjligheter, i vilken mån de anser att det är möjligt att kombinera samt vilka eventuella hinder de upplever. Bakgrunden till rekommendationen är att ungefär åtta procent av de svarande både har gjort praktik och förlagt delar av utbildningen utomlands. Samtidigt eftersträvas att samtliga studenter ska erbjudas båda dessa möjligheter inom sitt utbildningsprogram. 31

Referenser Rapporter och utredningar Larsson, Daniel och Wågman, Tony (2009): Studentbarometern 2009, Högskolan i Kalmar och Växjö Universitet Living and Learning Exchange Studies Abroad, Universitets och högskoålerådet, Center for International Mobility (CIMO) och Senter for internasjonalisering av utdanning (SIU), 2013 Studentspegeln 2007, Högskoleverkets rapportserie 2007:20 R, Högskoleverket Wikstrand, Carina (2012) Rapport nöjd studentindex 2012, Mittuniversitetet, Dnr MIUN 2007/525 Offentligt tryck Högskolelag 192:1434 (med tillägg), Svensk författningssamling Övrigt En resa in i framtiden Strategi 2010-2015, Linnéuniversitetet Indikatorer för universitetets utveckling, Linnéuniversitetet, Beslut universitetsstyrelsen 2011-04-07 Dnr. 2011/213 Linnéuniversitetets kvalitetspolicy, Linnéuniversitetet, Beslut av universitetsstyrelsen 2011-06-09, Dnr: 2010/1988 Policy för internationalisering, Linnéuniversitetet, Rektors beslutsmöte 16 april 2012, Dnr. LNU 2011/439 Universitetsövergripande resultatindikatorer, Linnéuniversitetet, rektors beslutsmöte 2011-10-10, Dnr: 2011/ 213 32

Appendix 1 Enkät Attraktiv kunskapsmiljö 1. Genom min utbildning har jag utvecklat min förmåga att Instämmer Instämmer Varken Tar delvis Tar helt Vet ej/ helt delvis eller avstånd avstånd ej relevant självständigt formulera och lösa problem självständigt samla in och analysera information använda vetenskapliga metoder orientera mig i aktuella forskningsfrågor tänka och diskutera utifrån ett kritiskt perspektiv 2. Ta ställning till följande påståenden Instämmer Instämmer Varken Tar delvis Tar helt Vet ej/ helt delvis eller avstånd avstånd ej relevant När jag har behövt råd och stöd har det varit smidigt att få kontakt med relevant personal Jag har fått tillräckligt med råd och stöd utifrån mina behov Min utbildning har ett välorganiserat upplägg Information om praktiska aspekter av min utbildning kommuniceras på ett tillfredsställande sätt Bibliotekets resurser och service tillfredsställer mina behov Jag är nöjd med tillgången till datorer och trådlös uppkoppling Framstående forskning 3. Ta ställning till följande påståenden Instämmer Instämmer Varken Tar delvis Tar helt Vet ej/ helt delvis eller avstånd avstånd ej relevant Jag har regelbundet mött forskare i min utbildning Mitt intresse för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden Samhällelig drivkraft 4. Ta ställning till följande påståenden Instämmer Instämmer Varken Tar delvis Tar helt Vet ej/ helt delvis eller avstånd avstånd ej relevant Min utbildning har haft en tydlig koppling till mitt yrke/yrkesområde Genom mina studier känner jag mig väl förberedd inför arbetslivet Min utbildning har gett mig verktyg att förändra arbetslivet 5. Har du inom ramen för din utbildning haft Ja Nej Vet ej praktik/arbetsplatsförlagd utbildning/vfu en mentor från arbetslivet 6. I vilken omfattning har följande förekommit i din utbildning Ofta Ibland Sällan Aldrig gästföreläsare från arbetslivet att lärare har haft aktuell erfarenhet från arbetslivet 33

Globala värden 7. Har du blivit uppmuntrad av någon personal vid Linné- Ja Nej universitetet att förlägga delar av din utbildning utomlands? 8. Har du läst delar av din utbildning utomlands? 9. Under min utbildningstid har jag utvecklat min förmåga att Instämmer Instämmer Varken Tar delvis Tar helt Vet ej/ helt delvis eller avstånd avstånd ej relevant reflektera över hållbar utveckling i ett globalt perspektiv inta ett entreprenöriellt förhållningssätt verka för individers lika möjligheter och rättigheter lyfta fram olika aspekter av mångfald diskutera internationella frågor Sammanfattande värdering 10. Överlag är jag nöjd med kvaliteten på min utbildning Instämmer Instämmer Varken Tar delvis Tar helt Vet ej/ helt delvis eller avstånd avstånd ej relevant 11. Här har du möjlighet att skriva fritt om du har några synpunkter som du vill lyfta fram POSITIVA SYNPUNKTER NEGATIVA SYNPUNKTER Om dig själv och din utbildning 11. Är du? Kvinna Man Annat 12. Vilket år är du född? 13. Vid vilken ort är dina studier huvudsakligen förlagda Växjö Kalmar Pukeberg den här terminen? Oskarshamn Ljungby Hultsfred Annan studieort 14. Vilket utbildningsprogram påbörjade du HT- 10? 15. Studerar du fortfarande på samma utbildningsprogram? Ja Nej 34

Appendix 2 Tabeller och diagram 36 Fråga 1 a) Genom min utbildning har jag utvecklat min förmåga att: - självständigt formulera och lösa problem 37 antal svar i sammanställningen (n): 750, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 7, Summa: 757 Instämmer helt 50% 42% 52% 45% 47% 45% 47% Instämmer delvis 42% 46% 45% 42% 46% 49% 45% Varken eller 5% 6% 2% 8% 5% 4% 5% Tar delvis avstånd 3% 3% 1% 3% 2% 1% 2% Tar helt avstånd 1% 4%,0% 2%,0% 1% 1% Fråga 1 b) Genom min utbildning har jag utvecklat min förmåga att: - självständigt samla in och analysera information antal svar i sammanställningen (n): 750, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 7, Summa: 757 Instämmer helt 51% 46% 66% 61% 63% 59% 58% Instämmer delvis 42% 44% 31% 31% 32% 37% 36% Varken eller 4% 6% 3% 5% 2% 1% 3% Tar delvis avstånd 1% 3%,0% 3% 3% 3% 2% Tar helt avstånd 1% 2%,0% 1%,0% 1% 1% 36 De resultat som redovisas i diagram och tabeller är procentuella andelar i förhållande till antalet som tagit ställning till frågan/påståendet (antal svar i sammanställningen). Svarsalternativet vet ej/ej relevant samt de som inte besvarat frågan inkluderas inte i sammanställningen, däremot redovisas antalet ovanför varje diagram. 37 Förkortningar i diagram och tabeller: = Ekonomihögskolan, = Fakulteten för hälso- och livsvetenskap, = Fakulteten för konst och humaniora, = Fakulteten för samhällsvetenskap, = Fakulteten för teknik () samt = Nämnden för lärarutbildning. 35

Fråga 1 c) Genom min utbildning har jag utvecklat min förmåga att: - använda vetenskapliga metoder antal svar i sammanställningen (n): 750, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 7, Summa: 757 Instämmer helt 41% 39% 50% 37% 56% 59% 48% Instämmer delvis 49% 34% 46% 48% 38% 32% 41% Varken eller 9% 20% 4% 8% 4% 5% 8% Tar delvis avstånd 1% 4%,0% 5% 1% 2% 2% Tar helt avstånd 1% 3% 1% 2% 1% 3% 2% Fråga 1 d) Genom min utbildning har jag utvecklat min förmåga att orientera mig i aktuella forskningsfrågor antal svar i sammanställningen (n): 737, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 20, Summa: 757 Instämmer helt 23% 19% 32% 20% 36% 33% 28% Instämmer delvis 51% 38% 53% 41% 49% 45% 46% Varken eller 16% 23% 14% 27% 11% 14% 17% Tar delvis avstånd 8% 14%,0% 8% 4% 5% 7% Tar helt avstånd 1% 6% 1% 4% 1% 3% 2% Fråga 1 e) Genom min utbildning har jag utvecklat min förmåga att tänka och diskutera utifrån ett kritiskt perspektiv antal svar i sammanställningen (n): 742, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 15, Summa: 757 Instämmer helt 63% 39% 57% 49% 53% 47% 51% Instämmer delvis 27% 37% 37% 37% 39% 39% 36% Varken eller 7% 16% 4% 8% 6% 7% 8% Tar delvis avstånd 3% 5% 1% 2% 1% 6% 3% Tar helt avstånd 1% 3% 1% 4% 1% 1% 1% 36

Fråga 2 a) Ta ställning till följande påstående: - När jag har behövt råd och stöd har det varit smidigt att få kontakt med relevant personal antal svar i sammanställningen (n): 743, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 14, Summa: 757 Instämmer helt 12% 26% 10% 9% 23% 13% 15% Instämmer delvis 44% 42% 41% 32% 48% 42% 42% Varken eller 19% 11% 17% 20% 12% 20% 16% Tar delvis avstånd 19% 11% 24% 24% 11% 20% 18% Tar helt avstånd 6% 10% 8% 15% 6% 5% 8% Fråga 2 b) Ta ställning till följande påstående: - Jag har fått tillräckligt med råd och stöd utifrån mina behov antal svar i sammanställningen (n): 736, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 21, Summa: 757 Instämmer helt 20% 24% 19% 16% 28% 15% 20% Instämmer delvis 40% 46% 36% 29% 39% 40% 38% Varken eller 23% 13% 13% 19% 19% 29% 20% Tar delvis avstånd 12% 10% 26% 17% 11% 13% 14% Tar helt avstånd 5% 7% 6% 19% 4% 4% 7% Fråga 2 c) Ta ställning till följande påstående: - Min utbildning har ett välorganiserat upplägg antal svar i sammanställningen (n): 748, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 9, Summa: 757 Instämmer helt 8% 12% 9% 2% 17% 3% 8% Instämmer delvis 30% 28% 25% 21% 30% 38% 30% Varken eller 18% 19% 17% 19% 17% 16% 18% Tar delvis avstånd 31% 25% 27% 31% 21% 26% 27% Tar helt avstånd 13% 15% 21% 27% 16% 17% 18% 37

Fråga 2 d) Ta ställning till följande påståenden: - Information om praktiska aspekter av min utbildning kommuniceras på ett tillfredsställande sätt antal svar i sammanställningen (n): 730, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 27, Summa: 757 Instämmer helt 13% 17% 3% 2% 19% 7% 11% Instämmer delvis 37% 31% 29% 19% 32% 28% 29% Varken eller 19% 17% 24% 21% 23% 27% 22% Tar delvis avstånd 23% 22% 28% 34% 16% 25% 24% Tar helt avstånd 8% 13% 16% 24% 9% 13% 14% Fråga 2 e) Ta ställning till följande påståenden: - Bibliotekets resurser och service tillfredsställer mina behov antal svar i sammanställningen (n): 713, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 44, Summa: 757 Instämmer helt 34% 44% 56% 45% 42% 37% 42% Instämmer delvis 38% 34% 29% 41% 45% 40% 38% Varken eller 16% 9% 8% 10% 10% 13% 12% Tar delvis avstånd 8% 9% 4% 2% 3% 9% 6% Tar helt avstånd 3% 3% 3% 2%,0% 1% 2% Fråga 2 f) Ta ställning till följande påståenden: - Jag är nöjd med tillgången till datorer och trådlös uppkoppling antal svar i sammanställningen (n): 711, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 46, Summa: 757 Instämmer helt 40% 52% 44% 34% 42% 32% 40% Instämmer delvis 36% 25% 35% 31% 34% 34% 33% Varken eller 12% 9% 10% 16% 11% 9% 11% Tar delvis avstånd 9% 8% 7% 13% 9% 19% 11% Tar helt avstånd 2% 6% 3% 6% 5% 7% 5% 38

Fråga 3 a ) Ta ställning till följande påståenden: - Jag har regelbundet mött forskare i min utbildning antal svar i sammanställningen (n): 702, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 55, Summa: 757 Instämmer helt 24% 10% 26% 14% 34% 16% 21% Instämmer delvis 47% 20% 50% 32% 36% 38% 38% Varken eller 14% 25% 17% 16% 14% 21% 18% Tar delvis avstånd 10% 19% 4% 19% 10% 16% 13% Tar helt avstånd 5% 25% 3% 19% 5% 10% 11% Fråga 3 b) Ta ställning till följande påståenden: - Mitt intresse för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden antal svar i sammanställningen (n): 729, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 28, Summa: 757 Instämmer helt 30% 25% 29% 27% 38% 15% 27% Instämmer delvis 35% 37% 41% 35% 33% 41% 37% Varken eller 18% 16% 20% 19% 17% 26% 20% Tar delvis avstånd 10% 9% 8% 9% 5% 9% 8% Tar helt avstånd 8% 13% 1% 11% 7% 8% 8% Fråga 4 a) Ta ställning till följande påståenden: - Min utbildning har haft en tydlig koppling till mitt yrke/yrkesområde antal svar i sammanställningen (n): 728, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 29, Summa: 757 Instämmer helt 39% 30% 24% 18% 44% 18% 29% Instämmer delvis 50% 48% 55% 51% 39% 43% 47% Varken eller 4% 11% 9% 18% 9% 16% 11% Tar delvis avstånd 5% 8% 8% 11% 7% 15% 9% Tar helt avstånd 2% 4% 3% 3% 1% 8% 4% 39

Fråga 4 b) Ta ställning till följande påståenden: - Genom mina studier känner jag mig väl förberedd inför arbetslivet antal svar i sammanställningen (n): 735, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 22, Summa: 757 Instämmer helt 23% 14% 11% 7% 17% 5% 13% Instämmer delvis 42% 41% 51% 37% 52% 35% 43% Varken eller 11% 28% 19% 18% 11% 22% 18% Tar delvis avstånd 19% 13% 14% 29% 17% 24% 20% Tar helt avstånd 4% 4% 4% 8% 3% 14% 6% Fråga 4 c) Ta ställning till följande påståenden: - Min utbildning har gett mig verktyg att förändra arbetslivet antal svar i sammanställningen (n): 693, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 64, Summa: 757 Instämmer helt 26% 22% 18% 9% 22% 6% 17% Instämmer delvis 36% 40% 40% 41% 44% 37% 39% Varken eller 21% 23% 28% 27% 24% 30% 26% Tar delvis avstånd 12% 10% 11% 21% 7% 16% 13% Tar helt avstånd 5% 6% 3% 2% 3% 11% 5% Fråga 5 a) Har du inom ramen för din utbildning haft: - praktik/arbetsplatsförlagd utbildning/vfu? antal svar i sammanställningen (n): 740, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 17, Summa: 757 Ja 96% 34% 77% 76% 67% 23% 61% Nej 4% 66% 23% 24% 33% 77% 39% 40

Fråga 5 b) Har du inom ramen för din utbildning haft: - en mentor från arbetslivet? antal svar i sammanställningen (n): 682, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 75, Summa: 757 JA 57% 18% 28% 11% 25% 7% 24% Nej 43% 82% 72% 89% 75% 93% 76% Fråga 6 a) I vilken omfattning har följande förekommit i din utbildning? - gästföreläsare från arbetslivet antal svar i sammanställningen (n): 754, Antal som ej besvarat frågan: 3, Summa: 757 Ofta 9% 12% 3% 6% 21% 7% 10% Ibland 38% 47% 48% 47% 52% 29% 43% Sällan 41% 32% 44% 42% 21% 52% 39% Aldrig 13% 8% 6% 5% 5% 12% 8% Fråga 6 b) I vilken omfattning har följande förekommit i din utbildning? - att lärare har haft aktuell erfarenhet från arbetslivet antal svar i sammanställningen (n): 754, Antal som ej besvarat frågan: 3, Summa: 757 Ofta 43% 31% 23% 27% 35% 20% 30% Ibland 37% 41% 50% 39% 41% 53% 44% Sällan 17% 24% 24% 28% 20% 22% 22% Aldrig 3% 4% 4% 6% 4% 5% 4% 41

Fråga 7. Har du blivit uppmuntrad av någon personal vid Linnéuniversitetet att förlägga delar av din utbildning utomlands? antal svar i sammanställningen (n): 751, Antal som ej besvarat frågan: 6, Summa: 757 Ja 46% 17% 58% 45% 43% 60% 45% Nej 54% 83% 42% 55% 57% 40% 55% Fråga 8. Har du läst delar av din utbildning utomlands? antal svar i sammanställningen (n): 747, Antal som ej besvarat frågan: 10, Summa: 757 Ja 6% 4% 15% 22% 7% 33% 15% Nej 94% 96% 85% 78% 93% 67% 85% Fråga 9 a) Under min utbildningstid har jag utvecklat min förmåga att: - reflektera över hållbar utveckling i ett globalt perspektiv antal svar i sammanställningen (n): 711, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 46, Summa: 757 Instämmer helt 36% 19% 16% 23% 25% 15% 22% Instämmer delvis 45% 38% 45% 29% 34% 39% 38% Varken eller 8% 26% 25% 25% 23% 33% 23% Tar delvis avstånd 4% 9% 7% 10% 12% 5% 8% Tar helt avstånd 7% 9% 7% 13% 7% 8% 8% 42

Fråga 9 b) Under min utbildningstid har jag utvecklat min förmåga att: - inta ett entreprenöriellt förhållningssätt antal svar i sammanställningen (n): 652, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 105, Summa: 757 Instämmer helt 5% 13% 1% 5% 19% 16% 11% Instämmer delvis 29% 25% 23% 28% 27% 48% 31% Varken eller 38% 37% 38% 26% 35% 21% 31% Tar delvis avstånd 16% 8% 17% 23% 10% 10% 13% Tar helt avstånd 13% 18% 21% 19% 11% 5% 13% Fråga 9 c) Under min utbildningstid har jag utvecklat min förmåga att: - verka för individers lika möjligheter och rättigheter antal svar i sammanställningen (n): 707, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 50, Summa: 757 Instämmer helt 57% 8% 43% 22% 27% 10% 28% Instämmer delvis 34% 36% 41% 38% 35% 26% 34% Varken eller 7% 31% 12% 23% 26% 44% 25% Tar delvis avstånd 1% 8% 3% 12% 9% 10% 7% Tar helt avstånd 1% 16% 1% 6% 3% 10% 6% Fråga 9 d) Under min utbildningstid har jag utvecklat min förmåga att: - lyfta fram olika aspekter av mångfald antal svar i sammanställningen (n): 700, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 57, Summa: 757 Instämmer helt 51% 12% 47% 32% 21% 11% 28% Instämmer delvis 44% 35% 44% 41% 34% 28% 37% Varken eller 4% 30% 8% 17% 33% 40% 23% Tar delvis avstånd 1% 13%,0% 7% 9% 14% 7% Tar helt avstånd 1% 10% 1% 3% 3% 7% 4% 43

Fråga 9 e) Under min utbildningstid har jag utvecklat min förmåga att: - diskutera internationella frågor antal svar i sammanställningen (n): 713, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 44, Summa: 757 Instämmer helt 25% 18% 25% 26% 18% 15% 21% Instämmer delvis 41% 32% 43% 30% 27% 42% 36% Varken eller 24% 30% 24% 26% 31% 32% 28% Tar delvis avstånd 8% 11% 2% 12% 11% 7% 8% Tar helt avstånd 2% 9% 7% 7% 13% 5% 7% Fråga 10. Överlag är jag nöjd med kvaliteten på min utbildning antal svar i sammanställningen (n): 750, Antal vet ej/ej relevant eller som ej besvarat frågan: 7, Summa: 757 Instämmer helt 21% 15% 13% 8% 33% 13% 18% Instämmer delvis 54% 54% 52% 49% 45% 51% 51% Varken eller 7% 11% 16% 20% 9% 14% 12% Tar delvis avstånd 15% 12% 17% 19% 11% 15% 15% Tar helt avstånd 4% 8% 2% 3% 2% 7% 4% 44