Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar? Christer Bergsten är veterinär och SLU-professor i tekniska system för animalieproduk on på Ins tu onen för biosystem och teknologi i Alnarp. Han jobbar med forskning, utveckling och undervisning om hur djurmiljö och klimat kan op meras i fram dens husdjursskötsel. Christer gillar problemlösning och a improvisera, oavse det handlar om en besvärlig kalvning eller om a fixa något a äta, typ Här är di kylskåp. Vilka är hygienproblemen? Finns det några inbyggda problem i nybyggda stallar för mjölkproduk on eller är problemen inbyggda i korna och skötseln? Hygienen i stallar för mjölkproduk on har stor betydelse ur djurhälsosynpunkt och för uppkomsten och spridningen av sjukdomar orsakade av mikroorganismer. I det följande begränsar jag mig ll de mer produk- onsrelaterade sjukdomarna där gödselkontamineringen är av särskilt stor. För uppkomst av miljörelaterade juver- och klövsjukdomar är det inte bara e smi llfälle som orsakar sjukdom utan ffa en mer långvarig exponering. Miljörelaterade juversjukdomar och kontaminering av mjölken med bakterier och sporer sker framförallt genom en dålig hygien där kon ligger med juver och spenar i gödsel och som inte torkas rent llräckligt rena före mjölkningen. Men också gångarnas hygien är av stor betydelse e ersom korna annars för med sig gödsel upp i liggbåsen som kontaminerar juver och spenar (Magnusson et al., 2008). Bakterier som orsakar klövssjukdomar är o ast opportunis ska och är alltså o ast e resultat av lång exponering av en dålig stallmiljö. Finns det någon effek v lösning av hygienproblem i stallar för mjölkproduk on? Är korna ski ga av naturen? Gris och häst har e naturligt beteende a gödsla på samma plats i stallet, vilket inte korna har. I naturen eller på bete gödslar kon där hon står och går men rör sig över stora ytor och gödseln blir därför o ast en resurs för växternas närings- llförsel. Gödselns konsistens beror på näringstätheten i fodermedlet och med lä digererat foder passerar det fortare genom våmmen, med mindre idissling, vilket gör gödseln lös och kladdigare. På stall blir den nega va effekten och risken för kontaminering av inredning, kor och mjölk, med ökad risk för spridning och llväxt av mikroorganismer, påtaglig om inte gödseln kan hanteras separat och tas om hand på e effek vt sä. I stallar för uppbundna djur kan kontamineringen begränsas ll gödselrännan bakom kon. På samma sä kan båspallen eller liggplatsen hållas ren genom a begränsa rörelsefriheten och styra gödslingen ll gödselrännan. I uppbundna system har så kallade kodressörer, som är förbjudna i Sverige, utnytjats för a styra korna a gödsla i rännan. Studier gjorda med kodressörer visade tydligt a frekvens och grad av klöveksem och klövröta var starkt korrelerade ll minskad gödselkontamineringen av båset och klövarna (Bergsten and Pe ersson, 1992). Liknande goda resultat erhölls för uppbundna kor med gummispaltgolv på bakre delen av båspallen (Hultgren and Bergsten, 2001). Hur kan vi förbä ra hygienen på golv i lösdri stallar? I lösdri sstallar har vi inte samma möjlighet a styra kornas gödsling och urinering som i e uppbundet stall. Men, vi måste utny ja de möjligheter som vi har för a a ackera problemet. Styra gödsling bort från där korna mestadels står och ligger Effek v bor ransport av gödseln från gångytor Balanserad u odring för a stabilisera magarna och gödselkonsistensen Management för a komple era tekniska lösningar. I det följande kommer enbart de två första punkterna a diskuteras och de mer skötsel- och u odringsrelaterade komponenterna lämnas för en fortsa diskussion. 1. Hos uppbundna kor kan vi minska kontamineringen på båspallen genom båsavskiljare och anpassning av längd och bredd där kon ska ligga och stå. I lösdri kan kontaminering av liggbås minimeras genom a ha så lika stora kor som möjligt och op malt designade liggbås så a gödsel och urin i möjligaste mån hamnar utanför liggbåset. Möjligheten för de a är större i e lösdri sstall än i e uppbundet i och med a kon enbart ska ligga i liggbåset. Trots det ser man många felkonstruerade liggbås med felak gt monterad nackbom som an ngen är för trångt monterad så kon står halvt in i båset med svårighet a komma in för a lägga sig, eller med för go om utrymme så a gödsel hamnar i liggbåset. I ätbåset ska kon få plats a stå på exakt så stor yta som behövs utan a gödsel hamnar på själva båspallen, dvs så a bakklövarna står på båsets bakkant och inte i gödselgången. Då minskar vi exponeringen y erligare för urin och gödsel under den d som kon äter. Dessutom minskar vi ytan som gödseln ska tranporteras bort från och därmed ammoniakemissionen. 55
2. Bor ransporten av gödseln bör ske kortast möjliga väg från där den deponeras ll förvaring. Kan gödsel och urin hanteras skilda från varandra på gångarna minskar ammoniakbildningen och därmed ammoniakemission. Med e gödsel- och urindränerande spaltgolv både separeras urinen och borttransporteras gödsel och urin kortast möjliga väg ll kulverten. Ur ammoniakemissionssynpunkt ska gödsel lagras så svalt och djupt som möjligt och inte röras om, vilket också kan uppnås med spaltgolv med underliggande kulvert. Spaltgolv är dock beroende av a den fastare delen av gödseln trampas genom spalten vilket kan kräver en viss djurdensitet och ak vitet på spaltgolvet. Bakom liggbåsen deponeras i allmänhet mer gödsel sam digt som man inte vill a djuren ska trampa i denna ur hygienisk synpunkt. Därför komple eras lämpligen e spaltgolv med skrapor eller som idag blir allt vanligare med skraprobot. Med skrapade gångar bör urin ges möjlighet a dräneras på gången ll en speciell kanal som vanligen läggs mi i gången. För a en sådan urinkanal ska fungera måste kanalen vara llräckligt stor eller förses med en paddel som håller rent från gödsel och strömedel. Ju längre gångar, ju mer gödsel och större risk a klövar och ben kontamineras om djuren uppehåller sig i stallet sam digt som skraporna är igång. I stora besä ningar i Nordamerika gödslar man vanligen ut när djuren är ute ur stallet för mjölkning och utsä er då inte klövarna för en gödseltsunami. Cramer et al. (2009) fann därför en ökad frekvens digital derma t med tätare skrapningar, sic. Då gödsel skrapas en lång sträcka ökar också ammoniakemissionen varför tvärkulvertar bör finnas e er en kortare sträcka gödselgång än vad som är vanligt. Bä re lösningar för skrapade gångar är angelägna och det finns idéer men ännu ingen lösning som vunnit gehör. Hur kan det vara så svårt? Vi måste alltså anpassa oss e er kornas beteende och bygga in hållbara system som fungerar i alla väder och för fram dens kor. Med större besä ningar borde det finnas förutsä ningar a ra onalisera gödselhanteringen även ur ekonomisk synvinkel. Men det finns förstås inga genvägar utan det krävs god planering och utrymme för investering. Referenser Bergsten, C., Pe ersson, B., 1992. The cleanliness of cows ed in stalls and the health of their hooves as influenced by the use of electric trainers. Prev Vet Med 13, 229 238. Cramer, G., Lissemore, K.D., Guard, C.L., Leslie, K.E., Kelton, D.F., 2009. Herd-level risk factors for seven different foot lesions in Ontario Holstein ca le housed in e stalls or free stalls. Journal of Dairy Science 92, 1404 1411. Hultgren, J., Bergsten, C., 2001. Effects of a rubber-sla ed flooring system on cleanliness and foot health in ed dairy cows. Prev Vet Med 52, 75 89. Magnusson, M., Herlin, A.H., Ventorp, M., 2008. Short communica- on: effect of alley floor cleanliness on free-stall and udder hygiene. J Dairy Sci 91, 3927 3930. 56
Sida 1 av 7 Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar? Christer Bergsten, Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Vad menar vi med hygien? Står för renhet och hälsa Hygien i våra stallar innebär: Rena och torra gångar Rena och torra liggplatser Rena och torra djur Ren och hållbar mjölk HYGIEIA Bristande hygien i våra mjölkstallar berör många områden Livsmedelshygien Foderhygien Smittskydd Husdjurshygien Djurskydd Arbetsmiljö Bristande hygien i våra mjölkstallar påverkar både hälsa och djurskydd Juversjukdomar Klövsjukdomar Nedsmutsade djur Benskador Halkighet för både ko och personal Otrivsel Ökande problem med mer intensiv drift Ökad produktion, höjd ämnesomsättning Mer input foder mer out put gödsel Större besättning större gödselvolym att hantera, större krav på en fungerande hantering Större störning när inte systemet fungerar Förutsättningar Vad kan vi påverka? Var gödslar kon Borttransport av gödseln Gödselkonsistens och mängd Management, skötselrutiner 88
Sida 2 av 7 Var gödslar kon? Uppbundna kor: Korna har ett begränsat rörelseutrymme Går att styra gödseln till gödselrännan Går att transportera bort gödseln effektivt Uppbundet system med långbås Betydelsen av rena golv! Försöksupplägg För att åstadkomma två olika golvmiljöer med samma skötsel- och utfodringsrutiner hade hälften av djuren kodressör eller gummispalt Samma långbås utan dressörer Klövarna verkades höst, vinter och vår och klöveksem och klövröta registrerades och graderades efter svårighetsgrad, Med kodressör Vid installning = friska 4 månader efter installning Med kodressör Bergsten & Pettersson 1992 = friska Utan kodressör = röta Utan kodressör = röta 89
Sida 3 av 7 Gummispalt för uppbundna djur Förbättrad renhet (OR 0,12) och förbättrad klövhälsa (OR 0,23 eksem, OR 0,09 röta) hos kor med gummispalt jämfört med hel betong Hultgren and Bergsten, 2001 Långbås 75 cm spalt Modernt kortbås med gummispalt Var gödslar kon? Lösdrift: Korna rör sig fritt Gödseln hamnar där djuren befinner sig Långa transportsträckor av gödsel till förvaring Rena djur-friskajuverochklövar OPTIMERAD LIGGPLATS Korna ligger på en ren, mjuk yta Möjlighet att styra bort gödsel genom liggbåsdesign Risk att föra in gödsel till båset från gödselgången 90
Sida 4 av 7 Nackbom Resningsutrymme > 1 m extra Målsätting att gödsel komer utanför båset Liggbås kräver alltid viss skötsel OPTIMERAD ÄTPLATS ÄTBÅS Foderbord 0.2-0.4 Båsavskiljare Ca 1.6 0.2 Gummimatta Gång ÄTBÅS Står och äter på en torr, mjuk yta Minskad konkurrens Gödseln sprids ut på en mindre yta Gödsel kan skrapas utan att störa Design: Separata ätbås på en upphöjd båspall och med båsavskiljare, längd 1.6 m, bredd 0.8 m och med gummimatta. Foderbordet kan höjas till 0.3 m 91
Sida 5 av 7 GÖDSELGÅNGAR ÄTBÅS Står och äter på en torr, mjuk yta Minskad konkurrens Gödseln sprids ut på en mindre yta Minimera gödselexponering för klövar och ben: Effektiv dränering av urin och gödsel Snabb borttransport av gödsel från djuren Lagring av gödsel som minimerar ammoniakemission Minimera exponeringstiden för gödsel Rena gångar är en förutsättning för rena liggbås, rena juver och djur och god juverhälsa Magnusson m fl., 2008 Hela automatiskt skrapade gångar Större gödselmängd ju längre gångar Gödseltsunami spolar över klövar Lång exponering av fukt och mikroorganismer Skrapor stör och skadar klövar Ammoniakemission Traktorskrapade eller flushade gångar Skrapning eller spolning med traktor när korna mjölkas 2-3 ggr per dygn Mindre gödselkontaminering av klövar och mindre DD jämfört med tätare skrapning när korna är där Cramer m fl, 2009 92
Sida 6 av 7 Mindre ammoniumemission med urindränering Lutning 2 3% Skrapgångar måste vara urindränerade CLEANMATIC system Urinränna med paddel Dränerande golv, spaltgolv Direkt avskiljning urin Dränering gödsel Gödsel till lagring under golvet genom självflyt Skrapor på spalt förbättrar renhållning, speciellt vid gummispalt Robotskrapa spalt ÖKAD RISK FÖR KLÖVSKADOR: Lösdrift Hårda underlag (betonggolv) Förorenade klövar 93
Sida 7 av 7 Robotskrapa spalt Hygienproblem Bättre att förebygga än behandla Bättre bygga bra än att städa upp efteråt Målsättning: Optimerad funktion inredning och ytor Effektiva gödselhanteringssystem Friska magar Goda skötselrutiner FRÅGOR?! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? 94