Religionsfrihetens rättsliga ramar Victoria Enkvist UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - IUSTUS FÖRLAG
Innehållsförteckning 1 Ingång 13 1.1 Om ämnet 13 1.2 Syfte och avgränsning 15 1.2.1 Syfte 15 1.2.2 Närmare om de praktiska frågekomplexen 15 1.2.3 Avhandlingens avgränsningar 17 1.3 Metod och material 19 1.3.1 Metod 19 1.3.2 Materialets och förarbetenas betydelse i avhandlingen 20 1.4 Olika former av tolkningsgrepp och grundlagstolkning 1.4.1 Allmänna utgångspunkter 23 1.4.2 Tolkningsgrepp 23 1.4.3 Grundlagstolkning 24 1.4.4 Sammanfattande kommentar 32 1.5 Studiens upplägg 33 2 Religionsfrihetens framväxt en fråga om tolerans och acceptans? 34 2.1 Inledning 34 2.2 Religiös omdaning och statlig strävan efter enhet 34 2.3 Religionen som maktens följeslagare 37 2.4 En tid av ökad tolerans 41 2.5 Sprickor i bilden av enhet 43 2.5.1 Bakgrund 43 2.5.2 Arbetskraftsinvandringen och den ökade religionsfriheten 43 2.5.3 Religiösa rörelser hotade den lutherska enheten 2.5.4 Frihetstiden enhet eftersträvas igen 44 2.5.5 Den gustavianska tiden 45
2.5.6 Acceptans - frihet med betydande inskränkningar 46 2.6 Sammanfattande kommentar 47 3 Religionsfrihetens rättsliga kontext 50 3.1 Inledning 50 3.2 1800-talet - en början på något nytt? 52 3.2.1 Ett nytt svenskt statsskick tar form 52 3.2.2 En tolkning i tiden 53 3.3 Religionsfrihet och frågan om fritt utträde från kyrkan 56 3.3.1 Vidgad religionsfrihet 56 3.3.2 Dissenterlagstiftningarna 57 3.4 Staten, kyrkan och individen 64 3.4.1 Bakgrund 64 3.4.2 Utträde och religionsfrihet inom Svenska Kyrkan 64 3.4.3 Religionsfrihet för alla? 67 3.4.4 En krokig väg till dagens fri- och rättighetsskydd 69 3.4.5 Likvärdig behandling av olika trossamfund 76 3.5 Statlig neutralitet i livsåskådningsfrågor 77 3.5.1 Religionsfrihet i statskyrkosystemet 77 3.5.2 Olika former av neutralitet 77 3.5.3 Statlig neutralitet eller statlig opartiskhet - en lek med ord eller en betydelsefull uppdelning? 79 3.6 Sammanfattande kommentar 82 4 Religionsfrihet i regeringsformen och i Europakonventionen 84 4.1 Inledning 84 4.2 Grundlagsregleringen en absolut rättighet i teorin men en relativ rättighet i praktiken? 86 4.2.1 Allmänna utgångspunkter 86 4.2.2 Betydelsen av religionsfriheten i regeringsformen 86 4.2.3 Möjligheter att begränsa religionsfriheten 89 4.2.4 Religionsfriheten ett diskrimineringsskydd? 97 8
4.3 Religionsfrihet i EKMR 99 4.3.1 Allmänna utgångspunkter 99 4.3.2 Konventionens bakgrund och tillkomst 100 4.3.3 Rättighetens olika ansikten 101 4.3.4 Att bevisa en religion och dess existens 110 4.3.5 Utöva en generös bedömning 112 4.3.6 Den negativa religionsfriheten 118 4.4 Sammanfattande kommentar 121 Religiöst motiverad slakt 123 5.1 Inledning 123 5.2 Slaktmetoder 126 5.2.1 Allmänna utgångspunkter 126 5.3 Slakt av obedövade djur 130 5.3.1 Allmänna utgångspunkter 130 5.3.2 Religiöst motiverad slakt 130 5.3.3 Ar slakt av obedövade djur utövande av religion enligt regeringsformen? 134 5.3.4 Ar djurskyddslagen att anse som en begränsning av religionsfriheten i regeringsformen? 136 5.4 Olika sätt att reglera religiöst motiverad slakt 140 5.5 Rituell slakt - en problematisk begreppsbildning? 142 5.6 Motiv och bakgrund till dagens reglering 143 5.6.1 Djurskyddets framväxt och betydelse 143 5.6.2 Tiden mellan 1887 och 1925 144 5.6.3 Remissyttrandena till slaktlagen 145 5.6.4 Förslag till en ny slaktlag 147 5.6.5 Nya motioner om ett slaktförbud 150 5.6.6 Nytt remissförfarande rörande en slaktlag 152 5.7 Den äldre djurskyddslagen 156 5.8 Vägen fram till den nya djurskyddslagen 157 5.8.1 Allmänna utgångspunkter 157 5.8.2 Motioner under 1980-talet 157 5.8.3 Remissyttrandena till den nya djurskyddslagen 158 5.9 Slaktfrågan - en djurskyddsfråga eller en religionsfrihetsfråga? 159 5.9.1 Allmänna utgångspunkter 159 5.9.2 Jordbruksverkets utredning 159 5.9.3 Ordets makt - nya motioner på 1990-talet 161 9
5.10 Förhållningsättet till slakt av obedövade djur i Europa 163 5.10.1 Allmänna utgångspunkter 163 5.10.2 Förhållningsättet till slakt av obedövade djur i Europa på 1930-talet 163 5.10.3 Det moderna förhållningsättet till slakt av obedövade djur ur ett internationellt perspektiv 164 5.11 Sammanfattande kommentar 167 Omskärelse av pojkar och religionsfrihet 170 6.1 Inledning 170 6.1.1 Allmänna utgångspunkter 170 6.1.2 Metod och upplägg 171 6.1.3 En förklaring av begreppet omskärelse 172 6.1.4 Manlig omskärelse och kvinnlig könsstympning 175 6.2 Religiöst motiverad omskärelse 177 6.3 Omskärelse - religionsutövning enligt regeringsformen? 180 6.4 Begränsningar av en grundlagsskyddad fri- och rättighet 182 6.5 Omskärelse religionsutövning enligt Europakonventionen? 185 6.6 Bakgrund och motiv till omskärelselagen 186 6.6.1 Allmänna utgångspunkter 186 6.6.2 Omskärelse - misshandel enligt brottsbalken? 186 6.6.3 Samtycke och ansvarsfrihet 187 6.6.4 Social adekvans 188 6.7 Intresseavvägningar som gjordes i förarbetena till omskärelselagen 190 6.7.1 Föräldrarätten 190 6.7.2 Barnets bästa - ett tungt vägande intresse? 192 6.8 Omskärelse i praktiken 195 6.8.1 Vilka utför omskärelse och i vilken omfattning? 195 6.8.2 Effekter av omskärelselagen 198 6.9 Sammanfattande kommentar 200 10
7 Kläder och krucifix religiösa symboler och uttryck i det offentliga 205 7.1 Inledning 205 7.1.1 Allmänna utgångspunkter 205 7.1.2 Metoden 206 7.1.3 Symboler och uttryck 207 7.2 Slöjan som religiös symbol och uttryck 208 7.3 Yttrandefrihetsrättsligt uttryck 210 7.4 Begränsningar av yttrandefriheten 214 7.5 Förbud mot religiösa symboler och uttryck i skolan 216 7.5.1 Allmänna utgångspunkter 216 7.5.2 Religionsfrihet i skolan - en balans mellan den positiva och negativa friheten 217 7.5.3 Skolan och dess värdebildande uppgift 218 7.5.4 Med hänsyn till ordning och kommunikation 219 7.6 Diskrimineringsombudsmannens syn på burka i skolmiljön 222 7.7 Sammanfattande kommentar av Skolverkets och diskrimineringsombudsmannens resonemang 224 7.7.1 Normgivningen 224 7.7.2 Kommentar till Skolverkets handlingar 225 7.8 Slöjor, krucifix och kors genom Europadomstolens ögon 227 7.8.1 Allmänna utgångspunkter 227 7.8.2 Religiösa symbolers värde 227 7.8.3 Negativ och positiv religionsfrihet 229 7.8.4 Symboler och staternas tolkningsutrymme 230 7.8.5 Slöja och tolkningsutrymmet 232 7.9 Sammanfattande kommentar 235 8 Vid vägs ände 240 8.1 Inledning 240 8.2 Grundlagstolkning 240 8.3 Begränsningsmöjligheter 242 8.3.1 Begränsningens natur 242 8.3.2 Religionsfriheten absolut i teorin men relativ i praktiken? 242 11
8.4 Kategoriseringars betydelse och språket som avgörande parameter 243 8.5 Vi och de andra 245 8.6 Demokratiargumentet - en krock mellan olika synsätt? 247 8.7 Neutralitetsprincipen 252 8.8 Religionsfrihet - mål eller medel för lagstiftaren 254 8.8.1 Inledning 254 8.8.2 Religiöst motiverad slakt 254 8.8.3 Religiöst motiverad omskärelse och rätten för barn att själva bestämma över sin kropp och själ 255 8.8.4 Religiösa symboler i det offentliga rummet 258 8.9 Från en absolut till en relativ rättighet ärlighet varar längst 261 8.10 Frihet och tolerans 262 8.11 Avslutande kommentar 264 Engiish Summary 265 Källförteckning 269 12