AT HANDBOKEN Vrinnevisjukhuset och Primärvården i Öster

Relevanta dokument
AT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: -

Till verksamhetschefer vid vårdcentraler, som handleder AT-läkare anställda vid SUS-Lund och Landskrona

Allmän information. till AT-läkare i allmänmedicin i Lund och Landskrona

Riktlinjer för AT-läkarnas tjänstgöring i allmänmedicin (gäller AT-läkare anställda vid SUS-Malmö samt Lasarettet i Trelleborg)

Välkommen till Primärvården FyrBoDal!

AT- tjänstgöring Närsjukvårdsområde Malmö inkl Trelleborg

INTYG om provtjänstgöring

AT- tjänstgöring Närsjukvårdsområde Malmö inkl Trelleborg

UTBILDNINGSBOK AT. Socialstyrelsens föreskrifter med målbeskrivning läkarorganisationernas kommentarer LOKAL PLANERING OCH UPPFÖLJNING

Feedbackformulär & checklistor. för AT-läkare. Ansvarig för bedömningen: Datum: Namn:

Anestesi GU/AT/BT Livslångt

Handledning av AT-läkare i primärvården En hjälp på vägen till god handledning

Handledning av AT-läkare i primärvården En hjälp på vägen till god handledning

I. Övergripande målbeskrivning

Ansvarig för denna vecka är studierektorer IM tills med personalspecialist.

Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Tjänstgöring i allmänmedicin för relevanta STblock

Handledning av AT-läkare

Viktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd.

I. Övergripande målbeskrivning

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)

Psykiatriska specialiteter

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Din AT utbildning på Helsingborgs Lasarett

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Handledning av AT-läkare under primärvårdstjänstgöring PRAKTISK MANUAL

En modernisering av läkarutbildningen


MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

AT-planering För AT-Läkare på vårdcentral

Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Rättspsykiatri LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

HEMATOLOGI. Huvudsaklig handläggningsnivå

Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST

I. Övergripande målbeskrivning

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Välkommen till Anestesikliniken!

Äldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m vårdöverenskommelse

Individuell planering av tjänstgöring

Medsittning Mini-CEX (Mini Clinical Evaluation Exercise Form)

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag ( ) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

PSYKIATRI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

En allmänläkare i glesbygd har, förutom det breda allmänmedicinska ansvaret, även den högsta medicinska kompetensen i sitt distrikt.

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Handledning av AT-läkare Region Gävleborg

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Kompetensbeskrivning

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär ANDNING

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

Antagen av Samverkansnämnden

Utbildningsplan ST i allmänmedicin Västmanland, SOSFS 2015:8 Namn:

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kirurgi karaktäriseras av

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom intyg.

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Genomsnittligt allmänmedicinskt specialistarbete i Sverige

Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Barn- och ungdomskirurgi

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD

I. Övergripande målbeskrivning

Centralt innehåll i kursen Barn- och ungdomssjukvård

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

I. Övergripande målbeskrivning

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring

RÄTTSPSYKIATRI Profil och avgränsning Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

LÄKO14, Särskilt kompletterande kurs (KUL4), 15 högskolepoäng Special Complementary Course (KUL4), 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Journalföreläsning HT Per Nordberg/Jonas Mehra

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Transkript:

AT HANDBOKEN Vrinnevisjukhuset och Primärvården i Öster Tillhör: 1

Innehåll Din utveckling och handledning... 4 Så får Du ut så mycket som möjligt av Din handledning... 5 Allmänna mål... 7 Utvärderingstabell och målbeskrivning: KIRURGISKA SPECIALITETER... 8 Utvärderingstabell och målbeskrivning: INVÄRTESMEDICINSKA SPECIALITETER... 11 Utvärderingstabell och målbeskrivning: PSYKIATRI... 14 Utvärderingstabell och målbeskrivning: ALLMÄNMEDICIN... 17 2

Bästa AT läkare och kollega Välkommen till din AT tjänstgöring. Vi vill med detta häfte hjälpa Dig att få överblick över vad som förväntas av Dig när Du nu genomgår Din utbildningstjänst hos oss på Vrinnevisjukhuset och primärvården Öster. Genom din allmäntjänstgöring genomgår Du olika faser i Din inlärning och Vi som handledare behöver anpassa handledningen för att hjälpa Dig att utvecklas så mycket som möjligt. I häftet finns beskrivning av olika faser man genomgår som man kan ha som diskussionsunderlag vid handledarsamtal samt tips på hur Du ska få ut så mycket som möjligt av Din handledning. Vi vill också hjälpa Dig att få en samlad bild av hur målbeskrivningen är upplagd och hur vi, i egenskap av handledare och huvudhandledare och kollega, kan bidra till och hjälpa Dig att få ut så mycket som möjligt av Din utbildning. I detta häfte har vi samlat målbeskrivningen indelat enligt de block Du genomgår under Din AT tjänstgöring. Vi har också försökt att tipsa om var Du kan uppfylla dessa mål. Utöver den blockspecifika målbeskrivningen är det viktigt att Du går igenom de allmänna målen. Dessa kan främst utvärderas med hjälp av Din huvudhandledare som har möjlighet följa Din utveckling genom hela allmäntjänstgöringen. Hjälp oss att hjälpa Dig att få den bästa möjliga utbildningstjänsten. Lycka till! AT studierektorerna Vrinnevisjukhuset och Primärvården Öster 3

Din utveckling och handledning 1 Omedvetet inkompetent 2 Medvetet inkompetent 3 Medvetet kompetent 4 Omedvetet kompetent Vid inlärning genomgås i regel fyra steg. Processpilen visar riktningen, men steg bakåt kan ske i kortare perioder. De olika stegen kräver olika handledarstilar med olika grad av stödjande- respektive instruerande beteende. Processen kan pågå parallellt för olika moment och för läkarrollen i stort. Att vara medveten om var i processen Du befinner Dig kan vara en hjälp för att efterfråga rätt handledning av både huvudhandledare, klinikhandledare och i Din kliniska vardag. 1. Omedvetet inkompetent Den enskilde har okunskap inom ett visst område. Den kan vara omedveten om områdets existens eller förneka nyttan med områdets betydelse. Den enskilde behöver erkänna sin egen inkompetens och värdet av den nya färdigheten innan hen kan gå vidare till nästa steg. Låg kompetens, högt engagemang. 2. Medvetet inkompetens I det här steget har individen blivit medveten om sina brister och värdet av den nya färdigheten. Låg - viss kompetens, lågt engagemang. 3. Medvetet kompetens Den enskilde förstår eller vet hur något skall göras, men förmågan kräver koncentration och medveten delaktighet i utförandet. Måttlig - hög kompetens, varierande engagemang. 4. Omedvetet kompetens Färdigheten är nu automatiserad och självklar. Hög kompetens, högt engagemang. 4

Så får Du ut så mycket som möjligt av Din handledning Allmänt Ta kontakt med Din klinikhandledare, boka tid för (minst) två samtal: o Mitt i placering (efter samverkansmöte) o I slutet av placering (efter samverkansmöte) I början av ett arbetspass, prata med Din handledare för dagen kring om det är något speciellt Du behöver se eller träna på. Eftersök återkoppling vid ett arbetspass slut. Ge gärna återkoppling till Din handledare, försök att vara så konkret som möjligt. Inför samverkansmötet (som sker i mitten av Din placering) kan det vara en god idé att ha genomfört en övningsmedsittning. Checklista vid handledarsamtal Genomgång av utvärderingsmallen. Gå igenom målbeskrivningen. Åtgärdsplan för förbättring. Prata om situationsanpassat ledarskap och var i inlärningsprocessen Du befinner Dig. Behövs något för att kunna ta nästa steg? Gå ev. igenom epikris/anteckning som Du skrivit. Huvudhandledarskap Kom ihåg att huvudhandledaren är den som har möjlighet och ansvar att följa Din utveckling över tid. Se till att boka träff med huvudhandledaren. Notera gärna på nästa sida vad Ni överenskommit. 5

Plats för egna noteringar: 6

Allmänna mål 2 Efter fullgjord AT skall AT-läkaren 1 behärska diagnostik och principerna för terapi av de vanligaste sjukdomstillstånden inom verksamhetsområdena medicin, kirurgi, psykiatri och allmänmedicin, 2 på egen hand primärt kunna handlägga livshotande akuta tillstånd, 3 initialt kunna leda arbetet på ett akutrum, 4 kunna leda arbetet i en mindre grupp, 5 korrekt kunna rapportera akut sjuka patienter till bakjour samt till mottagande enheter, 6 vara väl förtrogen med rutinerna i kliniskt arbete och behärska anamnesupptagning, somatisk status, receptförskrivning och remitteringsförfaranden, 7 ha kännedom om vanliga radiologiska undersökningsmetoders och laboratorieprovers möjligheter och begränsningar i olika kliniska situationer, 8 ha fått en inblick i hur olika tillstånd av smärta, kris och ångest kan mötas och lindras, 9 ha god kännedom om de särskilda problem och krav som finns i vården av äldre och vid vården i livets slutskede, 10 kunna ge patienter och anhöriga svåra besked på ett tillfredsställande sätt, 11 behärska rutinerna i anslutning till dödsfall, 12 ha fått en god förståelse för vikten av att tidigt beakta alkohol- och narkotikamissbruk liksom oönskade effekter av läkemedel, 13 kunna känna igen tillstånd som kan ha förorsakats av våld, 14 känna till problem och behov som kan vara särskilt utmärkande för olika etniska minoriteter och flyktingar i hälso- och sjukvården, 15 vara medveten om sjukhushygienens betydelse, 16 ha förvärvat erfarenhet av preventivt patientarbete, framför allt på individnivå, 17 kunna upprätthålla ett bra samarbete med andra discipliner och serviceorgan inom hälso- och sjukvården, 18 kunna samverka med myndigheter och serviceorgan utanför hälso- och sjukvården såsom socialtjänst, försäkringskassa och arbetsförmedling, 19 ha fått en god inblick i sjukvårdens organisation och roll i samhället och ha blivit väl förtrogen med de samarbetsformer som finns mellan sjukvårdens olika vårdnivåer inklusive hemsjukvården, 20 ha god kännedom om de lagar, förordningar och andra författningar, t.ex. de bestämmelser som reglerar sekretess och tystnadsplikt, som är av betydelse för arbetet inom hälso- och sjukvården och för läkarens förhållande till patienten, 21 ha förvärvat erfarenheter av IT-baserat verksamhetsstöd för dokumentation, uppföljning och beslutsfattande, 22 ha kännedom om metoder och tillvägagångssätt vid kliniskt förändringsarbete, samt 7 ha kännedom om metoder som bidrar till att sjukvården bedrivs kostnadseffektivt

Utvärderingstabell KIRURGISKA SPECIALITETER Tabellen belyser färdigheter och förmågor som utvärderas på samverkansmöte. Tabellen används vid handledarsamtal för att få återkoppling. Inför samtalet bör du ha funderat hur du själv skattar dig enligt tabellen. Ej observerat Risk för underkännande Bör förbättras Som förväntat Över förväntan Utvärderingstillfälle 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 Teoretiska kunskaper/vetenskapligt förhållningssätt Praktiska färdigheter Kompetens i jourarbete Strukturerade rapporter Dokumentation Kliniskt omdöme Förmåga att arbeta självständigt Tempo Stresshantering Kontakt med patienter och anhöriga Samarbetsförmåga Förmåga att ta till sig feedback 8

Nivå Färdighet Möjlig plats Utfört Självständigt kunna handlägga Ha god kännedom och viss erfarenhet av Lilla kirurgin: - Sårrevision Akuten, kirmott, op, VC - Suturering Akuten, kirmott, op, VC - Mindre exicioner Kirmott, op, VC Infektioner: - Ytliga mjukdelar Akuten, op, med, ort, kir, VC - Urinvägar Akuten, avd Urinstämma Akuten, avd Rekto-/Proktoskopi Akuten, kirmott, kiravd Arteriell punktion IVA, op, akuten Venös infart IVA, op, akuten V-sond IVA, op, akuten, avd Immobiliserinsteknik Akuten, op, avd Ledpunktion Akuten, ortmott, avd Trauma initialt omhändertagande: - Skalle, thorax, rygg, Akuten (avd, IVA) extremiteter, buk, genitalia - Hud, brännskada Akuten (avd, IVA) Akut buksmärta Akut skrotal smärta Vätske- och chockbehandling Perifera cirkulationsrubbningar Primär handläggning ryggsmärta Sjukd i perifera lig och muskl Akuten, avd Akuten, avd Akuten, avd, IVA, op Akuten, VC Akuten, VC Akuten, mott, VC Diagnostik och handläggning: - Vanliga kirurgiska Akuten, avd, mott, VC sjukdomar - Benigna GI-sjukdomar Akuten, avd, mott, VC - Bukväggsdefekter Akuten, avd, mott, VC 9

Indikation utredning, misstanke: - Gastrointestinal malignitet Akuten, avd, mott, VC - Urogenital malignitet Akuten, avd, mott, VC - Mammar malignitet Akuten, VC (Linköping) Orotrakeal intubation Lumbalpunktion Op, IVA, akuten Akuten, IVA, medavd, op, inf Ha kännedom om Preopbedömning Postop normalförlopp Diffdiagnostik vid akut ledsvullnad Handläggning av akut cancersmärta Op Avd, akuten (op) Akuten, avd, VC Akten, avd, IVA, VC 10

Utvärderingstabell INVÄRTESMEDICINSKA SPECIALITETER Tabellen belyser färdigheter och förmågor som utvärderas på samverkansmöte. Tabellen används vid handledarsamtal för att få återkoppling. Inför samtalet bör du ha funderat hur du själv skattar dig enligt tabellen. Ej observerat Risk för underkännande Bör förbättras Som förväntat Över förväntan Utvärderingstillfälle 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 Teoretiska kunskaper/vetenskapligt förhållningssätt Praktiska färdigheter Kompetens i jourarbete Strukturerade rapporter Dokumentation Kliniskt omdöme Förmåga att arbeta självständigt Tempo Stresshantering Kontakt med patienter och anhöriga Samarbetsförmåga Förmåga att ta till sig feedback 11

Nivå Färdighet Möjlig plats Utfört Självständigt kunna handlägga Tillstånd och sjukdomar i: Hjärt/kärl, såsom: - Instabil kranskärlssjukdom Akuten, avd, VC - Hjärtinfarkt Akuten, avd, (VC) - Hjärtsvikt Akuten, avd, VC - Arytmier Akuten, avd, VC - Cerebrovaskulära tillstånd Akuten, avd, (VC) - DVT Akuten, avd, VC - Lungemboli Akuten, avd - Malign hypertoni Akuten, avd Lungorna, såsom: - Pneumothorax Akuten, avd, IVA - Astma och respinsuff Akuten, avd, VC Infektionssjukdomar, såsom: - Lunginflammation Akuten, avd, VC - Urinvägsinfektioner Akuten, avd, VC - Sepsistillstånd Akuten, avd - Meningiter Akuten, avd Endokrina och metaboliska tillstånd, såsom: - Hyper- och hypoglykemi Akuten, avd, (VC) - Binjurebarksinsufficiens Akuten, avd, (VC) - Hyperkalcemi Akuten, avd, (VC) Neurologiska tillstånd med eller utan medvetandepåverkan, såsom: - Yrsel Akuten, avd, VC - Huvudvärk Akuten, avd, VC - Kramptillstånd Akuten, avd, IVA, mott - Oklar medvetslöshet Akuten, IVA, avd Gastroenterologiska tillstånd, såsom: - Blödning Akuten, avd, VC - Akut skov av inflammatorisk Akuten, avd, (VC) tarmsj Njurinsufficiens i kombination Akuten, avd, (VC) med elektrolyt och syra- 12

Ha god kännedom och viss erfarenhet av rutinmässiga kontroller av patienter med: basrubbning Akuta artriter Förgiftningstillstånd Allergiska reaktioner Hemolytiska tillstånd Drunkningtillbud Konfusionstillstånd Diabetes mellitus Hypertoni Perifer arteriell insuff Hypo- oh hyoertyreos Artros Anemi Demens Akuten, avd, VC Akuten, avd, (VC) Akuten, avd, VC Akuten, avd, VC Akuten, avd Akuten, avd VC, medmott, avd VC, medmott, avd VC, avd VC, medmott, avd VC, akuten Medmott, avd, VC, akuten Geravd/mott, avd, VC Ha kännedom om Parkinsons sjukdom Immunosuprimerade patienter RA, SLE Agranulocytos Leukemi Ikterus Utredning av hemat-och proteinuri Kronisk njurinsuff Medmott, avd, VC Medmott, infmott/avd, avd, akuten Avd, mott, akuten, VC Avd, mott, akuten Avd, mott, akuten Avd, mott, akuten, VC Avd, mott, akuten, VC Avd, mott, akuten, VC 13

Utvärderingstabell PSYKIATRI Tabellen belyser färdigheter och förmågor som utvärderas på samverkansmöte. Tabellen används vid handledarsamtal för att få återkoppling. Inför samtalet bör du ha funderat hur du själv skattar dig enligt tabellen. Ej observerat Risk för underkännande Bör förbättras Som förväntat Över förväntan Utvärderingstillfälle 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 Teoretiska kunskaper/vetenskapligt förhållningssätt Praktiska färdigheter Kompetens i jourarbete Strukturerade rapporter Dokumentation Kliniskt omdöme Förmåga att arbeta självständigt Tempo Stresshantering Kontakt med patienter och anhöriga Samarbetsförmåga Förmåga att ta till sig feedback 14

Nivå Färdighet Möjlig plats Utfört Självständigt kunna handlägga Bemöta pat med psykisk störning Psykakut, mott, avd Grunder i krisbearbetning och Psykakut, mott, stödsamtal avd, VC Psykiatrisk anamnes och status Överallt Bedöma suicidrisk Överallt Inledande diagnostik och behandling av: - Akuta psykoser Psykakut, mott, avd - Akuta förstämningstillstånd Psykakut, mott, avd, VC - Akuta ångest- och Psykakut, mott, beroendetillstånd avd, VC Bedöma indikation för och utfärda Psykakut, mott, vårdintyg enligt LPT och LRV avd, VC Ha god kännedom och viss erfarenhet av Äldrepsykiatri Beroendesjukdomar och psykiskt sjuka missbrukare Förstämningstillstånd Ångestsjukdomar Psykoser Psykiatriska problem vid psykisk utvecklingsstörning och förvärvade hjärnskador Somatiska sjukdomar som kan ge psykiska symtom och psykosomatiska tillstånd Psykiska symtom som biverkan av läkemedel Psykofarmakologi Psykakut, mott, avd, ger, VC Pykakut, mott, avd, beroende, akuten, VC Psykakut, mott, avd, VC Psykakut, mott, avd, VC Psykakut, mott, avd Psykakut, mott, avd, VC Psykakut, mott, avd, VC, akuten Psykakut, mott, avd, VC, akuten Psykakut, mott, avd, VC, akuten 15

Ha kännedom om Biologiska, psykologiska och sociala faktorers betydelse för psykisk sjukdom Grunderna i gruppdynamik och teampsykiatri, särskilt läkarrollens betydelse i dessa sammanhang Personlighetsstörningar Psykoterapeutiska metoder ECT Psykiatrisk rehabilitering Barn- och ungdomspsykiatri Rättspsykiatri Hawaii- och Madriddeklarationerna samt psykiatrins särskilda etiska frågeställningar LVM och LVU LPT och LRV Psykakut, mott, avd Mott, avd Psykakut, mott, avd Mott, avd Avd, op Mott, (avd) BUP, barn Rättspsyk, psykakut Inläsning och handledning Psykakut, mott, avd, VC Psykakut, mott, avd 16

Utvärderingstabell ALLMÄNMEDICIN Tabellen belyser färdigheter och förmågor som utvärderas på samverkansmöte. Tabellen används vid handledarsamtal för att få återkoppling. Inför samtalet bör du ha funderat hur du själv skattar dig enligt tabellen. Ej observerat Risk för underkännande Bör förbättras Som förväntat Över förväntan Utvärderingstillfälle 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 Teoretiska kunskaper/vetenskapligt förhållningssätt Praktiska färdigheter Kompetens i jourarbete Strukturerade rapporter Dokumentation Kliniskt omdöme Förmåga att arbeta självständigt Tempo Stresshantering Kontakt med patienter och anhöriga Samarbetsförmåga Förmåga att ta till sig feedback 17

Nivå Färdighet Möjlig plats Utfört Självständigt kunna handlägga Akuta bröstsmärtor Akuta andningssvårigheter Lindriga skador och sjukdomar i rörelseorganen Fall inom lilla kirurgin Infektionssjukdomar hos barn och vuxna Fall med buksmärta inl gyn och urologi Otiter och vaxpropp Dödsfall i hem och på institution Bedöma indikation för och utfärdanda vårdintyg enlig LPT och andra vanligt förekommande intyg VC, akuten, kardavd VC, akuten, medavd, IVA VC, akuten, ortmott VC, akuten, kirmott, op, (ortmott) VC, Överallt VC, akuten, kir- /uroavd, gyn VC, (ÖNH) VC, (Vårdavd) VC, psykakut, psykavd Ha god kännedom och viss erfarenhet av Kroniska sjukdomar såsom: - Diabetes VC, medmott, medavd - Hjärt-/kärlsjukdomar VC, akuten, kardiologen - Led- och muskelsjukdomar VC, akuten, ortmott, ortavd - Astma och allergier VC, medavd, medmott - Thyreoideasjukdomar VC, medmott - Anemier VC, medmott, medavd Hudsjukdomar: - Eksem VC, hudklin - Psoriasis VC, hudklin - Urtikaria VC, hudklin 18

Ha kännedom om - Pityriasis VC, hudklin - Hudsvamp VC, hudklin Vanliga symtom, såsom: - Trötthet VC - Huvudvärk VC, akuten - Yrsel VC, ÖNH, akuten - Hosta VC - Avmagring VC - Klåda VC - Illamående VC - Led- och muskelvärk VC Bedömning av tinnitus och hörselnedsättning Bedömning av Röda ögon, synnedsättning, ögonsmärtor, ögonskador inklusive främmande kropp Identifiering av missbruk av tobak, läkemedel, alkohol och narkotika Krisbehandling Depression, ångest och sömnstörningar Hemsjukvård Ätstörningar BVC, MVC, skolhälsovård och ungdomsmottagning VC, ÖNH VC, ögon VC, akuten VC, psykavd, psykmott VC, psykakut, psykmott VC VC, psykavd VC 19