Kortfattad och aktuell information om utvecklingen av de industrianställdas löner, reallöner, sysselsättning, industriproduktion m.m. KORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION 2018-05-30
Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fackförbund inom industrin som omfattas av det så kallade industriavtalet. De fem förbunden är Sveriges Ingenjörer, Unionen, IF Metall, Svenska Livsmedelsarbetareförbundet samt GS (Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch).
Procent Företaget Ericsson AB har av SCB till stora delar blivit omklassificerat från industriverksamhet till tjänsteverksamhet dvs. från näringsgren C (tillverkningsindustri), till i huvudsak näringsgren J (informations- och kommunikationsföretag). Eftersom Ericsson är relativt stort i termer av anställda, omsättning och förädlingsvärde blir påverkan stor på olika ekonomiska variabler för industrin (och tjänstesektorn). Effekten är tydlig i uppdateringen av statistiken i denna rapport och medför i flera fall brott i kurvorna. När det gäller data från nationalräkenskaperna har exkluderingen av Ericsson från industrin skett from kvartal 1 2015. I kortperiodiska sysselsättningsstatistiken sker det från kvartal 2 2017. I konjunkturlönestatistiken sker ändringen från och med uari 2017. När det gäller konjunkturlönestatistiken publicerar SCB i sitt månadsvisa statistiska meddelande Konjunkturstatistik, löner för privat sektor parallella beräkningar av löneutvecklingen 2017, som om omklassificeringen gjorts redan 2016. På detta sätt undviks tidsseriebrott i siffrorna för löneökningstakterna. Vi har valt att utgå från dessa siffror för 2017 i Diagram 1 och 3. Diagram 1. Löneutveckling inom industrin (SNI B-C), arbetare och tjänstemän 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 14 maj 14 sep 14 15 maj 15 sep 15 16 maj 16 sep 16 17 maj 17 sept 17 18 Källa: SCB Konjunkturlönestatistik och egna beräkningar Diagram 1 visar löneutveckling, mätt i tolvmånaderstakt, inom gruv- och tillverkningsindustrin. Sammanvägningen av uppgifterna för arbetare respektive tjänstemän har skett med uppgifter från Medlingsinstitutet. Den preliminära löneökningstakten för industrin var 3,8 procent i mars 2018. Det innebär ett rejält hopp uppåt i löneökningstakt de senaste månaderna. Som en jämförelse visar de preliminära siffrorna för mars löneökningar på 2,5 procent i ekonomin som helhet. Enskilda månader ska man inte fästa för stor vikt vid men denna gång är det tre månader med väsentligt högre tal. En brasklapp är att konjunkturlönestatistiken är en urvalsundersökning och att urvalet delvis ändras vid årsskiften. Ändå, slutsatsen är att statistiken tyder på en ökad löneglidning inom industrin.
Procent Procent Diagram 2. KPI och KPIF-utveckling, 12-månaderstakt 3 2 KPI KPIF 1 0-1 14 jul 14 15 jul 15 Jan 16 Juli 16 Jan 17 Juli 17 Jan 18 Källa: SCB och egna beräkningar Diagram 2 visar utvecklingen av konsumentprisindex (KPI), mätt i tolvmånaderstakt, och konsumentprisindex mätt med fast ränta (KPIF). Diagram 3. Reallöneutveckling inom industrin (SNI B-C), arbetare och tjänstemän 5 4 Reallön KPI Reallön KPIF 3 2 1 0-1 -2 14 jul 14 15 juli15 Jan 16 Juli 16 Jan 17 Juli 17 Jan 18 Källa: SCB och egna beräkningar Diagram 3 visar reallöneutveckling, mätt i tolvmånaderstakt, för anställda inom gruv- och tillverkningsindustrin, dels beräknad med KPI och dels med KPIF.
Diagram 4. Anställda inom industrin (SNI B-C) 580000 560000 540000 520000 500000 480000 2014K1 2015K1 2016K1 2017K1 2018K1 Källa: SCB Kortperiodisk sysselsättningsstatistik Diagram 4 visar antalet anställda inom gruv- och tillverkningsindustrin per kvartal enligt SCBs kortperiodiska sysselsättningsstatistik. Diagram 5. Industriproduktionsindex (IPI) och industrins orderingång (SNI B-C) 120,0 115,0 110,0 105,0 100,0 95,0 90,0 85,0 80,0-14 sep-14 maj-15-16 sept-16 maj-17 Jan 18 Källa: SCB Industriproduktionsindex (IPI) Industrins orderingång Diagram 5 visar utvecklingen av industriproduktionen enligt industriproduktionsindex (IPI) respektive orderingången (kedjeindex 2010 = 100). Utvecklingen av industriproduktionen enligt IPI respektive nationalräkenskaperna 1 (NR) kan skilja sig åt bland annat på grund av att IPI enbart mäter industrins varuproduktion och inte industrins tjänsteproduktion, vilket NR gör. 1 Se diagram 9 och 10
Konfidensindikator Medelvärde 100 Procent Diagram 6. Industrins kapacitetsutnyttde (SNI B-C) 91,5 91,0 90,5 90,0 89,5 89,0 88,5 88,0 87,5 87,0 86,5 2014K1 2014K4 2015K3 2016K2 2017K1 2017K4 Källa: SCB Diagram 6 visar kapacitetsutnyttdet inom gruv- och tillverkningsindustri respektive per kvartal. Diagram 7. Konfidensindikator, tillverkningsindustrin (SNI C) 130 120 110 100 90 80 70 60 50 2014M01 2014M09 2015M05 2016M01 2016M09 2017M05 2018M01 Källa: Barometerindikatorn, Konjunkturinstitutet Diagram 7 visar konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin enligt Konjunkturinstitutets månadsvisa konjunkturbarometer. Konfidensindikatorn är ett sammantaget mått som konstrueras utifrån svar på frågor som ställs till företagen om exempelvis orderingång, orderstock, produktion, priser och antal anställda.
Mdkr Diagram 8. Industrins investeringar (SNI B-C), miljarder kronor 2008 års priser Källa: SCB Diagram 8 visar industrins investeringar enligt SCBs investeringsenkät. Diagrammet visar utfallet 2009-2016 och planer (prognos) för 2017-2018. Diagram 9. Investeringar i tillverkningsindustrin, miljoner kronor Fasta priser med referensår 2015 respektive löpande priser, kvartalsdata 48000 46000 44000 42000 40000 38000 36000 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 maskiner byggnader summa 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 34000 32000 löpande priser fasta priser 30000 Källa: Thomson Reuters Eikon, SCB Nationalräkenskaper Diagram 9 visar investeringsutvecklingen i svensk tillverkningsindustri under perioden 1 kvartalet 2007 till 1 kvartalet 2018. Till skillnad mot diagram 8 ingår även kostnader för immateriella investeringar i diagram 9. (Tydlig effekt av att Ericsson plockats bort ur tillverkningsindustrin 2015).
Diagram 10. Industriproduktionens utveckling (SNI B-C) 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 2014K1 2014K3 2015K1 2015K3 2016K1 2016K3 2017K1 2017K3 2018K1-2,0% -4,0% -6,0% -8,0% -10,0% Källa: SCB nationalräkenskaperna Diagram 10 visar industriproduktionens utveckling enligt nationalräkenskaperna mätt i årstakt, dvs. respektive kvartal jämfört med samma kvartal ett år tidigare. Uppgifterna är i fasta priser med referensår 2017. Med industriproduktion avses SNI B-C enligt SNI 2007. (Raset 2015 förklaras av att Ericsson flyttats från industrin). Diagram 11. Industriproduktionen, tillverkningsindustri, miljoner kronor Fasta priser med referensår 2015 respektive löpande priser, kvartalsdata 180000 170000 160000 150000 140000 130000 120000 110000 100000 löpande priser fasta priser löpande priser (utjämnad) Källa: Thomson Reuters Eikon SCB Nationalräkenskaper Diagram 11 visar svensk tillverkningsindustris produktionsutveckling under perioden 1 kvartalet 2007 till 1 kvartalet 2018, i fasta respektive löpande priser. Fjärde kvartalet 2018 uppgick värdet av industriproduktionen i svensk tillverkningsindustri till 157 miljarder kronor.
www.fackeninomindustrin.se