RECOMMENDATIONER FÖR ENTREPRENÖRSKAPS- FRÄMJANDE VID HÖGSKOLOR

Relevanta dokument
HÖGSKOLORNAS SPELREGLER FÖR ENTREPRENÖRSKAP. Rekommendationer för att främja entreprenörskap

HÖGSKOLESAMARBETE OCH HÖGSKOLORNAS EFFEKTIVITET. ur smf-företagens perspektiv. Eerikki Vainio Sakkunnig, Arene rf Vasa

Företagsamhets-riktlinjer inom utbildningen

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI

Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Mot världens bästa högskoleväsende Yrkesinriktad högskoleutbildning en viktig del av högskoleväsendet

FINLANDS FRAMGÅNG SKAPAS LOKALT. Kommunförbundets strategi för fullmäktigeperioden

Högskolan Kristianstad. Uppdrag AB NY HET. MBA i praktiken

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

YRKESHÖGSKOLORNA I FINLAND. kompetent arbetskraft och innovationer för hela landet

Tal, inskriptionen Rektor Ilkka Niemelä

ETT FÖRETAGSAMT OCH VÄLMÅENDE EGENTLIGA FINLAND

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Det nya gymnasiet stöder och inspirerar

FINLANDS SKOGSCENTRAL

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

framgångsfaktorn på det sociala området

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn

EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL

SAMVERKAN KTP DALARNA

Värdeskapande lärande i Sundsvalls kommun

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU

Informations- och kommunikationsteknologi i skolans vardag

Tillväxtpaketet för företagets internationalisering 2017

Världen finns nära dig

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Understödet omfattar högst 75 % av projektets totala kostnader och sökandens självfinansieringsandel är därmed minst 25 %.

Nyanländ kompetens. Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen.

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning

INLEDNING. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola

BILD KK-stiftelsen. UniLink arenaträff. Samverkan! 16 nov Olof Hugander. Program- och dialogansvarig

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

Strategin för åren

Värderingar Vision Etiska principer

Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

(Osaaminen muutoksessa) Sammanfattning av de handböcker som utgivits av Statskontoret / KAIKU-tjänsterna

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND

Valprogram SAMOK:s valprogram inför riksdagsvalet (5)

Unionens handlingsprogram

Reell - Regionalt entreprenöriellt livslångt lärande

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Diskussionskort EL, SSA och Hälsa

Riktlinjer för LUMA-center Finlands forsknings- och utvecklingsverksamhet

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS. strategi

30 Personer Decision Dynamics. Alla rättigheter förbehålles.

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan

Handbok om utvecklingssamtal. ledning. Samarbete ger goda resultat

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Den nya grundskolan och världens kunnigaste lärare Regeringens spetsprojekt inom kompetens och utbildning

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

skola och arbetsliv i samverkan

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

Projekthelhet Kasvua kansainvälisistä osaajista Tillväxt genom internationella talanger

Våga Växa Vinna Under driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

En ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Behov av att utveckla den språkliga kommunikationen, multimodala färdigheter (grund för lärandet)

Nordiskt nätverk för vuxnas lärande

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete

DET ÄR LÄTT ATT GÖRA SKILLNAD!

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion

Stockholm den 14 april 1999

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Aktuellt i spåren av Bryssel

id Meddelande Från 215 Läroavtal Bord Säkra snabb språkundervisningen för att integrera nyinflyttade

Vi investerar i framtida tillväxt. Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa

SKILLS FINLAND STRATEGISKA LINJEDRAGNINGAR

SLUTRAPPORT Projektets Dnr 619/530/2007. Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer

XXVIII ALLMÄNNA BRANDKÅRISTMÖTET

Tidigare utbildning Arbetslivserfarenhet som är värdefull för den sökta utbildningen Andra för utbildningen sakliga omständigheter

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag

Hantera riskerna med arbetsförmågan

MOD ATT FÖRNYA! Parasta osaamista. Bästa kunnande

Policy för livskraft dimensioner

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor

Antagen av KF , 145. Vision 2030

ÅRETS UF FÖRETAG Örebro

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

Enligt sändlista 370/625/2015. Hänvisning: Statsunderstödslagen (688/2001) 9 och Avsikten med systemet med träningsstipendier

Transkript:

RECOMMENDATIONER FÖR ENTREPRENÖRSKAPS- FRÄMJANDE VID HÖGSKOLOR Gemensamma rekommendationer från Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene rf, Finlands universitetsrektorers råd UNIFI rf och Företagarna i Finland rf för högskolornas entreprenörskapsfrämjande arbete. 1

2

I det här dokumentet sammanställs rekommendationer som universitet och yrkeshögskolor kan använda för att främja entreprenörskap och utveckla sitt samarbete med företag. Rekommendationerna är gemensamma för högskolefältet och sammanställs under tre tematiska helheter: 1 Företagaranda och entreprenöriella kompetenser 2 Nytt entreprenörskap 3 Förnyelse av entreprenörskap Rekommendationerna är avsedda för användning inom högskolesamfundet. De har formulerats för att verksamma i olika roller och olika uppgifter vid högskolorna så väl som möjligt ska finna ett eget perspektiv på genomförandet och kunna tillämpa rekommendationerna naturligt. Rekommendationerna för entreprenörskapsfrämjande är avsedda att användas såväl i den strategiska ledningen av högskolan som styrningen och genomförandet av verksamheten och i de dagliga studierna. Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene rf, Finlands universitetsrektorers råd UNIFI rf och Företagarna i Finland rf har i samarbete utarbetat de gemensamma rekommendationerna för entreprenörskapsfrämande vid högskolorna. Även Finlands studentkårers förbund (SFS) rf och Finlands studerandekårers förbund (SAMOK) rf medverkade i arbetet. Undervisnings- och kulturministeriet stödde beredningen av de gemensamma rekommendationerna för entreprenörskapsfrämjande. Samarbetet mellan små- och mellanstora företag och högskolorna har utnyttjats vid utarbetandet av rekommendationerna. Den utredningen över samarbetet mellan företag och högskolorna som gjordes inom ramen för projektet kring effektiviteten i företagssamarbetet har utnyttjats för rekommendationerna. I arbetet har dessutom det material som våren 2018 sammanställdes vid de regionala evenemangen inom ramen för samma projekt utnyttjats. Bifogat till denna rekommendation finns handboken Högskolornas spelregler för entreprenörskap. Handboken stöder de enskilda högskolorna i ibruktagandet av entreprenörskapsrekommendationerna och möjliggör en större förståelse för vilka konkreta åtgärder högskolan kan vidta för att genomföra de föreslagna rekommendationerna. 3

1 FÖRETEGARANNA OCH ENTREPRENÖRIELLA KOMPETENSER HUR KAN HÖGSKOLAN FRÄMJA FÖRETAGARANDA OCH ENTREPRENÖRIELLA KOMPETENSER HOS DE STUDERANDE, LÄRARNA, FORSKARNA OCH DEN ÖVRIGA PERSONALEN? REKOMMENDATION 1A: STÄRK AGANDET AV DEN EGNA LÄRPRO- CESSEN VID HÖGSKOLAN ÄR VAR OCH EN ÄGARE TILL SITT EGET LÄRANDE. Kunskap är det mest värdefulla kapital en människa har. Ju starkare individen äger sitt eget lärande, desto bättre vinst får hen ut av lärandet. Om de lärande har en central och entreprenöriell ställning inom högskolans lärmiljö, äger de i motsvarande grad sitt eget lärande starkare och når bättre resultat. REKOMMENDATION 1B: ETABLERA VILLKOR SOM STÖDER ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDE HÖGSKOLAN HAR TILLGÅNG TILL UTMÄRKTA VILLKOR FÖR ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDE. Lärande som utgår från ägarskap och teamarbete blomstrar upp i faktiska, funktionella övningssituationer. Ju bredare och mer mångsidiga högskolans nationella och internationella arbetslivs- och övriga partnernätverk är, desto bättre resurser och miljöer för entreprenöriellt lärande kan det ge de lärande medan partnerna får möjligheter att utveckla verksamheten. 4

REKOMMENDATION 1C: BYGG UPP EN ENTREPRENÖRIELLA TEAM HÖGSKOLAN ÄR ETT LAG SOM BESTÅR AV SMÅ GEMENSKAPER, DVS TEAM, SOM UTVECKLAS OCH LÄR SIG. Team som främjar gemensamma mål är tillväxtplattformar som accelererar lärandet. Team som utformas med eftertanke, ges tillräcklig frihet och äger sitt lärande entreprenöriellt skapar nya kunskaper och innovationer som gagnar såväl de lärande själva som hela högskolan och dess partner. REKOMMENDATION 1D: FÖRANKRA EN FÖRSÖKKULTUR HÖGSKOLAN TESTAR DJÄRVT NYA VERKSAMHETSSÄTT SOM GER INLÄRNINGSRESULTAT. Högskolans kompetens stärks genom att man flexibelt förutser, prövar och tränar på nya sätt att lära sig, utforska och utveckla. Ju mer prövande verksamhetskulturen är och ju mer den tillåter försök och misstag, desto innovativare och mer effektfulla lösningar finner högskolan för såväl de lärandes som samarbetspartnernas behov. 5

2 NYTT ENTREPRENÖRSKAP HUR KAN HÖGSKOLAN FRÄMJA ATT NY FÖRETAGSVERKSAMHET UPPSTÅR? REKOMMENDATION 2A: TRÄNA FÖRETAGSVERKSAMHET OCH INKUBERA FÖRETAGSIDÉER KORKEAKOULUN JOKAINEN JÄSEN VOI HARJOITELLA YRITYSTOIMINTAA JA HAUTOA YRITYSIDEOITAAN. Det finns otroligt mycket kreativitet och kunskap vid högskolan. Parat med entreprenörskap kan de producera ny och värdefull affärsverksamhet. Ju bättre omständigheter högskolan erbjuder de lärande att praktiskt träna sina entreprenöriella kompetenser och utveckla sina företagsidéer, desto fler högskoleutbildade får mod att i något skede av sin karriär bli företagare. REKOMMENDATION 2B: FRÄMJA MEDELANSKAFFNINGEN FÖR LOVANDE FÖRETAG I INITIALSKEDET DE MEST LOVANDE FÖRETAGEN VID HÖGSKOLAN FÅR UNDER SITT INITIALSKEDE STÖD FÖR ATT SKAFFA DE MEDEL SOM KRÄVS FÖR ATT UTVECKLA VERKSAMHETEN. Varje läsår dyker det vid högskolan upp lovande företag med möjligheter att nå framgångar och skapa nya, högkvalificerade jobb och teknologier. Vägen till toppen är ändå smal, så allt tillgängligt finansiellt och övrigt stöd behövs under initialskedet. Att högskolan tillsammans med sina samarbetspartner skapar processer för att identifiera och finansiera de uppstartföretag som har mest potential, skapar förutsättningar för nytt tillväxtföretagande. 6

REKOMMENDATION 2C: PASSA VIDARE I DET ENTREPRENÖRIELLA EKOSYSTEMET HÖGSKOLANS OCH DESS PARTNERS FÖRETAGARTJÄNSTER BILDAR EN SÖMLÖS STIG FRÅN FÖRSÖK TILL UTVECKLING OCH ETABLERING AV FÖRETAGSVERKSAMHET. Högskolan är en utmärkt tillväxtplattform för nytt entreprenörskap som utgår från hög kompetens och banbrytande innovationer. För att bli ännu mer resultatrik behöver den också andra utvecklare av företagsverksamhet. Ju mer organiska kopplingarna mellan högskolan och övriga entreprenöriella tjänster är, desto bättre möjligheter till framgång har företagare som tar avstamp i högskolan. 7

3 FÖRNYELSE AV ENTREPRENÖRSKAP HUR KAN HÖGSKOLAN FRÄMJA ETABLERAT ENTREPRENÖRSKAP OCH FÖRNYELSE AV FÖRETAGSVERKSAMHETEN? REKOMMENDATION 3A: UTFORMA TJÄNSTER FÖR FÖRNYELSE AV ENTREPRENÖRSKAP HÖGSKOLAN UTFORMAR SINA TJÄNSTER FÖR FÖRNYELSE AV ENTREPRENÖRSKAP OCH AFFÄRSVERK- SAMHET I NÄRA SAMARBETE MED FÖRETAG I ALLA STORLEKAR. Högskolan är en främjare av forskning, utveckling och lärande. Den kunskap och de färdigheter som den föder fram kanaliseras till företagen särskilt via nya, skickliga experter. Utöver den här indirekta nyttan måste högskolan ingå ett allt närmare samarbete med yrkesverksamma i näringslivet, det vill säga företag och företagare. Ju intensivare samarbetet utvecklas, desto effektfullare blir resultaten och desto bättre tjänar högskolan olika företag. REKOMMENDATION 3B: BETJÄNA KONTINUERLIGT LÄRANDE BLAND FÖRETAGARE HÖGSKOLAN STÖDER DEN KONTINUERLIGT UTVECKLINGEN AV FÖRETAGARNAS KOMPETENS GENOM MÅNGSIDIGA LÄRTJÄNSTER. Kompetenskraven i fråga om entreprenörskap och affärsverksamhet ökar och allt fler företagare har högskoleutbildning. På samma sätt som för övriga professionella i arbetslivet, kräver också företagares kompetens och färdigheter i allt högre grad kontinuerlig uppdatering. Ju mer entre- 8

prenörsnära och personifierade inlärningstjänster högskolan tillhandahåller, desto bättre utgångspunkt har företagarna för att hålla sig på vågtoppen i den nya ekonomin. REKOMMENDATION 3C: STÖD KONTINUERLIG FÖRETAGSUTVECKLING HÖGSKOLAN STÖDER FÖRNYELSE AV FÖRETAG I ALLA STORLEKAR GENOM MÅNGSIDIGA FORSKNINGS-, UTVECKLINGS- OCH INNOVATIONSTJÄNSTER. Ny teknologi innebär en omvälvning av entreprenörskap och affärsverksamhet. För att ett företag ska stå sig i konkurrensen måste det ständigt utveckla sina processer och produkter. Högskolan är bästa tänkbara sparringpartner för ett företag som vill förnya sig. Alltför få företag hittar ändå fram till samarbete med högskolan. Detta kräver handling. Ju mer omfattande och kontinuerligt samskapandet är, desto säkrare blir det att företagssektorns produktivitet utvecklas och högskolans resurser stärks. 9

10