MALMÖ HÖGSKOLA Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Jag är bara en helt vanlig tjej som väljer att bli lastbilschaufför En studie om utbildningsval och könsnormer I m just quite an ordinary girl who chooses to become a lorry driver A study about educational choice and gender norms Kerstin Johansson Matilda Larsson Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2013-12-17 Examinator: Niklas Gustafson Handledare: Roland Ahlstrand
2
Sammanfattning Andelen tjejer på Fordons- och transportprogrammet har mer än fördubblats under en tioårs period. Nyfikenhet väcktes över vad det är som gör att tjejer väljer ett gymnasieprogram med en manlig könsstämpel och hur de upplever sitt utbildningsval i förhållande till traditionella könsnormer. Den här studien syftar till att beskriva och analysera tjejers val till det manligt dominerade Fordons- och transportprogrammet. Som undersökningsmetod har vi använt oss av en kvalitativ metod där åtta tjejer på Fordons- och transportprogrammet mot inriktningen transport i årskurs 2 har intervjuats. För att analysera vårt empiriska material har begreppen modellinlärning, habitus, handlingshorisont, realistisk, normer och attityder tillämpats som teoretisk utgångspunkt. Resultatet och analysen av intervjuerna visar att tjejer sökte till programmet utifrån intresse, för att få ett arbete direkt efter avslutad gymnasieutbildning samt att de genom släkt och vänner kommit i kontakt med fordonsbranschen som unga. Att de tidigt kommit i kontakt med branschen kan vara en anledning till att de såg programmet som ett möjligt utbildningsalternativ. De tjejer som intervjuats tycker även det är skönt med få tjejer på utbildningen och att de inte bryr sig om att de bryter mot traditionella könsnormer. De vill vara annorlunda och uppskattar de positiva attityder de får från omgivningen genom att vara tjej på ett manligt könsstämplat program. Nyckelord: studie- och yrkesval, fordons- och transportprogrammet, könsnormer, otraditionella utbildningsval, normbrytare 3
Förord Vi vill tacka de elever som deltog i vår undersökning samt de studie- och yrkesvägledare som hjälpte oss att komma i kontakt med dessa elever. Vår tacksamhet riktas även till examensarbetets handledare Roland Ahlstrand samt kurskamrater för synpunkter under arbetets gång. Slutligen vill vi även tacka varandra, det har varit värdefullt att diskutera idéer tillsammans och arbetet har varit roligare när vi är två! Ansvarsfördelning Vi genomförde fyra intervjuer vardera men det empiriska materialet analyserades och bearbetades tillsammans. Under arbetets gång har vi skrivit texten löpande i ett gemensamt dokument. Texten och de olika kapitlen har därav bearbetats ihop och vi har tillsammans gjort språkliga korrigeringar samt arbetat med texten. 4
Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Syfte och frågeställningar... 8 1.2 Disposition... 9 2 Tidigare forskning... 10 2.1 Arbetsmarknad för kvinnor och män... 10 2.2 Män- och kvinnoyrken... 10 2.3 Utbildningsval ur ett genusperspektiv... 11 2.4 Könsstämpling på yrkesförberedande program... 13 2.5 Sammanfattning... 15 3 Teori... 16 3.1 Modellinlärning, ideal och förebilder för inlärning... 16 3.2 Habitus... 17 3.3 Handlingshorisont... 17 3.4 Personlighetstyper... 18 3.5 Normer och attityder... 19 3.6 Sammanfattning... 20 4 Metod... 21 4.1 Metodval och metoddiskussion... 21 4.2 Urval... 22 4.3 Datainsamling och analysmetod... 22 4.4 Etiska ställningstaganden... 24 5 Resultat... 26 5.1 Val efter intresse och vikten av att få ett arbete... 26 5.2 Pappas flicka, förebilder och valmöjligheter... 28 5.3 Att bryta könsnormer och vilja vara annorlunda... 29 5.4 Sammanfattning... 31 6 Analys... 33 6.1 Valet till Fordons- och transportprogrammet... 33 6.2 Utbildningsvalet i relation till traditionella könsnormer... 35 5
6.3 Sammanfattning... 36 7 Diskussion... 38 7.1 Resultatdiskussion... 38 7.2 Teoridiskussion... 40 7.3 Metoddiskussion... 40 7.4 Förslag till vidare forskning... 41 Referenslista... 43 Bilaga 1: Intervjuguide... 46 6
1 Inledning Jag är bara en helt vanlig tjej som väljer att bli lastbilschaufför. (Tjej, 17 år) Flertalet program på gymnasiet är könsstämplade och utbildningsvalet blir ofta könsstereotypiskt. Det kan som ung människa vara svårt att gå mot strömmen och göra något annorlunda. Killar dominerar ofta på de yrkesförberedande programmen som exempelvis Bygg- och anläggning och Fordons- och transportprogrammet medan tjejer är i majoritet på Vård- och omsorgsprogrammet (SOU 2010:99, 89). Det är inte enbart gymnasieskolan som är könssegregerad, vad kvinnor och män traditionellt arbetar med skiljer sig också åt. Kvinnor dominerar inom yrkesområden som till exempel vård, omsorg och utbildning medan män dominerar inom industri, teknik och transport. Kvinnor sysslar med människor och män med saker. Ett sätt att mäta hur ett yrke är könsdominerat är att konstatera om andelen kvinnor eller män överstiger 60 procent (Ulfsdotter Eriksson 2012, 59). Ett yrkesområde som är starkt mansdominerat är transportindustrin. År 2011 var 91 procent av yrkesverksamma fordonsförare män (SCB, 2012). Enligt Biltrafikens Arbetsgivarförbund har 6 700 förare av tunga fordon nyrekryterats under det senaste året. Nästan var tionde av dem är en tjej, vilket är en ökning som kan förklaras med att andelen tjejer på Fordons- och transportprogrammet har ökat (TYA, 2013). Rekryteringskampanjer till Fordons- och transportprogrammet och yrken inom transportindustrin har de senaste åren i större utsträckning fokuserat på att locka tjejer till branschen. De killar som tidigare stod framför lastbilen på utbildningskatalogen har i många fall istället blivit utbytta mot tjejer och det finns även speciella rekryteringsdagar för tjejer (Förare på väg, 2013). Trots det är killar fortfarande i majoritet på det yrkesförberedande Fordons- och transportprogrammet. Läsåret 2012/2013 var 14 procent av antalet sökande till Fordons- och transportprogrammet tjejer. Av 5273 sökande till programmet var 757 tjejer. Motsvarande siffra läsåret 2002/2003 var 4592 sökande varav 291 tjejer. Antalet tjejer som sökte till programmet var då sex procent (Skolverket, 2013). 7
Fordons- och transportprogrammet är ett treårigt yrkesförberedande gymnasieprogram som erbjuder fem inriktningar: godshantering, karosseri och lackering, lastbil och mobila maskiner, personbil samt transport. På Fordons- och transportprogrammet lär sig eleverna om olika fordons konstruktion och funktion och när eleven avslutat utbildningen ska det direkt vara möjligt att arbeta inom yrket (Skolverket, 2013.) En undran väcktes om varför tjejer väljer Fordons- och transportprogrammet trots programmets könsstämpel. Det är en starkt könssegregerad bransch som de tjejer som söker Fordons- och transportprogrammet kommer att arbeta i. Vi funderar på vad det är som lockar tjejer till programmet och hur de resonerade när de sökte till programmet. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att beskriva och analysera tjejers val till det manligt dominerade Fordons- och transportprogrammet. Vi ställer oss följande frågor: Hur resonerar tjejer när de väljer Fordons- och transportprogrammet? Hur upplever tjejer sitt utbildningsval i förhållande till traditionella könsnormer och programmets manliga könsstämpel? Ambitionen med den här studien är att få en bild över varför tjejer väljer Fordons ochtransportprogrammet och varför de bryter mot traditionella könsnormer. I denna studie har vi avgränsat oss till att undersöka hur tjejer resonerar när de väljer Fordons- och transportprogrammet samt hur de upplever sitt utbildningsval. I undersökningen har vi använt begreppet tjej och tjejer för att beskriva den grupp som undersöks. Ordet tjej kan uppfattas som talspråk men då gruppen vi syftar på är gymnasieungdomar anser vi i det här fallet inte att begreppet flickor eller kvinnor representerar denna grupp. 8
1.2 Disposition Kapitel två berör tidigare forskning om studie- och yrkesval kopplat till traditionella könsnormer. I kapitlet redovisas vilka frågor som tidigare forskning har undersökt samt hur forskningen har bidragit till utveckling inom området. Kapitel tre består av ett teorikapitel där aktuella teorier och begrepp som har använts för att beskriva och analysera tjejers val till Fordons- och transportprogrammet förklaras. Kapitel fyra består av ett metodkapitel som redogör för valet av metod och urval. I kapitlet beskrivs även arbetet med datainsamling, analysmetod samt de etiska ställningstagande vi har tagit hänsyn till under arbetets gång. I kapitel fem presenteras resultatet av intervjuerna som genomfördes i undersökningen. Efter detta följer ett analyskapitel samt ett avslutande diskussionskapitel. 9
2 Tidigare forskning I detta kapitel presenteras tidigare forskning om studie- och yrkesval i relation till traditionella könsmönster. Inledningsvis presenteras en kort historisk översikt om den könsuppdelade arbetsmarknaden. Därefter följer forskning om utbildningsval i relation till traditionella könsnormer. Avslutningsvis redovisas en sammanfattning av tidigare forskning och hur den har betydelse för vår studie. 2.1 Arbetsmarknad för kvinnor och män Både män och kvinnor har historiskt sett bidragit till skapande och återskapande av den sociala värld de befunnit sig i (Giddens 2007, 558). Under 1900-talet har kvinnors andel på arbetsmarknaden successivt ökat och i Sverige arbetar nästan lika många kvinnor som män även om många av dem deltidsarbetar. Arbetsmarknaden är dock könsuppdelad. Kvinnor har traditionellt befunnit sig inom lågt betalda yrken med mer rutinartade arbetsuppgifter. Segregeringen innehåller både vertikala och horisontella delar. Den vertikala segregeringen visar sig genom att kvinnor ofta arbetar inom yrken med lite makt och där det inte finns lika stora karriärmöjligheter som för män. Den horisontella segregeringen visar på att kvinnor och män har olika sorts arbeten. 2.2 Män- och kvinnoyrken I utredningen Den könsuppdelade arbetsmarknaden (Lövström, 2004) beskrivs könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden. För att förstå bakgrunden och utvecklingen av den könsuppdelade arbetsmarknaden har man tagit reda på hur tjejer och killar samt kvinnor och män ser på olika yrken. Frågor som ställs för att få reda på synen om olika yrken berör ungas syn på vad de vill arbeta med när de blir vuxna samt vilka uppfattningar både unga och vuxna har om de vanligaste yrkena på 10
arbetsmarknaden. Hur individen blir påverkad eller har blivit påverkad av olika personer i sitt yrkesval är även en fråga som finns med i undersökningen. För att få svar på dessa frågor besvarades 500 enkäter av tjejer och killar i årskurs 5 och 9 samt i gymnasiets årskurs 3. Även 300 enkäter skickades ut till 300 vuxna män och kvinnor som besvarades via telefonintervjuer. Då man ville få en geografisk spridning av de svarande valde man ut olika regioner i Sverige för att säkerställa detta. Resultatet av enkäterna visar att de tydligaste skillnaderna mellan könen när det gäller vad deltagarna helst vill arbeta med finns i årskurs 9. Många av killarna har som önskeyrke uppgett typiska mansyrken så som snickare, reparatör och pilot. Även tjejernas önskeyrke är kvinnoyrken som exempelvis frisör, sjuksköterska eller kontorspersonal. Till de yngre ställs frågan hur de trodde att de skulle påverkas av olika personer i sitt yrkesval. De vuxna fick frågan om hur de hade blivit påverkade av andra när de valde yrke. Av ungdomarna i gymnasiets årskurs 3 tror lika många killar som tjejer att deras pappa kommer att påverka deras yrkesval. Killarna beskriver i större utsträckning att deras förebilder kommer att påverka deras yrkesval. 15 procent av tjejerna tror att förebilder kommer att påverka yrkesvalet medan motsvarande siffra för killarna är 40 procent. Syskon och kompisar har även dem större betydelse för killarnas val jämfört med tjejernas. De vuxna männen svarar i likhet med killarna att det är deras förebilder och pappor som påverkat deras yrkesval. Av de vuxna kvinnorna uppger 25 procent att de påverkats av förebilder. Jämfört med tjejerna är det färre av kvinnorna som uppgett att deras mamma har påverkat dem i valet av yrke. Sammanfattningsvis visar svaren på enkäterna att de vuxna som deltagit i undersökningen är mer öppna för icke- könstypiska yrken än de ungdomar som deltog. Utredningen menar att det kan vara intressant att vidare undersöka kopplingen om hur ungdomarna i årskurs 9 i större utsträckning har uppgett könstypiska yrken än de andra grupperna. Eleverna väljer till gymnasiet i årskurs 9 och möjligheten finns att det kan påverka vilken utbildning eleven ser som möjlig utifrån kön. 2.3 Utbildningsval ur ett genusperspektiv Bjerrum Nielsen och Rudberg (1991, 294) påtalar skillnader i tjejers och killars val när det gäller framtidsvisioner. De menar att killars val ofta är mer verklighetsförankrade 11
genom att de utformar sina illusioner genom befintliga yrkesbenämningar såsom hantverkare, jurister och chefer. Ibland omvandlar de även sina fritidsintressen till tänkbara sysselsättningar. Tjejer är däremot mer ambivalenta och oklara i sina framtidsillusioner. Där killarnas illusioner ger klara bilder av yrken talar tjejer om att inget är bestämt utan för dem är trivsel och gemenskap viktigast. Däremot tar tjejer hänsyn till familjeperspektiv i sina framtidsvisioner, vilket de flesta killar inte gör. Bjerrum Nielsen och Rudberg (1991, 308) påtalar även att valet till gymnasiet infaller vid den tidpunkt då tjejer och killar utvecklar en manlig eller kvinnlig könsidentitet. Detta är en konfliktfylld tid främst för tjejer som både skall värna om sin sexuella identitet samtidigt som de skall tävla med killar i allmänhet. Författarna menar att det blir en motsättning mellan mental prestation och kvinnlighet. Enligt Ahrne, Franzén och Roman (2008, 186) är fastställandet av identiteten med kompisar viktig vid denna tidpunkt vilket gör att kompisars yrkesval får stor betydelse för hur både killar och tjejer väljer. De menar att det är dessa val som lägger grunden till den könssegregering som finns inom det svenska förvärvslivet. Sandell (2007) vill i sin doktorsavhandling, Utbildningssegregation och självsortering: om gymnasieval, genus och lokala praktiker, kartlägga och undersöka svenska ungdomars gymnasieval i förhållande till självständighet och om den lokala miljö de vistas i har betydelse. Enligt Sandell (2007) upplever hon skolan som en arena för kulturell och social reproduktion och att det var det som gav upphov till studien. Undersökningen inleds med en observationsstudie för att titta närmare på rådande könskultur. Därefter intervjuas 35 elever i årskurs 9, både enskilt och i grupp. Avslutningsvis intervjuas fyra studie- och yrkesvägledare på två orter för att fånga upp den lokala miljön som eleverna befinner sig i. Sandell (2007) analyserade data genom reflektioner, transkribering och genom att ifrågasätta sina antaganden för att få fram en förståelse. Bourdieus begrepp kapital, fält och habitus användes för att teoretiskt tolka och förstå. Dock uttrycker författaren också kritik mot Bourdieus begrepp. Hon menar till exempel att de inte räcker till för att förstå varför kvinnor inom ett fält inte har samma tillgång till kapital. För att analysera genusordningen använder hon sig av Sandra Hardings modell där genus fungerar på olika plan, konstruktivt, personligt och uttryckt i symboler. Det viktigaste resultatet av undersökningen visar att både tjejer och killar tog avstånd från det som traditionellt anses som kvinnligt. Resultatet visar också att den lokala närmiljön som eleverna befinner sig i har stor betydelse för hur de lever sina liv. Normen för vad som är acceptabelt på bostadsorten är tydlig och visar också att 12
killarna i större utsträckning väljer ett yrkesförberedande program när de rent statistiskt och erfarenhetsmässigt skulle ha valt ett studieförberedande program. Sandell (2007) påpekar att detta beror på att den lokala miljöns tradition är starkare för killarna än självständighetsprocessen. 2.4 Könsstämpling på yrkesförberedande program I studien Gendered divisions on classed routes to vocational education har Lahelma, Lappalainen och Mietola (2012) undersökt hur finska studenter vägleds till att göra utbildningsval och hur de unga skapar förståelse om sig själva och deras möjligheter. Studien avgränsas till unga som väljer en yrkesförberedande utbildning efter grundskolan och fokus ligger på könsmönster. Lahelma, Lappalainen och Mietola (2012) menar att individers delaktighet på arbetsmarknaden är starkt förknippat med att vara en del av samhället. Där förutsätts att varje medborgare ses kapabel till att förvärvsarbeta för att kunna försörja sig. I skolan lever dock de ojämlika strukturerna kvar, bara 5 procent av de elever som går de yrkesförberedande programmen är inskrivna inom områden där proportionerna av killar eller tjejer är mellan 40-60 procent. De områden som är mest könssegregerade är vård- och omsorgssektorn där 90 procent av eleverna är tjejer samt teknologi- och transportsektorn där nästan 85 procent av eleverna är killar. Denna könssegregering reproduceras sedan vidare på arbetsmarknaden. Forskningen bygger på tre studier där Mietola utforskar hur elevers framtidsplaner konstrueras med hjälp av vägledning sista året på grundskolan. Hon tillbringade 137 dagar på skolan där hon observerade över 200 lektionstimmar, 36 lärarmöten och 12 elevrådsmöten. Hon intervjuade 15 elever, 8 lärare och 1 studie- och yrkesvägledare. Hon följde även med elever som besökte yrkesinstitutioner som en del av vägledningen. Lappalainens forskning är en treårig etnografisk observationsforskning på ett gymnasieprogram inom hälso- och sjukvård. Det sista året av utbildningen följde hon tre av nio inriktningar: akutsjukvård, omvårdnad och barn- och ungdomsvård. Hennes studie omfattar anteckningar från 120 dagar och intervjuer med 38 elever, 13 lärare och 1 studie- och yrkesvägledare. Lahelmas forskning är även den en etnografisk studie som baseras på elevers livshistoria. Eleverna intervjuades första gången i 12-13 års ålder och 13
därefter återkommande vid 16, 18, 20 och 24 års ålder. Förutom noteringar och intervjuer använde hon sig av dokument och broschyrer. De flesta i de tre studierna hade finskt ursprung, kom från arbetar- och medelklass och bodde i storstadsmiljö vilket innebar att de hade stora valmöjligheter när det gällde val av utbildning. Hur vägledning utformades och överlappades utifrån ett könsperspektiv och elevernas informella kultur var något som fick extra uppmärksamhet vid analysen av insamlad data. Några resultat som framkom var att studie- och yrkesvägledare ofta förslog yrken utifrån kön vilket hade en stark påverkan främst för dem som hade det svårt att hitta sin utbildningsväg. Om det var en tjej föreslog vägledaren till exempel flygvärdinna eller servitris. Att bryta könsmönster och välja ett område otypiskt för sitt eget kön tolkades som riskfyllt och därför befrämjades hellre val utifrån sitt eget kön. Men även försök till demontering av könssegregation förekom vid vägledningssessioner där studie- och yrkesvägledaren informerade eleverna om könsstratefiering och fördelar med att välja annorlunda, vilket kunde leda till större möjlighet till anställning på arbetsmarknaden. Utbildning och karriärval utifrån könsbrytande områden väckte frågor om sexualitet. Homofobiska kommentarer uppkom flera gånger när läraren talade om män inom den kvinnodominerande sektorn. Otraditionella val för tjejer har däremot fått större utrymme. I diskussioner med elever som hade gjort ett könsbrytande val betonade eleverna att de ville välja något som var annorlunda. Könsuppdelningen inom den yrkesförberedande sektorn gör det dock möjligt att välja annorlunda och på samma gång behålla tudelningen av traditionell könsdelning. Killar som valde till den kvinnodominerande hälso- och sjukvårdssektorn, valde ändå ett mansidentifierat arbete som till exempel ambulanssjukvårdare. För dem erbjöd hälso- och sjukvårdsprogrammet något bekant eftersom många av dem hade kvinnliga förebilder i sin närhet, samtidigt som det fortfarande gav dem utrymme att behålla sin maskulinitet inom ett kvinnodominerat område. De tjejer som valde ambulanssjukvård kände sig pressade att distansera sig till det kvinnliga, deras kön sågs som ett hinder i utbildningen. Speciellt skulle deras fysiska styrka ständigt ifrågasättas. 14
2.5 Sammanfattning Traditionellt har män och kvinnor arbetat med olika saker. Vissa områden som exempelvis vård och omsorg sysselsätter kvinnor medan män i större utsträckning arbetar inom bygg, teknik och industri. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden återfinns även i gymnasieskolan och många gymnasieprogram anses som könsstämplade. När tjejer i årskurs 9 uppger sitt drömyrke svarar många av dem traditionella kvinnoyrken. Valet till gymnasiet sker i årskurs 9, en period i ungdomars liv som är viktigt för identitetsskapande och utveckling av en könsidentitet. I samband med identitetsskapandet har även kompisar en stor betydelse för ungdomars studie- och yrkesval. I relation till vårt syfte att beskriva och analysera tjejers val till det manligt dominerade Fordons- och transportprogrammet är det intressant att se kopplingen mellan könssegregeringen på arbetsmarknaden och begränsningar i valet till gymnasiet. Tidigare forskning gällande tjejers val till gymnasiet har i stor utsträckning enbart konstaterat att tjejer och killar väljer olika gymnasieprogram. Förhoppningen med vår studie är att få fram ny kunskap om hur tjejer resonerar när de väljer ett könsstämplat program och hur de upplever sitt utbildningsval i relation till traditionella könsnormer. 15
3 Teori I detta kapitel presenteras de teoretiska begrepp som har tillämpats i denna studie. Teorierna syftar till att beskriva och analysera tjejers val till det manligt dominerade Fordons- och transportprogrammet. 3.1 Modellinlärning, ideal och förebilder för inlärning Sociala inlärningsteorier handlar om hur människors agerande och tänkande kan påverka deras beteende (Karlsson 2007, 87). Utgångspunkten kommer från vad kognitiva behavorister kallar för modellinlärning. Modellinlärning rör sig om hur människors interaktion och handlingsmönster påverkas av andra beroende på villkor och norm som den kringliggande omgivningen har. Människor iakttar och lär sig hur andra människor uppför sig och vilka resultat det ger, på så vis lär man sig så småningom gynnsamma handlingsmönster. Modellen framhåller betydelsen av ideal och föredömen för inlärning av känslobetonade sätt att reagera och om de iakttaganden som görs faktiskt verkställs. Modellen karaktäriseras främst av tre beståndsdelar som har betydelse för om personen kommer att ta efter idealet: Likhet. Man tenderar att vara mer välvilligt inställd att härma ett ideal som på något vis påminner en om en själv. Det kan vara könsmässiga likheter men det kan också handla om personer av samma kulturella tillhörighet eller av samma sociala klass. Närhet. Man tenderar att vilja ha ideal som man har ett nära förhållande till, det kan vara någon i familjen, syskon och föräldrar. Fysisk närhet är också av betydelse. Men närheten innebär inte att det måste vara någon som man är positivt inställd till, relationen kan också vara något som väcker förfäran eller lydnad. Auktoritet. Personer som man på något vis uppfattar som auktoriteter, någon som man ser upp till, är ofta mer funktionella som ideal, de unga härmar de äldre 16
eller studerande härmar utbildare. Inte heller här behöver det vara förebilder enbart av positiv uppfattning. Om resultatet av iakttagelsen leder till ett uppförande som ger positiva resultat kommer individen att fortsätta beteendet eftersom det leder till en typ av gynnsam förstärkning (Karlsson 2007, 89). 3.2 Habitus Habitus, de personifierade konstruktionerna, är det sätt som vi agerar och reagerar på i situationer utifrån tidigare erfarenheter, beroende av de miljöer och kulturer som vi har vistats i (Bourdieu 1999, 7). Habitus formas över tid och syftar på att vi intar ett speciellt beteende både kroppsligt och mentalt som för oss blir naturligt. På vilket sätt vi går, står och rör oss, vilken sport vi ägnar oss åt, vilken musik vi lyssnar till eller hur vi talar och för oss. Vårt habitus fungerar också som en översikt, ett slags schema, där vi sorterar och gör skillnader kopplat till olika smaker (Bourdieu 1999, 19). Smaken är relaterad till den grupp eller klass vi tillhör. Den livsstil vi för och som vi ser som den goda smaken kan till exempel vara vilket bilmärke vi kör, vilka klädesmärken vi klär oss i eller vilka drycker vi dricker. Medan de grupper eller klasser vi distanserar oss från är de grupper som vi anser står för den dåliga smaken, den vi känner avsmak för (Bourdieu 1999, 20). Våra handlingar är relationella och beroende av samhället, det sociala rum vi lever i. En social position eller livsstil kan inte förstås utan relation till andra positioner i det sociala rummet och därför har individers habitus formats under de sociala villkor som de levt i. Habitus framkallar i sin tur sociala villkor och förutsättningar som reproducerar livsstilar och konstruktioner. 3.3 Handlingshorisont Horizons for action, eller handlingshorisont är vad en individ kan se och därmed välja (Hodkinson och Sparkes 1997, 34). Handlingshorisonten fungerar som beslutsstomme för unga och grundar sig på klass, kön och etnicitet. Beslut och handlingar kan inte 17
skiljas från sitt kulturella och sociala sammanhang och en individ kan inte ta steget ur sitt habitus. Handlingshorisonten både möjliggör och begränsar individen och är beroende av individens habitus, levnadssätt och vad individen ser som möjligt, vad gäller utbildning och arbetsmarknad. Det är dock svårt för en individ att fullt ut överskåda allt som finns tillgängligt och attraktivt. Till exempel, kan ett verkstadsarbete för en tjej ses som ett typiskt manligt yrke och inte önskvärt och möjligt för henne eftersom det ligger utanför hennes handlingshorisont. Medan det för en annan tjej kan ses som fullt möjligt och önskvärt. Det beror på hur de ser på sig själva, vilken bakgrund, erfarenhet och livssyn de besitter (Hodkinson och Sparkes 1997, 35). Det har med individens habitus att göra och vad den ser som möjligt vid det aktuella tillfället. Handlingshorisonten och habitus förändras i takt med att nya erfarenheter eller ny information tillkommer. 3.4 Personlighetstyper Människor söker sig mot yrkesområden som speglar ens personlighet och där denne känner sig bekväm (Holland, 1997, 2). Holland beskriver sex olika personlighetstyper samt sex stycken motsvarande yrkesområden och menar att en individs studie- och yrkesval kan beskrivas genom en kombination av dessa. En individs personlighetstyp utvecklas genom en kombination av arv, social miljö, kultur och människor i individens omgivning. De sex personlighetstyperna benämns som RIASEC och står för realistic, investigative, artistic, social, enterprising och conventional. Nedan beskrivs personlighetstypen realistisk närmare då den är relevant för att beskriva och analysera tjejers val till Fordons- och transportprogrammet. Realistisk innebär att en individ är praktisk, tycker om att arbeta med sina händer och maskiner och föredrar uppgifter som innebär att bygga och reparera saker. En realistisk person upplever ofta sig själv som händig och atletiskt och föredrar praktiska övningar framför teoretiska. Den realistiska personlighetstypen kan även ta avstånd från yrken som präglas av sociala delar och avstår gärna från att studera. Exempel på yrken som en realistisk person kan se som möjliga är elektriker, mekaniker och snickare. De olika personlighetstyperna kan ta avstånd från varandra eller välja att associera sig med de som har liknande personlighetstyp. Avståndet mellan personlighetstyperna illustreras genom en 18
hexagonal modell där de olika personlighetstyperna placeras i olika hörn. Människor orienterar sig mot yrken som passar ens självuppfattning och där man kan använda sina kunskaper inom området. Människor söker sig även mot yrken där de kan uttrycka sina attityder och värderingar (Holland 1997, 24). 3.5 Normer och attityder Vid de tillfällen när begreppet norm används i denna undersökning syftar det på de normativa handlingar som finns i ett normsystem. Normsystemet är gemensamt för en grupp människor och genom systemet bildas en social och normativ värld. Inom gruppen finns värderingar om hur personer som tillhör gruppen bör handla (Engdahl & Larsson 2006, 54). Grupper skapar band och bygger broar mellan individer och samhället vilket fungerar åt båda hållen (Angelöw och Jonsson 2000, 125). Detta gör att mellanmänskligt inflytande och sociala roller såsom värderingar, normer och attityder förs vidare vilket har betydelse för den mänskliga gemenskapen. Attityd är ett konstruerat begrepp som inte är synligt varken hos andra eller hos en själv. Attityden kan vara både medveten eller omedveten i större eller mindre omfattning. Den förekommer ofta i olika intensitet, om den är stabil är den oftast mer beständig än om den är bräcklig (Biel 2012, 22). Solida attityder är ofta kopplade till människors personlighet och självbild. En central beståndsdel av attityder är värdering, de ger uttryck för någon form av fördömande eller beundran, något som man är positiv eller negativ till. I stort sett kan allt vara föremål för värderingar (Biel 2012, 23). Ett uttryck för attityder som ofta är mindre medvetna är fördomar. Fördomar kan ge uttryck för en attityd, en attityd som ofta påvisar missnöje med något eller någon. Det kan vara något så enkelt som på grund av vilken grupp någon tillhör. Personer som tillhör en viss gruppkategori kan klandras i förväg utan att man vet något om personen ifråga, dessa attityder bygger ofta enbart på vilken kategori man tillhör (Biel 2012, 23). Inflytandet av kulturen skapar förenklade uppfattningar om vissa kategorier som kan påverka omdömen. 19
3.6 Sammanfattning Habitus är ett undermedvetet inlärt och medvetet införskaffat sätt att tycka, tänka och handla och är ett av de teoretiska begrepp som kan användas för att kunna analysera tjejers val till Fordons- och transportprogrammet, samt hur de upplever sitt utbildningsval i förhållande till traditionella könsnormer. Även begreppet handlingshorisont vilket fungerar som ett ramverk för de beslut vi ser som möjliga vid beslutstillfället kan användas. Personlighetstypen realistisk, någon som karaktäriseras bland annat av att vara händig och praktiskt lagd och modellinlärning, där personer genom förebilder härmar och lär sig gynnsamma handlingsmönster gentemot de normer och attityder som omgivningen har är ytterligare begrepp som kan användas för att beskriva och analysera tjejers val till programmet. 20
4 Metod I detta kapitel redovisas valet av metod och varför kvalitativ metod har använts samt urvalet av informanter till undersökningen. I kapitlet redovisas även hur datainsamlingen av det empiriska materialet gick till samt hur det empiriska materialet analyserades. Kapitlet avslutas med en beskrivning av de etiska ställningstagande som vi har förhållit oss till. 4.1 Metodval och metoddiskussion Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera tjejers val till det manligt dominerade Fordons- och transportprogrammet och vad det är som gör att de bryter mot traditionella könsnormer. För att få en förståelse för detta genomfördes kvalitativa intervjuer. Då vi ville få ökad kunskap och förståelse gällande informanternas tankar om valet av utbildning samt få möjligheten att kunna ställa följdfrågor ansåg vi att intervju passade som huvudmetod. Enligt Larsen (2009, 26) är fördelen med att använda intervju som kvalitativ metod att man möter informanterna direkt och därmed minimerar det bortfall som kan ske. Hur informanterna svarar på frågorna kan dock påverkas av intervjuareffekten vilket kan innebära att informanten blir påverkad av intervjuaren och svarar på ett sätt som den tror att intervjuaren vill. Trots denna nackdel med intervju som kvalitativ metod genomfördes intervjuer då vi ville få en helhetsbild av varför tjejer valt det manligt dominerade Fordons- och transportprogrammet samt hur de upplever sitt utbildningsval i relation till traditionella könsnormer. Inför arbetet med vår studie sammanställdes en promemoria där vi funderade på vilka förväntningar vi hade på resultatet. Enligt Widerberg (2002, 26) är det viktigt att redan i utgångsläget skapa sig en bild om tänkbart resultat. Våra förväntningar var inledningsvis att resultatet skulle visa att tjejer väljer Fordons- och transportprogrammet eftersom det var ett självklart val för dem då de varit i kontakt med fordonsbranschen tidigare eller kanske för att erhålla ett gratis körkort. Vi funderade även på om de skulle 21
svara att det inte hade någon betydelse för dem att programmet har en manlig könsstämpel. 4.2 Urval Utifrån undersökningens syfte och frågeställningar intervjuades åtta stycken tjejer i årskurs 2 på Fordons- och transportprogrammet. Samtliga tjejer gick på inriktningen transport, en av fem inriktningar som erbjuds på Fordons- och transportprogrammet. Skolorna där intervjuerna genomfördes erbjuder i stort alla de yrkesförberedande programmen samt något enstaka studieförberedande program. En av skolorna har en anläggning för enbart Fordons- och transportprogrammet någon mil längre bort från skolans huvudbyggnader. Anledningen till att intervjuer med tjejer i årskurs 2 genomfördes var att de nyligen valt inriktning på programmet och därmed reflekterat över vilken inriktning de ville gå. Vi ansåg att det var en fördel att de nyligen gjort detta val då frågorna i intervjuguiden i stor utsträckning handlade om varför de sökte till Fordons- och transportprogrammet och hur de upplevde sitt utbildningsval. För att komma i kontakt med tjejer på Fordons- och transportprogrammet kontaktades två stycken studie- och yrkesvägledare som arbetar med programmet på två gymnasieskolor i de sydvästra delarna av Sverige. Syftet med uppsatsen presenterades och vi berättade att vi ville komma i kontakt med tjejer på programmet för att genomföra intervjuer. Av studie- och yrkesvägledarna fick vi klasslistor för den aktuella årskursen och programmet. Därefter ringde vi i bokstavsordning till de tjejer som stod på klasslistorna. I telefonsamtalet med den presumtiva informanten berättade vi om syftet med undersökningen samt att deltagandet var frivilligt. 4.3 Datainsamling och analysmetod Inför intervjuerna skapades en intervjuguide uppdelad i olika teman. Dalen (2008, 31) påpekar vikten av att utforma en välarbetad tematisk intervjuguide. Frågorna i intervjuguiden utgick från undersökningens syfte och frågeställningar. Före intervjuerna genomfördes en provintervju för att se hur användbar intervjuguiden var. 22
Larsen (2009, 81) påtalar att validiteten och giltigheten ökar om ett smidigt tillvägagångssätt används som gör det möjligt att ändra på frågorna om det behövs. Efter provintervjun reviderades intervjuguiden och frågor formulerades om, togs bort eller tillkom. Vi genomförde fyra intervjuer var, anledningen till detta upplägg var dels den geografiska skillnaden då vi bor på olika orter men även för att informanterna inte skulle känna sig obekväma i intervjusituationen. En intervju skedde med två av informanterna samtidigt på grund av praktiska skäl för informanterna. Att två informanter intervjuades samtidigt upplevde vi inte som någon nackdel, snarare som en fördel eftersom de då tillsammans kom ihåg och erinrade sig händelser och företeelser som skett under utbildningen. Intervjuerna spelades in och direkt efter intervjuerna gjordes minnesanteckningar med tankar och iakttagelser under intervjun. Innan intervjuerna startade berättade vi syftet med intervjuerna, varför vi spelade in dem samt att informanternas namn skulle utelämnas i den färdiga uppsatsen. Vi informerade även att deltagandet var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta om det på något sätt kändes obehagligt. Utöver det förklarades även vad ett examensarbete var för något, det var ett begrepp som var okänt för informanterna. Efter att intervjuerna genomförts transkriberades samtliga intervjuer. Utifrån denna studies syfte att beskriva och analysera tjejers val till det manligt dominerade Fordonsoch transportprogrammet bearbetades intervjuerna. När intervjuerna analyserades definierades teman och rubriker för resultatkapitlet. Likheter och skillnader i informanternas svar diskuterades och vi försökte att hitta mönster och tendenser i svaren. Efter vidare bearbetning framträdde mönstren tydligare vilket underlättade tolkningen. Processen med att omarbeta och tolka i flera omgångar benämns enligt Thurén (2007, 61) för hermeneutisk spiral. För att få en helhetsbild om hur tjejer resonerar inför valet till Fordons- och transportprogrammet använde vi oss av en induktiv infallsvinkel vilket är vanligt vid kvalitativa metoder enligt Larsen (2009, 22). Det gjorde att vi hade ett öppet, objektivt förhållningssätt gentemot överraskande slutsatser. 23
4.4 Etiska ställningstaganden Vetenskapsrådet (2010) har fyra allmänna huvudkrav som fungerar som riktlinjer för hur forskare ska förhålla sig till deras undersökningsdeltagare. Nedan redovisas hur vi har tagit hänsyn till dessa forskningsetiska principer i vår undersökning. Informationskravet Informationskravet innebär att forskaren informerar de som deltar i undersökningen om syftet. Innan informanterna kontaktades hade deras lärare berättat att vi skulle kontakta dem och frågade om de ville ställa upp för en intervju. När vi kontaktade våra informanter informerades dem om vår bakgrund och utbildning. Vi berättade även hur intervjuerna skulle genomföras samt varför de skulle spelas in. Samtyckeskravet Deltagarna ska informeras om villkoren för deltagande i undersökningen och de ska själva kunna bestämma över sin medverkan och kunna avbryta den. I samband med den första kontakten med informanterna berättade vi att det var ett erbjudande om att deltaga och att de kunde välja att tacka nej. När informanterna tackat ja till att deltaga lämnade vi våra kontaktuppgifter och berättade att informanterna kunde höra av sig via telefon eller sms om de inte längre kunde eller ville vara med i undersökningen. De blev därmed informerade om att deltagandet var frivilligt samt att de kunde välja att avbryta sin medverkan. Konfidentialitetskravet I undersökningen ska deltagarna garanteras största möjliga konfidentialitet. När intervjuerna genomfördes förklarades för informanterna att deras namn inte kommer att användas i uppsatsen. Även skolornas namn utelämnades för att det inte ska vara möjligt att härleda informationen till en enskild skola. Vi berättade även att vår handledare samt uppsatsens examinator kan komma att lyssna på de inspelade intervjuerna. 24
Nyttjandekravet Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlats in genom undersökningen endast får användas i forskningsändamål. Informanterna upplystes om att vår färdiga uppsats kommer att läggas ut på Malmö Högskolas hemsida för nedladdning. De blev även informerade om hur undersökningen skulle granskas av vår handledare och klasskamrater samt betygsättas av en examinator. 25
5 Resultat I detta kapitel redovisas tematiseringen av de åtta intervjuer som genomfördes i undersökningen. Informanterna benämns utefter den ordning som intervjuerna genomfördes, exempelvis Informant 1 från den första intervjun. Svaren presenteras löpande i texten utifrån tre teman. Det första temat beskriver hur de tjejer som intervjuades resonerade utefter intresse och chansen att få ett arbete när de sökte till Fordons- och transportprogrammet. Det andra temat handlar om modeller och förebilder som har påverkat tjejerna och hur de resonerade om Fordons- och transportprogrammet som ett möjligt alternativ. Det tredje temat beskriver tjejers vilja att vara annorlunda samt att bryta könsmönster. Avslutningsvis presenteras en sammanfattning med resultat och slutsatser. 5.1 Val efter intresse och vikten av att få ett arbete De tjejer som deltog i undersökningen uttryckte att de alltid haft intresse för bilar, lastbilar, maskiner och fordon. Även om de haft intresset långt innan de sökte till Fordons- och transportprogrammet så uppger de att intresset ökat under utbildningens gång. Informant 1 hade sökt inriktningen karosseri och lackering först, eftersom hon tyckte om att greja och styla bilar, men hon kom inte in på den inriktningen och valde då transportinriktningen. Hon berättade att hon ofta åkte på bilutställningar för att se hur bilarna såg ut och var inredda eftersom hon alltid hade varit fascinerad av det. Hon berättade även hur hon tyckte att tjejer förväntas göra vissa saker när det gäller yrke men påpekar att det går att visa att det inte alltid behöver vara så: Vi tjejer ska typ vara frisör eller stylist och sånt. Då är det bra att visa att det är lika kul att greja med bilar som att sminka folk. Informant 4 ville egentligen bli bilmekaniker, men efter en olycka insåg hon att hennes rygg inte skulle klara av det. Istället för att byta program valde hon då inriktningen 26
transport. Hennes intresse hade i och med det ökat för att köra timmerbil. Hon tyckte att det var imponerande att framföra sådana stora ekipage på små vägar och såg det som en stor utmaning. Jag har blivit inne på det här med lastbil, timmerbil tror jag skulle vara riktigt kul att köra /.../ Det känns så maffigt på något sätt. På frågan om vilket program de skulle välja om de fick välja om till gymnasiet svarade tjejerna att de hade valt Fordons- och transportprogrammet igen. Informant 2 uppgav dock att hon hade varit väldigt ångerfull då hon skulle börja i årskurs 2 eftersom hon kände att hon inte skulle klara av det. Lite innan jag började 2:an, då fick jag lite panik att nej, jag kommer inte klara det här för jag är ju värdelös på att köra bil. Vad har jag gett mig in på typ. Men det börjar ju klarna nu, det är nästan lättare att köra lastbil än bil tycker jag. Intresset för bilar, maskiner och fordon hade tjejerna fått väldigt unga. På frågan när de bestämde sig för att söka Fordons- och transportprogrammet svarade Informant 1 att hennes intresse väcktes i årskurs 6 då hon såg en av Fast and the Furious filmerna. Informant 6 berättade att hon redan vid fem års ålder hade pratat om att söka till programmet första gången. Hon lekte alltid med killar och lastbilar när hon var liten. Hon berättade även att hon som liten varit på besök hos sin farfar och där sett ett tidningsomslag som lockade: Jag var hos farfar en gång för jättelänge sen. Jag var nog 7 år och då låg det en tidning där med en tjej som körde bergtruck i gruvorna i Norrland. Då tänkte jag att det ska jag göra. Att få ett arbete efter avslutad utbildning är något som de tjejer som intervjuades uppgav som viktigt. En del tjejer berättade att när de sökte till gymnasiet och valde mellan olika program var en anledning till att det blev Fordons- och transportprogrammet att det var lätt att få ett arbete direkt efter avslutad utbildning. Informant 3 och Informant 5 valde mellan Fordons- och transportprogrammet och en naturbruksutbildning med hästinriktning och valde det förstnämnda då de inte trodde att de skulle få något arbete efter naturbruksutbildningen. När de valde Fordons- och transportprogrammet resonerade de även om möjligheten att efter gymnasiet kunna försörja sig själva och kunna få råd med en egen häst. 27
Innan de sökte till Fordons- och transportprogrammet resonerade de tjejer som intervjuades att det var mycket praktiska moment. Detta var något positivt då de ville slippa att sitta i skolbänken. Att arbeta praktiskt speglades också i tjejernas svar angående om de vid ett senare tillfälle ville läsa vidare på högskolan. En av tjejerna uppgav att hon kunde tänka sig att läsa vidare på högskolan i framtiden. Övriga hade valt ett yrkesförberedande gymnasieprogram för att kunna börja arbeta direkt efter studenten utan att behöva läsa vidare. En del av tjejerna läste dock ändå till några av de högskoleförberedande kurserna i programmet. Informant 5 berättade hur hon resonerade kring programmets upplägg när hon sökte till programmet: Jag var väldigt skoltrött när jag gick i åttan och nian. Då hade jag skoldepressioner och ville inte gå samhäll och plugga. Då var det häst eller fordon som gällde. Man får vara ute och göra saker då liksom. 5.2 Pappas flicka, förebilder och valmöjligheter Jag har alltid varit pappas lilla flicka /.../ Min pappa är ju min förebild berättade Informant 5 när vi frågade vilka personer som hade haft betydelse när hon valde till Fordons- och transportprogrammet. Hon hade åkt med sin pappa i lastbilen överallt sedan barnsben och även gjort praktik hos honom i årskurs 6, 7 och 9. Hennes bror hade också gått Fordons- och transportprogrammet och arbetade nu som grävmaskinist. Dessutom uppgav hon att hennes farfar hade ägt ett åkeri. De tjejer som intervjuades uppgav att de hade många i sin närmaste krets såsom kompisar, farfar, farmor, farbror och bröder som körde antingen lastbil, buss, grävmaskin eller grejade med bilar och så där. Informant 5 berättade att hennes farbror bodde på en stor gård och hade massor av bilar, som han byggde själv för att köra dragrace med vilket hade väckt hennes intresse för bilar och påverkat henne. Informant 4 uppgav att hon alltid haft intresse för fordon och berättar att farsan är gammal bilmekaniker och du vet så där, så det har blivit man har levt med det hela livet. På en följdfråga om hon såg sig som en förebild för andra tjejer svarade hon att hon inte ser sig själv som en förebild utan att hon bara är en helt vanlig tjej: 28
Jag tjatar väl inte om det så men jag står för att jag går Fordon ifall någon skulle fråga. Det är inget jag har problem med. Förebild tror jag inte att jag är. Jag är bara en helt vanlig tjej som väljer att bli lastbilschaufför. De tjejer vi intervjuade har sett Fordons- och transportprogrammet som ett tänkbart alternativ och som leder till ett yrke som de ser som intressant och roligt. En del av dem kunde tänka sig att köra lastbil utomlands för att på så vis få se världen medan andra vill stanna i Sverige antingen genom att bland annat köra lastbil, grävmaskin, bergtruck eller timmerbil. Informant 5 uppgav att hon vid en gymnasiemässa förstod att yrket var ett alternativ för henne. Det var många tjejer på gymnasiemässan som gick Fordonsoch transportprogrammet och försökte locka andra tjejer till att söka programmet. När vi skulle söka till gymnasiet och var på gymnasiemässa då var det ju många tjejer som stod där. Det var många tjejer, kanske bara en kille som var med. För att dom ville ju få med tjejer och dom försökte verkligen prata med oss och peppa oss och säga att det är kul och passar tjejer. Informant 2 funderade på att välja Barn- och fritidsprogrammet först eftersom både hennes mamma och mormor gått det. Men så hade hon varit på öppet hus där lärarna sagt att de ville ha fler tjejer på programmet. Då bestämde hon sig för att välja Fordonsoch transportprogrammet eftersom hon då såg det som en valmöjlighet. Sedan berättade hon att hennes kille, härmade mig med mitt val /.../ men jag valde det först, så det är lite roligt. 5.3 Att bryta könsnormer och vilja vara annorlunda Att vilja vara annorlunda och speciell uppgav tjejerna som en anledning till att de sökte Fordons- och transportprogrammet. De berättar hur de genom att välja programmet uppfattade sig själva annorlunda från övriga tjejer. På frågan om varför hon sökte till programmet svarade Informant 6 att en anledning var mansdominansen och att man som tjej då kan visa vad man går för: Ja, en grej är ju därför att det är så mansdominerat och det är kul att komma in och vara tjej och visa vad man går för. Vissa killar är ju så att tjejer inte kan köra lastbil för tjejer har inte muskler till det. Det är liksom en mansdominerad arbetsplats. 29
De tjejer som intervjuades berättade att det är något positivt snarare än en begränsning att det är många killar på programmet. De uppskattar det mansdominerade och att som tjej bli en minoritet och därmed lite speciell. Informant 3 beskrev det som att det är fräckt och häftigt att hon har valt en utbildning som inte är så vanlig för tjejer att välja. Av intervjuerna framkom det även att tjejerna upplever det som att de får en positiv reaktion av andra när de berättar att de går Fordons - och transportprogrammet. Att det är många killar på utbildningen såg tjejerna inte som något negativt. De tjejer som intervjuades uppgav att det var skönt att det var få tjejer på utbildningen och Informant 4 angav även det som en anledning att hon sökte till programmet. De berättade hur det blir mindre intriger och lättare att lösa konflikter när det är färre tjejer och fler killar på programmet. De beskrev det även som att det är lättare att vara kompis med killar jämfört med tjejer. Tjejerna beskrev även att pressen och kraven när det gäller vilka kläder man har och hur man ser ut minskar då killarna inte i lika stor utsträckning bryr sig om sådant. Informant 4 berättade hur hon bytte gymnasieprogram från det Estetiska programmet med inriktning musik till Fordons- och transportprogrammet då hon inte tyckte att hon passade in. Hon berättade att tjejer på det Estetiska programmet hade fina kläder, smink och håruppsättningar och beskrev det som det är inte jag. Hon trivdes bättre på Fordons- och transportprogrammet där hon utan krav kunde vara sig själv. De tjejer som intervjuades beskrev sig som pojkflickor och att de inte ser sig själva som typiska tjejer. Att de inte var typiska tjejer tror de kan ha underlättat när de gjorde ett otraditionellt gymnasieval. Det var då ingen som blev förvånad när de ville söka till programmet, de ansågs inte som alla andra tjejer ändå. När de sökte till programmet resonerade tjejerna om att bryta traditionella könsmönster och att välja ett könsstämplat program. Exempelvis funderade de på hur killarna skulle behandla dem för att de var tjejer. I intervjuerna ställdes frågan om tjejerna upplevt några fördomar eller negativa attityder för att de valde ett könsstämplat gymnasieprogram. De uppgav att det inte varit några större problem men att de ibland fått höra av killarna i klassen att de inte borde köra lastbil för de är tjejer. Informant 1 berättade att hon fått höra att det var homosexuellt att gå programmet om man är tjej. I en intervju framkom det inledningsvis att det inte verkar vara någon skillnad på hur man blir behandlad efter kön på programmet men efter lite eftertanke visar det sig att en lärare hade sagt att tjejer skulle köra personbil istället för lastbil vid de praktiska övningarna. Informant 7 berättade det som att både den manliga läraren och killarna i 30