Vad händer när vattnet tar slut?

Relevanta dokument
Kan vi undvika allvarlig vattenbrist med hjälp av föreskrifter?

Kan vi förebygga vattenbrist?

Regional vattenförsörjningsplan Gotland. Frida Eklund, Länsstyrelsen Gotlands län

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång

Varför renar vi vattnet?

Egenkontroll för vattenverksamheter

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Vattenskydd syfte och vårt regelverk

Enligt sändlista Handläggare

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Innan du börjar. Om underlag för beräkning saknas, ber vi dig att uppskatta utifrån din kännedom om vattenvolymerna.

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken. Verena Danielsson och Magdalena Lindberg Eklund

Vattenanvändningsstatistik 2000

Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter

Bättre vattenkvalitet med hjälp av geografiskt avgränsad tillsyn Sofie Palmquist Länsstyrelsen Östergötland

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft. Katrin H Sjöberg

Varför behövs uttagsrestriktioner?

Bergmaterialrådet 12 mars, Björn Holgersson och Kajsa Bovin SGU Enheten för Grundvatten. Vattenverksamhet?

9. Grundvatten av god kvalitet

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Frågor och svar om bevattningsförbud och uttag av bevattningsvatten ur vattendrag och sjöar

Idé till disposition

Vattenanvändningen i Sverige 2015

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Frågor om vattenbrist 9 juni 2017

Vattenverksamhet

Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Anmälan Skickas till Anmäla hur långt i förväg? Lag, förordning, föreskrift eller annat dokument

Finns det vatten så det räcker?

Vattenverksamhetsutredningen En ändamålsenlig reglering, eller..? Ulf Wickström, LRF Hydrotekniska sällskapets årsmöte, Uppsala 3 februari 2015

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten

MIKE SHE för Kristianstadslätten

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Täckdikning och juridik. Nässjö Tilla Larsson

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Yttrande angående remiss om kategorisering av verksamheter och åtgärder utifrån krav på miljökonsekvensbeskrivning

Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt

Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån

Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när. förändras?

Växtskyddsrådet Stockholm den 4/ Susanna Hogdin, enheten för Miljöprövning och miljötillsyn

Tid: 5 maj 2011 kl 09:00 13:00 Lokal: Absoluts huvudkontor, Köpmannagatan 29, Åhus

Informationsträff om vattenfrågor

Hjälp i vattenarbetet. Vattenskydd Vattendomar

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Projekt kring bedömning av påverkansområden från schakter och dagbrott

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Projekt kring bedömning av påverkansområden från schakter och dagbrott

Historiskt låga grundvatten hur övervakar vi? Anna-Karin Weichelt (Lst Jönköping), Frida Eklund (Lst Gotland)

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Förord. Patrik Åhnberg. Ordförande Samverkan Stockholmsregionen - 1 -

Gränssnittet mellan vattenverksamhet enligt 11 kap. MB och förrättningslagarna. Eije Sjödin

ZA5779. Flash Eurobarometer 344 (Attitudes of Europeans towards Water related Issues) Country Questionnaire Sweden

Kommittédirektiv. Styrmedel för bättre vattenkvalitet. Dir. 2008:157. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008

Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2010

Regler för bevattning. 11 kap miljöbalken

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning med redovisning på vattendistrikt

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite

Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

VÅTMARKSSATSNINGEN ATT TÄNKA PÅ - MILJÖBALKSPRÖVNINGAR MM

JJIL Stockholms läns landsting

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

Juridiska aspekter vid åtgärder i vatten

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Riksintressesystemet. Otto Ryding

Vindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT

Välkommen till samrådsmöte!

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Vatten i Världen. -och kopplingen till svensk konsumtion. Anders Berntell Stockholm International Water Institute, SIWI

Vad händer på HaV inom området vattenskydd?

Vattenstämman Vattenskydd och vattentäkter Utveckling av riskbedömningsmetod

Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 MI0902

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

Water Profile för den svenska skogsindustrin

PM juridiska förutsättningar för vattenverksamhet vid Alvik Östra Stockholms stad Underlag till program Alvik Östra

Norra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla

Regional vattenförsörjning Kalmar län. Vattnets kretslopp. Liselotte Hagström samordnare dricksvatten

Grundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Yttrande över förordning av återanvändning av vatten förslag från EU kommissionen

Remisskonferens om Dricksvattenutredningen. Välkomna till SKL 24 augusti 2016

Transkript:

Vad händer när vattnet tar slut? Seminarium på SIWI 1 mars 2018 Susanna Hogdin, Enheten för tillsynsvägledning och miljöbalksprövning

Vattenanvändningen i Sverige I Sverige tar vi ut drygt 1 procent av den totala förnyelsebara sötvattentillgången för användning i samhället Vattenexploateringsindex (WEI), procent Källa: SCB, Vattenanvändningen i Sverige 2018-03-02 2

Användningen av vatten i samhället Hushållen Enskild (ca 12 % främst grundvatten) Kommunal (88 %) Jordbruket Vatten till djur (36 %) Bevattning av gröda (64 %) Industri Processvatten (ca 30 %) Sanitärt vatten (< 1 %) Kylvatten Övrigt (varuhandel, bygg, hotell och restaurang offentlig förvaltning etc) Viktigt att beakta naturens behov av vatten för att upprätthålla vattenanknutna ekosystem Källa: SCB, Vattenanvändningen i Sverige 2018-03-02 3

Vattenrätten 11 kap MB + lite andra lagar och bestämmelser o Vattenbortledning är en form av vattenverksamhet utgångspunkten är att vattenverksamhet är tillståndspliktig men undantag finns o Generella undantag för vattentäkt inkluderar vattentäkter för en- och tvåfamiljsfastighet och jordbruksfastighet (11:11 MB) syftet och användningen är av stor betydelse inte storleksordningen på uttaget o Undantag om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas av verksamhetens inverkan på vattenförhållandena (11:12 MB) används filtigt och ofta görs bedömningen av VU, exempelvis saknar ca 30 % av alla kommunala vattenuttag för dricksvattenförsörjning tillstånd o Anmälningsplikt för mindre vattenuttag från ytvatten även varaktiga sådana. Sammantaget resulterar de många undantagen från tillståndsplikten i stora kunskapsluckor på vattenresursnivå avseende plats, omfattning och tidpunkt för uttag omöjligt att räkna på vattenbalanser och gör det svårt att bedriva tillsyn o Dessutom finns några särskilda bestämmelser för vattenverksamhet 11 kap 6 & 7, (fördelarna ska överstiga nackdelarna ur samhällsekonomiskt avseende, verksamheten får inte försvåra för andra som vill nyttja samma resurs) Dessa brukar bl.a. konkretiseras genom vattenhushållningsbestämmelser som ställer krav på flöden, nivåer osv för att hänsyn ska tas till andra intressenter 2018-03-02 4

Vattenbrist ett komplext begrepp Vattenbrist = obalans mellan tillgång och efterfrågan Beror inte bara på väderbetingelser utan även på tekniska förutsättningar, samhällets organisation och befolkningens förväntningar och beteendemönster Balansen förändras över tid Efterfrågan kan öka t.ex. genom befolkningsökning eller strukturförändringar och/eller tillväxt inom olika industriella sektorer Tillgången kan också förändras t.ex. genom klimatförändringar I vissa områden kan det vara svårt att öka tillgängligheten till nya vattenresurser exempelvis öar som Öland och Gotland 2018-03-02 5 Källa SGU

HaVs uppdrag och slutsatser Kan föreskrifter användas för att under allvarliga och akuta förhållanden begränsa uttag av vatten för att på så sätt motverka att allvarlig vattenbrist uppstår? Föreskrifterna måste kunna aktiveras när det fortfarande finns någon nytta med att spara på vattnet svårt att identifiera den tidpunkten Ofta är uttagens betydelse jämfört med naturliga påverkansfaktorer (nederbörd, avdunstning) små - därför viktigt att säkerställa tillgång till vatten även under nederbördsfattiga perioder exempel Vättern Kunskapsluckorna är relativt stora kring uttagen svårt med uppföljning kring eventuella begränsningsregler (om de utformas solidariskt mellan användare) Begränsningsregler riskerar att slå hårt mot vattenanvändarna viktigt att veta vad konsekvenserna blir av sådana beslut Sverige har goda förutsättningar att arbeta proaktivt med att öka tillgänglighet till vatten och med att minska förbrukningen inom vissa sektorer men det ska inte göras i akuta skeden MEN vi har små incitament att spara på vattnet i Sverige eftersom tillgången generellt är god och vattnet är billigt 2018-03-02 6

Mer att läsa 2018-03-02 7