Delårsrapport

www.avesta.se Delårsrapport 2014-08-31

EKONOMISK ÖVERSIKT (mkr) 2014 2013 Delårsrapport 1/1-31/8 Prognos Helår Delårsrapport 1/1-31/8 Bokslut Resultat 30 23 18 29 Verksamheternas nettokostnader -704-1 080-685 -1 049 Skatter och statsbidrag 732 1 100 711 1 065 Finansnetto -2-2 -9-8 Extraordinära intäkter 0 0 21 Nettokostnaderna inkl. finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag 96 98 97 96,5 Nämndernas totala budgetavvikelse 8 4,5 4 11,5 Tillgångar 1 608 1 555 1 631 Likvida medel 70 3 81 Eget kapital 305 263 275 Skulder inklusive avsättningar 1 151 1 291 1 205 Långfristiga lån koncernen 900 993 993 Varav långfristiga lån kommunen 9 85 85 Pensionsskuld 791 795 798 Soliditet inkl. internbank % 19 17 17 Soliditet exkl. internbank % 41 40 37 Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar, % 159 180 96 130 Nettoinvesteringar 25 45 14 38 Kassalikviditet % -65-55 -77 Antal invånare 21 870 21 570 21 582 Antal årsarbetare 1 619 1 610 1 655 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vision... 3 Förvaltningsberättelse... 4 Inledning... 4 Omvärldsanalys... 4 Samhällsekonomisk utveckling... 4 Regional samverkan... 5 Näringsliv... 5 Arbetsmarknad... 6 Besöksnäring... 6 Avesta 2020... 7 Befolkning... 7 Boende... 8 God ekonomisk hushållning... 8 Sammanfattning och bedömning för Avesta kommun... 8 Sammanställd redovisning - Koncernen... 9 Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret 2014... 11 Finansiell analys... 15 Räkenskaper... 22 Redovisningsprinciper... 32 Personalredovisning... 37 Verksamhetsberättelse... 39 Kommunfullmäktige... 39 Kommunstyrelsen... 41 Omsorgsstyrelsen... 45 Bildningsstyrelsen... 49 Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd... 53 Gamla Byn AB... 56 Avesta Industristad AB... 57 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund... 57 Avesta VA och avfall AB... 58 Redovisningsmodellen... 60 Begreppsförklaringar... 61 2

VISION Vision för Avesta Kommun 2015. Livet i Avesta kännetecknas av att vara en tillväxtort och ett kraftfullt närregion centrum där länsgränser inte är styrande. Regionaltrafik med tåg, kompletterad med buss och anrops styrd trafik, tillgodoser behovet av resande både inom-, till och från kommunen. I Avesta finns ett resecentrum med goda förbindelser till lokaltrafiken. Centrum har utvecklats till ett betydande handelsområde och utgör tillsammans med Koppardalen/Visentparken ett besöksmål för såväl shopping som turism. Ett rikt och varierat fritids- och kulturutbud är tillgängligt för alla. Samverkan mellan kommunen och föreningar gör att lokala kulturyttringar utvecklas och ger förutsättningar för ett stort lokalt engagemang. Avestas kulturarv (i Koppardalen) har tagits tillvara som en resurs i lärande och utbildning och som en attraktiv besöksmiljö i internationell framgångsrik turism. Kommunal service som skola och hemtjänst finns i alla kommundelar. Förskolorna har en personaltäthet som gör att alla barn blir synliga och känner trygghet i tillvaron. Varje skola har en hälsoprofil, all utbildning är inkluderande, väl anpassad och modern där kreativa elever och forskning bidrar till utveckling av kommunen. Vi har en kvalitetssäkrad gymnasieskola där det lokala näringslivet samverkar i de flesta utbildningar. Det livslånga lärandet är den bärande principen både inom skolan och ute på arbetsplatserna. Avesta kommun är känt för sitt arbete med barn och ungdomar i Avestamodellen, där kommunövergripande samverkan och förebyggande åtgärder mellan skola, socialtjänst och fritid, lett till att barnens och ungdomarnas behov prioriteras i all verksamhet. Avestas barn och ungdomar lever ett sunt och drogfritt liv. I Avesta kommun är det lätt att leva i hela och rena, snygga och trygga bostadsmiljöer. Avesta kommun har regionens friskaste befolkning. Det finns ett anpassat bostadsbestånd för människor i alla åldrar och för alla behov. Livssituationen för de äldre präglas av respekt och omtanke och brukarinflytandet är starkt i all kommunal verksamhet. Anhörigvårdare har idag ett starkt stöd av kommunen som även är en aktiv part i verksamheter som bidrar till äldres fritids- och kulturutbud samt behov av gemenskap. Kommunens samverkan med det lokala näringslivet har utvecklat hela bygden och arbetsmarknaden är väl differentierad. Det aktiva företagandet skapar nya arbetstillfällen och ger bra förutsättningar för hela kommunen att utvecklas. Kommunövergripande samverkan har gjort att det finns en väl utvecklad övergångsarbetsmarknad med meningsfulla arbetsuppgifter för både kvinnor och män, i deras väg mot egen försörjning och självständighet. Avesta Kommun är internationellt känt för sina profilområden Koppardalen, Outdoor och Sport. Arbetet i Avesta Kommun kännetecknas idag av ekologisk, social och ekonomisk uthållighet. Kommunen som blev Fairtrade City certifierad för några år sedan, upplevs nu som en välkomnande och vacker kommun med rika rekreationsmöjligheter och goda livsbetingelser. Kraven på hållbar utveckling genomsyrar allt tänkande och alla beslut. Avesta bidrar till att de nationella miljömålen uppnås. 3

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning Enligt kommunala redovisningslagen ska kommunerna, förutom årsredovisningen, upprätta minst en delårsrapport under löpande verksamhetsår. Kommunfullmäktige i Avesta har i Mål och Budget beslutat att en delårsrapport för perioden januari till och med augusti ska upprättas. I delårsrapporten redovisas den ekonomiska utvecklingen per perioden tillsammans med en bedömd måluppfyllelse och årsprognos för att ge underlag att styra mot kommunens uppställda mål. Syftet är också att så snart som möjligt fokusera på ett beräknat årsresultat, vilket skapar möjlighet att vidta åtgärder för att uppnå balanskravet. Delårsrapporten ger även aktuellare underlag för kommande års budget. Delårsrapporten omfattar perioden januari augusti 2014 med en helårsprognos för 2014 för kommunen och med en separat verksamhetsredovisning för nämnderna. Upprättandet av delårsrapporten har följt god redovisningssed. Rapporten omfattar även en sammanställd redovisning över kommunen och de verksam-heter/företag som kommunen har ett väsentligt bestämmande inflytande över. Med väsentligt inflytande avses en ägarandel över 20 procent. Uppställning av resultat- och balansräkning, driftredovisning och kassaflödesrapport överensstämmer med årsredovisningen. Därutöver ingår investeringsredovisning för kommunen per nämnd med relevanta noter. Graden av specificering är dock något lägre än i årsredovisningen och kassaflödesanalysen upprättas inte för den sammanställda redovisningen. Vid upprättandet av delårsrapporten används i största möjligaste mån samma redovisningsprinciper som i årsredovisningen och eventuella avvikelser redovisas. Omvärldsanalys Samhällsekonomisk utveckling Tillväxten i omvärlden bedöms i år bli starkare än 2012 och 2013. Framförallt ser läget i euroområdet bättre ut. Utifrån detta scenario bedöms det troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft. Svensk ekonomi har hittills i år utvecklats svagare än beräknat. Utvecklingen av skatteunderlaget är dock starkt trots en måttlig BNP-tillväxt. Kommande år bedöms utvecklingen bli ännu bättre med ökad sysselsättning och med fortsatt positiv utveckling av reala skatteunderlaget. Trots skatteunderlagets starka utveckling bedöms både kommuner och landsting svårt att få tillräckligt bra resultat de närmaste åren. Detta hänger ihop med det starka trycket från den demografiska utvecklingen och urholkning av de generella statsbidragen. Prognosen för kommunsektorn 2014 visar dessutom på ett stort investeringsbehov men att majoriteten av kommunerna bedöms vara i ekonomisk balans alternativt generera överskott 2014. Utbetalningarna av försörjningsstöd förväntas minska. I Avesta gäller fullmäktigebeslutet att upplösning av resultatutjämningsreserven kan ske när skatteutvecklingen är lägre än utvecklingen under de 10 senaste åren och vid negativt resultat upp till maximalt ett nollresultat. Tom 2013 uppgår fonden till 23,7 mkr. Enligt senaste prognosen kan upplösning utifrån skatteunderlagets utveckling varken ske i år eller under kommande planperiod. Låg inflation har inneburit låga räntor. I takt med att återhämtningen i svensk ekonomi fortgår och arbetslösheten sjunker kommer Riksbanken mest troligt att höja styrräntan. Den högre tillväxten 2015-2016 väntas leda till att sysselsättningen fortsätter att öka och 4

att arbetslösheten gradvis minskar. Bedömningen kvarstår att jämviktskonjunktur uppnås under kommande planperiod med en arbetslöshet på 6-7 procent och en inflation på ca 2 procent. Men det råder fortfarande stor osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen. Något beslut av AFA Försäkringar AB har ännu inte fattats om återbetalning av tidigare inbetalda AFA premier för 2004. Regional samverkan Förutom kommunal/offentlig samverkan med närliggande kommuner, främst med Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg, samverkar Avesta kommun också på olika nivåer och med olika aktörer för ökad utveckling vad gäller näringsliv och arbetsmarknad. Exempel på sådana samverkansformer är Industriellt utvecklingscentrum i Dalarna AB (IUC), Triple Steelix samt Intresseföreningen Bergslaget. Utifrån varselsituationen hos bland annat Outokumpu och Stora Enso har initiativ tagits till fördjupad samverkan med andra industrikommuner i regionen med likartade strukturproblem. Näringsliv Infrastruktur I Dalarnas Länstransportplan finns ett stort investeringsprojekt i Avesta kommun, "Förbifart Fors. Vägsträckning har fastställts och Trafikverket arbetar vidare med planarbetet. Ekonomiskt är projektet inplanerat med start 2015 men en byggstart är ännu ytterst oklar då överklagningar har gjorts gällande arbetsplanen till regeringen och något besked av regeringen i överklagningsärendet finns inte. På järnvägssidan har Trafikverket genomfört en förstudie gällande Godsstråket genom Bergslagen och en fördjupad förstudie har genomförts för Avesta Krylbo bangård. Förstudien visade på stora fördelar, både för Godsstråket genom Bergslagen och Dalabanan, om stora investeringar görs på Avesta Krylbo bangård samt spår direkt söderut från bangården. I nationella planen för transportsystemet föreslås att ca 519 mkr satsat på detta objekt. Politisk behandling sker nu på nationell nivå. Handeln Under våren har en ny ekonomisk förening som ska verka för utveckling av Avesta bildats Avesta StadsUtveckling (ASU). Föreningens medlemmar är i dagsläget främst centrumhandlare och fastighetsägare i centrum samt Avesta kommun och Gamla Byn AB. Målsättningen för föreningen i det korta perspektivet är att öka antalet medlemmar så att ASU kan bli en kraftfull part i utvecklingen av Avesta. Handeln i Avesta kommun omsatte 2013, enligt HUI, totalt 1,335 mdkr, fördelat på dagligvaror 778 mkr och sällanköpsvaror 557 mkr. Totalt ökade handeln i Avesta med 35 mkr mellan åren 2012 och 2013. Försäljningen av dagligvaror i Avesta kommun låg 2013 på index 112. Omsättningen har legat stabilt de senaste åren efter att ökat ganska markant runt 2011, sannolikt tack vara flera om- och nyetableringar Index för sällanköpsvaror låg på 87. En ökning med 3 enheter från föregående år. Totalt handelsindex avseende år 2013 låg på 100. Avesta handelsomsättning har varit ganska stabil under 2000-talet. För sällanköp har trenden varit en svag ökning över tiden. Dagligvaror har varit mer stabilt över tiden med vissa förändringar från år till år men med en ökning mellan 2010 och 2011. Näringsliv Under första halvåret 2014 har det skett både positiva och negativa förändringar hos Avestas två större företag Outokumpu respektive Stora Enso Fors. Stora Enso Fors har verkställt företagets tidigare rationaliseringsbeslut vilket innebär att över 100 tjänster tagits bort på olika sätt. 5

Outokumpu har trots en tuff ekonomisk situation förberett sig på olika sätt för en ökad produktion i höst genom skiftuppgång, nyanställningar på närmare 50 personer samt anpassning av produktionen. Stort intresse har visats för etableringar i det utökade Källhagens industriområde vilket även inneburit ökat tryck på behovet av ny utfart på riksväg 68. Dalahästområdet är, i och med nu pågående byggnation av ny Willys och Rustabutik, fullbelagt utifrån gällande detaljplan. Detta har inneburit ett ökat intresse för andra områden utefter riksväg 70. Arbetsmarknad Antal arbetslösa i Avesta 18-64 år 18-24 år 2011 juli 741 170 2012 juli 713 201 2013 juli 847 226 2014 juli 877 192 Arbetslöshet andel % 18-64 år 18-24 år 2013 juli Avesta 6,5 12,3 Dalarna 5,4 8,5 Sverige 6,6 9,9 2014 juli Avesta 6,8 11,0 Dalarna 4,9 7,7 Sverige 6,1 10,1 Den totala arbetslösheten i Avesta har förändrats i en negativ riktning under året och uppgår till 877 personer, varav 192 är ungdomar mellan 18-24 år. För ungdomarna har dock en förbättring skett med 34 personer. Per 31 juli 2014 ligger den totala arbetslösheten, inklusive personer i åtgärder, i Avesta högre än både riket och Dalarna. Vad gäller ungdomar mellan 18-24 år ligger arbetslösheten mycket högre än Dalarna men i paritet med riket. För att motverka den höga ungdomsarbetslösheten har Tillväxt Avesta tillsammans med SIVA deltagit i länsprojektet Unga till arbete som initierats och leds av Region Dalarna. Projektet avslutas i december 2014. Ett motsvarande projekt På väg till jobbet för personer mellan 25 och 64 år på Omsorgsförvaltningen har avslutats under 2014. Besöksnäring Bergslagssatsningen Kultur och Turism, 2006 2016 fortsätter med att en ny projektansökan om EU-medel lämnas in för perioden 2014-2016. Under våren har fokus för Verket/Avesta Art varit på temat Konstrum Bergslagen, ett samarbete mellan Smedjebacken/Meken, Grängesberg/ Maskinhuset och Avesta/Verket. Inom samarbetet lyfter olika aktiviteter och arrangemang upp besöksmålen med Avesta Art i Verket som dragare. Bergslagssatsningen har breddning av Bergslagens näringsliv via turismdriven tillväxt som yttersta mål. Avesta kommun har fortsatt turismsamarbete med Hedemora i Södra Dalarna Turism. En ansökan om projektpengar från Region Dalarna gjordes under 2012 och projektet kommer att avslutas i oktober 2014. Projektets aktiviteter och kontakter med besöksnäringens entreprenörer har innehållit marknadsföring, omvärldsbevakning, intressanta föreläsningar, mässmedverkan m med mera. Samtidigt som projektet går mot sitt slut så har frågan lyfts på dalanivå om Dalarnas turismorganisationer och bolag skulle kunna ha en ökad samverkan. Södra Dalarna Turism kommer i väntan på resultatet av denna utredning att samverka med Visit Södra Dalarna AB (Ludvika, Smedjebacken, Gagnef, Säter, Falun, Borlänge) genom att lyfta över vårt produktutbud till deras hemsida och samverka i marknadsföring. Visentparken har medverkat i ett utplaceringsprojekt tillsammans med Rewilding Europe, där Avesta Visentpark skickat sex visenter till Rumänien för utplacering i frihet. Projektet har uppmärksammats av både svensk- och internationell media. 6

Avesta 2020 Länsstyrelse, Region Dalarna och andra regionala aktörer arbetat fram ett omfattande projekt, Avesta 2020, med sikte på att vända trenden och uppnå 25 000 invånare år 2020. Projektet Avesta 2020 har 26 delprojekt och sex fokusområden: Koppardalen som tillväxtmotor, Utvecklad nyföretagarservice, Utveckla kvinnors företagande, Utökade marknadsförings- och näringslivsresurser, Attraktiv studie- och arbetspendling och Medflyttarstöd. Bland delprojekten återfinns även utredningar beträffande attraktivt boende, samt delprojekt från satsningen Förenkla helt Enkelt, som syftar till att ytterligare förbättra service och bemötande mot det lokala näringslivet. Region Dalarna är medfinansiär i de delprojekt som har direkt näringslivskoppling, och den delen av projekt Avesta 2020 löper mellan 2013-01-01 2015-12-31. Grovplåten i Koppardalen förbereds som ett nav för Avesta 2020. Befolkning Födelsenettnetto Flytt- År Invånare Förändring Dalarna Sverige Utlandet 2001 22 330-45 -131 87 8 45 34 2002 22 296-34 -158 129 12 47 70 2003 22 249-47 -146 101 4 26 71 2004 22 102-147 -129-17 8-51 26 2005 21 954-148 -102-44 -30-75 61 2006 21 963 9-117 128 28-61 161 2007 21 886-77 -82 9-21 -81 111 2008 21 937 51-59 110-56 17 149 2009 21 762-175 -99-75 -11-159 95 2010 juni 21 736-24 -40 16 9-59 116 2010 21 583-179 -79-98 1-211 112 2011 juni 21 543-40 -50 10 15-38 32 2011 21 486-97 -92-5 -10-79 84 2012 juni 21 488 2-44 46 30-49 65 2012 21 467-19 -110 89 9-75 155 2013 juni 21 570 103-43 145-14 33 126 2013 21 582 115-69 184-6 -87 277 2014 juni 21 870 288-12 300 23 84 193 Snitt -26-87 62 0-43 108 Under första halvåret 2014 ökade Avestas befolkning med 288 personer. Befolkningsökningen 2013 samma period uppgick till 103 personer. Den 30 juni 2014 bodde 21 870 personer i Avesta kommun. Den sista juni 2014 bodde i Avesta kommun 21 870 personer. Ökningen med 288 personer är glädjande och en så stor befolkningsökning har inte skett sedan i början av 1990- talet. Flyttnettot är positivt med 300 personer, mycket beroende på det stora positiva inflyttningen från utlandet med 277 personer. För ovanlighetens skull är också flyttnettot positivt mot övriga Sverige med 84 personer samt också mot övriga Dalarna med 23 personer. Samtliga ålderskategorier ökar i kommunen upp till 65 års ålder. Därefter sker minskningar beroende på mestadels dödsfall upp till över 95 år. Födelsenettot är negativt, minus 14 personer, men glädjande nog är födelsenettot positivt andra kvartalet 2014 med fem personer. Detta med positivt födelsenetto har inte skett i Avesta sedan i början av 1990-talet. Antalet barn som föddes under första halvåret var 101 medan antalet döda var 113. I samtliga fyra församlingar har befolkningen ökat. I centrala Avesta med 112 personer, i Folkärna med 87, i By med 48 personer och i Grytnäs med 41 personer. Folkhälsoarbete En god folkhälsa innebär att människor mår bra där de lever, arbetar och bor samt att hälsan är jämlikt fördelad i samhället. För att kunna arbeta för en god hälsa för befolkningen behöver vi veta hur den ser ut. Under 2013 genomförde Avesta kommun LUPP-lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Resultatet från denna undersökning finns nu på www.avesta.se/folkhälsa/lupp Nya folkhälsodata finns nu tillgängligt och där kan vi se att Avesta ligger högre än både riket och länet, vad gäller ohälsotal. Antal ohälsodagar per person och år 2013; Män Kvinnor Riket 23 34 Länet 26 38 Avesta 30 41 7

Källa: Försäkringskassan, taget ur folkhälsodata från Folkhälsomyndigheten Aktuellt för folkhälsoarbetet i Avesta är implementering av sju landmärken att främja hälsa och hållbar utveckling. Ett verktyg för styrning, uppföljning och utveckling av folkhälsoarbetet. Att tydliggöra och synliggöra det befintliga arbetet, goda exempel men också våra utmaningar för folkhälsan. Ett verktyg för att genom samordning främja samverkan kring de komplexa frågorna kring folkhälsa och hållbarhet. Boende Planer har tagits fram för att utöka utbyggnaden av flerfamiljshus i centrala Avesta i kvarteret Örnen och vid Bruksklubben. Planen för Bruksklubben avvaktar antagande utifrån nya bullerregler, där man i början av januari nästa år troligen kommer att öppna upp för mer generösa regler vad gäller buller och bostäder. Planerna ger möjlighet till ett femtiotal nya lägenheter varav Gamla Byn AB kommer att stå för samtliga. I Örnen har ett 25 tal lägenheter uppförts under 2013. Ett tematiskt tillägg till översiktsplanen kring LIS-områden, som kan möjliggöra byggnation i strandnära lägen har antagits av kommunfullmäktige i april 2014. En detaljplan har också tagits fram som möjliggör bostadsbebyggelse i Månsbobacken. En detaljplan som också möjliggör bostadsbebyggelse kombinerat med handel finns framtagen i Karlbo. Dessutom har fyra detaljplaner i Skogsbo och Prästjorden tagits fram som möjliggör byggnation av bostäder på tidigare parkmark som gjorts om till bostadsändamål. Månsboområdet har öppnats för exploatering. Området blev klart hösten 2010. Fyra hus har färdigställts under 2011 och 2012 och ytterligare två är under byggnation 2014. Under 2014 har två villor färdigställts i kommunen. God ekonomisk hushållning Från och med år 2000 ställs enligt kommunallagen krav på balans i kommunens ekonomi. Förvaltningsberättelsen innehåller en utvärdering och en samlad bild över hur fullmäktiges mål och riktlinjer för ekonomi, personal och verksamhet har uppnåtts enligt kommunal-lagens krav. Verksamhetsperspektivet enligt god ekonomisk hushållning tar sikte på förmågan att bedriva verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt i enlighet med fullmäktiges intentioner. Under hösten 2014 ska kommunen genomföra arbetet med Sveriges kommuner och landsting, SKL:s, Kommunkompassen som har till syfte att arbeta fram en förbättrad styrprocess. Arbetet kommer att fortsätta under 2015. Sammanfattning och bedömning för Avesta kommun För Avesta kommun innebär god ekonomisk hushållning att den kommunala servicen ska infria kommuninvånarnas behov och förväntningar på ett kostnadseffektivt sätt. Balanskravet har alltsedan 2009 efterlevts i Avesta kommun. En tumregel för god ekonomisk hushållning när det gäller årets resultat enligt SKL är att resultatet ska uppgå till mellan en och två procent. Ett resultat på två procents är det långsiktiga resultatmålet i Avesta kommun. Under perioden 2009-2013 har tvåprocentsmålet enligt god ekonomisk hushållning uppnåtts med undantag för 2012 när resultatet uppgick till en procent. Orsaken var kravet på avsättning för återställande av deponin i Karlslund. Resultatet per augusti uppgick till 30,5 mkr att jämföras med samma period föregående år på 15,7 mkr. Resultatet har uppkommit genom dels positiva budgetavvikelser från 8

verksamheterna med 7,4 mkr och att skatteoch statsbidragsprognosen är bättre än vid budgettillfället. Det sistnämnda förklaras av att konjunkturen stadigt förbättrats efter finanskrisen och att antal arbetade timmar i Sverige stadigt ökat. Även årsprognosen för 2014 är ett positivt resultat på 22,7 mkr jämfört budgeterat årsresultat på 1,8 mkr. Standardkostnaden för verksamheterna är den kostnaden som kommunen skulle ha haft om verksamheterna bedrivits på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Avvikelser som ligger inom +/-10 procent är rimligt med hänsyn tagen till slumpmässiga variationer. Ett positivt värde innebär att kommunen har högre kostnader än den strukturårsjusterade standardkostnaden för Sveriges kommuner och ett negativt värde betyder lägre kostnader. För Avesta kommun har standardkostnaderna för verksamheterna under 2009 till 2013 uppgått till följande i procent; 2013 2012 2011 2010 2009 Barnomsorg 5,5 8,6 8,5 12,5 8,2 Grundskola 7,7 12,4 12,0 19,2 21,2 Gymnasieskola 17,9 9,1 13,9 2,0 1,2 Äldreomsorg -10,2-13,5-9,9-8,7-10,1 Individ- och familjeomsorg -4,1 6,8 4,8 7,1 3,4 Gymnasieskolan tillsammans med äldreomsorgen har ökat sina kostnader jämfört föregående år. Både äldreomsorgen och individ och familjeomsorgen har lägre kostnader jämfört standardkostnaden i jämförbara kommuner. I sparåtgärderna som togs fram i samband med finanskrisens början 2008/2009 låg en stor del av besparingen och effektiviseringen på restriktiva inköp och köptrohet mot ramavtal. Vinsten ligger i upphandling i konkurrens och ramavtal som underlättar för verksamheterna att avropa varor och tjänster. Statistiken över köpmönster för Avesta kommun som årligen följs upp visar följande; Tkr 2014 aug 2013 aug Ej avtal Sv.lev 42 236 32 897 Rabattavtal (uppsagda 2014) 1 279 826 Delvis avtal vissa produkter 4 246 3 552 Avtalslev AK tecknat av upphandling 80 756 7 490 Avtalslev AK tecknat av verksamhet 30 787 4 770 Kommungemensamma avtal 10 109 9 575 Kommentusavtal 6 721 8 007 Summa 176 134 67 117 Inför 2014 har statistiken utökats med data som inte tidigare varit med i rapporteringen vilket gjort att volymerna har ökat. Ändringen har gjorts för att få en bättre uppföljning av vad som köps till kommunen. Detta innebär en större möjlighet till att utnyttja de avtal som tecknats samt förbättra informationen inför upphandlingarna som genomförs. Det finns ett antal områden som behöver studeras närmare för att öka siffrornas tillförlitlighet som exempelvis de avtal och direktupphandlingar som görs ute i förvaltningarna. Avestas upphandlingsråd som består av representanter från de olika verksamheterna kommer att vara en del i arbetet med att analysera data och hitta förbättringsområden för avtalstrohet som idag är ca 76 procent. Från och med 2015 lämnar Hedemora samarbetet. Sammanställd redovisning - Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår bolag där kommunens ägarandel överstiger 20 procent, Gamla Byn AB (100 %) med dess helägda dotterbolag Avesta Industristad AB, Avesta VA och Avfall AB (100 %) och Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (49,2 %). Den sammanställda redovisningen skapar en helhet av enheternas resultat- och balansräkningar. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering, vilket innebär att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balans- 9

räkningar tas in i den sammanställda redovisningen. I delårsrapporten görs en enklare konsolidering i vilken endast aktiekapital och delarna i internbanken elimineras. Den sammanställda redovisningen uppvisar ett positivt resultat på 48,6 mkr (25,5 mkr) vilket är en förbättring från samma period föregående år med 23 mkr. Prognostiserade årsresultat för Avesta kommun 22,7mkr, Gamla Byn AB uppgår till 7,5 mkr, för Avesta Industristad AB till 2 mkr, Avesta VA och Avfall AB till 0 och för Räddningstjänstförbundet till -0,2 mkr, vilket totalt innebär en prognos med +32,2 mkr. 10

Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret 2014 Från och med 2005 finns ett lagligt krav på kommunerna att kommunfullmäktige, förutom finansiella mål, även ska fastställa verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Respektive styrelse ansvarar för att i sin verksamhet bryta ned fullmäktiges mål till konkreta, mätbara och uppföljningsbara mål. Både fullmäktiges finansiella och verksamhetsmässiga mål ska under året löpande följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Hållbar utveckling/klimatneutralt Avesta kommun ska vara en klimatneutral organisation. Transport och energilösningar inom kommunen ska vara hållbara och energieffektiva. Vi ska skapa förutsättningar till en långsiktig och hållbar utveckling, vilket innebär att kommunen tar ytterligare steg i Fairtrade arbetet. År 2020 lever vi i en kommun som är solidarisk med människor i hela världen. Vi äter ekologisk och närproducerad mat och är medvetna om vår påverkan på miljön. *Mål att uppnå kommunens Energi- och klimatstrategi Målet delvis uppnått/inte avstämt Energi- och klimatstrategin omfattar 13 delmål som omfattar byggnationer, industri- och näringsliv, transporter, utvinning och produktion av energi, mat och konsumtion, kommunal samhällsplanering, kommunal verksamhetsstyrning. Strategin innebär i stora drag minskning av energianvändning med i snitt 1,5 procent per m2 och år, övergång till förnybar energi och utfasning av fossila bränslen tom 2015. Avesta kommun har uppnått målet att återcertifierats som Fairtrade City. Målet att minska energiförbrukningen är inte uppnått. Drivmedelsförbrukningen mellan första halvåret 2013 och första halvåret 2014 har ökat med 1,5 procent. Samtidigt har antalet fordon i fordonsflottan ökat med 15-20. Målet för energiförbrukningen i nybyggnationer och lokaler ska understiga byggreglerna enligt Boverket är uppnått. Energiförbrukningen i kommunala byggnader har minskat med 7,3 procent i fastigheter som tillhör teknisk service. Målet med översyn av vägbelysningen är att energiförbrukningen ska minska med 25 procent jämfört med föregående år förväntas uppnås. Omfattning av andel ekologisk mat och matsvinn avstäms årsvis. 11

Medborgarinflytande Medborgarna är grunden för Avesta kommuns utveckling. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. Avesta kommun präglas av VI-känsla där alla människors synpunkter är viktiga. * Mål att årligen förbättra Nöjd-inflytande-index för faktorerna påverkan och förtroende * Mål att invånarna i Avesta kommun ska ges möjlighet till aktivt inflytande genom medborgardialog Målen inte avstämda Medborgarenkäten kommer att genomföras under 2015. Under perioden januari tom juni lämnades 18 medborgarförslag, 4 färre än samma period föregående år vilket innebär att målet inte uppnåtts. Antal deltagare på Träffpunkt Avestabygd mäts årligen. Det bedöms svårt att öka deltagare från plats till plats på grund av orternas olika upptagningsområden. Bör bli en årssammanslagning som jämförs år från år. Samma sak gäller för enkätens nöjdhetsprocent. Miljö- och byggnämnden är just nu inne i tre stora program/planprocesser som kommer att innehålla omfattande medborgardialoger. Samråd i planeringsprocessen har skett i kommunen för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Ungdomsstaden Vi vill att ungdomarna ska kunna välja att stanna och leva i Avesta. Ungdomarna ska se Avesta som en kommun där de har möjligheter att utvecklas och där de kan bidra med sin kreativitet och sina lösningar. Vi behöver möta ungdomarna där de är för att skapa möjlighet för dem att vara delaktiga i samhällsbyggandet. Vi vill ge ungdomarna ett reellt inflytande genom ett ungdomspolitiskt program som vi kallar Ungdomsrepubliken. I Ungdomsrepubliken tar vi tillvara på ungdomarnas kunskap, intresse och engagemang för kultur, fritid, skola, arbetet mot droger och övriga framtidsfrågor. * Ungdomar i Avesta ska ha verklig tillgång till inflytande Målet inte avstämt Avstämning av om ungdomarnas nöjdindex och att ungdomarnas inflytande har ökat sker genom nästa LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) undersökning som genomförs 2016 med rapport 2017 och via nästa SCB medborgarundersökningen som genomförs 2015. * Andel som påbörjar och slutför gymnasiet ska öka Målet uppnått Målet att öka antal elever som är behöriga till nationellt program till minst 82 procent är uppnått genom att andelen vid terminens slut uppgick till 83,5 procent. Även målet att andel elever som slutför sina studier inom fyra år ska vara minst 80 procent är uppnått. Vid terminens slut uppgick andelen till 83 procent. 12

Folkhälsa/Trygghet Grunden för friska och trygga invånare är en levande demokrati. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. En attraktiv utomhusmiljö bidrar till välbefinnande och mindre förstörelse i offentliga miljöer. En väl fungerande kommunalservice som omsluter allt från barn till äldre är kännetecken för en välmående kommun. Idag är den goda hälsan inte jämt fördelad i samhället. Folkhälsoarbetet i Avesta handlar därför om att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Vi ska intensifiera arbetet med att skapa en trygg och säker kommun att leva, bo och verka i. * Trygghet - Alla invånare ska uppleva att det känns tryggt att leva, bo och verka i Avesta Målet inte avstämt Avstämning sker via Medborgarundersökningen som genomförs under kommande år. Den nationella mätningen av brott har ett års eftersläpning och avstäms vid årsskiftet. *Folkhälsa Avestas invånare ska ha en god folkhälsa. Utgångspunkten är tre av de elva nationella målområdena för folkhälsa; 1. Ekonomisk och social trygghet 2. Trygga och goda uppväxtvillkor 3. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping Målet inte avstämt Inom omsorgen sker mätning av risk för fall, trycksår, undernäring i Senior Alert enligt Socialstyrelsens rekommendation löpande och uppföljning av risker i äldrevården sker regelbundet. Bildningsförvaltningen mål är att öka andelen ungdomar som deltar i kommunens förebyggande verksamhet Barn-Unga- Alkohol-Droger (BUAD) aktiviteter och antalet ungdomar som deltar i BUAD:s aktiviteter har ökat. Kulturstaden En attraktiv kulturpolitik är basen för ett öppet, nyfiket, jämlikt och demokratiskt samhälle. Genom kulturen skapas kreativitet, god hälsa och social gemenskap. Vi ser kulturen som en tillväxtfaktor och vårt starka föreningsliv bidrar till medborgarnas engagemang som gör dem till stolta medborgare och goda ambassadörer för vår kommun. Utformningen av de offentliga miljöerna har bidragit till att besöksnäringen är betydelsefull och att vi kännetecknas av våra profilområden som utökats från Koppardalen, Outdoor och Sport med Kulturstaden. * Öka antalet besökare till våra kulturella besöksmål med 10 procent per år Målet inte uppnått/inte avstämt Antal besökare i Visentparken och Verket har stämts av per juli månad och då visat en svag uppgång under maj/juni och sedan en svag nedgång under juli och augusti på grund av hetta och rök från skogsbrand i Västmanland. Antal besökare i Visentparken för hela säsongen beräknas inte öka med 10 procent jämfört 2013. Målet att öka antal besökare i Verket är inte avstämt. 13

* Det ska finnas ett varierat utbud av aktiviteter vid Verket och Visentparken Målet uppnått Verket/Avesta Art har haft ett stort kulturellt utbud med bland annat guidningar, familjedagar, studiebesök, föreläsningar, konstskolor, skapande konst och musikkvällar med Vilmas vänner. Besöksenkät vid Avesta Visentpark visar även detta år på nöjda gäster. Förra årets nyhet entrébutiken har utökat sitt sortiment för säsongen 2014. I år har vi haft dagkort för vuxen och ungdom utöver det säsongskort som funnits sedan Avesta visentpark öppnade. En annan nyhet, som varit lite av en succé, är kombikortet. Kombikortet medger entré till både Avesta visentpark och Avesta Art/Verket under två på varandra följande dagar. Utställningshallen har fått en ny attraktion under 2014. Där finns nu en visningskupa innehållande bin. Många har med förtjusning beskådat dessa intressanta insekter. Denna visningskupa ingår i ett samarbete med Folkare biodlareförening. Bin är en viktig resurs i naturen och spelar väldigt stor roll för blommande växters pollinering. Lekmiljön för barn i parken uppskattas och har bidragit till att antalet barn som besöker parken har ökat betydligt. Ladugårdsfikets luncher attraherar också fler kunder. Samarbetet med Rewilding Europe som under maj innebar att sex visenter från Avesta Visentpark transporterades till Rumänien för utsläpp i ett naturreservat i Karpaterna ökar attraktiviteten av parken. Det har inte funnits visenter i Rumänien på 250 år. *Kommunen ska erbjuda färdiga paketlösningar Målet uppnått Antalet paketlösningar har ökat. Turistbyråerna arbetar ständigt med detta och gör erfarenheten att flera entreprenörer är intresserade av att skapa både egna paket samt paket tillsammans med andra entreprenörer. Återstår att se om paketen blivit bokade och i hur stor utsträckning. Avesta 25 000 år 2020 Avesta ska år 2020 vara en dynamisk tillväxtregion, med breddat näringsliv som är hållbart förankrat både lokalt och regionalt. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har gjort att nya företag skapats och getts förutsättningar att växa. * Befolkningsökning Målet uppnått Befolkningen har ökat med 288 personer invånare under första halvåret enligt aktuell befolkningsstatistik. * Fler arbetstillfällen Målet inte avstämt Statistiken över arbetstillfällen presenteras i december. 14

* Bättre näringslivsklimat Målet inte avstämt Genomförd Insiktsmätning 2013 visar på något bättre resultat än riksgenomsnittet. Det var första året vi genomför mätningen riktade till företag som varit i kontakt med kommunen och denna mätning ska utgöra referens för inplanerad mätning under 2015. Målet är att bli bäst i Dalarna i SKL:s företagsenkät och Insiktsmätningen samt att förbättra kommunens placering med 100 platser i Svenskt näringslivs ranking under 2013-2015. Vid senaste mätningen försämrades Avestas placering med 8 platser och vi ligger nu på plats 181. Avesta ligger på 4:e plats i Dalarna i Insiktsmätningen och i mitten av Dalakommunerna på SKL:s företagsranking. Först kommande år kan målet avstämmas eftersom målet gäller hela planperioden. Ekonomi Ekonomin ska vara i balans * Oförändrad skattesats Målet uppnått Skattesatsen är oförändrad *Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt uppgå till 99 procent, långsiktigt till 98 procent Målet uppnått Resultatet per augusti uppgår till 30,5 mkr och prognosen per helår visar ett positivt resultat med 22,7 mkr. Per perioden uppgår nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag inklusive finansnetto till 96 procent medan helårsprognosen för nyckeltalet pekar på 98 procent vilket innebär att det långsiktiga målet på 2 procents resultat uppnås. *Nettoinvesteringsnivån ska ligga i paritet med avskrivningsnivån med undantag för enskilda år med särskilda investeringssatsningar. Målet inte uppnått Per augusti uppgick nettoinvesteringarna till 25,6 mkr och avskrivningarna till 16,1 mkr. Helårsprognosen pekar på 45 mkr för nettoinvesteringarna och budgeterade avskrivningar till 23,3 mkr. Investeringsvolymen är fortfarande högre än avskrivningsnivån. Avsteg tillåts enligt uppsatt mål för enskilda år. 15

Finansiell analys Fyra pespektiv vid finansiell bedömning RESULTAT KAPACITET RISK KONTROLL Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Nyckeltal vid bedömning av de fyra perspektiven RESULTAT KAPACITET RISK KONTROLL Kostnadsandel Självfinansieringsgrad Nettoinvesteringar Finansnetto Årets resultat Soliditet Långfristiga skulder Kommunalskatt Likviditetsmått Ränterisker Borgensåtaganden Totala pensionsskulden Budgetföljsamhet FINANSIELL ANALYS Den finansiella analysen bygger på fyra perspektiv, det finansiella resultat, långsiktig kapacitet, riskförhållanden och kontroll av den finansiella utvecklingen. För att kunna göra en bedömning av kommunens finansiella utveckling använder man sig av ett antal olika nyckeltal som är knutna till de fyra olika perspektiven. Resultat Som ett första perspektiv i den finansiella analysen kartlägger man kommunens ekonomiska resultat. Vilken balans har man mellan intäkter och kostnader under året och över tiden? En obalans, dvs att kostnaderna överstiger intäkterna är en varningssignal. I detta perspektiv bedöms även investeringarna och deras utveckling. Nyckeltal: 1. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 2. Självfinansieringsgrad av investeringar 3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar 4. Finansnetto 5. Årets/periodens resultat 6. Utveckling av kostnader och intäkter 7. Balanskravsutredning Kapacitet Det andra perspektivet är kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Underskott under en rad år urholkar den finansiella motståndskraften eller den långsiktiga betalningsberedskapen. Nyckeltal: 8. Soliditet 9. Långfristiga skulder 10. Kommunalskatt Risk Föreligger risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i ett kort och även lite längre perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här diskuteras också borgensåtaganden och kommunens pensionsskuld. 16

Nyckeltal: 11. Likviditet 12. Räntor och valutor 13. Borgensåtagande 14. Pensionsskulden Kontroll Det fjärde perspektivet har till syfte att kontrollera hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs upp. En god följsamhet mot budget är förutsättning för god ekonomisk hushållning. Det är viktigt att ha god kontroll över sin ekonomi och att de ekonomiska prognoser som upprättas är bra. Nyckeltal: 15. Budgetföljsamhet Känslighetsanalys I känslighetsanalysen visas olika ekonomiska faktorers påverkan på kommunens ekonomi. 16. Känslighetsanalys Resultat och kapacitet 1. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag % 2012 2013-08 2013 2014-08 Verksamheten 97 94 94 94 Avskrivningar 2 2 3 2 Finansnetto 0 1 1 0 Totalt 99 98 97 96 En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande, är att analysera hur stor del olika typer av kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunens övergripande finansiella målsättning är att kommunens resultat ska utgöra max 98 % skatteintäkter och generella statsbidrag. För 2014 är resultatandelen bättre än efter augusti månad och uppgår till 96 %. 2. Självfinansieringsgrad och finansieringsbild av investeringar mkr 2012 2013-08 2013 2014-08 Nettoinvesteringar 38 14 38 25 Finansiering Kvar av skatteintäkter efter drift 35 17 58 46 Finansiering via rörelsekapital 0 0 0 0 Finansiering via ökad skuldsättning 3 0 0 0 Självfinansieringsgrad 92% 121% 153% 184% En hög självfinansieringsgrad innebär att kommunen kan finansiera investeringarna utan att låna eller minska den befintliga likviditeten. En hög självfinansieringsgrad innebär också att det finansiella handlingsutrymmet kan behållas inför framtiden. Under de senaste åren har självfinansieringsgraden varierat från 92 till 184 % av investeringskostnaderna. Investeringarna är helt självfinansierade för de redovisade åren med undantag för 2012. 3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar % 2012 2013-08 2013 2014-08 Nettoinvesteringar/ avskrivningar 175 96 175 159 Investeringsvolym/ nettokostnader 4 2 4 4 Nyckeltalet visar om kommunen investerar i samma takt som värdet på anläggningarna minskar, med de årliga avskrivningarna. För att behålla nivån för anläggningstillgångarna är det viktigt att investeringsvolymen överensstämmer med de årliga avskrivningarna. Tabellen redovisar även investeringarnas relation till nettokostnaderna. Av tabellen framgår att investeringarna för år 2014 hittills är högre än avskrivningarna. Det gäller även för helåret där investeringsvolymen uppgår till 45 mkr men avskrivningarna beräknas till 24 mkr. 17

Årets investeringar utgörs av ITinvesteringar, sportparker, friluftsbadbad, förbättrat vägunderhåll, vägbelysning. 6. Utveckling av kostnader och intäkter 4. Finansnetto I kommunens finansnetto ingår räntenetto för lån, ränta för pensioner samt riskpremie eller aktieutdelning från de kommunala bolagen. Räntenetto mkr 2012 2013-08 2013 2014-08 Kommun -4,9-2,0-2,7-1,1 Koncern -30,2-20,1-29,4-18,7 Räntenettot, dvs skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader, exkl ränta för pensionsskulden, visar ett negativt netto både för kommunen och koncernen. I de övriga finansiella intäkterna ingår även riskpremie om 4 Mkr från bolagen. 5. Årets /periodens resultat En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör inte öka snabbare än skatter och generella statsbidrag. Om nettokostnaden ökar mer än skatter intäkterna innebär det negativa konsekvenser utifrån god ekonomisk hushållning. Som framgår av diagrammet har det varierat över tid. 2013 ökade kostnaderna betydligt mer än kommunens skatteutveckling. För 2014 är utvecklingen betydligt bättre och kostnadsutvecklingen har dämpats. 7. Balanskravsutredning tkr 2014-08 2013-08 Årets resultat enl resultaträkningen 30 534 15 704 - avgår realisationsvinster -506-323 - avgår årets resultat VA - avgår årets resultat avfallsverksamhet Kommunen visar ett positivt resultat vid delårsbokslutet med 30 mkr. I jämförelse med budget är det 20 mkr bättre än planerat. Prognoserna för skatteintäkterna har förbättrats sen början på året och medför hittills ett högre utfall än förväntat med +5 mkr. Verksamheterna bidrar starkt till det positiva resultatet men är också beroende på delar i verksamheten som ännu inte har startat. Justerat resultat 30 028 15 381 Balanskrav för året är uppfyllt. Enligt kommunallagen har kommunen ett balanskrav, vilket innebär att kommunen är skyldig att återställa eventuella underskott i årets resultat under de tre närmaste åren. Prognosen för året är att kommunen kommer att ha ett positivt resultat. Prognosen för helåret beräknas till + 23 mkr, vilket är 21 mkr bättre än budgeterat. Det positiva resultatet kommer både från driftöverskott och att skatt och finansnetto blivit bättre än budgeterat. 18

8. Soliditet Kommunkoncernens certifikatprogram på 300 mkr har under perioden utnyttjats till 300 mkr. Internbanken har omsatt 9 certifikat under perioden med en omsättningsvolym på 570 mkr. Snitträntan på nyttjade certifikat var 2014-08-31 0,90 % och 2013-08-31, 1,27 %. Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Soliditeten är 41 % exklusive Internbankens verksamhet, och 19 % inklusive Internbanken per 2014-08-31. I soliditetsberäkningen ingår inte den del av pensionsförpliktelsen som redovisas inom linjen. Skulle den räknas med skulle kommunen ha en negativ soliditet, -23 % inklusive internbanken för 2014-08-31, värdet 2013-08-31, var -27 %. Om kommunen redovisar det egna kapitalet i kronor och med samtliga pensionsförpliktelser, uppgår det egna kapitalet till ett negativt värde med -369 mkr. När kommunen redovisar det egna kapitalet, enligt den så kallade blandade modellen, uppgår det egna kapitalet till +305 mkr. Då ingår endast de delar av pensionen som är skuldförda. Fördelningen av det egna kapitalet visas i tabellen nedan: mkr 2012 aug-13 2013 aug-14 Eget kapital 245 810 261 514 274 983 305 517 Eget kapital inkl ej skuldförd del av pensionsskulden -389 945-421 797-399 416-368 882 9. Långfristiga skulder Samtliga koncernens lån förmedlas via kommunens Internbank. I diagrammet redovisas internbankens upplåning och fördelningen mellan kommun och bolag. Kommunens externa låneskuld har minskat med 76 mkr under perioden och uppgår till 9 mkr 2014-08-31. I diagrammet redovisas kommunens låneskuld inkl koncernkontokredit som en del av internbankens upplåning. 10. Kommunalskatt Avesta kommun Dalarna Riket Primärkommunal skatt 22,44 22,64 20,65 Landstingsskatt 11,16 11,16 11,20 Total kommunalskatt exkl kyrkoskatt 33,60 33,80 31,85 Den totala kommunala skatten exkl kyrkoskatten uppgår till 33,60 kr för Avesta kommun. Det är 20 öre lägre i jämförelse med länet och 1,75 högre än riket. Den primärkommunala skatten för Avesta kommun är 1,79 kr högre i jämförelse med riket. 19

Risk och kontroll 11. Likviditet 2012 2013-08 2013 2014-08 Likvida medel, mkr 35 3 84 70 Kassalikviditet 1) -69% -57% -56% -65% Rörelsekapital, mkr 2) -53-62 -94-72 Likviditetsdagar 3) 42 28 44 38 1) Kassalikviditet är omsättningstillgångar inkl kommunsaldo på koncernkonto / kortfristiga skulder 2) Oms tillg + kommunsaldo koncernkonto - kortfr skulder 3) I beräkningen av likviditetsdagar ingår likvida medel, kommunsaldo på koncernkonto och koncernkredit, 75 mkr Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsberedskap är kassalikviditet. Den ligger på en låg nivå för kommunen. En bidragande orsak till det är semesterlöneskulden, som utgör en tredjedel av de kortfristiga skulderna, och där den inte förväntas omsättas de närmaste åren. Kommunen har genom den checkräkningskredit om 75 mkr, som man disponerar tillsammans med koncernbolagen och räddningstjänstförbundet, möjlighet att möta temporära svackor i likviditeten. 12. Räntor och valutor Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. Enligt kommunens finanspolicy har man möjlighet att låna i utländsk valuta. Fn sker inte någon sådan upplåning. Upplåningen sker idag enbart i svensk valuta vilket innebär att det inte finns några valutarisker. Ränterisker kan definieras som risken att oväntade förändringar i ränteläget leder till ett sämre räntenetto. Ränterisker beror främst på löptids- och räntebindningsstrukturen. Andelen lån med kort räntebindning medför en risk för ökade räntekostnader men kan också innebära sänkta kostnader. Internbanken nyttjar på penningmarknaden förekommande derivat i form av bl a ränteswappar och räntetak för att hantera ränteriskerna på bästa möjliga sätt. I tabellen nedan redovisas hur mycket av lånestocken som räntejusteras under 2014-2017 samt 2018 och senare. Hänsyn har tagits till lån med löpande amorteringar och befintliga ränteswappar. I tabellen redovisas också när kapitalbeloppen skall omsättas inom samma tidsperioder som för räntebindningen. Hänsyn har tagits till lån med löpande amorteringar. Internbanken har under perioden haft totala räntekostnader (inkl derivat) på totalt 19 mkr för den del av kommunkoncernens lånestock som bokförts via Internbanken under året. 2014 2015 2016 2017 >2018 Räntebindning 150 100 100 100 450 Kapitalbindning 300 280 170 150 0 Snitträntan för Internbankens totala lånestock per 2014-08-31 är 3,10 % vilket är 0,30 % -enheter högre jämfört med 2013-12- 31. 13. Borgensåtagande 2012 2013-08 2013 2014-08 Kommunalt borgens- och förlustansvar egnahem o småhus 0,8 1,0 0,8 0,8 Kommunala bolag 0,5 0,5 0,6 0,6 Övriga ansvarsförbindelser 16,7 17,0 15,8 15,0 Totalt 18,0 18,5 17,2 16,4 Det kommunala borgensåtagandet omfattar bl a förlustansvar för egnahem med 40 % av beviljade lån. Förlustrisker finns men de beräknas inte uppgå till några större belopp. Hittills under året har kommunen inte behövt ta på sig något förlustansvar. De övriga ansvarsförbindelserna avser bl a borgen till Dalatrafik AB, Transitio AB och ett antal idrottsföreningar. 20

14. Pensionsskulden mkr 2012 2013-08 2013 2014-08 Pensioner, kortfristig del 31 21 33 25 Avsättningar till pension 78 91 91 92 Pensionsförpliktelse äldre än 1998 633 683 674 674 Total pensionsskuld 742 795 798 791 Förpliktelse i % av total skuld 85% 86% 84% 85% Aktualiseringsgrad % 90% 90% 91% 91% Samtliga belopp redovisas inklusive särskild löneskatt. Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 791 mkr varav 674 mkr inom linjen. Det innebär att 85 % av den totala skulden redovisas utanför balansräkningen i enlighet med den blandade redovisningsmodellen. Avesta kommun har inga finansiella placeringar avseende pensionsförpliktelser. Avsättningar till pensioner i balansräkningen återlånas i verksamheten. Kommunen har pensionsförpliktelse till två förtroendevalda. Beräkningen grundar sig på en antagen pension då någon begäran om utbetalning inte har skett. Aktualiseringsgraden uppgår till 91 %, vilket är en mycket bra nivå. Aktualiseringsgraden är den andel, av personalakterna för anställd personal, som är uppdaterad med tidigare pensionsgrundande anställningar. RIPS07 sänks med 0,75 procentenheter från den 1 januari 2014. Effekten av sänkningen beaktades i redovisningen 2013. Det innebar en betydande ökning av Avesta kommuns pensionsåtaganden. En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunens styrelser klarar av att bedriva verksamheten inom tilldelade budgetanslag, dvs. att det finns budgetföljsamhet i kommunen. Av ovanstående redovisning framgår att budgetföljsamheten varierat över tiden och mellan styrelserna. För 2014 redovisar verksamheten ett positivt resultat i förhållande till budget för samtliga styrelser. 16. Känslighetsanalys mkr Löneförändring med 1% inkl PO samtlig personal i kommunen 8,2 Bruttokostnadsförändring med 1% 12,8 Generella statsbidrag med 1% 1,7 Förändrad utdebitering med 1 kr 43,0 Förändrad äldreomsorgstaxa med 10% 2,3 Förändrad barnomsorgstaxa med 10% 1,1 Förändring av befolkningen med 50 pers 2,4 Förändring av skatteunderlag 1% 10,9 I ovanstående sammanställning redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. En förändring av bruttokostnaderna innebär en kostnadsökning med ca 13 mkr. En löneförändring med 1 % inkl PO innebär en förändring av kostnaderna med 8 mkr. Det visar att en liten procentuell förändring får en relativt stor förändring på kommunens ekonomi. Analysen visar också att kommunen inte har så stora möjligheter att radikalt förbättra sin ekonomi genom att höja olika taxor. 15. Budgetföljsamhet 2012 2013-08 2013 2014-08 Kommunfullmäktige 0,2 0,3-0,2 0,6 Kommunstyrelsen 15,3 5,0 7,7 4,6 Omsorgsstyrelsen -2,0-3,9 2,4 2,1 Bildningsstyrelsen -1,0-0,3 1,6 0,1 Miljö- och byggnadsnämnd -0,2 1,2 0,0 0,6 S:a budgetavvikelse 12,3 2,3 11,5 8,0 21

Räkenskaper Driftredovisning tkr Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader +/- Intäkter Kostnader +/- Kommunfullmäktige 7 2 614 737 2 734 610 2 2 181 260 Kommunstyrelsen 49 413 189 124 54 955 190 014 4 651 51 275 181 781 4 972 Omsorgsstyrelsen 70 681 342 774 74 294 344 320 2 068 76 636 342 811-3 881 Bildningsstyrelsen 61 010 388 012 72 167 399 096 73 66 234 382 989-337 V-D miljö och bygg 23 617 29 564 36 922 42 277 593 37 276 42 077 1 246 Summa styrelser 204 728 952 089 239 074 978 441 7 994 231 423 951 839 2 261 Interna poster Kalkylerad kapitalkostnad -21 267-21 943 676-20 748-11 Personalförsäkring pension -23 358-23 819 461-23 366 385 Bokslutsjusteringar 0 0-5 501 5 501 0-4 206 4 206 Finansiella poster 0 0 61-61 1 136-135 Finansiella poster vht -25 0-105 80 0-102 76 Interna poster förvaltning -62 531-62 531-77 310-77 310 0-74 437-74 437 0 Verksamhetens netto 142 197 844 908 161 764 849 823 14 652 156 987 829 116 6 782 Driftredovisning Ack budget Utfall 201408 Utfall 201308 Årsbudget Årsprognos 2014 Bokslut 2013 tkr Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader +/- Intäkter Kostnader +/- Kommunfullmäktige 10 4 610 10 4 610 0 33 4 258-225 Kommunstyrelsen 74 647 297 434 74 647 291 434 6 000 80 949 290 087 7 725 -Kommunkansli 8 043 72 569 8 043 75 569-3 000 11 093 72 324 1 116 -Kommunövergipande KS 13 279 140 224 13 279 131 224 9 000 16 119 128 251 9 610 -Teknisk service 53 325 84 641 53 325 84 641 0 53 737 89 512-3 002 Omsorgsstyrelsen 106 253 514 749 106 253 516 249-1 500 118 875 515 633 2 399 Bildningsstyrelsen 97 112 584 034 97 112 584 034 0 108 779 583 772 1 638 V-D miljö och bygg 33 137 45 369 33 137 45 369 0 53 776 65 857-21 Summa styrelser 311 159 1 446 196 311 159 1 441 696 4 500 362 412 1 459 606 11 515 Interna poster Kalkylerad kapitalkostnad -31 900-33 600 1 700-37 914 6 776 Personalförsäkring pension -35 037-35 537 500-34 832 360 Bokslutsjusteringar 0 0-6 000 6 000 0-5 429 5 429 Finansiella poster 0 0 0 0 1 136-135 Finansiella poster vht -38 0-38 0 0-150 112 Interna poster förvaltning -95 066-95 066-95 066-95 066 0-117 736-117 736 0 Verksamhetens netto 216 093 1 284 155 216 093 1 271 455 12 700 244 677 1 263 682 24 057 22

Investeringsredovisning Ack budget Utfall 201408 Utfall 201308 tkr Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter +/- Inkomster Utgifter +/- Kommunfullmäktige 0 0 0 0 0 0 0 0 Kommunstyrelsen 0 11 389 0 13 431-2 042 0 8 731-766 Omsorgsstyrelsen 0 1 066 0 1 090-24 0 708-25 Bildningsstyrelsen 0 9 475 0 11 081-1 606 0 4 903-116 V-D miljö och bygg 0 30 0 30 0 0 151 0 Summa styrelser 0 21 960 0 25 632-3 672 0 14 494-908 Årsbudget Årsprognos 2014 Bokslut 2013 tkr Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter +/- Inkomster Utgifter +/- Kommunfullmäktige 0 0 0 0 0 0 0 0 Kommunstyrelsen 0 19 583 0 19 583 0 0 20 993-101 Omsorgsstyrelsen 0 1 920 0 1 920 0 0 3 670 771 Bildningsstyrelsen 0 16 183 0 16 183 0 0 13 314 1 516 V-D miljö och bygg 0 200 0 200 0 0 242 118 Summa styrelser 0 37 886 0 37 886 0 0 38 218 2 305 Redovisning av större investeringar* <2012 2013 2014-08 Totalt tom 2014-08 Beslutad investering +/- Beräknas färdigställd IT-utrustning** 7 057 7 037 6 041 20 135 24 854 4 719 Nya välkomstskyltar 40 1 165 447 1 652 1 500-152 Belysning 8 203 6 547 2 469 17 219 17 275 56 Förbättrat vägunderhåll 4 030 4 346 2 438 10 814 14 100 3 286 Stadshusparken 259 946 15 1 220 1 000-220 Traktor 1 637 1 637 1 600-37 Pågår ständigt Klart 2015-12-31 2016-12-31 Klart Klart Sport och aktivitetsområden 0 5 367 8 315 13 682 14 200 518 Sportpark 4 588 2 349 6 937 6 000-937 Badplatser 779 4 627 5 406 5 000-406 Allaktivitetsbanor 1 339 1 339 3 200 1 861 Klart 2014-12-31 2014-12-31 * Fleråriga projekt ingår endast om de påverkar aktuellt bokslutsår. ** För IT-utrustning redovisas endast de tre senaste åren. 23

Resultaträkning Kommunen Koncernen Resultaträkning i tkr Not Budget 2014 Avvikelse 2013 2014 2013 Verksamhetens intäkter 1 142 197 161 764 19 567 156 987 Verksamhetens kostnader 1-844 908-849 823-4 915-829 116-617 836-611 796 Avskrivningar 1-15 533-16 086-553 -15 032-45 623-42 594 Jämförelsestörande post 1 0 0 0 0 Verksamhetens nettokostnader -718 244-704 145 14 099-687 161-663 459-654 390 Skatteintäkter 2 615 804 618 258 2 453 604 218 618 258 604 218 Generella statsbidrag 3 112 393 114 600 2 207 107 366 114 600 107 366 Finansiella intäkter 4 22 533 21 977-556 21 840 123 237 Finansiella kostnader 5-21 959-20 155 1 803-30 558-20 875-31 965 ÅRETS RESULTAT 10 527 30 534 20 007 15 704 48 647 25 466 Årsprognos Kommunen Koncernen Resultaträkning i tkr Not Budget 2014 Avvikelse 2013 2014 2013 Verksamhetens intäkter 216 093 216 093 0 244 677 Verksamhetens kostnader -1 284 155-1 271 455 12 700-1 263 682-967 192-927 810 Avskrivningar -23 300-24 600-1 300-29 418-69 080-64 837 Jämförelsestörande post 0 0 0 20 783 Verksamhetens nettokostnader -1 091 362-1 079 962 11 400-1 027 640-1 036 272-992 647 Skatteintäkter 923 710 927 910 4 200 903 837 927 910 908 554 Generella statsbidrag 168 590 171 990 3 400 160 951 171 990 157 725 Finansiella intäkter 33 800 32 700-1 100 32 781 162 340 Finansiella kostnader -32 938-29 938 3 000-40 756-31 610-45 197 ÅRETS RESULTAT 1 800 22 700 20 900 29 173 32 180 28 775 24

Kassaflödesanalys tkr Not 201408 201308 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 30 534 15 704 Justering för avskrivningar 16 086 15 032 Justering för realisationsvinst 6-506 -323 Justering för gjorda avsättningar - pensioner 1 804 12 471 - övriga avsättningar -1 165-2 960 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 7 467 738 Medel från verkamheten för förändring av rörelsekapital 47 221 40 662 Ökning(-)/minskning(+) kortfr. fordringar 5 266 372 Ökning(-)/minskning(+) förråd 0 0 Ökning(+)/minskning(-) kortfr. skulder -6 529-21 490 Kassaflöde från den löpande verksamheten 45 958 19 544 INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar 8-25 636-14 513 Inköp finansiella tillgångar 9 0 0 Avyttrade materiella tillgångar 10 718 628 Kassaflöde från investeringsverksamhet -24 918-13 885 FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning långfr. fordringar 11 15 000-29 467 Återbetald utlåning Upplåning Långfristig upplåning 12-46 759-8 459 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -31 759-37 926 Årets kassaflöde -10 719-32 267 Likvida medel 1 januari 80 973 35 262 Likvida medel 31 augusti 70 253 2 995 25

Balansräkning tkr Not 201408 201308 201408 201308 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillg - Mark, byggnader, tekn anläggn 13 202 066 197 081 1 327 478 1 304 407 - Maskiner o inventarirer 14 37 947 36 218 101 136 93 896 - Ej aktiverade investeringar 22 643 8 132 48 343 148 281 Finansiella anläggningtillg 15 1 213 388 1 229 188 24 555 25 226 Summa anläggningstillgångar 1 476 044 1 470 618 1 501 512 1 571 810 Omsättningstillgångar Förråd 16 95 128 310 258 Fordringar 17 62 109 80 819 102 749 105 560 Kassa och bank 18 70 253 2 995 98 908 15 058 Summa omsättningstillgångar 132 457 83 942 201 967 120 876 SUMMA TILLGÅNGAR 1 608 501 1 554 560 1 703 479 1 692 686 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 19 274 983 245 810 275 694 300 732 Årets resultat 30 534 15 704 48 647 25 464 Summa eget kapital 20 305 517 261 514 324 341 326 196 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 21 92 420 90 787 104 685 102 240 Övriga avsättningar 22 59 250 60 995 59 250 60 995 Summa avsättningar 151 670 151 781 163 935 163 234 Obeskattad reserv 2 350 Skulder Långfristiga skulder 23 946 731 993 141 951 817 993 310 Kortfristiga skulder 24 204 582 148 124 261 036 209 945 Summa skulder 1 151 313 1 141 265 1 212 853 1 203 255 SUMMA EGET KAPITAL, Kommunen Koncernen AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 608 501 1 554 560 1 703 479 1 692 686 Ansvars- och borgensförbindelser 25 16 400 18 500 18 000 Ansvarsförbindelse pensioner 674 399 683 311 674 399 683 311 26

Nothänvisningar NOTHÄNVISNINGAR Kommunen Benämning 201408 201308 Not 1 Verksamhetens intäkter och kostnader Intäkter och kostnader är justerade med interna poster mellan nämnderna och finansförvaltningen, samt mellan nämnderna. Kommunen förhyr främst lokaler, fordon och en liten del kontorsutrustning bestående av kopiatorer. Merparten avtal ger möjlighet till förlängning under varierande tidsperioder. Pensionskostnader - årets nyintjänande 668 1 935 - individuell del PFA 98 17 596 17 041 - utbetalda pensioner, intjänade före 1998 5 680 8 630 - utbetalda pensioner, intjänade fr o m 1998 12 449 8 547 - avsättning löneskatt 161 470 - löneskatt individuell del PFA 98 4 269 4 134 - utbetald löneskatt 4 618 4 250 - pensionsförsäkringsavgift 20 - ränta, se not finansiella kostnader Avskrivningar 45 461 45 007 Fastigheter och övr anläggningstillgångar 7 022 6 541 Inventarier och maskiner 9 040 8 456 Direktavskrivningar 23 35 Not 2 Skatteintäkter 16 086 15 032 Egna skatteintäkter 616 653 605 461 Prel. slutskatteavräkning 2012 enl RKR:s rekommendation 0 2 389 Prel. slutskatteavräkning 2013 enl RKR:s rekommendation -815-3 632 Prel. slutskatteavräkning 2014 enl RKR:s rekommendation 2 420 0 Totalt not 2 618 258 604 218 27

Nothänvisningar NOTHÄNVISNINGAR Kommunen Benämning 201408 201308 Not 3 Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 100 643 97 222 Strukturbidrag 1 495 814 Regleringsbidrag 3 336 6 511 Kommunal fastighetsavg 24 446 24 266 Kostnadsutjämningavgift -12 480-18 433 Avgift LSS-utjämning -2 840-3 015 Totalt not 3 114 600 107 366 Not 4 Finansiella intäkter Räntor utlämnade lån 17 574 18 093 Räntor likvida medel 96 77 Övriga finansiella intäkter 4 307 3 670 Totalt not 4 21 977 21 840 Not 5 Finansiella kostnader Räntor upptagna lån 18 797 19 558 Räntor check konto 23 575 Räntor pensionsskuld 975 10 066 Övriga finansiella kostnader 361 360 Totalt not 5 20 155 30 559 Not 6 Realisationsvinst Realisationsvinst materiella tillgångar 506 323 Totalt not 6 506 323 Not 7 Ej likviditetspåverkande poster Årets upplösning av bidrag till statlig infrastruktur 533 533 Årets upplösning av investeringsbidrag -67 0 Totalt not 7 467 533 Not 8 Inköp av materiella tillgångar Park o gatumark, verksamh fast 4 19 Nettoinvestering 25 632 14 494 Totalt not 8 25 636 14 513 Not 9 Inköp av finansiella tillgångar Totalt not 9 0 0 28

Nothänvisningar NOTHÄNVISNINGAR Kommunen Benämning 201408 201308 Not 10 Avyttrade materiella tillgångar Mark detaljplanelagd 637 494 Lantegendomar 20 0 Bilar/maskiner/inventarier 61 134 Totalt not 10 718 628 Not 11 Utlåning/ökning långfristiga fordringar Minskning/Ökning långfristiga fordringar 15 000-30 000 Totalt not 11 15 000-30 000 Not 12 Långfristig upplåning Förändring amortering -46 759-8 459 Totalt not 12-46 759-8 459 Not 13 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde 367 249 347 744 Investeringar 0 2 393 Inköp av mark 4 0 Avyttringar -212-305 Avskrivningar -172 245-156 060 Överföring från eller till annat slag av tillgång 0 0 Redovisat värde vid årets slut 194 797 193 772 Pågående investering Ingående balans 7 270 4 594 Aktiverade pågående investeringar 0-1 285 Redovisat värde vid årets slut 7 270 3 308 Totalt not 13 202 066 197 081 Ej aktiverade investeringar 22 643 8 132 Not 14 Maskiner och inventarier Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 221 877 205 572 Investeringar 2 966 5 238 Avyttringar 0-1 101 Avskrivningar -186 896-173 491 Redovisat värde vid årets slut 37 947 36 218 Totalt not 14 37 947 36 218 29

Nothänvisningar NOTHÄNVISNINGAR Kommunen Benämning 201408 201308 Not 15 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Kommunaktiebolaget 1 1 Gamla Byn AB 295 987 295 987 TIPPS/IUC 50 50 Avesta VA och Avfall AB 2 000 2 000 298 038 298 038 Andelar Mellanskog ek förening 19 19 Kommuninvest ek förening 1 161 1 161 KGF Dalarna medlemsinsats 1 1 1 180 1 180 Förlagsbevis Förlagsbevis Kommuninvest 4 100 4 100 Långfristiga fordringar (utlåning) Region Dalarna (Dalatrafik) 952 952 Internbankens utlåning Avesta Industristad AB 187 000 864 000 Gamla Byn AB 657 000 0 Avesta VA och Avfall AB 47 250 42 250 891 250 906 250 Ing beslutat bidrag statlig infrastruktur 20 000 20 000 Ack upplösningar statlig infrastruktur -2 133-1 333 17 867 18 667 Totalt not 15 1 213 388 1 229 188 Not 16 Förråd 95 128 Totalt not 16 95 128 Not 17 Fordringar Kundfordringar 15 233 15 358 Diverse fordringar 10 069 3 740 Moms 6 325 8 382 Interimsfordringar 30 481 53 338 Totalt not 17 62 109 80 819 Not 18 Kassa och bank Kassa 74 107 Bank 70 180 2 888 Totalt not 18 70 253 2 995 30

Nothänvisningar NOTHÄNVISNINGAR Kommunen Benämning 201408 201308 Not 19 Ingående eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 274 983 245 810 Totalt not 19 274 983 245 810 Not 20 Eget kapital Rörelsekapital Omsättningstillgångar 132 457 83 942 Kortfristiga skulder -204 582-148 124 Anläggningskapital -72 125-64 182 Anläggningstillgångar 1 476 044 1 470 618 Långfristiga skulder och avsättningar -1 098 401-1 144 922 377 643 325 696 Totalt not 20 305 517 261 514 Not 21 Avsättning pensioner mm Avsättning pensioner 74 371 73 062 Löneskatt pensioner 18 043 17 725 Garantipension 5 0 Löneskatt garantipension 1 0 Totalt not 21 92 420 90 787 Not 22 Övriga avsättningar Övriga avsättningar 13 356 16 050 Avsättning deponi 45 300 44 400 Avsättning asfaltering 594 544 Totalt not 22 59 250 60 995 Totalt avsättningar 151 670 151 781 Not 23 Långfristiga skulder Internbankens upplåning: Avesta kommun 8 750 85 050 Gamla Byn AB 657 000 657 000 Avesta Industristad AB 187 000 207 000 Avesta VA och Avfall AB 47 250 42 250 900 000 991 300 31

Nothänvisningar NOTHÄNVISNINGAR Kommunen Benämning 201408 201308 Internbankens skuld koncernkonto Avesta kommun 44 241 1 841 -Södra Dalarnas Räddntjförb 16 315 -Södra Dalarnas Samordnförb 2 506 -Gamla Byn 23 364 -Avesta Industristad -4 981 -Avesta VA och Avfall AB -2 745 -Koncernkonto Swedbank -9 687 44 241 1 841 Investeringsbidrag Investeringsbidrag 2 565 0 Ack upplösning investeringsbidrag -75 0 2 490 0 Totalt not 23 946 731 993 141 Not 24 Kortfristiga skulder Leverantörsskuld 8 168 6 981 Mervärdeskatt 1 182 1 168 Personalens källskatt och diverse avdrag 13 583 13 243 Övriga kortfristiga skulder 58 050 16 364 Semester- och övertidsskuld 54 025 54 134 Uppl löner timanst 4 145 4 199 Upplupen kostnad timbank 1 317 1 309 Interimsskulder 64 112 50 725 Totalt not 24 204 582 148 124 Not 25 Ansvars- och borgensförbindelser Kommunalt borgens- och förlustansvar egnahem o småhus 800 1 000 Kommunala bolag 600 500 Övriga ansvarsförbindelser 15 000 17 000 Totalt not 25 16 400 18 500 32

Nothänvisningar NOTHÄNVISNINGAR Kommunen Benämning 201408 201308 Riskanalys: Vi bedömer att risken för infriande av Avesta kommuns borgensåtaganden totalt sett är låg. Av esta kommun har i januari 2006 ingått en solidarisk borgen såsåm för egen skuld för Kommuninv est i Sv erige AB:s samtliga nuv arande och framtida förpliktelser. Samtliga 279 kommuner som per 2014-06-30 v ar medlemmar i Kommuninv est ekonomiska förening har ingått likaly dande borgensförpliktelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninv est ekonomiska förening har ingåtts ett regressav tal som reglerar fördelningen av ansv aret mellan medlemskommunerna v id ett ev entuellt ianspråktagande av ov an nämnd borgensförbindelse. Enligt regressav talet ska ansv aret fördelas i förhållande till storleken på de medel som respektiv e medlemskommun lånat av Kommuninv est i Sv eerige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektiv e insatskapital i Kommuninv est ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Av esta kommuns ansv ar enligt ov an nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-06-30 uppgick Kommuninv est i Sv erige AB:s totala förpliktelser till 274 758 265 613 kronor och totala tillgångar till 276 295 310 824 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 506 891 677 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 509 429 899 kronor. Not 25 Balanskrav - justerat resultat Årets resultat enligt resultaträkningen 30 534 15 704 - av går realisationsv inster -506-323 - tillägg realisationsv inster enligt undantagsmöjlighet Justerat resultat 30 028 15 381 Balanskrav för år 2014 är uppfyllt. 33

Redovisningsprinciper Redovisningen har skett i enlighet med den kommunala redovisningslagen som gäller från och med 1998 och i överensstämmelse med rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning samt god redovisningssed. Eventuella avvikelser anges det nedan. De övergripande redovisningsprinciper som beaktats i redovisningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt är; Principen om pågående verksamhet. Försiktighetsprincipen som innebär att tillgångar aldrig får övervärderas, skulder aldrig får undervärderas. Förluster ska alltid, medan vinster aldrig får föregripas. Matchningsprincipen som innebär att utgifter och inkomster ska periodiseras till rätt år, det vill säga kostnaden ska bokföras och avräknas mot periodens intäkter. Principen om öppenhet som innebär att om det råder tvekan mellan två redovisningssätt så ska alltid den mest öppna beskrivningen av utvecklingen och situationen väljas. Kongruensprincipen som innebär att det ska finnas en överensstämmelse mellan balans- och resultaträkning vilket innebär att samtliga förmögenhetsförändringar redovisas över resultaträkningen. Objektivitets-, aktualitets-, relevans- och väsentlighetsprinciperna anger att redovisningsinformationen ska vara begriplig och att informationen ska grunda sig på underlag som är verifierbara. Konsekvens och jämförbarhet innebär att redovisningen ska ske på samma sätt mellan redovisningsåren och kunna jämföras med andra bokföringsskyldiga. Principen om historiska anskaffningsvärden. Delårsrapporten följer årsredovisningens struktur. Graden av specificering är dock något lägre än i årsredovisningen och kassaflödes-analysen upprättas inte för den sammanställda redovisningen. Periodisering sker utifrån väsentlighet och snabbhet prioriteras före exakthet. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har upptagits till anskaffningskostnaden minus eventuella investeringsbidrag. Avskrivningar sker således inte på tillgångarnas bidragsfinansierade delar. Avskrivningar Avskrivningar beräknas planenligt på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde utifrån kommunens bedömning om tillgångens ekonomiska livslängd. Avskrivningen påbörjas innevarande år då anläggningen anskaffats dock med en månads eftersläpning. För fastigheter och anläggningar görs avskrivning med 2 procent till 7 procent utifrån individuell bedömning av tillgångarnas ekonomiska livslängd. Inventarier skrivs av med 10,20 eller 33 procent utifrån individuell bedömning om ekonomisk livslängd. Mark och konstföremål avskrivs inte. Komponentavskrivning tillämpas inte. Avskrivningarna i bolagen skiljer sig åt från dem i kommunen. Exploateringsmark Exploateringsmark har redovisats som anläggningstillgångar. Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser redovisas enligt den blandade modellen enligt god redovisningssed. Det innebär att pensionsskulden intjänad efter 1998-01-01 samt all garanti- och 34

visstidspension har bokförts som en avsättning för pensioner i balansräkningen. Förändringen av skulden har bokförts bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Pensionsskulden som intjänats till och med 1997-12-31 bokförs som ansvarsförbindelse. Utbetalningar av förmåner intjänade före 1998 redovisas som verksamhetens kostnader. Även beräkningen av den individuella pensionsutbetalningen görs av nuvarande pensionsförvaltare KPA. Detta är den del som arbetstagarna själva får placera och utbetalningen sker under mars månad påföljande år. Aktualiseringsgraden uppgår till 91 procent. Särskild löneskatt Särskild löneskatt på pensionskostnader har periodiserats och redovisas enligt samma principer som gäller för redovisning av pensioner enligt kommunala redovisningslagen, den blandade modellen. Detta innebär att såväl de pensionsförpliktelser som redovisas som avsättning som de som redovisas som ansvarsförbindelse inkluderar den särskilda löneskatten. Fordringar Fordringar tas upp till det belopp som bedöms bli betalt. Fordringarna ska prövas i enlighet med kommunens krav- och inkassopolicy. Investeringsredovisning Som investering räknas inventarier med belopp som överstiger ett basbelopp och med en ekonomisk livslängd över 3 år. Leasingavtal I kommunen finns enbart leasingavtal som per definition är operationella. Dessa redovisas som hyresavtal i resultaträkningen. Lånekostnader Lånekostnader belastar resultatet då de uppkommer. Löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner Löner och övriga ersättningar har redovisats enligt kontantmetoden. Intjänade timlöner bokförs löpande månadsvis med en månads förskjutning och kostnaden för verksamhetsåret justeras i samband med årsskiftet. Kostnadsräntor Kostnadsräntorna hänförda till redovisningsperioden har skuldbokförts och belastat perioden. Sammanställd redovisning Kommunens sammanställda redovisning upprättas med proportionell konsolidering. Med proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. Förvärvsmetoden innebär att förvärvat eget kapital i ett företag elimineras. I den sammanställda redovisningens egna kapital ingår härmed förutom kommunens eget kapital endast den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvet. Eftersom den sammanställda redovisningen endast ska visa koncernens relationer med omvärlden har interna mellanhavanden inom koncernen eliminerats. I delårsrapporten görs en enklare konsolidering i vilken endast aktiekapital och delarna i internbanken elimineras. I den sammanställda redovisningen ingår juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande. Det avser bolag där kommunen har 20 procent eller fler röstandelar. Den uppskjutna skatten i bolagets reserver har redovisats som avsättning och resterande del har hänförts till eget kapital. Semesterlöneskuld och okompenserad övertid Semesterlöneskuld och okompenserad övertid har bokförts som kortfristig skuld. Detta gäller även okompenserade timmar i den så kallade timbanken. Skulden justeras i samband med årsbokslut. 35

Avsättningar Avsättning för omstruktureringsutgifter görs enbart när kriterierna för avsättningar är uppfyllda enligt RKR 10.1. Skatteintäkter Skatteintäkter har periodiserats och redovisats det år den beskattningsbara inkomsten intjänats av den skattskyldige. Det innebär att kommunen för delårsperioden bokfört hela den definitiva slutavräkningen för 2013 och 8/12 delar av den preliminära slutavräkning för 2014. 36

Personalredovisning Personalrörigheten är fortsatt hög inom kommunen. Det genomfördes nyrekryteringar löpande under första halvåret på grund av pensionsavgångar och rörlighet men även till nya tjänster och uppdrag, ex. till Integrationsenheten som kommer utökas. Förvaltning 2015 2016 2017 2018 2019 2014-2018 Bildning 15 23 20 20 21 99 Kommunkansli 9 9 4 6 8 36 Miljö och Bygg 0 2 0 2 3 7 Omsorg 13 26 17 26 22 104 Summa 37 60 41 54 54 246 Rekrytering Under 2012 började den stora generationsväxlingen för Avesta kommun och under första halvåret 2014 fortsatte rekryteringsarbetet för att hitta nya medarbetare. Under årets första 6 månader har kommunen utannonserat 217 antal lediga tjänster varav 60 av detta var sommarjobb. Inom vissa yrkesgrupper har svårigheten att rekrytera rätt kompetenser ökat och vi ser ytterligare svårigheter den kommande tiden då vi idag är många kommuner som konkurrerar om samma arbetskraft. Arbetet kring rekrytering har i och med konkurrenssituationen förändrats lite och samarbete med projekt från Avesta 2020 som arbetar med inflyttning och medflyttandeservice har startats igång. Avesta kommun har även deltagit i mässor för att hitta lämpliga kandidater till lediga tjänster, bland annat Framtidsmässan i Stockholm under april. Ökningen av rekryteringar är fortsatt stor och kommer vara det under flera år framåt. Det här innebär stora möjligheter att få ett arbete inom kommunen. De flesta lediga befattningar har krav på högskoleutbildning. Pensionsavgångar Avesta kommun är inne i pågående generationsväxling med många pensionsavgångar och även de närmaste åren kommer innehålla pensionsavgångar. Kommunens plan för chefsförsörjningar har inneburit fortsatt arbete med Traineeprogrammet och det interna ledarskapsprogrammet Framtida Ledare som syftar till att utveckla nya ledare inom kommunen till i första hand enhetschefsnivå. Traineeprogrammet syftar till att hitta ledare som på sikt ska utvecklas till ledare på högre chefsbefattningar. Antal medarbetare Antalet tillsvidareanställda medarbetare de första sju månaderna respektive år. Totalt har det minskat med fyra medarbetare inom Avesta kommun vid delårsbokslutet 2014 jämfört med samma tid 2013. Arbetad tid För att få en uppfattning om hur mycket tid som läggs ner är det bättre att se på all arbetad tid inom kommunen. Den arbetade tiden omfattar all arbetad tid exklusive frånvaro och uttrycks i årsarbetare. Uppgifterna avser de första sju månaderna respektive år. 2012 2013 2014 Förändring 2013-2014 Bildning 560 574 606 32 Kommunkansli/FV 112 116 128 12 Miljö o Byggnad 38 37 37 Omsorg 611 625 619-6 Totalt 1321 1352 1390 38 Den totala bemanningen inom kommunens förvaltningar har ökat märkbart under 2014. En förklaring till ökningen inom Bildningsförvaltningen är fler barn inom förskoleverksamheten samt utökning av förberedelseklasser inom grundskolan. Orsaken till minskningen vid Omsorgsförvaltningen är vakanta sjukskötersketjänster sam projekt 37

som upphört. Kommunkansliets ökning avser anställningar inom ungdomsprojektet vid Park och Anläggning. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron var som lägst under 2010, efter det har den sakta ökat något år för år. Det här är inget unikt för Avesta utan det är en trend i hela samhället att sjukfrånvaron ökat de senaste åren. Sjukfrånvaron är uttryckt i procent Landmärkena är: mer kroppsrörelse i vardagen, grönare mat på tallriken, plats för föräldraskapet, plats för mänskliga möten, balansera stressen, närhet till naturen och närhet till kulturen. janjuli 2014 2013*) 2012*) 2011*) 2010*) 2009* Alla anställda 6,43 5,69 5,27 5,06 5,04 6,13 Kvinnor 7,12 6,07 5,68 5,51 5,56 6,88 Män 3,40 3,96 3,29 2,88 2,75 2,99 29 år och yngre 4,98 3,06 2,28 2,74 2,73 3,57 30-49 år 6,52 5,83 4,76 4,42 4,28 5,46 50 år och äldre 6,66 5,97 6,09 5,89 5,97 7,01 *) beräknad på helår Inom hälsoområdet har det under våren 2014 fattats beslut om att lyfta hälsoarbetet till att vara övergripande för hela organisationen. Dels för att synliggöra det hälsoarbete som redan görs men också för att skapa hälsofrämjande processer där vi kan öka delaktigheten i arbetet och välbefinnandet på arbetet samt nå en ökad arbetsglädje hos medarbetarna. Detta medför en hälsosammare och hållbar organisation för attraktivitet och konkurrenskraft i framtiden. Som modell för detta har vi valt att arbeta med konceptet; Att främja hälsa nyckeln till en hållbar utveckling och genom de 7 landmärkena kunna ta oss an och göra området hälsa gripbart. Under hösten 2014 startas tre pilotgrupper, en vardera inom Vård och Omsorg, Bildningsförvaltningen och Personalenheten, med utmaningen att kartlägga det befintliga arbetet både internt och externt inom varje landmärke samt att ta fram utmaningar och arbetssätt för dessa fram till december. Pilotgrupperna får stöd av hälsosamordnaren för det interna arbetet och folkhälsostrategen i det externa arbetet. Tanken är att hela organisationen startar upp med denna kartläggning under början av 2015. 38

VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunfullmäktige Ordförande: Lennart Palm Styrelsens prognos Årsbudget 4 600 Helårsprognos 4 600 Budgetavvikelse 0 Budget- Resultat Periodens resultat Budget Resultat avvikelse föreg år Kommunövergripande KF 2 608 1 997 610 2 179 Summa nettokostnader 2 608 1 997 610 2 179 Kommunfullmäktige omfattar verksamheterna: Kommunfullmäktige Utmärkelsegåvor Fullmäktigeberedning Revision Val Partistöd Resultat verksamhet och ekonomi Under de första åtta månaderna har kommunfullmäktige sammanträtt vid fem tillfällen. 16 motioner och 24 medborgarförslag har behandlats. Bland många viktiga beslut redovisas följande strategiska beslut: - Demokratiutveckling via den fullmäktigeberedning som varit verksam under året. Resultatet presenterades vid junisammanträdet. Beslut med anledning av förslagen behandlas vid kommunfullmäktiges septembersammanträde. - Revidering av fullmäktiges arbetsordning - Samverkansavtal gemensam överförmyndarorganisation Hedemora, Avesta och Norberg - Landsbygdsutveckling i strandnära lägen - Vidareförsäljning av fastigheten Avesta- Krylbo 9.2 (Krylbo station) till Avesta Industristad AB - Fortsatt kommersialisering av Avesta kommuns fiberoptiska kabelnät genom en taxa som ska stimulera det lokala näringslivet att ansluta sig till nätet. - Intraprenadpolicy - Mål och budget 2015-2017 Kommunrevisionen har i enlighet med sitt inriktningsbeslut om förebyggande och understödjande verksamhetsinriktning hittills genomfört bland annat följande arbete: En av KPMG genomförd förstudie av kommunens IT-verksamhet (10/2) rekommenderar framtida granskningar av ITsäkerhet, Hemsjukvården och IT-buren pedagogik. Slöseriombudsmannen var gäst hos kommunrevisionen den 10/2. Till kommunstyrelsen framställs den 17/3 en hovsam begäran om att den utvärderar de förslag avseende ägarstyrning och ägarstruktur som kommunkansliet framtagit, så att en tidsanpassad och adekvat ägarstyrning och 39

ägarstruktur är på plats när den nya mandatperioden börjar. En förstudie av kommunens Mål- och Budgetprocess har genomförts. Granskning av kommunens hantering av moms visar att handläggningen av ingående moms sker på ett i stort tillfredsställande sätt men att det finns ett antal punkter där rutinerna bör förbättras. Kommunfullmäktige avslog 28/4 kommunrevisionens begäran om tilläggsanslag för granskning av statsbidrag för flyktingmottagande med mera. I en skrivelse till kommunstyrelsen och för kännedom till kommunfullmäktige, redogör kommunrevisionen för iakttagelser för vad granskningar i tre av länets andra kommuner givit vid handen och uppmanar kommunstyrelsen att, med stöd av dessa, initiera och säkerställa en professionell hantering av dessa frågor i vår egen kommun. För kommunfullmäktiges egen verksamhet är resultatet ett underskott gentemot budget med 44 tkr. Budgetöverskott redovisas för utmärkelsegåvor med 4 tkr och för fullmäktigeberedning 67 tkr. Kommunrevisionen redovisar en positiv budgetavvikelse med 94 tkr beroende på att kostnader för externt revisionsstöd, utbildningskostnader och sammanträdeskostnader varit lägre än budgeterat. Årsresultatet bedöms uppgå till tilldelad budget. En granskning av sopcontainrar identifierar en felaktig hantering nämligen att Sita Sverige AB, trots upprättat avtal, själva fakturerat kunderna istället för Avesta kommun och sedermera Avesta Vatten och Avfall AB. Granskningsrapporten är överlämnad (18/6) till Kommunstyrelse och styrelsen för Avesta Vatten och Avfalls AB med krav på omedelbara åtgärder. Hearing med ordförande och VD för Gamla Byn AB, 18/6, bland annat med fokus på utvecklingen i Koppardalen. EU-parlamentsvalet har genomförts 25 maj och förberedelser har genomförts för val till riksdag-landsting-kommun den 14 september. Partistöd har utbetalats till samtliga partier. För de första åtta månaderna redovisar fullmäktige ett positivt resultat gentemot budget med totalt 610,5 tkr för ovanstående verksamheter, varav det största överskottet avser valet med 490 tkr, medel som kommer att förbrukas under september. 40

Kommunstyrelsen Ordförande: Lars Isacsson Förvaltningschef: Anders Friberg Styrelsens prognos Årsbudget 222 787 Helårsprognos 214 787 Budgetavvikelse 6 000 Budget- Periodens resultat Budget Resultat avvikelse föreg år Kommunkansli 42 346 40 925 1 422 40 544 Kommunövergripande KS 76 682 73 640 3 042 67 247 Tekniskt utskott 20 682 20 495 187 22 715 Summa nettokostnader 139 710 135 060 4 651 130 506 Viktiga händelser och hur omvärlden påverkade oss Återhämtningen i konjunkturen fortskrider i långsam takt. Jämviktskonjunktur prognostiseras fortarande uppnås under kommande planperiod. Fortfarande har inte beslut fattats av AFA Försäkringar AB avseende eventuell återbetalning av premier inbetalda under 2004. Första delen av 2014 blev en positiv upplevelse för teknisk service. Vintern blev lindrig både ur väghållar- och energiförbrukningssynpunkt med ett fåtal snöfall och milt väder. I januari startade ett projekt med nystartsjobb i hela kommunen, teknisk service del i projektet är 12 nystartsjobbare. I början av året genomgick de utbildning i bland annat att arbeta med motorsåg och har sedan arbetat med att röja sly i kommunen. I övrigt har även siktröjning skett runt broar och stängsel i kommunen. förbättring av gång- och cykelvägar i kommunen. En nyhet för året är den så kallade slaggasfalten som består av slaggmaterial från järnverk. Landsomfattande tester visar på mycket goda resultat med slaggen. I naturhushållningens perspektiv är detta en miljövinst då inget grus- eller bergmaterial användes. Arbetet med minskning av energiförbrukning för vägbelysning fortskrider enligt planerat med mycket positiva miljöeffekter i form av betydligt minskad kwhförbrukning. För närvarande återstår ca 1 500 kvicksilverbelysningar att åtgärda. I diagrammet nedan redovisas förbrukningen 2014 jmf med 2009, året innan projektet påbörjades. Inom projektet Förbättrat vägunderhåll har beläggningsarbeten genomförts på flera håll, några smärre uppdrag återstår däribland 41