Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Helåret 2018

För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel. Mdr SEK Förändring (%) Andel 2015 2016 2017 2018 2017/ 2016 2018/ 2017 2018 Världen Export Totalt 1 898 1 925 2 046 2 193 6,3 7,2 100 Varor 1 285 1 302 1 411 1 549 8,4 9,8 100 Tjänster 613 623 636 644 2,0 1,4 100 Import Totalt 1 688 1 731 1 916 2 093 10,7 9,2 100 Varor 1 168 1 202 1 318 1 475 9,6 11,9 100 Tjänster 520 529 598 618 13,1 3,3 100 Inre marknaden Export Totalt 1 330 1 352 1 436 1 558 6,2 8,5 71,0 1 Varor 926 942 1 016 1 128 7,9 11,0 72,8 Tjänster 404 410 420 430 2,3 2,4 66,7 Import Totalt 1 299 1 361 1 498 1 641 10,1 9,5 78,4 Varor 925 976 1 062 1 188 8,8 11,9 80,6 Tjänster 375 386 436 453 13,2 3,8 73,3 EU (28) Export Totalt 1 104 1 120 1 193 1 295 6,6 8,5 59,0 Varor 785 800 864 957 8,0 10,8 61,8 Tjänster 320 319 329 338 3,1 2,7 52,5 Import Totalt 1 163 1 222 1 352 1 472 10,6 8,9 70,3 Varor 826 875 956 1 060 9,2 10,9 71,9 Tjänster 337 347 396 412 14,1 3,9 66,6 Norden Export Totalt 488 505 538 580 6,5 7,8 26,4 Varor 323 327 356 397 8,7 11,7 25,6 Tjänster 166 177 182 182 2,5 0,3 28,3 Import Totalt 349 362 385 433 6,4 12,2 20,7 Varor 242 250 264 306 5,7 15,8 20,8 Tjänster 107 112 121 126 8,1 4,4 20,4 Östersjöländerna 2 Export Totalt 784 800 864 942 8,0 9,0 43,0 Varor 554 563 619 692 10,0 11,8 44,7 Tjänster 231 238 245 250 3,1 2,0 38,8 Import Totalt 749 781 850 944 8,8 11,1 45,1 Varor 571 599 646 731 7,9 13,2 49,6 Tjänster 179 182 204 213 12,1 4,5 34,5 1 EU, Island, Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

Utrikeshandel 2015 2016 2017 2018 Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 284,7 1 301,6 1 410,6 1 549,0 Import 1 168,3 1 202,4 1 317,7 1 474,6 Nettohandel 116,3 99,2 92,9 74,4 Export till EU(28) 785,0 800,2 863,9 956,8 Import från EU(28) 826,2 875,4 955,7 1 059,9 Nettohandel (EU(28) -41,3-75,2-91,8-103,1 Förändring (%) Export 4,4 1,3 8,4 9,8 Import 5,2 2,9 9,6 11,9 Export till EU(28) 3,6 1,9 8,0 10,8 Import från EU(28) 6,1 6,0 9,2 10,9 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 613,1 623,3 635,7 644,3 Import 520,0 528,9 598,3 618,3 Nettohandel 93,1 94,4 37,4 26,0 Förändring (%) Export 16,2 1,7 2,0 1,4 Import 9,6 1,7 13,1 3,3 Direktinvesteringar 2015 2016 2017 2018 Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 108,9 38,7 197,1 174,1 Utländska DI i Sverige 71,4 150,8 104,0 96,9 2015 2016 2017 2018 Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 3 032,4 3 247,1 3 191,9 3 323,9 Utländska DI i Sverige 2 660,3 2 809,7 2 908,9 2 887,8

Enheten för internationell 2019-03-19 Dnr: 2019/00515 handelsutveckling Reviderad version Sammanfattning helåret 2018 Bytesbalansen visade 2018 ett överskott på 94 miljarder kronor, motsvarade 2,0 procent av BNP. Detta var en minskning av överskottet med 26 procent jämfört med 2017. Handelsutvecklingen 2018 Enligt statistik från betalningsbalansen ökade exporten av varor och tjänster med 7,2 procent jämfört med 2017. Importen av varor och tjänster ökade med 9,2 procent. Enligt primärstatistiken för varuhandel ökade varuexporten med 4,4 procent i volym och 10 procent i värde. Varuimporten ökade med 5,3 procent i volym och med 12 procent i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till 1 442 miljarder kronor och värdet på varuimporten till 1 478 miljarder kronor. Handelsnettot var därmed negativt och uppgick till -36 miljarder, vilket kan jämföras med ett underskott på -11 miljarder 2017. export efter handelspartner Europa som helhet tog emot 74 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Asien och Amerika tog emot 13 respektive 9,6 procent av Sveriges export. Störst var exportökningen till Oceanien, med 24 procent, följd av Övriga Europa och EU med drygt 11 procent vardera. import efter handelspartner 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 70 procent från EU. Importen ökade från samtliga världsdelar. Störst var ökningen från Afrika (70 procent), följt av Amerika (19 procent), Övriga Europa (17 procent), Asien (11 procent) och EU (10 procent). export efter varugrupp Räknat i värde var det en positiv utveckling för samtliga varugrupper. Särskilt stark var värdeutvecklingen för Energivaror (27 procent) och Verkstadsvaror (11 procent). Volymutvecklingen var positiv för alla varugrupperna förutom Energivaror och Skogsvaror. Att utvecklingen mätt i värde och volym skiljer sig reflekterar en kombination av prisökningar för dessa varor och växelkurseffekter. import efter varugrupp Importen ökade för samtliga varugrupper mätt i såväl värde som volym. I värde var utvecklingen särskilt stark för Energivaror och Skogsvaror. Sett till volym var det importen av Verkstadsvaror och Kemivaror som ökade mest. Tjänstehandeln Enligt statistik från betalningsbalansen ökade tjänsteexporten med 1,4 procent medan tjänsteimporten ökade med 3,3 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 644 miljarder och tjänsteimporten till 618 miljarder, vilket därmed gav ett positivt tjänstehandelsnetto på 26 miljarder kronor. Tjänstehandeln domineras av näringarna: Övriga affärstjänster, Tele- data- och informationstjänster, Resor samt Transporter.

export efter handelspartner Tjänsteexporten till EU utgjorde 52 procent av total tjänsteexport. Norge, Storbritannien och USA var de tre största mottagarländerna. import efter handelspartner Tjänsteimporten från EU utgjorde 67 procent av total tjänsteimport. USA, Storbritannien och Tyskland var de största leverantörerna. Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet minskade från 195 till 174 miljarder kronor. Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige minskade från 104 till 97 miljarder kronor. Direktinvesteringstillgångar Vid utgången av 2018 uppgick de svenskägda direktinvesteringstillgångarna i utlandet till 3 324 miljarder, en ökning med 4,1 procent. De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick till ca 2 888 miljarder, vilket utgör en svag nedgång jämfört med 2017.

Innehåll 1. Om rapporten... 1 2. Fortsatt stark utveckling för varuhandeln fjärde kvartalet... 1 2.1 Handelns utveckling fjärde kvartalet 2018... 1 2.1 Sveriges andel av den globala varuexporten... 4 2.1.1 Sveriges exportandel på världsmarknaderna... 4 2.1.2 Andra länders exportandelar på samma marknader... 5 3. Bytesbalansen... 7 3.1 Bytesbalansen... 7 3.2 Handelsbalans9F... 7 4. Varuhandel10F... 9 4.1 Sveriges export och import av varor... 9 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning... 9 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp... 10 4.1.3 Nettoexport av varor... 13 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 13 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden14f... 17 4.2.1 Export... 17 4.2.2 Import... 20 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 23 4.3.1 Svensk export... 23 4.3.2 Svensk import... 27 5. Tjänstehandel... 31 6. Direktinvesteringar... 39 6.1 Direktinvesteringsflöden... 39 6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige... 40 6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet... 41 6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch... 44 6.2 Direktinvesteringstillgångar... 44 6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 46 6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 50 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2018, i löpande och fasta priser (SCB)

1. Om rapporten I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för helåret 2018. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal. Observera att den redovisade statistiken för varuhandeln hämtas dels från betalningsbalansen (se t.ex. den första tabellen) och dels från utrikeshandelsstatistiken (används genomgående i kapitel fyra). Statistiken från de olika källorna bygger bl.a. på olika definitioner av varuhandel och är inte jämförbar. För att räkna samman total handel av varor och tjänster måste man därför använda enbart statistik från betalningsbalansen. Eftersom betalningsbalansen inte redovisas efter handelspartner går det inte att räkna fram total handel för varor och tjänster för enskilda länder. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln, som alltså kommer från utrikeshandelsstatistiken, bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, detaljerad varugrupp och handelspartner. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel det senaste kvartalet och ur ett internationellt perspektiv. Kapitlet innehåller även en fördjupning kring utvecklingen för Sveriges exportmarknadsandelar i världen. Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i kapitel 5. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar har utvecklats. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-13 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor, där även det senaste kvartalets värdeutveckling av varuexporten och varuimporten för alla enskilda länder framgår. 2. Fortsatt stark utveckling för varuhandeln fjärde kvartalet 2.1 Handelns utveckling fjärde kvartalet 2018 Enligt siffror från SCB:s utrikeshandelsstatistik ökade värdet på Sveriges varuhandel2f1 starkt fjärde kvartalet 2018 jämfört med motsvarande kvartal 2017. Varuexporten ökade med 11 procent och varuimport ökade med 12 procent. Värdet på varuexporten uppgick fjärde kvartalet 2018 till 384 miljarder och på varuimporten 397 miljarder. Varuhandelsnettot uppgick därmed till -12 miljarder. 1 I kapitel 2 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges. Värdet är i löpande priser. 1

Diagram 2.1 25 Förändring i svensk varuexport (januari 2015 - januari 2019) Förändring över motsvarande peirod föregående år 20 15 10 5 0-5 -10 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 2015 2016 2017 2018 Månadsvis Kvartalsvis Diagram 2.2 25 Förändring i svensk varuimport (januari 2015 - januari 2019) Förändring över motsvarande peirod föregående år 20 15 10 5 0-5 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 2015 2016 2017 2018 Månadsvis Kvartalsvis Tillväxttakten för export och import varierar kraftigt från månad till månad men preliminära siffror från SCB pekar på en fortsatt ökning i januari 2019 för både exporten (upp 8,9 procent) och importen (upp 4,8 procent), jämfört med motsvarande månad 2018. 2

Framåtblickande indikatorer pekar på en något avtagande optimism kring utrikeshandeln. Exportchefsindex3F2 uppgick första kvartalet 2019 till 57,5 vilket innebär att det är fler exportchefer i svenska företag som tror på en förstärkning än en försvagning av exporten. Det är en marginell ökning jämfört med fjärde kvartalet 2018. Med en ökning på 11 procent hade Sverige en varuexportutveckling som var stark fjärde kvartalet 2018 i relation till flera andra jämförbara länder. EU:s samlade export till länder utanför unionen ökade med 4,0 procent. Finlands varuexport och med 6,9 respektive medan USA:s och Tysklands ökade med 3,5 respektive 1,6 procent. Diagram 2.3 Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 Varuexportuvecklingen i internationell jämförelse (2015-2018) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv2 kv3 kv4 kv 1 kv2 kv3 kv4 2015 2016 2017 2018 EU(Extern) Finland Tyskland USA Sverige Enligt betalningsbalansen ökade tjänsteexporten med 6,1 procent och tjänsteimporten med 0,1 procent fjärde kvartalet 2018 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Värdet på tjänsteexporten uppgick fjärde kvartalet 2018 till 181 miljarder och tjänsteimporten till 156 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 23 miljarder. Om man vill analysera utrikeshandelns bidrag till BNP-utvecklingen är det vanligt att titta på den konsekutiva utvecklingen (dvs. jämfört med föregående kvartal) och utvecklingen i termer av volym, dvs. rensat för prisförändringar. I volymtermer ökade BNP med 1,2 procent procent mellan tredje och fjärde kvartalen 2018. Det var främst exporten som förklarde uppgången. Exporten bidrog till BNP-utvecklingen med 1,4 procentenheter. Sammantaget drog exportnettot (export minus import) upp BNP-tillväxten med 0,8 procentenheter. 2 Business Sweden, Exportchefsindex. Index speglar stämningsläget bland varu- och tjänsteexportörer. Att indexet ligger över 50-strecket innebär att det är fler exportföretag som tror på en förstärkning än en försvagning av exportutvecklingen. 3

2.1 Sveriges andel av den globala varuexporten I det här avsnittet belyser vi hur Sveriges andel av världens totala varuexport till olika regioner har utvecklats under och efter den senaste finansiella krisen. Data är hämtad från UN Comtrade och finns tillgänglig för åren 2007 2017. 3 I databasen finns varuhandelsflöden mellan alla världens länder. Handelsflödena är uttryckta i amerikanska dollar och kan därför skilja sig något från data som presenteras i rapportens övriga delar. Sveriges samlade varuexport ökade exempelvis med 14 procent uttryckt i svenska kronor under perioden, men minskade med 11 procent uttryckt i amerikanska dollar. Skillnaden beror på att kronan har försvagats mot dollarn. Räknat i fasta priser, dvs. rensat för pris- och växelkurseffekter, ökade den svenska varuexporten med 13 procent under perioden. De marknader som analyseras är Afrika, Amerika, Asien, EU, övriga Europa och Ocenanien etc. Det samlade globala varuexportvärdet till dessa marknader växte med mellan 2,9 och 56 procent under den studerade perioden. Sveriges export, uttryckt i dollar, minskade samtidigt till samtliga marknader utom Asien. Enligt senast tillgänglig data från IMF ökade världens samlade varuexport i fasta priser med 3,9 procent under 2018. 4 Samtidigt ökade Sveriges export med 4,4 procent, vilket tyder på att Sveriges andel av den globala varuexporten har stigit något sedan 2017. Under 2018 fortsatte kronan att försvagas mot dollarn med 8,9 procent. 2.1.1 Sveriges exportandel på världsmarknaderna Diagram 2.4 visar hur Sveriges andel av världens varuexport som går till olika världsregioner har utvecklats mellan 2007 och 2017. Sveriges marknadsandel har minskat i samtliga regioner under perioden. Störst är förändringen i Afrika och Europa utanför EU, där andelarna minskade med 0,6 respektive 0,5 procentenheter. Minst är förändringen på den asiatiska marknaden. Den största delen av förändringarna skedde mellan 2007 2012. Andelarna har därefter varit relativt stabila, undantaget i Afrika där andelen har fortsatt att minska något. 3 UN Comtrade: https://comtrade.un.org/. 4 IMF World Economic Outlook: https://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2018/02/weodata/index.aspx. 4

Diagram 2.4 3,5 Sveriges exportandelar, per mottagarregion 3,0 2,5 Andelar (%) 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Afrika Amerika Asien EU Europa, övriga Oceanien m.fl. 2.1.2 Andra länders exportandelar på samma marknader Diagram 2.5 visar vilka länder som har utökat sina marknadsandelar mest i respektive region. 5 De länder vars andelar har ökat mest tillhör världens största tillväxtekonomier. Två undantag är till exempel Polen och Tjeckien. 6 Kinas andel har ökat mest i samtliga regioner utom i Asien, där endast Hongkong har haft en större ökning. Magnituden i ökningen varierar dock mycket; i Oceanien steg Kinas andel med nio procentenheter, medan andelen i Europa steg med drygt två procentenheter. Man kan notera att de största enskilda ökningarna på de europeiska marknaderna generellt är betydligt mindre än i övriga regioner. 5 Andelarna baseras på tillgänglig information. Handel för länder som inte levererat statistik till FN ingår inte i marknadens total. 6 Enligt IMF växte Kinas BNP med i genomsnitt 8,2 procent per år 2007 2017 och Indiens BNP med 7,0 procent. Polen och Tjeckien hade en BNP-tillväxt på 3,3 resp. 1,5 procent. 5

Diagram 2.5 Förändring (procentenheter) 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Kina Länder med störst ökning av marknadsandel per region 2007-2017 Sydafrika Indien Kina Mexiko Hongkong Hongkong Kina Vietnam Kina Polen Tjeckien Kina Hongkong Storbritannien Kina Korea Hongkong Afrika Amerika Asien EU Europa, övriga Oceanien m.fl. Kina dominerade 2017 varuexportmarknaderna i samtliga regioner utom EU och övriga Europa, där landet var näst största varuexportör. Detta förhållande har inte varit konstant sedan 2007. Som exempel kan noteras att Kina inte ens hörde till de fem länder med störst marknadsandel i EU år 2007 och att USA vid den tidpunkten hade störst marknadsandel i amerika. Tyskland och USA tillhör också de länder med störst marknadsandelar i flera av regionerna. I diagram 2.6 jämförs Sveriges marknadsandel med några jämförbara länder - Norge, Danmark, Finland samt ett genomsnitt för samtliga EU-länder. För överskådlighet visas här ländernas andel av den samlade exporten till hela världen, men mönstret är likartat i de olika regionerna. Sveriges och Norges andel har båda minskat med 0,4 procentenheter jämfört med 2007, men med något olika utveckling. Förändringen för Sveriges del skedde framför allt mellan 2007 2012 och därefter har andelen planat ut. Norges andel föll inte lika mycket inledningsvis men har fortsatt att minska, sannolikt som en konsekvens av ett fallande oljepris. Danmarks och Finlands andelar föll med 0,1 respektive 0,3 procentenheter under perioden. I procentuella termer minskade Finlands och Norges andelar mest (41 resp. 39 procent), följt av Sverige (28 procent) och Danmark (22 procent). Den genomsnittliga exportmarknadsandelen för hela EU föll med 13 procent (eller 0,2 procentenheter) sett över hela perioden. Nivåskillnaden mellan EU-genomsnittet och övriga länder beror sannolikt till stor del på att EU-länderna omfattar förhållandevis stora länder såsom Tyskland och Frankrike. Det ska också noteras att en skillnad mellan t.ex. Sverige och merparten av EU-länderna är att eurons och den svenska kronans växelkursrörelser mot dollarn har sett mycket olika ut, vilket får konsekvenser när handelsflödena anges i gemensam valuta. 7 Sveriges andel har alltså minskat något mer än bland jämförbara länder, men skillnaderna är inte 7 Den svenska kronan deprecierade med 26 procent mot dollarn mellan 2007 och 2017. Under samma period stärktes euron mot dollarn med 18 procent. 6

dramatiska. Med en andel av världens export på 1,0 procent behåller Sverige sin plats som den största varuexportören i norden. Diagram 2.6 1,6 1,4 1,2 Andel av global varuexport 2007-2017 Andelar (%) 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Danmark EU(28) genomsnitt Finland Norge Sverige 3. Bytesbalansen 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 94 miljarder 2018, motsvarade 2,0 procent av BNP. Jämfört med 2017 har överskottet i bytesbalansen minskat med 26 procent. 3.1 Handelsbalans 9F8 Helåret 2018 uppgick Sveriges handelsbalans till 74 miljarder, vilket var 19 miljarder mindre än 2017. Som andel av BNP uppgick handelsbalansen till 1,6 procent, tjänstebalansen till 0,5 procent och kapitalavkastningen till 1,3 procent. Vad är bytesbalansen? Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 8 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 7

Diagram 3.1 9,0 Sveriges bytesbalans 2008-2018 8,0 7,0 Andel av BNP (%) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 2008-2018 Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 6,0 5,0 Andel av BNP (%) 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 8

4. Varuhandel10F9 4.1 Sveriges export och import av varor Helåret 2018 ökade Sveriges varuexport med 4,4 procent mätt i volym, och med 10 procent mätt i värde, jämfört med 2017. Varuimporten ökade med 5,3 procent i volym och med 12 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick till 1 442 miljarder kronor och varuimporten till 1 478 miljarder. Handelsbalansen uppvisade därmed ett underskott på 36 miljarder, vilket kan jämföras med ett underskott på 11 miljarder 2017. 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren 2014 2018. Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien12F10, EU samt Övriga Europa. Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr 2014 2015 2016 2017 2018 Förändring (%) Export 1 127,0 1 180,5 1 192,6 1 304,8 1 441,8 10,5 intra-eu(28) 658,7 690,3 705,1 771,2 857,9 11,2 extra-eu(28) 468,2 490,2 487,4 533,6 584,0 9,4 Import 1 111,0 1 167,0 1 207,6 1 315,6 1 478,1 12,3 intra-eu(28) 770,5 823,0 865,3 940,9 1 038,1 10,3 extra-eu(28) 340,5 344,1 342,3 374,7 440,0 17,4 Anm: Import enligt avsändningsland. Under 2018 gick 74 procent av den svenska exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Asien och Amerika tog emot 13 respektive 9,6 procent av Sveriges export. Jämfört med 2017 ökade exporten till samtliga världsdelar. Störst var exportökningen till Oceanien m.fl. med 24 procent, följd av Övriga Europa och EU med drygt 11 procent vardera. Exporten till Asien och Amerika ökade med 8,5 resp. 7,1 procent. Slutligen ökade exporten till Afrika med 1,0 procent. Huvuddelen (84 procent) av de varor som importeras till Sverige kommer från Europa, särskilt från EU-länderna (70 procent). Importen ökade från samtliga världsdelar under 2018. Störst var ökningen från Afrika (70 procent), följt av Amerika (19 procent), Övriga Europa (17 procent), Asien (11 procent) och EU (10 procent). Importökningen från Oceanien m.fl. (1,6 procent) är beräknad som en restpost, dvs. den samlar all import som inte kommer från någon av de övriga regionerna. 9 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 10 Regionen Oceanien m.fl. är innefattar även regioner som inte passar in i någon annan region, t ex de fria haven och handel som lyder under militär sekretess. 9

Diagram 4.1 70 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 2017 2018 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Diagram 4.2 80 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 2017 2018 70 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om 10

utvecklingen främst förklaras av prisförändringar eller förändrade handelsflöden. Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp. Diagram 4.3 50 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 2017 2018 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel 2017 Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel 2017 3 kv 2018 4 kv 2018 2018 2017 3 kv 2018 4 kv 2018 2018 10,0 Skogsvaror 2,2-6,0-4,8-3,9 5,4 11,2 9,4 9,4 10,2 Mineralvaror 2,8-4,9 2,3 0,2 20,7 6,2 11,4 8,2 12,8 Kemivaror 4,6-0,6 11,9 5,5 7,5 5,5 17,4 8,3 8,0 Energivaror 2,4 3,4-8,5-1,2 26,1 52,6 16,3 26,8 45,7 Verkstadsvaror 7,9 8,3 6,2 8,5 8,3 12,0 9,7 10,7 13,3 Övriga varor -0,7 3,3-2,2 2,0 3,3 9,0 4,8 6,4 100 Totalt 4,8 3,3 3,2 4,4 9,4 12,9 10,6 10,5 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Helåret 2018 ökade Sveriges varuexport med 4,4 procent mätt i volym (dvs. rensat för prisförändringar) och med 10 procent mätt i värde, jämfört med 2017. Räknat i värde var det en stark positiv utveckling för samtliga varuområden. Särskilt stark var värdeutvecklingen för Energivaror. Samtidigt minskade volymen av Energivaror, vilket betyder att den starka värdeutvecklingen reflekterar en kombination av prisökningar och växelkurseffekter. 11 En liknande utveckling syns för Skogsvaror, 11 Se rapporten Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar, kvartal 1-3 2018 för en diskussion av skillnaderna mellan värde- och volymutveckling. 11

vars exportvärde ökade med 9,4 procent medan volymen minskade med 3,9 procent. Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel 2017 Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Importandel 2017 3 kv 2018 4 kv 2018 2018 2017 3 kv 2018 4 kv 2018 2018 2,9 Skogsvaror 4,4 3,1 2,2 2,7 8,2 19,8 16,8 16,6 8,0 Mineralvaror 6,6 2,2-0,8 4,4 21,1 15,6 8,2 14,8 11,9 Kemivaror 3,1 3,6 5,4 6,0 7,0 11,2 11,5 10,8 11,9 Energivaror 0,0 1,5 5,4 2,4 23,3 51,3 29,6 32,6 43,4 Verkstadsvaror 6,4 1,0 5,4 6,6 7,7 5,6 10,4 10,0 21,9 Övriga varor 1,1 3,0 3,6 4,2 3,4 8,5 9,6 7,5 100 Totalt 4,1 2,0 4,3 5,3 8,9 12,6 12,4 12,3 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Varuimporten ökade med 5,3 procent i volym och med 12 procent i värde under 2018. Importen ökade för samtliga varugrupper mätt i såväl värde som volym, men (i likhet med exporten) var det en betydligt starkare utveckling i värde än i volym. I värde var det Energivaror, Skogsvaror och Mineralvaror som ökade mest. Sett till volym var det importen av Verkstadsvaror och Kemivaror som ökade mest. Diagram 4.4 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 2017 2018 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 12

4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU28 (Netto) Extra-EU28 (Netto) Nettoexport 200 160 120 80 Mdr kr 40 0-40 - 80-120 - 160-200 Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt nettoexporten totalt för perioden 2001 2018. Under 2018 uppvisade svensk utrikeshandel med varor ett exportunderskott på 36 miljarder. Det kan jämföras med ett underskott om 11 miljarder 2017. Underskottet i nettohandeln med varor uppstår i handeln med andra EU-länder. Helåret 2018 uppgick detta underskott till 180 miljarder, vilket är ett 10 miljarder större underskott jämfört med 2017. Exportöverskottet till övriga världen minskade något under 2018, från 159 till 144 miljarder.13f12 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för helåren 2017 och 2018. Nettoexporten för varugrupperna Energi och Övriga varor var negativ och underskottet har ökat mellan 2017 och 2018. Nettoexporten var däremot positiv för varugrupperna Skogsvaror, Mineralvaror, Kemivaror och Verkstadsvaror. För Skogsvaror, som gav det största exportöverskottet, och för Verkstadsvaror ökade överskottet jämfört med 2017. För varugrupperna Mineralvaror och Kemivaror minskade överskottet. Den sammanlagda förändringen för samtliga varugrupper resulterade i en ökning av Sveriges nettohandelsunderskott. 12 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land. 13

Diagram 4.6 140 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 2017 2018 100 60 Mdr kr 20-20 -60-100 -140 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Skogsvaror 90,1 92,6 94,5 91,1 95,1 101,3 Mineralvaror 32,5 35,5 28,5 27,8 33,2 29,1 Järn och stål 13,5 16,0 16,7 14,0 12,8 9,7 Kemivaror 6,3-0,4 12,0 10,8 12,3 9,2 Läkemedel 25,9 28,5 37,2 31,7 36,0 40,7 Energivaror -57,8-52,1-35,9-35,6-41,9-60,7 Verkstadsvaror 55,8 29,3 21,7 7,7 11,4 16,7 Maskiner 67,3 62,5 64,0 59,4 61,0 64,2 Elektrovaror och telekom -32,8-36,6-47,8-55,0-59,2-74,2 Vägfordon 17,0 2,9 7,9 6,0 21,3 45,5 Övriga varor -82,1-89,0-107,3-116,8-120,9-131,8 Livsmedel -46,9-49,6-55,3-59,0-61,0-66,2 Total 44,8 16,0 13,4-15,0-10,8-36,2 4.1.4.1 Sveriges handel med personbilar Tabell 4.5 och Diagram 4.7 visar Sveriges export och import av personbilar. Den svenska exporten av personbilar uppgick 2018 till 101 miljarder, medan importen uppgick till 75 miljarder. Detta ger ett exportöverskott på 26 miljarder, vilket kan jämföras med ett underskott på 0,8 miljarder motsvarande period 2017. Handeln med andra EU-länder stod för 56 procent av exporten och 90 procent av importen. 14

Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2013 35,4 47,7-12,3 17,9 42,0-24,1 2014 33,7 54,7-21,0 20,1 47,5-27,4 2015 53,1 64,2-11,0 29,5 59,1-29,6 2016 64,1 74,8-10,7 34,9 68,8-33,9 2017 77,0 77,8-0,8 38,2 71,2-33,1 2018 101,5 75,2 26,3 57,0 67,7-10,7 Diagram 4.7 120 100 80 60 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 Personbilar Export Import Netto Mdr kr 40 20 0-20 -40 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 4.1.4.2 Sveriges handel med läkemedel Tabell 4.6 och Diagram 4.8 visar Sveriges export och import av läkemedel. Under 2018 gav handeln med läkemedel till hela världen ett exportöverskott på 41 miljarder, en ökning av överskottet med 4,8 miljarder jämfört med 2017. Handeln med läkemedel med enbart EU-länder svarade för 38 procent av läkemedelsexporten och 81 procent av importen. 15

Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2013 56,3 30,4 25,9 28,0 25,4 2,6 2014 59,2 30,7 28,5 30,3 26,3 4,0 2015 71,2 34,0 37,2 33,0 28,7 4,3 2016 69,4 37,7 31,7 31,2 31,4-0,2 2017 74,1 38,1 36,0 28,7 31,6-2,8 2018 82,2 41,5 40,7 31,5 33,5-2,0 Diagram 4.8 90 80 70 60 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto Mdr kr 50 40 30 20 10 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 4.1.4.3 Sveriges handel med livsmedelsvaror Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror. Under 2018 gav handeln med livsmedelsvaror ett nettounderskott på 66 miljarder. EU-ländernas andel av den svenska livsmedelsimporten föll från 59 till 58 procent mellan 2017 och 2018. Exportandelen till EU steg däremot från 74 till 75 procent. 16

Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2013 63,4 110,3-46,9 44,4 69,0-24,5 2014 68,4 118,0-49,6 49,1 73,9-24,8 2015 75,0 130,3-55,3 54,3 76,6-22,3 2016 82,7 141,7-59,0 62,0 80,3-18,3 2017 83,6 144,6-61,0 61,7 84,9-23,2 2018 91,7 157,9-66,2 68,9 91,4-22,6 Diagram 4.9 Sveriges handel med livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Export Import Netto Mdr kr 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden 14F13 4.2.1 Export Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer 2017 och 2018. Diagram 4.10 visar exporten som andel av total svensk export till EU och Diagram 4.11 som värde i miljarder kronor. Under 2018 uppgick exporten till EU till 858 miljarder, motsvarande 59 procent av den totala exporten på 1 442 miljarder. Tyskland, Finland, Danmark och Nederländerna var de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 442 miljarder, motsvarande 52 procent av total export till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 70 procent av Sveriges totala export. 13 I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 17

Diagram 4.10 20 Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU 2017 2018 18 16 14 Andel (%) 12 10 8 6 4 2 0 Diagram 4.11 160 Svensk export till EU(28) Värde för resp land 2017 2018 140 120 100 Mdr kr 80 60 40 20 0 18

Tabell 4.8 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden helåret 2018 samt värdeförändring från helåret 2017. Tabell 4.8 Sveriges export till EU och den inre marknaden 2018 Export till Exportvärde mdr kr Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 2017 Tyskland 156,9 10,9 10,5 Finland 100,8 7,0 11,6 Danmark 99,9 6,9 11,6 Nederländerna 84,6 5,9 19,0 Storbritannien 81,8 5,7 0,9 Frankrike 62,1 4,3 13,3 Belgien 58,2 4,0 1,7 Polen 48,2 3,3 21,0 Italien 40,4 2,8 14,7 Spanien 30,1 2,1 19,8 Österrike 13,5 0,9 13,4 Tjeckien 12,3 0,9 11,9 Estland 12,3 0,9 12,0 Litauen 9,8 0,7 17,9 Portugal 6,9 0,5 4,0 Ungern 6,2 0,4 3,2 Irland 6,2 0,4 16,5 Lettland 4,7 0,3 29,6 Slovakien 4,2 0,3 16,1 Rumänien 3,7 0,3 14,9 Grekland 3,5 0,2-6,6 Slovenien 1,8 0,1 7,7 Bulgarien 1,6 0,1 7,7 Luxemburg 1,0 0,1-8,3 Kroatien 1,0 0,1 5,3 Cypern 0,6 0,0 91,6 Malta 0,4 0,0 66,1 Ospec i EU 5,0 0,3 4,6 EU Totalt 857,9 59,5 11,2 Norge 151,6 10,5 13,7 Island 3,9 0,3 17,7 Norden 356,2 24,7 12,6 Liechtenstein 0,0 0,0 58,5 Inre marknaden 1 013,4 70,3 11,6 Övriga länder 428,4 29,7 7,9 Export Totalt 1 441,8 100,0 10,5 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 19

4.2.2 Import Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I Diagram 4.12 visas importen som andel av total svensk import från EU och i Diagram 4.13 som värde i miljarder kronor. Helåret 2018 uppgick den svenska importen från EU till 1 038 miljarder, vilket motsvarade 70 procent av den totala importen på 1 478 miljarder. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är de EUländer från vilka Sverige importerat mest. Tillsammans svarade dessa länder för 56 procent av importen från EU. Importen från hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, uppgick till 1 166 miljarder och utgjorde 79 procent av Sveriges totala import. 20

Diagram 4.12 30 Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU 2017 2018 25 Andel (%) 20 15 10 5 0 Diagram 4.13 300 Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland 2017 2018 250 Mdr kr 200 150 100 50 0 21

Tabell 4.9 Sveriges import från EU och den inre marknaden 2018 Import från Importvärde mdr kr Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 2017 Tyskland 265,1 17,9 7,1 Nederländerna 138,9 9,4 18,5 Danmark 104,5 7,1 10,2 Storbritannien 73,6 5,0 8,6 Finland 70,3 4,8 13,4 Belgien 62,5 4,2-3,5 Polen 59,3 4,0 16,3 Frankrike 54,9 3,7 6,5 Italien 48,9 3,3 14,0 Tjeckien 23,2 1,6 21,1 Spanien 21,1 1,4 13,9 Österrike 17,6 1,2 5,4 Ungern 15,4 1,0 20,6 Estland 14,9 1,0-3,3 Litauen 14,0 0,9 18,5 Irland 13,7 0,9 7,6 Slovakien 9,3 0,6 4,0 Lettland 9,1 0,6 32,2 Portugal 6,0 0,4 36,3 Rumänien 3,8 0,3 8,6 Luxemburg 3,1 0,21 13,5 Slovenien 3,0 0,20 11,2 Bulgarien 2,1 0,14 7,4 Grekland 1,6 0,11 2,9 Kroatien 1,0 0,07 19,4 Malta 0,6 0,04 155,9 Cypern 0,5 0,03 3,6 Ospec i EU 0,0 0,00 - EU Totalt 1 038,1 70,2 10,3 Norge 127,8 8,6 19,5 Island 0,3 0,0 2,2 Norden 302,9 20,5 14,7 Liechtenstein 0,1 0,0-2,7 Inre marknaden 1 166,2 78,9 11,3 Övriga länder 311,9 21,1 16,6 Import Totalt 1 478,1 100,0 12,3 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 22

4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU, även kallad för tredje land, svarade 2018 för 41 procent av det totala exportvärdet och 30 procent av den totala importen, efter avsändarland. 4.3.1 Svensk export Diagram 4.14 visar den regionala fördelningen av svensk export. Förutom EU var regionen Övriga Europa, dvs. europeiska länder som inte är medlemmar i EU, den grupp som tog emot störst andel av den svenska exporten (15 procent), följt av Asien (13 procent) och Amerika (9,6 procent). Diagram 4.14 Regional fördelning av svensk export Andel av total export 2018 EU(28) 59,5% Oceanien m fl 1,8% Övriga Europa 14,8% Asien 12,5% Amerika 9,6% Afrika 1,9% Varuexporten till Övriga Europa uppgick 2018 till 213 miljarder kronor. Tabell 4.10 visar vilka länder inom denna grupp som var mottagare av störst exportvärde från Sverige. Norge är det land som Sverige i särklass exporterar mest till, 11 procent av Sveriges totala exportvärde. Därefter exporterar Sverige mest till Ryssland, Schweiz och Turkiet, de tar emot omkring en procent vardera av den totala svenska exporten. Sveriges handelsutveckling med Norge sedan 2004 illustreras i Diagram 4.15. 23

Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder) Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2017 2018 Andel (%) 2017 2018 Värdeförändring (%) Övriga Europa 190,9 212,8 14,6 14,8 11,5 varav: Island 3,3 3,9 0,3 0,3 17,7 Norge 133,3 151,6 10,2 10,5 13,7 Ryssland 18,7 20,0 1,4 1,4 6,7 Schweiz 14,2 15,1 1,1 1,0 6,2 Turkiet 14,1 14,3 1,1 1,0 1,6 Ukraina 3,3 3,3 0,3 0,2-1,2 Diagram 4.15 Sveriges varuhandel med Norge 2004-2018 Export Import (ursprungsland) 160 140 120 Mdr kr 100 80 60 40 20 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Afrika. Värdet av svensk export till Afrika uppgick 2018 till 28 miljarder, en ökning med 1,0 procent jämfört med 2017. Andelen av exporten som gick till Afrika uppgick till 1,9 procent, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter. 24

Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2017 2018 Andel (%) 2017 2018 Värdeförändring (%) Nordafrika 13,9 14,2 1,1 1,0 2,1 varav: Algeriet 2,1 2,6 0,2 0,2 27,0 Egypten 6,3 5,9 0,5 0,4-6,3 Marocko 4,0 4,3 0,3 0,3 7,8 Västafrika 3,5 2,8 0,3 0,2-20,8 Centr., Östra o. Södra Afrika varav: 10,1 10,8 0,8 0,7 7,0 Sydafrika 7,3 7,7 0,6 0,5 5,0 Totalt 27,5 27,7 2,1 1,9 1,0 Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Amerika. Exporten till Amerika uppgick till 138 miljarder kronor 2018, vilket är en ökning med 7,1 procent jämfört med 2017. USA är Amerikas största mottagare av svensk export och tog emot 6,8 procent av den totala svenska exporten. Diagram 4.16 illustrerar Sveriges handel med USA sedan 2004. Medan exporten till USA ökade i värde, minskade den något som andel av den totala exporten, jämfört med 2017. Kanada är den näst största amerikanska exportmarknaden. Exporten till Kanada ökade med 6,4 procent mellan 2017 och 2018. Exporten till Kanada utgjorde 0,8 procent av total svensk export, vilket är oförändrat jämfört med 2017. Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde 2017 2018 Andel (%) 2017 2018 Värdeförändring (%) Nordamerika 101,1 110,1 7,7 7,6 9,0 varav: Kanada 10,3 11,0 0,8 0,8 6,4 USA 90,0 98,0 6,9 6,8 9,0 Central- och Sydamerika 27,6 27,6 2,1 1,9 0,2 varav: Brasilien 7,3 8,0 0,6 0,6 8,6 Chile 2,8 3,5 0,2 0,2 27,8 Mexiko 6,5 6,3 0,5 0,4-3,1 Totalt 128,6 137,7 9,9 9,6 7,1 25

Diagram 4.16 Sveriges varuhandel med USA 2004-2018 Export Import (ursprungsland) 120 100 Mdr kr 80 60 40 20 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Tabell 4.13 visar svensk exportutveckling till Asien. Sammantaget ökade exporten till Asien med 8,5 procent 2018. De största asiatiska mottagarländerna var Kina, Japan, Sydkorea och Indien. Diagram 4.17 visar Sveriges handel med Kina sedan 2004. Kina tog under 2018 emot svensk export till ett värde av 67 miljarder, en ökning med 15 procent jämfört med 2017. Exporten till Kina motsvarade 4,7 procent av total svensk export. Diagram 4.17 Sveriges varuhandel med Kina 2004-2018 Export Import (ursprungsland) 90 80 70 Mdr kr 60 50 40 30 20 10 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 26

Tabell 4.13 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export Värde 2017 2018 Andel (%) 2017 2018 Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 30,4 27,5 2,3 1,9-9,4 varav: Förenade Arabemiraten 6,3 5,4 0,5 0,4-14,7 Iran 4,3 3,4 0,3 0,2-22,4 Israel 3,1 2,9 0,2 0,2-4,2 Saudiarabien 9,2 8,0 0,7 0,6-12,5 Qatar 2,0 2,2 0,2 0,1 9,7 Övriga Asien 135,9 152,8 10,4 10,6 12,4 varav: Hongkong 4,0 3,2 0,3 0,2-19,3 Indien 11,4 12,6 0,9 0,9 10,2 Indonesien 4,0 4,2 0,3 0,3 5,1 Japan 19,5 22,2 1,5 1,5 13,5 Kina 58,5 67,1 4,5 4,7 14,7 Malaysia 2,7 2,9 0,2 0,2 8,3 Pakistan 2,1 3,1 0,2 0,2 47,6 Singapore 6,4 8,0 0,5 0,6 24,1 Sydkorea 12,2 14,4 0,9 1,0 17,4 Taiwan 4,1 4,6 0,3 0,3 12,5 Thailand 4,5 4,1 0,3 0,3-8,0 Totalt 166,2 180,3 12,7 12,5 8,5 4.3.2 Svensk import Diagram 4.18 visar den regionala fördelningen av svensk import. Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, var den region som Sverige importerade mest från utanför EU. Importen därifrån utgjorde 14 procent av Sveriges totala import. Importen från Asien, Amerika och Afrika utgjorde 10, 3,9 respektive 1,9 procent av total import. Värdet på importen från Övriga Europa ökade med 17 procent mellan 2017 och 2018. I denna grupp var Norge den största leverantören med ett importvärde på 128 miljarder, motsvarande 8,6 procent av den totala importen. Importen från Norge ökade med 20 procent under 2018. Importen från Ryssland, det näst största leverantörslandet, ökade med 25 procent och uppgick till 47 miljarder. 27

Diagram 4.18 Regional fördelning av svensk import Andel av total import 2018 EU(28) 70,2% Oceanien m fl 0,3% Asien 10,1% Amerika 3,9% Afrika 1,9% Övriga Europa 13,6% Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge (18 procent) och Ryssland (60 procent). Värdet av importerad råolja från Norge ökade med 53 procent och från Ryssland med 22 procent jämfört med 2017. Mätt i antal ton ökade kvantiteten importerad råolja från Norge med 15 procent, medan den minskade från Ryssland med 7,5 procent. Sverige importerade 24 procent av sin råolja från Norge och 31 procent från Ryssland under 2018. Tabell 4.14 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland Värde 2017 2018 Andel 2017 2018 Värdeförändring (%) Värde 2017 2018 Övriga Europa 171,1 200,6 13,0 13,6 17,2 164,0 195,0 varav Norge 106,9 127,8 8,1 8,6 19,5 100,7 122,2 Ryssland 37,6 46,9 2,9 3,2 24,6 38,6 47,9 Schweiz 10,3 10,1 0,8 0,7-1,9 9,5 9,1 Turkiet 12,6 11,5 1,0 0,8-8,7 11,5 11,5 Tabell 4.15 visar Sveriges import från Afrika. Jämfört med 2017 ökade importen från Afrika med 70 procent och den uppgick 2018 till 29 miljarder. Nigeria är det största Afrikanska leverantörslandet till Sverige och står för 65 procent av importen från Afrika. Importen från Libyen och Nigeria, vilken består nästan uteslutande av råolja, ökade mycket kraftigt under 2018. 14 Övriga afrikanska länder är relativt små importleverantörer. 14 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Nigeria och Libyen: www.kommers.se/statistikblad. 28

Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import Värde 2017 2018 Avsändningsland Andel 2017 2018 Värdeförändring (%) Ursprungsland Värde 2017 2018 Nordafrika 3,4 6,9 0,3 0,5 105,3 3,4 6,5 varav Libyen 1,5 4,7 0,1 0,3 214,5 1,5 4,7 Västafrika 10,5 18,5 0,8 1,3 77,0 10,5 18,5 varav Nigeria 10,4 18,4 0,8 1,2 77,1 10,4 18,4 Centr.- Öst- och Södra Afrika 3,0 3,1 0,2 0,2 4,0 3,1 3,2 Totalt 16,8 28,5 1,3 1,9 69,5 17,0 28,1 Helåret 2018 ökade Sveriges import från Amerika med 19 procent jämfört med 2017. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och stod för 2,7 procent av Sveriges totala importvärde. Importen från USA ökade med 25 procent jämfört med 2017. Importen från det största leverantörslandet i Centraloch Sydamerika, Brasilien, ökade med 21 procent. Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Värde 2017 2018 Andel 2017 2018 Värdeförändring (%) Ursprungsland Värde 2017 2018 Nordamerika 35,4 42,9 2,7 2,9 21,1 37,1 44,0 varav Kanada 4,0 3,6 0,3 0,2-9,2 4,2 3,9 USA 31,5 39,3 2,4 2,7 24,9 32,9 40,1 Central- och Sydamerika varav 13,1 14,6 1,0 1,0 12,1 13,5 14,8 Brasilien 4,6 5,5 0,3 0,4 20,5 4,6 5,4 Venezuela 3,2 3,2 0,2 0,2-0,5 3,2 3,2 Totalt 48,5 57,6 3,7 3,9 18,7 50,6 58,8 De tre första kvartalen 2018 ökade importvärdet från Asien med 11 procent (tabell 4.17). Importen från När- och Mellanöstern ökade med 1,5 miljarder (26 procent) och från Övriga Asien med 14 miljarder, motsvarande 11 procent. Totalt står de asiatiska länderna för 10 procent av all varuimport till Sverige. Kina är det största leverantörslandet i Asien med ett importvärde på 67 miljarder 2018, vilket motsvarar 45 procent av den totala importen från Asien och 4,5 procent av total import från alla länder. 29

Tabell 4.17 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland Värde 2017 2018 Andel 2017 2018 Värdeförändring (%) Värde 2017 2018 När- och Mellanöstern 5,7 7,2 0,4 0,5 26,3 7,1 7,9 varav Qatar 1,5 2,0 0,1 0,1 38,8 1,6 2,2 Övriga Asien 128,7 142,2 9,8 9,6 10,5 139,6 152,4 varav Bangladesh 4,2 4,7 0,3 0,3 12,0 4,2 4,7 Hongkong 8,6 8,5 0,7 0,6-0,7 2,6 2,9 Indien 6,3 6,7 0,5 0,5 6,9 6,5 6,8 Japan 10,9 14,6 0,8 1,0 34,8 14,5 17,1 Kina 59,7 67,0 4,5 4,5 12,3 71,8 78,7 Malaysia 3,2 3,2 0,2 0,2 0,0 3,6 3,8 Singapore 1,9 2,1 0,1 0,1 14,2 1,2 1,6 Sydkorea 8,2 9,2 0,6 0,6 12,0 8,1 8,7 Taiwan 6,3 6,2 0,5 0,4-2,3 6,7 6,5 Thailand 4,6 4,5 0,4 0,3-2,8 4,5 4,6 Vietnam 9,7 10,0 0,7 0,7 2,6 10,0 10,9 Totalt 134,4 149,4 10,2 10,1 11,2 146,7 160,4 Anm.: Det kan noteras att Hongkong fungerar som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige. Detta medför att importvärdet med Hongkong som avsändningsland vanligtvis är markant högre än motsvarande mätt utifrån ursprungsland. 30

5. Tjänstehandel Tabell 5.1 visar Sveriges utrikeshandel med tjänster mellan 2008 och 2018. Värdet på tjänsteexporten uppgick 2018 till 644 miljarder och tjänsteimporten till 618 miljarder. Jämfört med 2017 ökade tjänsteexporten med 1,4 procent och tjänsteimporten med 3,3 procent. Tjänstehandeln resulterade i ett positivt netto på 26 miljarder, vilket är ca 11 miljarder mindre än 2017. Tjänsteexporten utgjorde 29 procent av Sveriges totala export 2018. Tjänsteimporten utgjorde 30 procent av den totala importen. Tabell 5.1 Sveriges utrikeshandel med tjänster Flöden (netto), miljarder kr Export Import Netto 2008 390,9 382,1 8,7 2009 383,3 366,1 17,2 2010 388,3 365,0 23,3 2011 423,2 381,4 41,9 2012 439,6 396,4 43,3 2013 483,8 417,9 66,0 2014 527,6 474,6 53,0 Diagram 5.1 visar Sveriges tjänsteexport fördelat på de största handelspartnerna 2018. Tjänsteexporten till EU ökade med 2,7 procent jämfört med 2017. Denna export utgjorde 52 procent av Sveriges 2015 2016 2017 2018 613,1 623,3 635,7 644,3 520,0 528,9 598,3 618,3 93,1 94,4 37,4 26,0 totala tjänsteexport. Norge, Storbritannien och USA var de länder som tog emot störst del av den svenska tjänsteexporten. Tillsammans tog de emot 35 procent av tjänsteexporten. Diagram 5.1 Tjänsteexport efter handelspartner Andel av total tjänsteexport 2018 RoW 17,8% USA 9,9% Schweiz 5,7% Danmark 6,8% Övriga EU 14,0% Finland 7,3% Nederländerna 3,6% Frankrike 3,1% Norge 14,2% Tyskland 7,1% Storbritannien 10,6% EU:s andel av Sveriges totala tjänsteimport uppgick till 67 procent. De tre länder från vilka Sverige importerade mest tjänster var USA, Storbritannien och Tyskland. Tillsammans stod dessa länder för 33 procent av tjänsteimporten. 31

Diagram 5.2 Tjänsteimport efter handelspartner Andelar av total tjänsteimport 2018 RoW 12,7% USA 12,0% Schweiz 2,1% Danmark 8,2% Övriga EU 23,3% Finland 5,6% Nederländerna 4,4% Irland 4,2% Norge 6,6% Tyskland 9,0% Storbritannien 12,0% 32

Tabell 5.2 Sveriges utrikeshandel med tjänster efter handelspartner Miljoner kr. Förändring (%) Export Import 2017 2018 Förändring (%) 2017 2018 Förändring (%) EU28 329 171 338 067 2,7 396 020 411 647 3,9 Belgien 9 103 7 381-18,9 11 999 12 323 2,7 Danmark 44 591 43 572-2,3 49 195 50 734 3,1 Finland 46 805 47 101 0,6 31 475 34 438 9,4 Frankrike 25 936 19 989-22,9 24 267 23 104-4,8 Irland 12 555 12 592 0,3 24 082 25 982 7,9 Italien 9 812 8 904-9,3 11 134 11 185 0,5 Luxemburg 6 744 7 954 17,9 9 735 9 933 2,0 Nederländerna 22 876 22 999 0,5 27 952 27 120-3,0 Polen 7 961 7 174-9,9 15 390 14 981-2,7 Spanien 6 650 7 864 18,3 15 860 17 527 10,5 Storbritannien 55 514 68 221 22,9 68 338 73 922 8,2 Tyskland 40 872 45 772 12,0 53 256 55 631 4,5 Österrike 11 266 11 680 3,7 5 686 5 061-11,0 Extra-EU 306 550 306 279-0,1 202 325 206 675 2,2 Hongkong 3 133 3 417 9,1 10 180 8 952-12,1 Indien 3 216 3 978 23,7 7 604 9 668 27,1 Japan 5 903 5 986 1,4 3 308 3 649 10,3 Kanada 5 479 5 562 1,5 6 019 7 224 20,0 Kina 16 926 15 924-5,9 9 204 12 184 32,4 Norge 90 049 91 357 1,5 39 990 40 724 1,8 Ryssland 7 130 6 772-5,0 2 946 3 636 23,4 Schweiz 34 981 36 573 4,6 12 705 12 925 1,7 Sydkorea 5 050 5 216 3,3 1 448 1 410-2,6 Thailand 1 643 2 203 34,1 4 667 5 324 14,1 USA 62 759 63 662 1,4 79 527 74 218-6,7 Totalt 635 721 644 346 1,4 598 345 618 322 3,3 De dominerande tjänstesektorerna inom tjänsteexporten är Övriga affärstjänster, Tele- data och informationstjänster, Resor samt Transporter. Tillsammans utgjorde de 79 procent av den totala tjänsteexporten under 2018. Samma tjänstenäringar dominerade även importen, och utgjorde där 83 procent av den totala tjänsteimporten. Branschaggregatet Övriga affärstjänster är den mest betydelsefulla tjänstenäringen vad gäller såväl export (24 procent) som import (31 procent). Branschen omfattar kunskapsintensiva näringsgrenar, till exempel FoU tjänster samt arkitekt, tekniska och vetenskapliga tjänster. 33