Byggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan Prof Berndt Stenberg Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin Umeå universitet Inomhusmiljö Stockholm 9 april 2019
Potentiella hälsorisker Cancer Allergi och annan överkänslighet Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa Allergisk alveolit
Kan fukt och mögel i hus orsaka allergi? Värmlandsstudierna (Damp Houses and Buildings) Kan fukt/mögel i hemmen orsaka astma, allergisk snuva eller eksem hos barn? Svaga samband med doftindikationer Starkare samband med plastmaterial i byggnaden och hushållskemikalier Ftalater och PGE (propylenglykol och glykoletrar) i bostadsdamm
Fukt- och mögelrelaterade hälsobesvär Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa Tillräcklig evidens för samband med - luftvägssymtom - försämring av astma - ökad förekomst av luftvägsinfektioner bland barn Viss evidens för samband med - allergisk snuva och debut av barnastma Internetmedicin 2014
Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa (OBO)* ansiktsrodnad, klåda, torr hud torra slemhinnor ögon-, näs- och halsirritation täta luftvägsinfektioner, hosta heshet, pipande andning, ospecifik överkänslighet trötthet, huvudvärk * sjukahus-syndrom/sbs
Lite statistik från statliga verk Ökningen av antal barn som drabbas av astma fortsätter och över 700 nya fall av astma hos fyraåringar kan varje år knytas till fuktproblem i bostaden Över en miljon svenskar uppger att de har besvär eller symtom som de relaterar till inomhusmiljön Antalet anmälda arbetsskador på grund av brister i inomhusmiljön har ökat de senaste åren En tredjedel av personalen på landets skolor Sveriges största arbetsplats uppger att de har problem med damm, smuts och dålig luft Fyra av tio skolor har fuktskador och lika stor andel underkänns i den obligatoriska ventilationskontrollen Tre av tio svenska små- och flerbostadshus har fukt- och mögelskador som påverkar inomhusmiljön. Boverket har beräknat att det skulle kosta närmare 100 miljarder kronor bara att åtgärda fuktskadorna i våra småhus och att. omfattningen av hälsoproblem relaterade till inomhusmiljön är så stor att det blir mycket svårt att uppnå det miljömål som syftar till att byggnader och deras egenskaper inte ska påverka hälsan negativt år 2020
Förekomst av OBO okänd i befolkningen Typiskt svarsmönster i enkät 12 % bland kvinnor i kontorsarbete 4 % bland män i kontorsarbete 7,5 % bland kvinnor i befolkningen 4 % bland män i befolkningen
Förekomst av OBO-symtom bland lågstadiebarn i en fuktskadad skola rodnad torr hud klåda torr näsa torra ögon huvudvärk flickor pojkar trötthet 0 5 10 15 20 25 30 Procent (%)
Kliniska tecken Rodnad i huden Torra ögon/nedsatt Break Up Time/färgbarheter i hornhinnan Hyperreaktiv nässlemhinna/nässvullnad Nedsatt lungfunktion (vid samtidig astma) 10
Upplevelse av torr luft vs relativ luftfuktighet Upplevd torr luft (%) 50 40 30 20 kvinnor män 10 0 0 10 20 30 40 Relativ luftfuktighet (%)
Upplevelse av torr luft vs uteluftflöde Upplevd torr luft (%) 60 50 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 kvinnor män Uteluftflöde (l/sxperson)
Exempel på föroreningskällor associerade till OBO
Andra riskfaktorer för OBO Stress arbetsorganisation arbetstillfredsställelse sociala strukturer Individfaktorer kön atopi (ärftlig typ av allergi) hyperreaktiva luftvägar annan sjukdom
Risk för OBO i relation till uteluftflöde i normala kontorsbyggnader 50 OR (C.I. 95%) 10 5 1 0,5 0,1 0,05 0,01 2 3 4 5 10 20 30 40 50 Outdoor air flow rate L/s,p OR Lower C.I. Upper C.I.
Ventilation Association till hud-, slemhinne- och allmänsymtom Association till produktivitet Utgångsflöde l/sp Flödet ökar 10 l/sp ger prod ökning 6,5-10 2-3,5 % 10-20 1-2 % 20-40 0,5-1 % >40 0,5 %
Hur påverkas de som redan har allergi/överkänslighet? I miljöer som orsakar OBO-symtom förvärras ofta symtomen hos personer som sedan tidigare har t.ex. astma hösnuva atopiskt eksem (böjveckseksem)
Vad innebär det att leva med OBO? Myter och fördomar Symtomen Begränsningar i livsföring Okunskap inom vården och hos myndigheter
Hur går det för de drabbade? Besvären är ofta kortvariga men Inga undersökningar har visat att symtomen alltid försvinner när kan kommer bort från den skadliga miljön! OBO-patienter som kommit till NUS symtomen avtar med tiden hälften av patienterna hade mer eller mindre oförändrade symtom efter 7 år eller längre, trots vidtagna åtgärder
Förhindra försämring Handla snabbt Ta bort patienten från miljön som utlöser symtomen om dom inte går över relativt snabbt Behandla symtom/följdsymtom där det finns behandling (hud, ögon, luftvägar)
Bekämpa myter och okunskap
DN 8 juli 2015 1980-talets kultursjukdomar hämtade sin näring från strålning, förgiftning eller skadliga ämnen. Karin Johannisson listar de stora: kvicksilverförgiftning, el- och bildskärmsallergi, multipel kemisk känslighet, sjukahussyndromet.
Samhällsekonomiska kostnader/konsekvenser n n Ungefär 45 procent av de upptäckta skadorna i det svenska byggbeståndet är fuktskador som kan påverka inomhusmiljön. Att åtgärda alla identifierade skador och tillgodose underhållsbehovet beräknas kosta mellan 230 och 330 miljarder kronor Källa: Boverket 2009; Så mår våra hus Ungefär 750 000 av 5,2 miljoner finländare exponeras varje dag för skadliga ämnen som beror på fuktskador, kostnaderna för sjukdomar som har förorsakats av fukt och mögel är ungefär 450 miljoner /år för det finska samhället (Sverige saknar liknande beräkningar) Källa: Revisionsutskottets betänkande 1/2013 rd
Vilken kunskap saknar vi? Vilka kemiska ämnen är orsak till symtomen? Vilka är processerna i kroppen som förklarar symtomen? Biomarkörer (labprover) för OBO
Forskningsidé Om man kan påvisa receptorer som ingår i mekanismen bakom OBO då förstår man mera om processen som leder till symtom då finns en potentiell möjlighet att behandla symtomen mera specifikt Och kunskapen om agonisternas kemiska egenskaper kan leda till en genväg i sökandet efter vilka ämnen i luften som gör folk sjuka
Receptorer som finns i stort sett i alla organ Finns möjligen hos alla djurarter Kända exogena ämnen som stimuerar receptorerna (agonister) är bl.a. formaldehyd, CO 2, vissa parfymämnen mjölksyra
Tack för uppmärksamheten!