SIGILL BIODLING. Certifieringssystem för kvalitetssäkrad produktion av honung. Livsmedelssäkerhet Djuromsorg Miljö

SIGILL Biodling Utgåva 2012:1 Giltig från 2012-05-01 Sigill Kvalitetssystem AB SIGILL BIODLING Certifieringssystem för kvalitetssäkrad produktion av honung Livsmedelssäkerhet Djuromsorg Miljö

FÖRETAGSUPPGIFTER NAMN ADRESS POSTNR OCH ORT OBS! ADRESS TILL BIODLINGENS HUVUDPLATS OM ANNAN ÄN OVAN PLATS ADRESS POSTNR OCH ORT ID-UPPGIFTER ANGE AKTUELL ANSLUTNINGSFORM ENSKILT ANSLUTEN TILL SIGILL BIODLING Vänligen ange ditt unika IP-nummer - _ GRUPP-ANSLUTEN TILL SIGILL BIODLING Vänligen ange gruppens huvudman: FÖRBÄTTRAD MARKNADSFÖRING För att på bästa sätt marknadsföra och ta fram säljmaterial för honung certifierad enligt SIGILL BIODLING behöver vi veta mer om: 1. ANTAL BIGÅRDAR INKL HEMBIGÅRD ST Samt pers. eller org.nr: 2. UPPSKATTAT ANTAL BISAMHÄLLEN UNDER SÄSONG ST 3. HUR MÅNGA SAMHÄLLEN HYRS UT FÖR POLLINERING ST 4. MÄRKER DU PRODUKTEN MED SVENSKT SIGILL? JA NEJ GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Sigill Kvalitetssystem AB Foto Preben Kristiansen Lotta Fabricius Kristiansen Sigill Kvalitetssystem AB 105 33 Stockholm www.svensktsigill.se KONTAKTPERSONER Kvalitetsschef Katarina Ahlmén Tel. 08-787 53 11 katarina.ahlmen@sigill.lrf.se Regelutveckling Sigill Biodling Lotta Fabricius Kristiansen Tel. 08-787 59 59 lotta.fabricius@sigill.lrf.se Anslutning, fakturaärenden Irene Eriksson Tel. 08-787 53 76 irene.eriksson@sigill.lrf.se Regelhandboken, checklistan och övrigt material kan laddas ner från Svenskt Sigills webbplats, www.svensktsigill.se BRANSCHORGANISATIONER Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) (ansvarig för ) Hemsida: www.biodlarna.se Tel. 0735-23 31 00 (växeln) sbr@biodlarna.se Biodlingsföretagarna (BF) Hemsida: www.biodlingsforetagarna.nu

INNEHÅLL SIGILL BIODLING MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD...6 ARBETSMILJÖ...7 LIVSMEDELSSÄKERHET...8 BISJUKDOMSLAGEN...11 DJUROMSORG OCH BIGÅRDSPLACERING...13 HISTORIK...14 TILLVAL FÖRÄDLING LOKALER OCH ANLÄGGNINGAR...16 SKADEDJURSSÄKRING...16 VATTEN...17 FÖRVARING OCH HANTERING AV LIVSMEDEL...17 VARUMOTTAG...18 SPÅRBARHET OCH ÅTERKALLELSE...19 HACCP-ANSVARIG...20 FAROANALYS...20 KRITISKA STYRPUNKTER (CCP:er) OCH HACCP-PLAN...21

SIGILL BIODLING Certifieringssystem för kvalitetssäkring Sigill Biodling är ett certifieringssystem för kvalitetssäkring av biodling. Sigill Biodling ägs och förvaltas av Sigill Kvalitetssystem AB, ett dotterbolag till LRF. Svenskproducerad honung som är certifierad enligt Sigill Biodling får märkas med Svenskt Sigill. Regler för biodling Det finns tre typer av regler; kritiska regler, omarkerade vanliga regler och rekommendationer. Varje år ska du själv kontrollera att du uppfyller reglerna genom att göra en egenrevision. Du kan göra den digitalt på www.ipegenrevision.se eller på papper. Sigill Biodling syftar till: 1. Säkra livsmedel 2. God djuromsorg 3. Miljöansvar Detta säkras genom oberoende kontroller av en tredjepartsrevisor. Mer att läsa om Sigill Biodling och Svenskt Sigill finns på www.svensktsigill.se Allmänna villkor ramverket för certifieringen I Sigill Biodling Allmänna villkor beskrivs de generella krav som ställs på företag som ska certifieras, hur revision ska genomföras och vilken kompetens Certifieringsbolagen ska ha. Mer information finns längst bak i denna handbok. Så här går du tillväga: Egenrevision digitalt - IP Egenrevision När du ska göra din egenrevision, dvs svara på frågorna i din checklista, kan du göra det antingen på papper eller digitalt. Vill du göra det digitalt, gå in på www.ipegenrevision.se Uppe i högra hörnet på skärmen finns en rund prick som används när man loggar in. Klicka på den, välj alternativet Ny användare och fyll där i din e-postadress och valfritt lösenord. Lösenordet måste vara minst 6 tecken långt men du kan fritt blanda bokstäver och/ eller siffror. Fyll i dina kontakt- och företagsuppgifter, välj Biodling som 4 (24)

verksamhet och att du är ansluten till Sigill Grundcertifiering med inriktning Biodling. Om du förädlar din honung, kryssa även i Tillval Förädling. Därefter fyller du bl a i uppgifter som är specifika för dig som biodlare innan du klickar på Slutför. När allt är klart visas checklistan för Biodling som en gul knapp att klicka på. Har du valt Tillval Förädling, visas den checklistan bredvid. Gå igenom alla regler och kryssa i om du uppfyllt en regel eller inte. De regler som inte uppfylls förs automatiskt över till en s k Åtgärdsplan. Under knappen Sammanställning syns om alla frågor besvarats och om allt är klart kan du då gå över till Skicka till CO (vilket står för CertifieringsOrgan). När du skickar till CO får det certifieringsbolag som du angav under Mina uppgifter din åtgärdsplan och checklista via e-post och din egenrevision är klar för i år! Egenrevision på papper Gå igenom Sigill biodling 1. Gå igenom alla regler. Kryssa i om du uppfyllt en regel eller ej (Ja, Nej), alternativt notera om ej relevant. 2. För in alla ej uppfyllda regler i åtgärdsplanen för Sigill Biodling. Beskriv eventuella planerade åtgärder. Datera och signera därefter åtgärdsplanen. Skicka åtgärdsplanen till Certifieringsbolaget De år du inte har revision på plats ska du skicka en kopia av åtgärdsplanen för Sigill Biodling till det Certiferingsbolag du är ansluten till som ett kvitto på att egenrevisionen har genomförts. Därför ska åtgärdsplanen skickas även om du inte har noterat några åtgärder. Revision av produktionen på företaget Vart fjärde år kommer en föranmäld revision att genomföras på ditt företag. Revisorn går då tillsammans med dig igenom dokumentationen och inspekterar produktionen. Det kan också förekomma revisioner oftare eftersom vissa företag blir slumpmässigt uttagna för stickprov eller i speciella fall då extra kontroller sker. Även oanmälda revisioner kan förekomma. Läs mer om det längst bak i handboken. Godkänd revision och sanktioner För godkänd revision krävs att alla eventuella avvikelser har åtgärdats. I undantagsfall kan revisionen godkännas trots att det finns kvarstående avvikelser. Läs mer om det längst bak i handboken. Om revisionen inte blir godkänd kan företaget bli avstängd ur certifieringssystemet och i sämsta fall uteslutet. Producentens åtaganden: Under tiden som ansluten till Sigill Biolding gäller följande åtaganden: Verksamheten ska följa lagen och reglerna i Sigill Biodling Om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktigt ska kopia på tillstånd/anmälan kunna uppvisas vid revision. Skyldighet att ta del av förändringar i reglerna som Sigill Kvalitetssystem meddelar. Ansvara för att underleverantörer som utför uppdrag inom den certifierade verksamheten, får information om kraven och åtar sig att uppfylla reglerna. Ansvara för att mark, byggnader, maskiner etc. som används i verksamheten uppfyller reglerna även om de inte ägs av dig. Medverka vid och underlätta revisionerna, det gäller även oanmälda revisioner. Skyldighet att till Certifieringsbolaget anmäla alla planerade förändringar i produktionen, som kan ha betydelse för certifieringen (ex. ägarbyte och utvidgning av verksamheten). KRITISKA REGLER är markerade med en röd oval. Det är regler som är särskilt viktiga för livsmedelssäkerhet, djuromsorg eller miljö och därmed värdegrunden för Sigill Biodling avvikelser på enskild punkt kan leda till uteslutning. REKOMMENDATIONER är markerade med grönt. Det är frivilligt att följa dessa. Övriga regler är omarkerade i handboken. Avvikelser på enskild punkt ska inte leda till sanktion under förutsättning att avvikelsen åtgärdas. 5 (24)

1 Miljö- och hälsoskydd 1.1 Förvaring och hantering av kemiska produkter Syftet med reglerna är att kemiska och hälsofarliga produkter ska förvaras säkert och hanteras varsamt för att inte orsaka skador på bin, människor eller i omgivande miljö. Kemiska och hälsofarliga produkter ska hanteras så att livsmedel inte kan kontamineras (förorenas) av dem och förväxlingar eller felaktig användning undviks! Kontrollpunkt Verifieringskrav Ja Nej Notering 1.1.1 Finns det kunskap om de säkerhetsföreskrifter samt farlighetsmärkning som finns angivet på etiketten för de kemiska produkter som används? Hanteras avfallet av förbrukade eller inte använda kemikalier enligt anvisningar då dessa är klassade som farligt avfall? Se aktuell s Faktadel, punkt 1.1.1 Biodlaren ska kunna redogöra för risker som finns vid hantering av de kemiska produkter som används, samt vilka åtgärder som ska vidtas vid eventuell olycka. Tips! Säkerhetsdatablad för kemiska produkter kan laddas ner från www.svensktsigill.se 1.1.2 Lämnas utgångna eller ej förbrukade kemiska produkter / läkemedel till kommunens miljöstation / apotek som miljöfarligt avfall? 1.1.3 Förvaras kemiska produkter avskilt från livsmedel, obehöriga och barn? 1.1.4 Förvaras kemiska produkter i originalförpackningar eller i annan förpackning märkt enligt originalförpackningen? Gärna dokumentation över vad som lämnats och när! Ex. förbrukade Apistanremsor. Inga utgångna eller icke godkända kemiska produkter får förvaras under omotiverat lång tid i anslutning till biodlingen. Tips! Skriv i Notering. Ska vara skåp eller mindre utrymme och som är låst. Det ska inte gå att komma åt kemikalierna för obehörig utan att bruka visst våld. Vid gårdsrevision inspekteras förvaringsutrymmet Förpackningen ska vara lämplig för innehållet och tydligt märkt med innehåll och rätt farosymbol! Tips! Du hittar farosymbolerna i producentpärmen eller på www.svensktsigill.se 1.1.5 Används endast godkända kemiska preparat? 1.1.6 Om läkemedel används för bekämpning av varroa, följs anvisningarna och reglerna som gäller för preparatet? Se aktuell s Faktadel. Se aktuell s Faktadel. 1.1.7 Är kaustiksoda och/eller miljömärkt rengöringsmedel de enda kemiska produkter som används vid rengöring? 6 (24)

1.2 Producentansvar Syftet med reglerna är att den som producerar/levererar varor med förpackningsmaterial även tar ansvar för det som återvinns. Kontrollpunkt Verifieringskrav Ja Nej Notering 1.2.1 Om varor packas i konsumentförpackning, finns anslutning till återvinningssystem? Se aktuell s Faktadel punkt 1.2.1. 1.2.2 Kan det styrkas med dokumentation att vax som haft kontakt med Apistan eller annat läkemedel som kan ge restsubstanser i vaxet har förstörs? 1.2.3 Finns avställningsytor/rutiner i bigården vid arbete med skattlådor? Förorenat vax får inte återanvändas i biodlingen, utan ska lämnas till kommunens miljöstation eller eldas upp. Tips! Dokumentationsförslag, se Skötselkort i producentpärmen Biodlaren ska redogöra för sina rutiner vid arbete med skattlådor och honungsramar. Rena, stabila och anpassade arbetsytor vid arbete med skattlådor/ honungsramar för att undvika att dessa placeras på marken. Förhindra kontakt med jord och andra föroreningar. 2 Arbetsmiljö 2.1 Skyddsutrustning och Personlig säkerhet Syftet med reglerna är att förhindra olyckor, materiella som personskador, samt att lätt kunna åtgärda mindre skador om olyckan är framme. Kontrollpunkt Verifieringskrav Ja Nej Notering 2.1.1 Används anpassad personlig skyddsutrustning, (t.ex. skyddsglasögon, andningsskydd, handskar och skyddskläder) vid riskfyllda arbetsmoment enligt anvisningar för de kemiska produkter som brukas i biodlingen? Se aktuell s Faktadel punkt 2.1.1. Utrustningen kontrolleras vid gårdsrevision. 2.1.2 Finns Första Hjälpen-utrustning lätt åtkomlig i nära anslutning till arbetsplatsen? 2.1.3 Beaktas brandfara vid torr väderlek och arbete med tänd rökpust? 2.1.4 Tas ansvar för att den elutrustning som används i biodlingen följer normerna för elsäkerhet? Minst plåster bör finnas lätt tillgängligt nära arbetsplatsen om olyckan är framme. Tips! Lämpligt att ha liggandes i bilen eller bioverallen om du har flera bigårdar. Tillgång till vatten eller mindre brandsläckare rekommenderas. Elutrustningen ska vara hel och användas på ett riktigt sätt enligt normerna för elsäkerhet. Provisoriska kopplingar och heminstallerade elsystem kan vara riskabla. Att vara rädd om biodlaren och dennes omgivning. 7 (24)

3 Livsmedelssäkerhet 3.1 Sammansättning och produktsäkerhet Syftet med reglerna är att hygien, hantering och märkning samt dokumentation är enligt lagens krav och att all hantering av livsmedel skapar förtroende mellan konsument och producent. Kontrollpunkt Verifieringskrav Ja Nej Notering 3.1.1 Kontrolleras/bedöms den honung som säljs och uppfyller den kvalitetskraven gällande smak, vattenhalt, arom, renhet och jäsning? Se aktuell s Faktadel punkt 3.1.1. 3.1.2 Är biodlingen anmäld som primärproduktion till berörda myndigheter? 3.1.3 Förädlar du din honung och certifierar för Tillval förädling? 3.1.4 Är förpackningar du säljer försedda med locksäkring? 3.1.5 Om eteriska oljor eller andra kemiska produkter används istället för rökpust, dokumenteras vad som använts? 3.1.6 Avstås från material innehållande fossila bränslen i rökpusten samt kontrolleras att bränslet är fritt från lim och färgrester? 3.1.7 Om biblås används vid skattning, hanteras den så att föroreningar ej sugs in i biblåsen och sprids över honungsramarna? 3.1.8 Är honungskärl och skattlådor skyddade från yttre föroreningar vid transport? 3.1.9 Beaktas god (foder-) hygien vid tillredning av foder samt vid utfodring av bisamhälle? 3.1.10 Dokumenteras vilka kemiska produkter som används vid förvaring av vax? Se aktuell s Primärproduktion samt Faktadel punkt 3.1.2. Tillval förädling för anslutna till Sigill Biodling, avser biodlare som smaksätter eller vidareförädlar sin honung till sammansatta produkter med honung som bas. Kravet gäller om du förädlar honung för avsalu oavsett volym. Alla former av tillsatser anses som förädling. Tillsatser som räknas som allergener kräver dock IP Livsmedel. Se producentpärmen och på Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se Förpackningen bör vara försedd med någon form av säkring som går sönder/av om förpackningen öppnats mellan producent och kund. Tips! Ex. Locketikett med tunga (sigill). Dokumentation av användning av eteriska oljor och kemiska produkter vid hantering av bin ska kunna uppvisas. Tips! Se producentpärmen. Biodlaren ska kunna redogöra för vilka bränslen som används i rökpusten. Vid en revision kan gårdsrevisorn inspektera rökpusten och bränsle. Biblås bör ej användas om risk föreligger att föroreningar sprids över honungsramar. Vid transport på öppen kärra eller flak ska honungskärl/hinkar och övrig bimateriel vara väl täckt för att undvika förorening av vägdamm och dylikt. Foderutrustning ska vara ren/fri från mögel och andra föroreningar. Även vid årstider då utfodring ej är aktuell. Användning av kemiska produkter ska utföras enligt vedertagna metoder samt dokumenteras. Biodlaren ska redogöra för hur utbyggda ramar förvaras i syfte att förhindra angrepp av vaxmott. Tips! Dokumentation, se skötselkort I producentpärmen. 8 (24)

Kontrollpunkt Verifieringskrav Ja Nej Notering 3.1.11 Undviks petroleum eller andra kemiska produkter (t. ex. spillolja, Myrr) i biodlingen för bekämpning av myror? Tills vidare rekommenderas vegetabilisk olja eller kiselalger vid risk för angrepp av skogs/stackmyror. Vattna med saltlake mot söt/svartmyror 3.2 Material, utrustning och lokal Syftet med reglerna är att säkra att material och utrustning som används i honungshanteringen är bra ur livsmedelshygienisk synpunkt. Kontrollpunkt Verifieringskrav Ja Nej Notering 3.2.1 Förpackas honungen i emballage avsett för livsmedel? Se aktuell s Faktadel punkt 3.2.1. Se även informationen i producentpärmen 3.2.2 Hålls arbetsredskap och utrustning ren och i gott skick? 3.2.3 Förvaras och hanteras honungsemballage så att det hålls rent? 3.2.4 Är utrymmet för avtäckning/slungning och tappning avpassat för verksamheten? 3.2.5 Genomförs regelbunden städning och rengöring av utrymme för avtäckning/ slungning och tappning? 3.2.6 Används anpassade skyddskläder vid honungshanteringen? 3.2.7 Finns anvisningar för personlig hygien vid arbete med slungning och tappning? 3.2.8 Lagras honungen på ett tillfredsställande sätt avseende temperatur och föroreningar? Se aktuell s Faktadel punkt 3.2.2 Se aktuell s Faktadel punkt 3.2.3 Biodlaren ska kunna redogöra för de rutiner som tillämpas. Gör gärna en notering på följesedel/ faktura att kontroll har gjorts när emballage tas emot alt. hämtas. Se aktuell s Faktadel punkt 3.2.4. Se även producentpärmen Det är viktigare med bra rutiner än exklusiva lokaler! Ljusarmaturer ska vara försedda med splitterskydd (lysrör finns splitterfria, märkta med blå ring). Se aktuell s Faktadel punkt 3.2.5. Tillägg för Sigill Biodling Dokumentation när städning är utförd ska kunna uppvisas. Förslag till dokumentation Hygienschema finns i producentpärmen eller www.svensktsigill.se Se aktuell s Faktadel punkt 3.2.6. Anvisningen ska vara placerad väl synlig och läsbar för medhjälpare samt besökare. Förslag till anvisningar finns i producentpärmen eller på www.svensktsigill.se Honung ska lagras inomhus, skyddad från solljus och så svalt som möjligt. Vid gårdsrevision inspekteras utrymmet. 9 (24)

3.3 Märkning Syftet med reglerna är att ge konsumenten information om innehåll och ursprung på ett tydligt sätt. Kontrollpunkt Verifieringskrav Ja Nej Notering 3.3.1 Är märkningen på förpackningen på svenska? Se aktuell s Faktadel punkt 3.3.1. 3.3.2 Saluförs och märks honungsförpackningar enligt reglerna? Se aktuell s Faktadel punkt 3.3.2. 3.4 Spårbarhet Syftet med reglerna är att du som producent ska ha kontroll på varifrån produkten kommer och vart den tog vägen samt att referensprover finns till levererad vara. 3.4.1 Om du köper in honung från andra företag eller personer för vidareförsäljning, kan du vid varje givet tillfälle uppge vilken person du köpt honungen från? Se aktuell s Faktadel punkt 3.4.1. Dokumentation ska finnas. Förslag till dokumentation, se Producentpärmen www.svensktsigill.se 3.4.2 Är biodlingen anmäld till kommunen som livsmedelsföretag? Gäller om du köper in honung för tappning eller om smak sättning av honung för försäljning sker i viss kontinuerlighet? 3.4.3 Om du säljer honung till grossist, detaljhandel eller annan biodlare, kan du vid varje givet tillfälle uppge vilket företag som köpt honungen? 3.4.4 Finns en återkallelseplan för honungen, så att du kan återkalla produkter vid behov (om t. ex. kontaminering upptäcks efter leverans)? 3.4.5 Finns rutiner samt dokumentation för särhållning av inköpt honung som ej är godkänd enligt Sigill Biodling? Verksamheter som köper in honung för tappning på konsumentförpackning eller tillverkar smak satt honung i viss kontinuitet för försäljning ska vara anmälda till kommunen som livsmedels företag. Vid osäkerhet gör en kontroll med kommunens miljökontor för att få deras bedömning. Se aktuell faktadel punkt 3.4.2 Se aktuell s Faktadel punkt 3.4.3. Dokumentation ska finnas. Förslag till dokumentation, se Producentpärmen www.svensktsigill.se Se aktuell s Faktadel punkt 3.4.4. Dokumentation ska finnas. Förslag till dokumentation, se Producentpärmen eller www.svensktsigill.se Biodlaren ska kunna redogöra för de rutiner som tillämpas vid särhållning av sigill- och icke sigillhonung. Exempel på lämpliga rutiner är märkning av förvaringskärl, rengöring av redskap och tankar mellan omgångar. Dokumentation ska finnas. Förslag till dokumentation, se Producentpärmen eller www.svensktsigill.se 10 (24)

3.4.6 Tas ett referensprov från varje års produktion och sparas det i minst tre år? Provet ska väga minst 350 g och märkas med namn, datum, ev. bigårdar, skattnings-, slungnings- och tappningsomgång. Det är upp till biodlaren att märka som det är mest praktiskt. Referensprovet ska sparas i minst 3 år. Förklaring samt förslag till dokumentation, se Producentpärmen eller www.svensktsigill.se 3.4.7 Är varje förpackning av honung försedd med en unik adress (identitet) för säker lagerhållning eller om återkallelse måste tillgripas? 3.4.8 Finns dokumentation över återkallad, hälsofarlig honung, om möjligt anledningen därtill samt vidare hantering av honungen? All honung som förvaras i hink, fat eller konsumentförpackning ska vara märkt så att principen först in först ut kan säkerställas. Först in först ut säkras med att alla förpackningar är märkta med minst månad och årtal (FIFO). Vid försäljning till grossist ska biodlaren kunna redogöra för hur honungsleveranser märks samt uppvisa dokumentation över mottagare. Gäller ej direktförsäljning till konsument, se aktuell s Faktadel punkt 3.3.2. Se även förslag till dokumentation, Producentpärmen eller www.svensktsigill.se Dokumentation ska kunna uppvisas om det vid något tillfälle varit aktuellt att återkalla felaktig (hälsofarlig) honung. Den ska också visa hur honungen togs om hand. Tips! Jäst, hög vattenhalt, skiktad eller liknande är ej hälsofarlig. 4 Bisjukdomslagen 4.1 Anmälan och smittförklaring Syftet med reglerna är att det finns kontroll över biodlingen samt att förhindra spridning av bisjukdomar. 4.1.1 Finns tillstånd före flyttning av bin eller Se aktuell s Faktadel punkt 4.1.1. biodlingsmaterial över församlingsgränser? Tillstånd förvaras lämpligen i Producentpärmen 4.1.2 Om det finns misstanke om anmälningspliktiga angrepp på bisamhällen, anmäls då detta till bitillsynsman eller länsstyrelsen? Se aktuell s Faktadel punkt 4.1.2. 4.1.3 Ges tillsynsmannen den hjälp som behövs vid undersökning av bisamhället/bigården? 4.1.4 Om levande vuxna bin, larver, puppor, sperma, ägg och biodlingsmaterial importeras eller exporteras, finns tillstånd för detta? Se aktuell s Faktadel punkt 4.1.3. Se aktuell s Faktadel punkt 4.1.4. 11 (24)

4.2 Behandlingsåtgärder Syftet med reglerna är att behandling vid smitta och sjukdom utförs på ett bra sätt. 4.2.1 Följs angivna åtgärder för behandling av sjukdom/kvalster hos bisamhället? Se aktuell s Faktadel punkt 4.2.1. 4.2.2 Följs reglerna om förintande av bisamhälle? Tips! Kontakta din bitillsynsman som avdödar bisamhället. Han/hon vet vilka regler som gäller för avdödan av bisamhälle. 4.2.3 Är aktuell bitillsynsman känd? Biodlaren ska ha kännedom om hur kontakt kan tas med aktuell bitillsynsman för varje område där bikuporna finns uppställda. Tips! Skriv i Notering. 4.2.4 Har nedfallskontroll av Varroa utförts årligen i ej angripna bigårdar? 4.2.5 Finns kännedom om vilka metoder som är tillåtna vid behandling mot Varroa? Varroa upptäcks ofta för sent i en biodling. Tidig upptäckt och insats är viktig för samhällets överlevnad och att behandlingen mot Varroa ska bli så effektiv som möjligt. Biodlaren ska kunna redogöra för hur nedfallskontroll utförts. Tips! Nedfallskontroll och korttidsbehandling med fria syror, se häftet Varroabekämpning med ekologiska metoder som kan laddas ner på Jordbruksverkets hemsida eller finns i Producentpärmen. Biodlaren ska muntligen kunna redogöra för de godkända behandlingsmetoder som används i den egna biodlingen. Tips! Jordbruksverkets hemsida eller i Producentpärmen. 4.3 Förvaring Syftet med regeln är att materiel förvaras så att röveri och smittspridning undviks. 4.3.1 Förvaras outnyttjade bibostäder, bivax, övrigt bimateriel och avfall från honung på ett säkert sätt? Se aktuell s Faktadel punkt 4.3.1. 4.4 Uppställning Syftet med reglerna är att uppställning av bikupor samt anmälan till myndigheter sköts på ett bra och riktigt sätt. 4.4.1 Är biinnehav och placering av kuporna anmält till länsstyrelsen? Se aktuell s Faktadel punkt 4.4.1. Förvara gärna en kopia i Producent- Pärmen. Ja Nej Noteringar 4.4.2 Är markägare och grannar informerade om placering av kupor samt är utbigårdar märkta med biägarens kontaktuppgifter? Se aktuell s Faktadel punkt 4.4.2. Kuporna ska vara placerade med hänsyn till omgivningen. Olämpliga platser kan vara i tättbebyggt område där det vistas många barn, t.ex. i närheten av skolor, lekplatser m.m. 12 (24)

5 Djuromsorg och bigårdsplacering 5.1 Djuromsorg Syftet med reglerna är att god djuromsorg beaktas och att binas pollen- och nektarkällor dokumenteras. 5.1.1 Öppnas spärrgaller regelbundet så att drönarna får möjlighet att flyga ut och dokumenteras detta? Vid användning av spärrgaller mellan yngelrum och botten, samt mellan yngelrum och skattlåda, får användningen inte leda till att drönarna dör på grund av att de blir instängda. Regeln är även tillämpbar vid yngeluppflyttning över spärrgaller mellan yngelrum och skattlådor. Vid revision kan stickprovskontroller av några kupor ske för att kontrollera att det inte finns många döda drönare. Spärrgaller med drönarutgång rekommenderas. 5.1.2 Sker hanteringen av bina varsamt? Biodlaren ska kunna redogöra för hur flyttning av bin sker. Antalet klämda bin mellan botten-yngelrumskattlådor-täckskivor får inte vara onormalt stort. 5.1.3 Har bina tillgång till foder hela säsongen och dokumenteras detta? Biodlaren ska kunna redogöra för hur fodertillgången säkras, t.ex. vid extremt dålig väderlek, under vintern, vid uppställning av kupor nära monokulturer samt någon som kan vara backup i händelse av att biodlaren tillfälligt skadas eller förolyckas. Bin lyder under djurskyddslagen! 5.2 Bigårdsplacering Syftet med reglerna är att genom dokumentation av bigårdarnas placering och binas dragområde veta var de finns om det händer biodlaren något och för att säkerställa honungens ursprung och kvalité. 5.2.1 Finns en karta/skiss som visar bigårdarnas lokalisering, information om tapprum och förvaring av bimateriel? Gäller ej bigård i anslutning till egen bostad. Karta/skiss ska vara i sådan skala att det är möjligt att orientera sig Förslag finns i Producentpärmen och på www.svensktsigill.se 5.2.2 Finns uppgift om antalet bisamhällen/ gårdar och vem som äger marken där bikuporna är uppställda utanför egen tomt? Gäller även vandringsbiodling. Av dokumentationen ska det framgå hur många bikupor som finns. Om bikuporna är uppställda utanför egen tomt (eller vid vandringsbiodling) ska biodlaren kunna uppvisa dokumentation över vem som äger eller brukar marken. Förslag finns i Producentpärmen eller på www.svensktsigill.se 13 (24)

5.2.3 Ger din biodling ett välordnat och förtroendeingivande intryck? I din biodling och nära omgivning (som du själv ansvarar för) ska råda god ordning och reda. Detta ger ett gott intryck på besökande och skapar förtroende för din verksamhet och din honung. Bikuporna ska vara hela och stabilt uppställda. Platsen ska vara uppvisningsbar/ tilltalande för besökande t.ex. konsument. (Olämpliga platser är intill större trafikled, smutsig industri, soptipp och liknande.) 5.2.4 Har du dokumentation för vilken typ av pollen- och nektarkällor bina har inom en radie av tre km? Håll dina bin på tillräckligt avstånd från pollen- och nektarkällor som riskerar att kontaminera biprodukterna som ex. större trafikleder, smutsig industri, soptippar och även GMOodlingar. Tips! Förslag till dokumentation finns i Producentpärmen och på www.svensktsigill.se 6.1 Dokumentation Syfte med regeln är att det ska gå att följa händelser och åtgärder historiskt. 6.1.1 Är dokumentationen över biodlingen tydlig och lätt att förstå samt finns den sparad de senaste 5 åren? 6 Historik Dokumentationen ska kunna förstås utan problem. Sigill Skötselkort upptar de punkter som är obligatoriska för Sigill Biodling. Tips! Producentpärmen eller www.svensktsigill.se 14 (24)

IP Standard Utgåva 2012:1 Giltig från 2012-01-01 TILLVAL FÖRÄDLING Tillval förädling IP för anslutna LIVSMEDEL till Sigill Biodling, avser biodlare som smaksätter eller vidareförädlar sin honung till sammansatta produkter med honung som bas. Kravet gäller om du förädlar honung för avsalu oavsett volym. Alla former av tillsatser anses som förädling. Tillsatser som räknas som allergener kräver dock IP Livsmedel. GrunDcErtIfIErInG Tillval förädling StanDarD är ett utdrag för av kvalitetssäkrad kontrollpunkter från LIVSMEDELSföräDLInG, IP Livsmedel som inte redan finns inbakat i Sigill Biodling. Kontrollpunkterna LaGEr, PackErI är och helt de DIStrIbutIon. samma som i IP Livsmedel, därav numreringen. 15 (24) Livsmedelssäkerhet Spårbarhet redlighet

Tillval förädling 3 Lokaler och anläggningar Syftet är att lokalernas och utrustningens utformning och användning ska skapa förutsättningar för en säker livsmedelshantering och inte påverka den omgivande miljön. 3.1 Lokaler och anläggningar ska vara registrerade eller godkända av tillsynsmyndigheten när så krävs. Dokumentation som styrker registrering eller godkännande (för den aktuella livsmedelsföretagaren) ska kunna visas. 3.3 Det ska finnas en skriftlig rutin för underhåll av mät- och styrutrustning som är av betydelse för livsmedelssäkerheten och redligheten. Rutinen ska vara skriftlig och innehålla: identifiering av mät- och styrutrustning som har betydelse för livsmedelssäkerheten och redligheten. Exempel på sådan utrustning är termometer, ph-meter, salthaltsmätare, fuktmätare, sterilisator och vågar. hur ofta underhåll, kalibrering eller jämförande märkning av dessa utförs. Det ska ske enligt tillverkarens anvisning eller minst en gång per år. Det gäller särskilt den utrustning som används för att övervaka eventuella kritiska styrpunkter (se regel 17.3). Genomförda aktiviteter ska dokumenteras. 6 Skadedjurssäkring Företaget ska ansvara för att skadedjursangrepp i och omkring anläggningen minimeras. 6.1 Det ska finnas ett förebyggande skadedjursprogram. Inspektion och avläsning ska ske enligt riskbedömning och detta ska dokumenteras. Skadedjursbekämpning kan utföras av ett anlitat företag eller med egen personal som är kunnig inom skadedjursbekämpning. Dokumentation ska innehålla: namn på företaget som anlitas samt kontaktperson alternativt namn på egen personal som utfört skadedjursbekämpning avläsningar från kontroll/inspektion typ av skadedjur om det har förekommit åtgärdsförslag med vidtagna åtgärder/ korrigerande åtgärder för bekämpning samt förebyggande åtgärder. Det får inte finnas återkommande problem med skadedjur som inte åtgärdas. 16 (24)

6.2 Det ska finnas en ritning/skiss, över skadedjursbekämpningens kontrollstationer**. Hanteringen av gifter som används vid bekämpning får inte riskera produktsäkerheten. Ritningen kan vara enkel, men den ska beskriva var stationerna är placerade. För de bekämpningsmedel som använts ska en teknisk beskrivning (namn) av substansen finnas samt dokumentation av datum då medlet applicerats. 7 Vatten Syftet är att säkra att vatten inte kan utgöra en risk för produktsäkerheten, det gäller både vatten och is som används i tillverkningen och för tvätt/rengöring. Det är också viktigt att rengöra eller byta slangar, tappar och silar då mikroorganismer annars kan växa till i kvarvarande vatten. 7.1 Det ska finnas rutiner för att säkerställa att vatten och is som används i livsmedelstillverkningen* inte riskerar produktsäkerheten. Kommunalt vatten eller samfällighet: behovet av analyser ska fastställas i faroanalysen. Egen brunn: provtagning ska ske i tappar och slangar enligt kraven i lagstiftningen (SLVFS 2001:30). Alla analyssvar ska dokumenteras. Provtagning sker normalt genom ett roterande schema som täcker alla tappar och slangar i hela verksamheten. Observera att rengöring/byte av kranar/silar/ slangar och ev. rengöring av ismaskin är viktigt för vattenkvaliteten, och ska ingå i rengöringsrutinerna, se regel 4.1. 8 Förvaring och hantering av livsmedel Lagring ska ske under hygieniska förhållanden anpassade till livsmedlets (och förpackningsmaterialets) sort och villkor. Förpackningar ska vara säkra och materialet får inte innehålla skadliga ämnen eller tillåta att sådana överförs i livsmedlet. 8.2 Det ska vara en god varuomsättning, först in först ut -principen (FIFO) ska tillämpas. Personal som ställer in eller tar ut livsmedel från förvaringsutrymmen ska känna till hur varor ställs in och märks upp, och i vilken ordning de ska tas ut. 17 (24)

10 Varumottag Syftet är att säkerställa att alla varor som tas emot uppfyller företagets krav på livsmedelssäkerhet och kvalitet. 10.1 Det ska finnas rutiner för vad som ska kontrolleras vid inleverans av varor samt hur det ska ske. Rutinen kan vara muntlig eller skriftlig och ska utformas efter verksamhetens omfattning och inriktning. Rutinen ska omfatta: kontroll av att varornas kvalitet uppfyller kraven enligt beställningen kontroll av ytteremballage kontroll av mottagningstemperatur, för temperaturkänsliga varor kontroll av eventuella certifikat/intyg om sådana ska medfölja åtgärder om varorna uppvisar brister. Genomförd kontroll ska dokumenteras på följesedel eller andra medföljande dokument om inte egen mottagningsjournal upprättas. 10.2 Det ska finnas dokumentation som styrker att leverantörer* av råvaror, halvfabrikat och produkter, samt inhyrda tjänster i livsmedelskedjan, har en säker och ändamålsenlig tillverkning/ verksamhet och uppfyller livsmedelslagstiftningen. Det ska finnas en förteckning över leverantörerna. Varje år ska företaget gå igenom sina leverantörer och göra en bedömning av vilka som behöver följas upp. Uppföljning sker t.ex. genom frågeformulär, besök, intyg, certifikat. Uppföljningen ska dokumenteras och eventuella avvikelser hos leverantörer (som riskerar produktsäkerheten) ska följas upp. Behovet av uppföljning (t.ex. vilka leverantörer och antal som årligen följs upp) ska fastställas i faroanalysen. En viktig aspekt är om leverantörens potentiella faror kan tas omhand i den egna processen eller ej. 18 (24)

13 Spårbarhet och återkallelse Syftet är att det ska vara möjligt att snabbt kunna spåra och återkalla potentiellt skadliga eller otjänliga livsmedel. Livsmedel ska kunna spåras ett steg framåt och ett steg bakåt i livsmedelskedjan (extern spårbarhet). Det finns stora fördelar med att även kunna spåra varje enskild produkts ingredienser (intern spårbarhet). Med intern spårbarhet är det möjligt att göra en snävare återkallelse vid eventuella problem. Detta minskar kostnaderna, och möjliggör en ökad uppföljning av produktionen. 13.2 Det ska finnas dokumentation som styrker att leverantörer* av råvaror, halvfabrikat och produkter, samt inhyrda tjänster i livsmedelskedjan, har en säker och ändamålsenlig tillverkning/ verksamhet och uppfyller livsmedelslagstiftningen. Test av spårbarheten ska genomföras minst en gång per år. Testerna ska i möjligaste mån fördelas mellan olika produktgrupper. Rutinen kan vara muntlig men testet ska dokumenteras med datum, produkt och spårbarhet bakåt till leverantör och framåt till kund, samt resultat/slutsats av testet med ev. åtgärder. Spårbarheten bakåt testas genom att plocka en färdig produkt och ta fram leverantörer till ingredienser och förpackningsmaterial (som kommer i kontakt med livsmedel). 13.4 Återkallelseplanen ska testas regelbundet. Test av återkallelseplanen ska ske minst en gång per år. Testet kan göras genom att man kontaktar de kunder som mottagit produkter från företaget. Kunden/ mottagaren ska kunna bekräfta att man mottagit den levererade produkten och att återkallelse är möjlig om så hade behövts. I samband med test av återkallelseplanen ska kontaktlistan uppdateras. Testet ska dokumenteras med datum, produkt och kund samt resultat/slutsats av testet med ev. åtgärder. 19 (24)

HACCP-system HACCP (Hazard Analysis Critical Control Points) är en analys av de faror som förekommer i produktionen och hur de på ett systematiskt sätt förebyggs. HACCP bygger på en faroanalys där kritiska styrpunkter identifieras för att förebygga och minimera risker med avseende på livsmedelssäkerhet. HACCP är ett grundkrav i lagstiftningen för alla som hanterar livsmedel och ska upprättas i enlighet med Codex Alimentarius sju principer. 15 HACCP-ansvarig För att säkra att HACCP-planen uppdateras och hålls aktuell behöver det finnas en person eller grupp av personer som är ansvariga för den. 15.1 Det ska vara dokumenterat vem eller vilka som är ansvariga för HACCP-planen. 16 Faroanalys Syftet är att identifiera var i verksamheten en hälsofara kan uppstå, samt bedöma farans allvarlighetsgrad från konsumentsynpunkt och sannolikheten för att faran kan uppstå. 16.1 Företaget ska ha upprättat en faroanalys enligt principerna för HACCP. Faroanalysen ska inkludera varje steg i processen* från råvaror till försäljning av den färdiga produkten. Faroanalysen ska vara relevant för den egna verksamheten och anpassad till dess unika förutsättningar. En faroanalys ska genomföras för varje produktgrupp. I faroanalysen ska specificeras: flödesschema processen från råvara till färdig produkt inklusive normal temperatur och tid för varje steg i processen för verksamheten aktuella faror för livsmedelssäkerheten (hälsofaror) med mikrobiologiska, kemiska, främmande ämnen samt allergener förväntad användning av t.ex. speciellt känsliga grupper faroanalysens omfattning: var ansvaret i verksamheten startar och slutar produktbeskrivning (för varje produktgrupp med angivna skillnader inom produktgruppen) förpackningsmaterial. 20 (24)

17 Kritiska styrpunkter (CCP:er) och HACCP-plan Syftet är att bestämma var i tillverkningsprocessen eventuella faror kan styras direkt eller indirekt, hur styrningen ska ske samt vilka gränsvärden som gäller för att en fara för konsumenten inte ska uppstå. 17.1 Kritiska styrpunkter (CCP:er) vad gäller livsmedelssäkerhet ska vara identifierade och skriftligt dokumenterade för varje produktgrupp. Kritiska styrpunkter (CCP:er) är hanteringssteg i produktionen där tillverkningsprocessen kan övervakas och styras, så att inga oacceptabla hälsofaror kan uppstå. 17.2 För kritiska styrpunkter (CCP:er) ska det finnas kritiska gränsvärden som är dokumenterade. 17.3 Det ska finnas dokumenterade rutiner för övervakning av kritiska styrpunkter (CCP:er). 17.4 Det ska finnas en åtgärdsplan för vilka direkta och korrigerande åtgärder som ska vidtas om gränsvärden för kritiska styrpunkter (CCP:er) överskrids. 17.5 Det ska finnas ett system för verifiering av HACCP-systemet. Kritiska gränsvärden ska baseras på fakta och minst uppfylla gällande lagar och bestämmelser. För en kritisk styrpunkt kan det finnas flera parametrar som ska uppfyllas. De ska vara mätbara och möjliga att registrera (t.ex. temperatur, tid, ph). Av den skriftliga rutinen ska det framgå hur och när kritiska styrpunkter övervakas och dokumenteras, och vem som är ansvarig. För varje kritisk kontrollpunkt (CCP) ska det finnas en åtgärdsplan som är dokumenterad. Följande uppgifter ska framgå: Vilken omedelbar åtgärd som ska vidtas om ett kritiskt gränsvärde överskrids. Vem som ska informeras. Hur avvikelsen dokumenteras. Hur uppföljning sker och vem som är ansvarig. Att produkter/råvaror/förpackningsmaterial hanteras enligt systemet för hantering av avvikelser och reklamationer (se regel 14.1), t.ex. system för att avgränsa, märka ut eller kassera produkten. Aktiviteten ska dokumenteras, när det skett, vad som ev. framkommit och vilka ändringar som gjorts. Verifiering betyder att man bekräftar att HACCP-systemets övervakning fungerar effektivt. Detta kan t.ex. ske genom att någon i företaget går igenom systemet och kontrollerar att kritiska styrpunkter (CCP:er) i HAC- CP-systemet har följts och övervakats samt att det inte finns brister. Det kan också ske genom provtagning och analys, eller kontroll av att dokument i HAC- CP-systemet fyllts i och att åtgärder vidtagits och dokumenterats vid fel. 21 (24)

17.6 Det ska finnas ett system för validering av HACC P-systemet. Validering ska alltid göras efter förändringar i produktionen (t.ex. införandet av ny produktionslinje, nya maskiner, ombyggnation) samt vid internrevisionen. Aktiviteten ska dokumenteras, när det skett, vad som ev. framkommit och vilka ändringar som gjorts. Validering innebär att man utvärderar att HACCPsystemet är upprättat på rätt sätt och ger den säkerhet som krävs för typen av produkt och process. Vid valideringen utvärderas bl.a. om alla relevanta faror tagits med, om gränsvärdena är rätt satta i förhållande till faran och om övervakningen är tillräcklig för att säkra produkterna. 17.7 Det ska finnas ett system för internrevision. Internrevision ska genomföras minst en gång per år eller oftare vid förändringar. Aktiviteten ska dokumenteras, när det skett, vad som ev. framkommit och vilka ändringar som gjorts. Vid internrevisionen ska rutiner och dokumentation gås igenom och uppdateras vid behov. Detta sker lämpligast i samband med egenrevision av IP Livsmedel. 22 (24)

Egna noteringar 23 (24)

24 (24)

25 (24)

26 (24)

I Allmänna villkor finns regler om hela certifieringssystemet I Sigill Biodling Allmänna villkor beskrivs i detalj vilka krav som ställs på företag som ska certifieras, hur revision ska genomföras och vilken kompetens certifieringsorganen ska ha. Dokumentet kan laddas ner från www.svensktsigill.se eller beställas från Sigill Kvalitetssystem. Här följer en sammanfattning. Olika typer av revisioner För att kontrollera att produktionsreglerna uppfylls sker regelbundna revisioner: Egenrevision genomförs varje år. Det innebär att företaget går igenom reglerna i Sigill Biodling. Eventuella avvikelser ska noteras i en åtgärdsplan, och åtgärdas så fort som möjligt. Revision på plats sker minst vart fjärde år. Då kommer en revisor från certifieringsbolaget ut till företaget och går igenom dokumentationen och inspekterar produktionen. Alla produktionsregler kontrolleras och eventuella avvikelser noteras. Stickprovsrevisioner genomförs varje år på 5 % slumpmässigt utvalda företag för att kontrollera att reglerna följs även under mellanåren. Extrarevisioner kan genomföras om certifieringsbolaget har anledning att misstänka att kraven för certifiering inte uppfylls. Resultat av revisionen Efter revisionen på plats skriver revisorn ett revisionsprotokoll med eventuella avvikelser tillsammans med uppgift om vad som ska åtgärdas. Både företaget och revisorn skriver under. Därefter ska avvikelserna åtgärdas inom 28 dagar (3 månader vid inträdesrevision). Godkänd revision För att revisionen ska bli godkänd ska alla avvikelser vara åtgärdade. I vissa specialfall kan certifieringsbolaget godkänna en revision trots att det finns avvikelser kvar. Då krävs en godkänd åtgärdsplan som tydligt beskriver hur det ska gå till, och någon form av bevis på att det kommer att ske, till exempel en beställning från en hantverkare. Ej godkänd revision Om avvikelserna inte åtgärdats i tid kan certifieringsbolaget besluta om att stänga av företaget tills åtgärderna är genomförda. Avstängning kan gälla hela företaget eller en del av verksamheten. Om avvikelserna ändå inte åtgärdas riskerar företaget att bli uteslutet.uteslutning kan också ske vid upprepad avvikelse på en kritisk punkt eller om avvikelsen är så allvarlig att det riskerar att allvarligt skada trovärdigheten för Sigill Biodling. Exempel på sådana avvikelser är användning av otillåtna läkemedel/bekämpningsmedel eller medveten kontaminering av GMO. Vid avstängning och uteslutning får företaget inte uppge att råvaror och produkter är certifierade enligt Sigill Biodling. Råvaror och produkter som producerats före, eller under tiden för avstängning eller uteslutning är inte godkända. Certifieringsintyg Som ett bevis på att reglerna i Sigill Biodling uppfylls utfärdas ett certifieringsintyg (eller ett intyg om företaget ingår i en gruppcertifiering). Det är giltigt i 48 månader under förutsättning att alla åtaganden uppfylls och under förutsättning att verksamheten inte förändras i någon större omfattning. Om det finns några särskilda villkor för certifieringen anges de på certifieringsintyget. Reklamationer och överklagan av beslut Eventuella klagomål på revisionens genomförande: bokning, bemötande, bedömningar etc., ska lämnas direkt till certifieringsbolate. De är skyldiga att ha rutiner för att hantera klagomål, bland annat ska de hålla en opartisk certifieringskommitté. Utträde Utträde ur systemet sker på egen begäran till certifieringsbolaget (eller till huvudman för gruppcertifieringen). Råvaror eller produkter som produceras efter datum för utträde är inte godkända. Kunniga revisorer Certifieringsbolaget ska ha revisionsledare som leder revisionsarbetet och revisorer som genomför revisioner ute hos företagen. Detaljerade krav ställs på kompetens hos revisorerna. De ska ha både teoretisk och praktisk kunskap om de verksamheter de reviderar. För att bedömningarna ska bli så lika som möjligt mellan olika revisorer och olika certifieringsbolag genomförs regelbundet kalibreringar. Sekretess Certifieringsbolagen är skyldiga att lämna ut uppgifter om att ett företag är certifierat. Däremot måste information om verksamheten hos certifierade företag behandlas konfidentiellt. Om företaget vill byta certifieringsbolag övergår dock alla uppgifter om företaget till det nya certifieringsbolaget. Överflyttning av ansvaret för certifiering Överflyttning och erkännande av befintliga certifikat innebär överflyttning av ansvaret för certifieringen från ett certifieringsbolag till ett annat. Det nya accepterande certifieringsbolaget ska utvärdera certifieringen och försäkra sig om att inga hinder för fortsatt certifiering finns. Utvärderingen ska ske genom att den sökande bekräftar att certifieringsvillkoren uppfylls genom dokumentation. Certifieringsbolaget gör i de flesta fall också ett besök hos det sökande företaget. Utgåva av nya regler Sigill Kvalitetssystem meddelar när nya regler har publicerats, antingen på hemsidan eller genom utskick. Samtidigt meddelas också datum då de nya reglerna börjar gälla. 27 (24)

Sigill Kvalitetssystem AB 105 33 Stockholm Tel 08-787 59 50 Fax 08-787 53 21 www.svensktsigill.se