SAMRÅDSHANDLING Arbetsprogram med tidplan i Bottenvikens vattendistrikt Inför arbetet med förvaltningsplan 2021-2027 Länsstyrelsen Norrbottens län 971 86 Luleå Telefon 010-225 50 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(24)
Utgiven av: Länsstyrelsen Norrbottens län Diarienummer: 537-9273-2017 Ansvarigt distrikt: Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Omslagsbild/fotograf: Illustrationer: Tryckt hos: Upplaga: 2015 Sara Elfvendahl Sylvia Kinberg Länsstyrelsen Västernorrland 135 exemplar samt digitalt tillgänglig på www.vattenmyndigheterna.se Länsstyrelsen Norrbottens län 971 86 Luleå Telefon 010-225 50 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 2(24)
Förord Hur fungerar vattenförvaltningen i Sverige och i Bottenvikens vattendistrikt? När fattas viktiga beslut och vem fattar dem? När och hur har ni som arbetar för ett hållbart nyttjande av våra gemensamma vattenresurser möjlighet att bidra och lämna synpunkter på arbetet? Hur kommer synpunkterna tas om hand? Vattenmyndigheten i Bottenvikens samråd kring Arbetsprogram med tidplan handlar om just dessa frågor. Arbetsprogrammet redovisar hur vattenförvaltningsarbetet genomförs i Sverige och i Bottenvikens vattendistrikt, och vilka frågor som vi tycker bör prioriteras den närmaste tiden. Samrådet ger en möjlighet att påverka inriktningen på det arbete som ska genomföras under de kommande åren, innan förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Bottenvikens vattendistrikt ska fastställas i slutet av 2021. Samrådet pågår mellan den 1 november 2017 och den 30 april 2018 och riktar sig till alla som är intresserade och berörs av vattenmiljöfrågor. Samrådsdokumenten finns tillgängliga digitalt via vattenmyndigheternas webbplats och kan även beställas direkt från vattenmyndigheterna. I samrådsdokumentet finns frågor som Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt är särskilt intresserad av att få svar på under samrådet, men alla synpunkter på arbetet framöver är naturligtvis välkomna. Ta möjligheten att lämna synpunkter och tycka till om vattenförvaltningsarbetet! Sven-Erik Österberg Landshövding i Norrbottens län Ordförande för vattendelegationen i Bottenvikens vattendistrikt 3(24)
4(24)
Innehållsförteckning Inledning... 7 Vi vill veta vad du tycker!... 8 Vilka berörs av samrådet?... 8 Hur länge pågår samrådet?... 8 Frågor som Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt särskilt vill ha svar på... 8 Så här lämnar du synpunkter... 8 Tillsammans ska vi värna vattnets värden... 9 Vilka berörs av vattenförvaltning?... 10 Ett bra kunskapsunderlag är nödvändigt för ett effektivt åtgärdsarbete i samverkan... 11 Allt underlag är öppet redovisat i VISS... 12 Vägen mot nya beslut 2021... 13 Beslut om miljökvalitetsnormer och extra åtgärdsprogram 2018... 15 Bottenvikens vattendistrikt 2016-2021 kommande utmaningar och möjligheter... 15 Vilka frågor är viktiga att lösa i vårt vattendistrikt?... 16 Uppdrag om översyn av miljökvalitetsnormer behov av avvägningar och samverkan 16 Ökad samverkan och dialog med vattenråden... 17 Inbjudan till bred samverkan och dialog!... 17 Hur kan du delta i vattenförvaltningsarbetet?... 18 När kan du delta i vattenförvaltningsarbetet?... 19 Samråd under förvaltningscykeln 2016-2021... 19 Arbetsprogram med tidplan... 19 Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med miljökonsekvensbeskrivning för nya prioriterade ämnen och PFAS i grundvatten, samt reviderade statusklassificeringar och miljökvalitetsnormer avseende koppar och zink i ytvatten... 19 Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten med avseende på vattenkraft... 20 Översikt över väsentliga frågor som rör förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i vattendistriktet... 20 Förslag till reviderade miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan 2021-2027... 20 Så tar vi hand om era synpunkter... 21 Samråd om Arbetsprogram med tidplan och Översikt över väsentliga frågor... 21 Samråd om förslag till beslutsdokument... 21 Särskilda samrådsredogörelser... 21 Mer information om vattenförvaltning... 22 Mer att läsa... 23 Kontaktpersoner i Bottenvikens vattendistrikt... 24 Vattenmyndigheten... 24 Beredningssekretariaten... 24 Vattenråd... 24 5(24)
6(24)
Inledning Förvaltningen av vatten är en miljö- och resursfråga med många dimensioner. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för många samhällsviktiga ekosystemtjänster. Bra vatten i tillräcklig mängd är en avgörande resurs för industrin, jordbruket, sjukvården och stora delar av energiproduktionen. Vatten är också en självklar förutsättning för matproduktion, fiske, transporter, turism och inte minst vårt välbefinnande. Våra vattenmiljöer är samtidigt nödvändiga för att behålla en biologisk mångfald och grundläggande för ett fungerande ekosystem. Nätverket av sjöar, vattendrag och våtmarker utgör en livsnerv i landskapet och är livsmiljö för många växter och djurarter. Grunda kustvattenområden är nödvändiga uppväxt- och livsmiljöer för en stor del av de arter och organismer som behövs för att upprätthålla en fungerande havsmiljö. I takt med att samhällsutvecklingen leder till en ökad påverkan på vattenkvaliteten blir en ansvarsfull vattenförvaltning som väger in dessa olika intressen och anspråk på våra vattenmiljöer allt viktigare. Vattenmyndighetens arbete med genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten är en grundpelare i en sådan ansvarsfull vattenförvaltning där syftet är att säkerställa en långsiktig och hållbar vattenanvändning i Bottenvikens vattendistrikt. Vattenförvaltningen är ett arbete i ständig utveckling som hela tiden behöver förbättras och anpassas till samhällets behov. Vi arbetar i sexårscykler och i varje cykel upprepas samma moment om övervakning, bedömning av status, analys av påverkan och risk för försämring av status samt bedömning av ekonomiska förutsättningar och konsekvenser av vattenanvändningen. I slutet av varje sexårscykel beslutar Vattendelegationen för Bottenvikens vattendistrikt om en förvaltningsplan, ett åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för kommande förvaltningscykel. Den andra förvaltningscykeln avslutades med att Vattendelegationen fattade dessa beslut den 16 december 2016. Arbetet har nu gått in i den tredje förvaltningscykeln och i december 2021 ska beslut fattas om reviderade miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för nästkommande vattenförvaltningscykel. Samrådet om Arbetsprogram och tidplan är ett startskott för detta arbete. 7(24)
Vi vill veta vad du tycker! För att underlätta för alla berörda att delta i vattenarbetet och lämna synpunkter på de underlag som tas fram, ska Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt i början av varje förvaltningscykel hålla samråd om ett Arbetsprogram med tidplan. I arbetsprogrammet beskrivs de olika arbetsmomenten under förvaltningscykeln, vilka underlag som ska tas fram, när och hur synpunkter kan lämnas och när de formella besluten fattas. Det är alltså detta samrådsdokument som du nu håller i din hand. De synpunkter vi får in under samrådet kommer tas med i vidare arbete med att ta fram förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. Den reviderade förvaltningsplanen kommer att beslutas år 2021 och ett förslag kommer att gå ut på samråd ett år före dess. Vilka berörs av samrådet? Samrådet riktar sig till alla som är intresserade och berörs av vattenfrågor. Samrådsdokumenten har skickats ut till mottagare enligt sändlista i missivet och finns tillgängliga digitalt via vattenmyndigheternas webbplats www.vattenmyndigheterna.se. Hur länge pågår samrådet? Samrådet pågår mellan den 1 november 2017 och den 30 april 2018. Frågor som Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt särskilt vill ha svar på Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? Är det tydligt hur just du berörs av vattenförvaltningen? Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna förvaltningscykel? Är det tydligt hur synpunkterna från samrådet tas om hand under denna förvaltningscykel? Motivera gärna ditt svar om du svarar nej på någon av dessa frågor. Så här lämnar du synpunkter Det går bra att lämna svar på samrådet skriftligen via e-post eller vanlig post. Från och med februari 2018 kommer det också att finnas möjlighet att lämna synpunkter på samrådsmaterialet via en webbenkät på vattenmyndigheternas webbplats. Märk ditt svar med Dnr 537-9273-2017. Detta är våra adresser: E-post: vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se Vanlig post: Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Länsstyrelsen i Norrbottens län 971 86 Luleå 8(24)
Tillsammans ska vi värna vattnets värden Alla länder inom EU har i uppdrag att arbeta för att sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten ska ha bra kvalitet och finnas i tillräcklig mängd, även för kommande generationer. Den gemensamma ramen för hur arbetet ska genomföras finns i EU:s ramdirektiv för vatten som antogs år 2000. I Sverige är det fem länsstyrelser som har fått i uppdrag att vara vattenmyndigheter, och som därmed har ett särskilt ansvar att genomföra vattenförvaltningen. Länsstyrelsen i Norrbottens län är vattenmyndighet för Bottenvikens vattendistrikt. Vid Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt finns en vattendelegation som består av ledamöter utsedda av regeringen, och som har i uppdrag att fatta beslut om vattenförvaltningen i distriktet. Vattenförvaltningsarbetet genomförs normalt i cykler om sex år, och vattendelegationen fattar i slutet av varje cykel beslut om förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram som ska gälla för kommande period. Eftersom vattenfrågor berör i stort sett alla delar av samhället är det också många olika aktörer som behöver delta för att arbetet ska bli framgångsrikt: kommuner, myndigheter, verksamhetsutövare, vattenråd, bransch- och intresseorganisationer med flera, se Figur 1. Därför är kommunikation och samverkan viktiga grundbultar inom vattenförvaltningsarbetet. Figur 1. Vattenförvaltningen bygger på ett brett samarbete. Många aktörer i samhället är involverade och ska ta ansvar för olika delar av arbetet i sina uppdrag. 9(24)
Vilka berörs av vattenförvaltning? Arbetet inom vattenförvaltningen i Sverige ska vara transparent och ske i dialog med de som berörs. Eftersom många aktörer i samhället berörs på olika sätt är det viktigt att så många som möjligt är delaktiga i arbetet för att förvalta vårt vatten på ett hållbart sätt (se Figur 2 nedan). Figur 2. Vattenförvaltningsarbetet berör många aktörer i samhället. Vissa berörs främst genom att dra nytta av förbättrande insatser som genomförs i vattenmiljön. Andra främst som beslutsfattare eller genomförare av sådana insatser. Men gemensamt för alla är möjligheten att påverka arbetet genom att delta aktivt, till exempel vid samråd. De centrala myndigheterna har betydelsefulla ansvarsområden som berör vattenförvaltningen och flera myndigheter har ett utpekat ansvar för åtgärder i åtgärdsprogrammet, eller för framtagande av kunskapsunderlag som är viktiga för genomförandet av åtgärdsprogrammet. Länsstyrelserna är särskilt viktiga för vattenförvaltningen då de har ett brett regionalt ansvar med flera roller, både beredande, rådgivande och utförande. Vid bland annat tillsyn, prövning, planering, rådgivning, information, övervakning, kunskapsinsamling, dialog och ekonomiska bidrag bidrar länsstyrelserna till vattenförvaltningens måluppfyllelse. Och inte minst är kommunerna viktiga aktörer, med sina många roller inom nästan alla samhällssektorer. Bland annat ska de tillhandhålla rekreationsmiljöer och bra dricksvatten, ansvara för avloppsvattenhantering med föroreningsutsläpp, bedriva tillsyn över olika miljöpåverkande verksamheter och kan samtidigt också själva bedriva olika verksamheter som påverkar vattenmiljön negativt. Den kommunala fysiska planeringen och samhällsbyggnadsfrågorna, inklusive dagvattenhantering, har också stor betydelse för påverkan på vattenmiljön. Kommunen har ett planerings- och tillsynsansvar för vattenresurserna och är därför en mycket viktig aktör i vattenförvaltningen. 10(24)
Företag och verksamhetsutövare kan påverka vattenmiljön genom fysiska ingrepp, vattenuttag eller utsläpp av föroreningar. Det behövs ett aktivt deltagande från dessa aktörer för att få en bred diskussion och bra underlag för de beslut som ska fattas om kvalitetskrav och åtgärder. Även jord- och skogsbrukare som använder och påverkar vattnet kan beröras på ett flertal sätt av vattenförvaltningens beslut och deras medverkan är därför viktig. Det kan röra sig om uttag, tillgång, reglering och flöde av vatten, men också användning eller utsläpp av gödsel- och bekämpningsmedel och läckage av näringsämnen. Boende och fastighetsägares närmiljöer kan påverkas av vattenförvaltningens beslut. Det kan innebära inskränkningar i nyttjandet av mark- och vattenområden och det kan ställa krav på förändringar av vattenuttag och utsläpp. Om du är friluftsintresserad, som exempelvis sportfiskare eller seglare, kan du också påverkas av vattenförvaltningens beslut. Om du engagerar dig har du större möjlighet att påverka besluten. Det kan till exempel vara via ett vattenråd eller en organisation med kunskap om och engagemang i vattenfrågor. Det är viktigt att organisationer och samfund med olika inriktning och intresseområden deltar i vattenförvaltningen, för att bredda perspektivet och för att andra ska kunna ta del av deras kunskap och erfarenheter. Ett bra kunskapsunderlag är nödvändigt för ett effektivt åtgärdsarbete i samverkan För att fatta väl avvägda och bra beslut när det gäller förvaltning av distriktets vattenresurser behövs bra kunskapsunderlag. Det behövs underlag av många olika slag för att kunna sätta upp mål för arbetet och veta vilka åtgärder som behövs. Sådant underlag kan handla om vattenförekomsternas status, analys av påverkanskällor och risker för försämring samt åtgärdsbehov. Det krävs också underlag för bedömningar av ekonomiska förutsättningar och konsekvenser av vattenanvändningen och de åtgärder som ska genomföras. Underlaget behöver spegla kunskap och information på både lokal, regional och nationell nivå, eftersom alla delar av samhället påverkas av vattenförvaltningsarbetet. Det är ett omfattande arbete att samla in sådan information och myndigheter, kommuner och andra datavärdar har ofta begränsade resurser för att samla in all typ av data som kan behövas. Därför är ytterligare aktuella underlag från forskare, branscher och verksamhetsutövare alltid välkomna. Ju bättre underlag vi har, desto bättre beslut kan vi fatta. Och ju bredare förankrat underlaget är, desto bättre blir förutsättningarna för att gemensamt identifiera och genomföra de mest effektiva och träffsäkra åtgärderna för att lösa våra vattenmiljöproblem. 11(24)
Allt underlag är öppet redovisat i VISS Vattenmyndigheterna arbetar ständigt för att det ska vara tydligt och lättillgängligt vad som har beslutats och vilket underlag som har legat till grund för besluten. De underlag som Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt har använt för beslut om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram finns samlade i databasen VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Underlagen för åtgärdsprogrammet har dessutom sammanställts i en särskild rapport för olika miljöproblem 1 och i delrapporter för olika åtgärdsområden i distriktet 2. I VISS finns som sagt den information som ligger till grund för miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan. Det är exempelvis bedömningar av vattenförekomsternas status och påverkan, vilken övervakning som ligger till grund för bedömningarna samt risk för att beslutade miljökvalitetsnormer inte kommer att följas. Här finns även beslutade miljökvalitetsnormer med motivering per vattenförekomst. VISS är en helt öppen databas. När det gäller fysiska åtgärder i VISS så visas redan genomförda åtgärder, men också förslag på ytterligare åtgärder som enligt våra analyser är kostnadseffektiva och möjliga att genomföra. Vi vill poängtera att förslag på fysiska åtgärder är just förslag, och inget som är beslutat. Det kan finnas andra sätt att förbättra vattnets status och åtgärder som passar den lokala platsen bättre än de åtgärder som finns föreslagna i VISS. Den som ansvarar för att se till att åtgärderna genomförs kan då naturligtvis välja den åtgärd som är bäst lämpad för platsen, oavsett vad som står i VISS. 1 Underlagsdokumentet Samhällsekonomiska konsekvensanalyser per miljöproblem finns tillgängligt på vattenmyndigheternas webbplats. 2 Underlaget för åtgärdsområdena har sammanställts i Bottenvikens förvaltningsplan, Bilaga 5, som finns tillgänglig på vattenmyndigheternas webbplats. 12(24)
Vägen mot nya beslut 2021 Under varje förvaltningscykel genomförs alltså flera olika arbetsmoment, som steg på vägen mot att ta fram en reviderad förvaltningsplan med åtgärdsprogram. I tidplanen (se Figur 3) framgår översiktligt vilka de viktigaste arbetsmomenten är och när de genomförs. Där visas också när viktiga beslut fattas och under vilka perioder som Vattenmyndigheten i Bottenvikens bjuder in till samråd om olika frågor. Förenklat kan man säga att fokus i början av cykeln ligger på att se över indelningen av vattenförekomster i distriktet och kartlägga påverkan på och tillståndet i vattenmiljöerna samt bedömning av nuvarande vattenstatus. Kartläggning och påverkansanalys utgår från data från övervakningen och annat tillgängligt underlag, och pågår i princip fram till 2019, med utrymme för korrigeringar och tillägg under 2020. I kartläggning och analys av vattenförekomsterna ingår även en ekonomisk analys som ska ge det samhällsekonomiska perspektivet på vattenanvändningen och värdet av vattenresurserna i distriktet. Under denna vattenförvaltningscykel arbetar vi med att förbereda för ett nytt övervakningsprogram för vattendistriktets vatten. Detta arbete görs i samverkan mellan berörda myndigheter och utförare av övervakning. Detta så att vi kan få en bättre samlad övervakning och därmed bättre kunskap om status och uppföljning av effekten av insatta åtgärder samt bättre underlag för beslut om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Arbetet med att ta fram förslag på åtgärder till kommande åtgärdsprogram påbörjas visserligen redan i början av cykeln men har störst fokus de två sista åren. Arbetet utgår dels från uppföljningar och analyser av genomförandet av det redan beslutade åtgärdsprogrammet, dels från behoven av kompletterande eller nya åtgärder utifrån påverkansanalysen, riskbedömningen och statusklassificeringen. I det arbetet ingår också att göra en samhällsekonomisk konsekvensanalys av åtgärderna. Ett förslag till reviderat åtgärdsprogram kommer att skickas ut på samråd under 2020. Under hela förvaltningscykeln arbetar vi löpande med att se över behov av och förutsättningar för att revidera miljökvalitetsnormerna i enskilda vattenförekomster. Men under 2019 och 2020 kommer en mer allmän genomgång av samtliga miljökvalitetsnormer göras utifrån den uppdaterade kartläggningen av påverkan och status, och förslag till reviderade miljökvalitetsnormer tas fram inför samråd 2020. Vattenmyndigheterna har även ett uppdrag av regeringen att se över förutsättningarna för tillämpning av fler undantag (se rubriken Uppdrag om översyn av miljökvalitetsnormer behov av avvägningar och samverkan nedan). I denna vattenförvaltningscykel kommer vi att lägga stort fokus på samverkan inom vattendistriktet. Med syfte att identifiera vad som är viktiga frågor för myndigheterna (i synnerhet länsstyrelserna) och kommunerna att arbeta med i distriktet, vill vi föra en dialog om detta under de närmaste åren. De viktigaste frågorna som vi identifierar i den dialogen sammanfattas sedan i dokumentet Översikt över väsentliga frågor i Bottenvikens vattendistrikt, som kommer att vara ute på samråd under 2019. I december 2021 kommer Vattendelegationen för Bottenvikens vattendistrikt att fatta beslut om en reviderad förvaltningsplan, ett reviderat åtgärdsprogram och nya eller reviderade miljökvalitetsnormer för samtliga vattenförekomster i distriktet (se Figur 3). 13(24)
Figur 3. Redan nu påbörjas arbetet för nästa förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer som ska gälla från år 2021. Figuren visar Vattenmyndighetens olika arbetsmoment (turkost), samråd (marinblått) och beslut (orange) som kommer att genomföras tills dess. 14(24)
Beslut om miljökvalitetsnormer och extra åtgärdsprogram 2018 Redan i december 2018 kommer Vattenmyndigheten i Bottenviken att besluta om nya och kompletterade miljökvalitetsnormer samt ett extra åtgärdsprogram. Det rör sig dels om vissa nya prioriterade ämnen samt PFAS i grundvatten, dels om de särskilda förorenande ämnena koppar och zink. Dessutom kommer det samtidigt att beslutas om preciserade miljökvalitetsnormer för så kallade konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster, i vissa vattenförekomster som påverkas av vattenkraftverksamheter. Det genomförs särskilda samråd inför dessa beslut under 2017-2018, se avsnittet När kan du delta i vattenförvaltningsarbetet? senare i detta dokument. Bottenvikens vattendistrikt 2016-2021 kommande utmaningar och möjligheter Den nuvarande förvaltningsperioden kommer att erbjuda både stora möjligheter och flera utmaningar för vattenförvaltningen i Bottenvikens vattendistrikt. Även om många kan peka på bristande underlag för vissa vattenförekomster så har kunskapen om våra vattenmiljöer aldrig varit så stor som nu och vi börjar få en unik helhetsbild över sambanden mellan samhällets utveckling, mänsklig påverkan och vattenmiljöns tillstånd och kommande förutsättningar. Vi har därför bättre möjligheter än någonsin tidigare att identifiera var vi har störst utmaningar och problem att hantera. Vi vill nu börja diskutera vilka värden i distriktet vi behöver skydda och bevara och vilka åtgärder och prioriteringar som är mest angelägna att genomföra under den kommande förvaltningsperioden. Vattenmyndigheten i Bottenviken bedömer att de största utmaningarna i distriktet från ett renodlat vattenmiljöperspektiv är följande 3 : Fysiska förändringar - För att utvinna energi, få bättre transportvägar, öka produktionen inom jord- och skogsbruk och möjliggöra för bebyggelse, har vattnen förändrats så att fisk och andra vattenlevande organismers lek-och uppväxtområden skadats och inte längre går att nå på grund av vandringshinder. Många vattendrag i distriktet är kraftigt påverkade av flottningens vattendragsrensningar och dammbyggen och i de tre stora utbyggda älvarna är naturliga flödevariationer satta ur spel. Fysisk påverkan i dess olika former är den vanligaste orsaken till att god ekologisk status inte nås i distriktet. Läckage av metaller och sura ämnen från sulfidjordar i kustområden Svavelhaltiga marker är allmänt utbredda i distriktet under den s.k. högsta kustlinjen. Som en följd av att dessa bearbetas eller dikas ut, drabbas vattnen av kraftiga ph sänkningar som gör att stora mängder av tungmetaller och aluminium löses ut och kommer i omlopp i miljön. Särskilt små vattendrag och grunda havsvikar med dåligt vattenutbyte, som också är mycket viktiga som lek- och uppväxtområden för kusten, är i riskzonen. Storskalig påverkan från areella näringar Skogsbruk är areellt den mest dominerande näringen som bedrivs i distriktet och eftersom den är så yttäckande ger det upphov till stor sammanlagd påverkan på sjöar och vattendrag, dels genom gödsling, utdikning, ökad instrålning vid avverkning samt effekter från körskador i marken. 3 Läs mer i Förvaltningsplan 2016-2021 Bottenvikens vattendistrikt del 2, kapitel 2.1.1 15(24)
Läckage av metaller från avslutad och pågående gruvverksamhet Gruvverksamhet för metallutvinning bedrivs och har bedrivits i stor skala inom flera delar av vattendistriktet och intresset för att bedriva brytning, växer. Påverkan från gamla och befintliga gruvor kan hittas på många platser i distriktet. Många olika åtgärder har genomförts för att minska belastningen av metaller på vattenmiljön, men lokalt finns fortfarande områden med för hög belastning inte minst vid gamla nedlagda gruvor. Dricksvattenförsörjningen behöver säkras I distriktet finns vattentäkter som saknar vattenskyddsområde eller där föreskrifter och skyddsområdets avgränsningar behöver revideras. I Bottenvikens vattendistrikt är det bara drygt 10 procent av de allmänna vattentäkterna som har fullgott skydd. Dessa utmaningar behöver hanteras på olika sätt, under olika tider av förvaltningscykeln. Som det har nämnts ovan genomförs det exempelvis parallellt med detta samråd ett nytt samråd om viktiga frågor rörande förslag till miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen och PFAS i grundvatten samt förslag till preciserade miljökvalitetsnormer för konstgjorda och kraftigt modifierade vatten i distriktet. Många frågor rörande vattenkraftens påverkan och hanteringen av nya ämnen kommer att beröras där. Vilka frågor är viktiga att lösa i vårt vattendistrikt? Vattenmyndigheten i Bottenviken vill nu bjuda in till en bred samverkan och dialog under de kommande åren om hur vi tillsammans hanterar och löser dessa utmaningar och frågor i distriktet. Målsättningen är att vi diskuterar och samverkar kring detta under de närmaste två åren. De viktigaste frågorna som vi identifierar i den dialogen sammanfattas i dokumentet Översikt över väsentliga frågor i Bottenvikens vattendistrikt, som kommer att skickas ut på samråd under våren 2019. Uppdrag om översyn av miljökvalitetsnormer behov av avvägningar och samverkan Ett allt bättre kunskapsunderlag ger en tydligare bild av den påverkan våra vattenekosystem är utsatta för, och medför också ett större tryck på att förbättrande och förebyggande åtgärder verkligen genomförs. Åtgärder som medför förbättringar eller motverkar försämringar av vattenmiljön kan samtidigt i många fall innebära begränsningar av olika verksamheter och samhällsviktiga funktioner. För att detta inte ska ge alltför långtgående konsekvenser för samhället, kommer det behövas avvägningar mellan olika intressen i allt högre grad. Miljökvalitetsnormerna anger ambitionsnivån för åtgärdsarbetet när normerna väl har definierats ska de åtgärder genomföras som behövs för att nå dem. Det innebär att det är miljökvalitetsnormerna som behöver ses över om det behövs avvägningar mellan vattenmiljövärden och andra samhällsintressen. De avvägningarna kan inte ske inom ramen för åtgärdsprogrammet. Om det inte bedöms möjligt eller rimligt från samhällssynpunkt att genomföra åtgärder för att uppnå god vattenstatus, kan det bli aktuellt att överväga olika slags undantag från det målet. Detta har även regeringen konstaterat, i och med dess prövning av vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram. Regeringen har därför gett alla fem vattenmyndigheter i uppdrag att se över om det finns fler vattenförekomster där det kan vara aktuellt med undantag, i syfte att hitta rätt balans i kravställandet. Genomförandet av detta uppdrag kommer att bli en av de viktigaste och högst prioriterade arbetsinsatserna för Vattenmyndigheten i Bottenviken under den kommande förvaltningsperioden. 16(24)
Vattenmyndigheten i Bottenviken kommer att sträva efter att identifiera var i distriktet de mest prioriterade behoven av undantag finns, så att arbetet med avvägningar kan inriktas på de platser och områden där det behövs bäst. I detta arbete kommer det att krävas ett tydligt och omfattande underlag och välmotiverade beslut. Därför är det viktigt med klara kriterier för undantag och tidiga prioriteringar både geografiskt och tematiskt. Tänkbara fokusområden kan vara kända problemområden, samhällsviktiga funktioner och strukturer och vattenförekomster med kända kommande större projekt, exploateringar eller tillståndsprövningar. Detta kommer att förutsätta en hög grad av lokal och regional dialog och förankring, och inhämtande av kunskapsunderlag från många olika aktörer. Samverkansarbetet i distriktet behöver därför utvecklas. I ett första steg behöver Vattenmyndigheten i Bottenviken lägga fokus på en fördjupad samverkan med länsstyrelser och kommuner, som kan vara både ambassadörer, diskussionsparter och kunskapsförmedlare i dessa frågor. Men det blir även viktigt med dialog med andra berörda aktörer kring de vatten och verksamheter som främst kommer att beröras av översynen av undantag. Ökad samverkan och dialog med vattenråden Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt ser nu en möjlighet för många vattenråd i distriktet att kliva fram och inta en mer aktiv roll under den kommande förvaltningscykeln. Vattenråden har i många fall den lokala förankring och bredd i sammansättningen som behövs för att de ska kunna vara en viktig arena för dialog, samverkan och ökad förståelse för olika perspektiv. Vattenmyndigheterna ser vattenråden i första hand som viktiga samverkansparter när det gäller att genomföra dialog och utbyta kunskaper och erfarenheter inom olika områden. Deltagarna i vattenråden har till exempel ofta tillgång till värdefull och detaljerad kunskap om lokala förhållanden och erfarenheter av åtgärder och deras effekter, som kan förmedlas och diskuteras i detta forum. Förhoppningsvis kan denna kunskap ingå i underlaget för vattenmyndigheternas kommande avvägningar om miljökvalitetsnormer och undantag och bidra till utformningen av nästa åtgärdsprogram. Genom denna typ av dialog och kunskapsutbyte skapas goda förutsättningar för ömsesidig förståelse och acceptans för de frågor och beslut som vattenförvaltningen omfattar. Därutöver kan vattenråden ibland också vara drivande i själva åtgärdsarbetet, då det kan finnas möjligheter att genom olika lokala och regionala projekt och initiativ genomföra konkreta fysiska åtgärder som inte berör olika motstående intressen eller förutsätter omfattande tillståndsprocesser. Inbjudan till bred samverkan och dialog! Sammanfattningsvis bedömer Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt att det under den kommande förvaltningsperioden finns stora möjligheter och förutsättningar att utveckla vattenförvaltningen i Bottenvikens vattendistrikt till en språngbräda för en förutseende och hållbar samhällsutveckling med en god vattenmiljö i fokus! Vattenmyndigheten i Bottenviken vill nu bjuda in till en bred samverkan och dialog under de kommande åren om hur vi tillsammans hanterar och löser dessa utmaningar och frågor i distriktet. Målsättningen är att vi diskuterar och samverkar kring detta under de närmaste två åren. De viktigaste frågorna som vi identifierar i den dialogen sammanfattas i dokumentet Översikt över väsentliga frågor i Bottenvikens vattendistrikt, som kommer att skickas ut på samråd under maj 2019. 17(24)
Hur kan du delta i vattenförvaltningsarbetet? Det finns flera olika möjligheter att delta i vattenförvaltningen, beroende på vilka frågor du är intresserad av, på vilket sätt du vill delta och så vidare. Ditt deltagande underlättas om du vet vilka frågor som är aktuella i vattenförvaltningen för tillfället. I tidplanen ovan visas översiktligt vilka arbetsmoment som genomförs när. Det finns flera olika sätt att engagera sig och tycka till om vattenförvaltningen. I Bottenvikens vattendistrikt gör du detta lättast genom att: Delta under samråden och lämna skriftliga synpunkter. Alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på samrådsunderlagen. Det anordnas också vissa samrådsmöten, se information på vattenmyndigheternas webbplats. Kontakta beredningssekretariatet på länsstyrelsen i det län där du bor. Beredningssekretariatet arbetar med att bedöma status och påverkan på vatten inom länet, ta fram åtgärdsförslag med mera. De har den regionala och lokala kännedomen om länets vatten. Kontaktinformation till beredningssekretariaten finns i slutet av detta dokument. Engagera dig i ett vattenråd eller någon annan typ av samarbete som rör ett visst vatten eller avrinningsområde. Ditt närmaste vattenråd hittar du på www.vattenorganisationer.se eller så kan du höra av dig till beredningssekretariatet i ditt län (se ovan). Lämna synpunkter och ställ frågor i databasen VISS, för de vattenförekomster du är intresserad av, www.viss.lansstyrelsen.se Bottenvikens vattendistrikts tolv vattenråd är viktiga plattformar för lokal delaktighet och som vi har beskrivit ovan ser vi att de har en stor potential att utvecklas vidare. Dels inom vattenförvaltningsområdet och dels genom att utöka arbetet till närliggande frågor som havsmiljöförvaltning och klimatanpassning. 18(24)
När kan du delta i vattenförvaltningsarbetet? Det finns många möjligheter att delta i vattenförvaltningsarbetet. Till att börja med genomförs under varje vattenförvaltningscykel ett antal samråd där alla har möjlighet att ge inspel på vårt arbete. När som helst under förvaltningscykeln kan du också kontakta oss på Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt och länsstyrelsernas beredningssekretariat, om du har frågor eller vill dela med dig av förslag och framföra synpunkter. I slutet av detta dokument och på vattenmyndigheternas webbplats www.vattenmyndigheterna.se finns kontaktuppgifter till Vattenmyndigheten i Bottenviken och information om vad som är på gång inom vattenförvaltningen. Samråd under förvaltningscykeln 2016-2021 Samråden är de samverkansformer där det är tydligast hur och när intresserade kan engagera sig i vattenförvaltningen. Samråden genomförs under bestämda perioder och handlar om vissa specifika frågor och underlag. De samråd som genomförs under denna förvaltningscykel beskrivs nedan (i figur 3 ovan kan du se när samråden infaller): Arbetsprogram och tidplan (detta dokument) Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med miljökonsekvensbeskrivning för nya prioriterade ämnen och PFAS i grundvatten samt koppar och zink i ytvatten Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten med avseende på vattenkraft Översikt över väsentliga frågor som rör förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön i vattendistriktet Förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för vattendistriktet Miljökonsekvensbeskrivning av åtgärdsprogrammet Arbetsprogram med tidplan Samråd över Arbetsprogram med tidplan inför arbetet med förvaltningsplan 2021-2027 sker mellan den 1 november 2017 till och den 30 april 2018. Det är detta samrådsdokument du nu håller i din hand. För övriga vattendistrikt genomförs detta samråd samtidigt som i Bottenvikens vattendistrikt. Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med miljökonsekvensbeskrivning för nya prioriterade ämnen och PFAS i grundvatten, samt reviderade statusklassificeringar och miljökvalitetsnormer avseende koppar och zink i ytvatten Mellan den 1 november 2017 och den 30 april 2018 genomförs också ett samråd om förslag till miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vissa så kallade miljögifter. 19(24)
Samrådet kommer omfatta följande delar: a) Statusklassificering, övervakningsprogram, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram avseende sex nya prioriterade ämnen i ytvatten samt PFAS i grundvatten, för vilka god status ska uppnås senast 2027. b) Tillämpning av modellering av biotillgänglighet och bakgrundshalter vid klassificering av metallerna koppar och zink (särskilda förorenande ämnen som påverkar ekologisk status). Detta innebär att miljökvalitetsnormerna föreslås ändras för vissa ytvattenförekomster. Detta samråd genomförs gemensamt för samtliga fem vattendistrikt. Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten med avseende på vattenkraft Mellan den 1 februari och den 30 april 2018 kommer det att genomföras ett samråd om förslag till miljökvalitetsnormer (avseende ekologisk potential) för de vattenförekomster som fastställts som kraftig modifierade vatten kopplade till storskalig vattenkraft. Som underlag till samrådet tas det fram avrinningsområdesvisa åtgärdsplaner för att peka ut vilka åtgärder som bedöms vara möjliga och rimliga att vidta för att nå god ekologisk potential för respektive vattenförekomst. För övriga vattendistrikt genomförs detta samråd samtidigt som i Bottenvikens vattendistrikt. Översikt över väsentliga frågor som rör förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i vattendistriktet Samråd rörande Översikt över väsentliga frågor kommer att genomföras mellan den 1 maj och den 31 oktober 2019. Vattenmyndigheten i Bottenviken kommer där att presentera de frågor som vi bedömer som mest prioriterade att arbeta med inför de kommande besluten om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för distriktet. Samrådsunderlaget kommer bland annat att baseras på synpunkter som framkommit under tidigare samverkansarbete, inklusive detta samråd. Under samrådet ges möjlighet att lämna synpunkter på översikten, vilket kan leda till att nya frågor tillkommer inför det slutliga arbetet med åtgärdsprogram och förvaltningsplan 2021 2027. Vattenmyndigheterna för Bottenvikens, Bottenhavets och Norra Östersjöns vattendistrikt kommer att ha detta samråd samtidigt under 2019, men för de två södra vattendistrikten genomförs det samtidigt med deras samråd om Arbetsprogram och tidplan under 2017-2018. Förslag till reviderade miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan 2021-2027 De reviderade förvaltningsplanerna, inklusive åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivning, som ska fastställas i december 2021 kommer att skickas ut på samråd under perioden mellan november 2020 och april 2021. Till åtgärdsprogrammet ska det även genomföras en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Ett särskilt samråd om behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivningen kommer att genomföras i samband med arbetet med att ta fram ett förslag till reviderat åtgärdsprogram. För övriga vattendistrikt genomförs detta samråd samtidigt som i Bottenvikens vattendistrikt. 20(24)
Så tar vi hand om era synpunkter Samråden fyller en speciell funktion i samverkansarbetet eftersom de innebär att vattenmyndigheterna under en avgränsad period kan ta in synpunkter kring vissa specifika underlag, från aktörer inom olika intresseområden. Detta ger oss möjlighet att väga synpunkter och ställningstaganden mot varandra och göra en samlad bedömning. Det är ett omfattande arbete att läsa och sortera synpunkter och vattenmyndigheterna samarbetar så långt som möjligt för att kunna ta hand om svaren på bästa sätt. Under vattenmyndigheternas senaste samråd 2014-2015 svarade nästan 800 instanser. Synpunkter som berör alla fem vattenmyndigheter hanterar vi gemensamt. Synpunkter som bara rör ett visst vattendistrikt, avrinningsområde eller vattenförekomst tas om hand av den vattenmyndighet eller länsstyrelse som berörs. Hur samrådssynpunkter hanteras och vilka konkreta förändringar de kan leda till skiljer sig åt mellan de olika samråden, se nedan. Samråd om Arbetsprogram med tidplan och Översikt över väsentliga frågor För Arbetsprogram med tidplan och Översikt över väsentliga frågor tar inte vattenmyndigheterna fram någon ny eller slutlig version av de dokument som varit på samråd. Synpunkter som kommer in under samrådet tas istället med i det fortsatta arbetet. Det kan handla om allt ifrån hur vattenmyndigheterna behöver utveckla sin samverkan, till att en viss fråga behöver få högre prioritet i kommande åtgärdsprogram. Samråd om förslag till beslutsdokument De samråd som gäller förslag till beslutsdokument, till exempel förvaltningsplan och åtgärdsprogram, följer samma arbetsgång som brukar användas vid remisser. Vattenmyndigheterna väger samman de synpunkter som kommit in och bedömer utifrån det vilka ändringar som behöver göras i dokumenten innan vattendelegationerna kan fatta beslut. Synpunkterna kan exempelvis leda till att åtgärdsförslag stryks eller formuleras om, att miljökvalitetsnormer ändras eller att förvaltningsplanen kompletteras med mer information. Under tidigare samråd har många samrådssvar handlat om sådant som vattendelegationerna inte fattar beslut om. Sådana synpunkter har inte lett till förändringar i beslutsdokumenten, däremot kan vattenmyndigheterna ta med sig sådana synpunkter i det vidare arbetet i dialog med de aktörer som berörs. Särskilda samrådsredogörelser Det har tidigare genomförts många samråd inom vattenförvaltningen och om du vill veta hur vi tagit hand om de synpunkter som då kommit in så finns det en särskild samrådsredogörelse att hitta för varje samråd. Dessa hittar du på www.vattenmyndigheterna.se. 21(24)
Mer information om vattenförvaltning På vattenmyndigheternas webbplats www.vattenmyndigheterna.se finns mer information om grunderna i det svenska vattenförvaltningsarbetet och vad som är på gång i de fem vattendistrikten. Här kan du också få tillgång till förvaltningsplanen för Bottenvikens vattendistrikt. Figur 4. Förvaltningsplanen för Bottenvikens vattendistrikt består av fem delar. Bottenvikens förvaltningsplan består av fem olika delar (se Figur 4): Del 1 sammanfattar och inleder hela förvaltningsplanen. Här beskrivs nätverk och roller på alla samverkansnivåer, tillsammans med en bakgrund till varför arbetet är så viktigt. Här finns också en sammanfattning av åtgärdsprogrammet. I del 2 hittar du alla resultat från kartläggnings- och analysarbetet. Här finns även information om principer för framtagande av miljökvalitetsnormerna. Samverkan och samråd som genomförts under den gångna sexårscykeln redovisas också. Beskrivningarna har fokus på att visa resultat medan metoder och arbetssätt återfinns i bilaga 1. Del 3 är Övervakningsprogram 2009-2015. Den här delen visar bland annat vilken övervakning som ligger till grund för statusklassificeringen. Del 4 innehåller åtgärdslistan med samtliga åtgärder riktade till myndigheter och kommuner. Du hittar även den samhällsekonomiska konsekvensanalysen av dessa åtgärder här. I del 5 blickar vi framåt och tittar på vad som kan vara särskilda frågor att beakta inom vattenförvaltningen de kommande sex åren. 22(24)
Till förvaltningsplanen hör ett antal bilagor. I dessa går det att läsa allt om vilka metoder och arbetssätt som använts i statusklassificeringen, vilka krav från vattenförvaltningsförordningen som förvaltningsplanen uppfyller och vilka referenser som har använts i arbetet. Bilagorna finns tillgängliga på vattenmyndigheternas webbplats. Om du vill läsa mer om underlaget som finns i VISS så hittar du det på webbplatsen www.viss.lansstyrelsen.se. Om du vill ha regelbunden uppdatering från vattenmyndigheterna om aktuella frågor kan du prenumerera på nyhetsbrevet Vattenblänk som kommer ut fyra gånger per år. Information om hur du anmäler dig finns på vattenmyndigheternas webbplats. Vattenmyndigheterna finns också på LinkedIn, där aktuella frågor lyfts. Det går även att följa vattenarbetet i Bottenvikens vattendistrikt via facebook. Sök och gilla Vatten i Norr. När som helst under förvaltningscykeln kan du kontakta oss på Vattenmyndigheten i Bottenviken och länsstyrelsernas beredningssekretariat, om du har frågor eller vill dela med dig av förslag och framföra synpunkter. Du kan även kontakta ditt lokala vattenråd, information om dem finns på www.vattenorganisationer.se. Mer att läsa I nedanstående skrifter kan du läsa mer om vattenmyndigheternas arbete med vattenförvaltning. Skrifterna finns tillgängliga på vattenmyndigheternas webbplats. Tid för bättre vatten - Inspirerande skrift om vattenförvaltning i Sverige. Verktyg för bättre vatten - Den här skriften ska ge handläggare på framför allt länsstyrelserna kunskap om systemet med miljökvalitetsnormer för vatten, MKN. Den kan också användas av länsstyrelserna i kontakt med kommuner och verksamhetsutövare när det gäller MKN. Åtgärder för bättre vatten - I denna skrift kan du läsa om hur vattenmyndigheternas åtgärdsprogram får effekt och vem som ska göra vad för att se till att rätt åtgärder genomförs på rätt plats. 23(24)
Kontaktpersoner i Bottenvikens vattendistrikt Vattenmyndigheten Vattenmyndighetens kansli 971 86 Luleå Växel: 010-225 50 00 www.vattenmyndigheterna.se Kontaktpersoner på kansliet finner du under Bottenvikens vattendistrikt www.vattenmyndigheterna.se/vattendistriktsverige/ Bottenviken Eller kontakta oss via e-post vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se Beredningssekretariaten Länsstyrelsen i Västerbottens län 901 86 Umeå Växel: 010-225 40 00 www.lansstyrelsen.se/vasterbotten Länsstyrelsen i Norrbottens län 971 86 Luleå Växel: 010-225 50 00 www.lansstyrelsen.se/norrbotten Vattenråd Bottenvikens vattenorganisationer och vattenråd hittar du på http://www.vattenorganisationer.se/bottenviken/ 24(24)
Egna anteckningar
Vattenmyndigheten Bottenvikens vattendistrikt Växel 010-225 50 00 www.vattenmyndigheterna.se Länsstyrelsen Norrbotten Växel 010-225 50 00 www.lansstyrelsen.se/norrbotten