Pandemi hur kan vi förbereda oss? lars.skog@esri-sgroup.se



Relevanta dokument
KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna

Pandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet

Klimat i förändring får vi mer infektionssjukdomar hos djur och människor?

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet

Det nya influensan och hur det blev. Annika Linde Statsepidemiolog

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

I detta nummer av Smittnytt redovisar vi årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2018.

Övergripande beredskapsplan för pandemisk influensa, Landstinget Västernorrland

Kan vi skydda oss mot influensa? Annika Linde Statsepidemiolog

Klimatförändring och hälsa Arne Runehagen. Vaccinationsplan, /1

Behandling och förebyggande av influensa

Årsstatistik I detta nummer av Smittnytt är det dominerande inslaget årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2016.

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Epidemiologisk årsrapport 2015

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017

SmittnYtt. Årsstatistik Allmänfarliga sjukdomar. Nr 3, Fall av campylobacter. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten, Region Västernorrland

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016

Pandemi vad innebär r det?

Smittskydd Östergötland

Krav på blodgivares lämplighet

Smitt. Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2019 INNEHÅLL

Influensa en komplex zoonos + Fåglar som bärare av antibiotikaresistenta bakterier

Klimatförändrändringars inverkan på smittspridning

Policy och handlingsplan för pandemisk influensa i Älmhults kommun

Vägledning om smitta och smittskydd till hälso- och sjukvårdspersonal i möten med migranter

RiR 2008:1. Pandemier hantering av hot mot människors hälsa

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, februari 2008

Hur smittar vi varandra - är handhygien bara nys?

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Basala hygienrutiner

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan

Influensa. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken

Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 270/ Bakgrund och övergripande ansvar

INFEKTIONSSJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

BEHÖVER VI SKYDDA OSS MOT LUFTVÄGSINFEKTIONER? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccinering.

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

INFLUENSAPANDEMI. Anders Österlund

Om infektioner och smitta i förskolan

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer.

ZA5222. Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2010

Vaccination för prevention av infektionssjukdomar. Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet

Infektioner. Infektioner. Sammanfattning

Gutesmittu nr Region Gotland. Influensan hittills på Gotland

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien

Aktuellt från Strama Gotland

Klimatförändringen ökad risk för sjukdom hos djur och människor?

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

Smittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare

Årsstatistik för 2013

Influensa. Fredrik Idving

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

Smitt. Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2018

Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland.

Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd Signar Mäkitalo

INFLUENSA. Utbildning Hygienombud Hösten regiongavleborg.se

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

WHO. bioscience explained Vol 3 No 1. Fågelinfluensa

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2011

Allmänt om bakterier

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Tentamen: 4 hp Kurskod: MC016G Provkod: Kursansvarig: Birgitta Olsen

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Samverkan mellan läkare och veterinärer

Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland

Nya virus och pandemiska hot. Mia Brytting

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Smitt. Smittskyddsenheten NR 2. MARS 2017 INNEHÅLL INFLUENSA

Smittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2018. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2017

Gutesmittu. Två utbrott av vinterkräksjuka

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne

Vårdhygien - basala kunskaper

Influensasäsongen snart här Vaccinationsstart den 9 november

Exotiska och nya infektioner i Sverige

Blodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten

Vid stort utbrott av influensa Lägesrapport

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Kunskapsveckan ht 2018

Regeringens proposition 2005/06:199

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Nytt om influensa. Årgång 8, nummer

land. Vi efterfrågar alltid vaccinationsstatus hos fall av sjukdom som ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. fungerar som tänkt.

Årsstatistik Anmälda fall av campylobacterinfektion i Västernorrland uppdelade på inhemsk och utlandssmitta år 2014

Vägen från fågelinfluensa till en influensapandemi

Transkript:

Pandemi hur kan vi förbereda oss?

Influensans offer Spanska sjukan 1918 (2% av infekterade) Asiaten 1956 Hongkong 1968 Den årliga influensan 50 M 2-4 M 1 M 0,5 M

Influensa/Pandemi Influensa typ A, B och C Subtyper av A Hemagglutinin (H) Neuraminidas (N) A/H3N2 (HPAI) Highly Pathogenic Avian Influenza H5N1

Rapportering Vårdcentraler/sjukhus Smittskyddsläkare Smittskyddsinstitutet ECDC WHO Sjukrapport Stockholm

Olika smittämen, olika smittvägar Luftvägsinfektioner Aerosol, droppar, förorenade föremål Hand till slemhinna Mag-tarminfektioner Vatten och föda Kontaminerade livsmedel och orent vatten; föroreningar från händer till mat Blodsmitta Transfusioner, intravenöst missbruk, piercing, akupunktur och andra sedvänjor, sjukvårdspersonal Sexuellt överförbar smitta Zoonoser Direkt från husdjur Indirekt via vektorer (blodsugare)

Livsstil förändrar infektionspanoramat Det flesta virus och bakterier som vi smittas med under livet har samutvecklats med människan under miljoner år. De ger sjukdom om virus-värdbalansen störs Domestisering av djur för ca 10 000 år sedan gjorde att en rad sjukdomar överfördes till och anpassades till människan Forna livstilar i en glest befolkad värld gynnade matoch vattenburna infektioner, oftast lokala utbrott Med ökad hygien men tätnande befolkning och globala kontakter blir de luftburna smittorna det största hotet Blod -och sexsmittor i hög grad beroende på livsstil Klimatförändringar ger nya hot, inte minst när det gäller insektsburna smittor

Högpatogen aviär influensa

123 influensautbrott/ 15 pandemier 1173-1871 (Hirsch 1883) 1800-talet: 1799-1802++ 1830-1833+++ 1847-1848++ 1857-1858+ H2? H3? 1889-92 1998-01 H1 SW?CH? H1 H2 H3 H1 1918-20(1946-48) 1957-58 1968-1977-

En luftburen sjukdom När det anpassats kommer det att spridas fort

Innan en ny influensa kan spridas effektivt luftburet måste: alla gener modifieras (tog 20 år för Spanska sjukan) Hemagglutininet måste anpassas till celler i övre luftvägarna Virus måste ändra sitt temperaturoptimum från 39 till ca 36 grader Virus måste anpassas till mänskliga celler sätt att göra äggviteämnen, sätta på kolhydrater och transporteras genom cellen Virus måste lära sig att motverka det mänskliga immunsystemet

Kan vi förhindra eller begränsa en pandemi? Övervakning Antivirals Immune modulators? Nya vacciner Beredskapsplan pandemi TVÄTTA HÄNDERNA!!

Hittills totalt 387 registrerade fall, varav 245 dödsfall

Badklåda: badvatten Algtoxin: badvatten Badsårsfeber: badvatten> dödlig blodförgiftning Borelia:fästing> leder,hjärta, nervsystem, hjärnhinneinflammation Cryptosporidiumininfektion: mat, vatten>diarrésjukdom Legionellainfektion: vattendroppar/luftkonditionering> svår lunginflammation TBE: fästing> hjärnhinneinflammation Campylobakterinfektion: mat/vatten> blodig diarré, HUS Visceral leishmaniasis: sandmygga> inre organ angrips, dödlig Toxinmatförgiftning: mat> diarrésjukdom Malaria*: mygga> allvarlig febersjukdo m Leptospirainfektion: vattendroppar/luftkonditionering> svår lunginflammation Calicivirus: vatten/mat/direkt kontakt> diarrésjukdom Salmonellainfektion: mat/vatten> diarrésjukdom, ledbesvär West Nile-feber*: mygga> febersjukdom Harpest: mygga> bölder, lunginflammation Aeromonasinfektion: mat/vatten> diarrésjukdom Giardiainfektion: mat/vatten/kontakt> diarrésjukdom Denguefeber*: mygga> febersjukdom Listeriainfektion: mat> febersjukdom, blodförgiftning, hjärnhinneinflammation Rotavirus: mat/vatten> diarrésjukdom Stelkramp: jord> dödlig sårinfektion Hepatit A: mat/vatten> gulsot Tyfoid/paratyfoid*: mat/vatten/kontakt> diarrésjukdom med komplikationer Shigellainfektion*: mat/vatten/kontakt> diarrésjukdom

Legionellautbrott i arpsborg och Fredrikstad 2005 Rökgasrening ny smitthärd Karin Nygård Norwegian Institute of Public Health

Spridningssimulering från NILU baserad på vinddata Tore Jensen, Geodata Eksempel 4. Mai kl 19:00 til 5. Mai kl. 02:00 avspilt m/arcgis Tracking Analyst extension

Cholera outbreak in Southern Sudan Vibrio cholerae

Resultat Befolkning i nya upptagningsområden och vattenbrist

West Nile Virus Korrelation WNV med Flodkorridorer Nederbörd/temperatur (trender) och ornitologiska observationer Förändringar livscykel Culex Pipien Bättre riskanalyser

Sveriges befolkning 1349-50 Före utbrottet (1349) Efter epidemin (1350)

Några rekommendationer Öka tillgänglighet, standardisering och användande av GIS-verktyg Utse någon att leda och koordinera GIS-integrering Etablera ett forum för resurskoordinering, utbildning och övning i pandemibekämpning Fokusera GIS-användandet till Övervakning av utbrott (incidens, mortalitet etc.) Distribution, användande och omallokering av material Fördelning av personella resurser Integration av tillgängliga data Definiera/prioritera de in- och utdata som behövs

Tack!! www.esri.com/health ESRI Användarkonferens Linköping 3-4 februari 2009