Plats för nytt vatten i landskapet hur går det till?

Relevanta dokument
Kävlingeåprojektet 20 års erfarenhet av vattenvårdsarbete i Kävlingeån. Lärdomar, erfarenheter och funderingar inför framtiden

Thomas Quist. Pensionerad företagsledare och egenföretagare Politiker (M) i Sjöbo sedan 1998 Ordförande i kommunfullmäktige sedan 2006

Thomas Quist. 20-års Vattenvårdsarbete i Kävlingeån. i sammanfattning

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Vattenrådet gränsöverskridande samarbete med gemensamt mål. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

-Exemplet Kävlingeåns vattenråd

Vattenrådet en möjlighet att ta en aktiv roll i våtmarksarbetet

DELEGATIONS- OCH ARBETSORDNING FÖR HÖJE Å VATTENRÅD

Vattenrådet en möjlighet att ta en aktiv roll i vattenvårdsarbetet - exempel från Skåne

Långsiktigt, systematiskt och effektivt. vattenvård i sydvästskånes jordbrukslandskap

Med vad och hur kan ett vattenråd arbeta

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Sammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2017 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt

VÄLKOMNA! Vilka är vi som är här?

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd en kort presentation och vårt arbete i Svedalas Vattengrupp ett sätt att synliggöra vatten och vattens

Välkomna! Årsstämma Kävlingeåns vattenråd

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Den pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga

Välkomna! Styrelsemöte Kävlingeåns vattenråd

Vattenförvaltingen samråd

Vattensamordnare för samverkan Åsa Felix Everbrand, verksamhetsutvecklare miljö- och vatten, LRF Sydost (fd vattensamordnare)

Följande handlingar ligger till grund för denna delegations- och arbetsordning:

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd - Ett långsiktigt arbete för framgång och stort engagemang.

Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra Rune Hallgren LRF

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Vattenvårdsprogram Kävlingeån. Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in

Tullstorpsån. från vattenrening. till Landskapsprojekt. Skånska Landskapsdagen 27 mars Otto von Arnold ordförande. Vy från visningssträckan

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?

LBP, LOVA & våtmarks-lona: Lägesrapport. Anna Walient Fiske- och restaureringsenheten

Bilaga 4 Mall för årsredovisning

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Samverkan med landskapet och människorna i centrum - lärdomar från 27 år med Kristianstads Vattenrike

Regeringsuppdrag om lokalt åtgärdsarbete och pilotområden. 15 mars 2019

Water Co-Governance for sustainable eco systems

HANDLEDNING OM VATTENRÅD

Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Välkomna! Styrelsemöte Kävlingeåns vattenråd

Samrådssvar från Halmstad kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Definition. Ett vattenråd är. Ett kustvattenråd är motsvarande för kusten

Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och

Markersättning. => Svårare att komma fram med åtgärder p g a för låg markersättning =>Uppdrag att utreda frågan om nivån på markersättningen

Länsstyrelsens roll. Anna Åhr Evertson Samordnare vattenförvaltning Miljöanalysenheten

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Välkommen! Styrelsen Höje å vattenråd

Åkerströmmens Vattenvårdsamverkan Avtal om samverkan kring vattenvård, komplettering av plattformen för samverkan

Anvisningar för blankett Slutrapportering av bidrag för lokala vattenvårdsprojekt

Kulturmiljö och vattenförvaltning, i södra Sverige

Beslut om delegation för Kävlingeåns vattenråd

Kommunhuset Ankaret i Norrtälje, den 4 juni. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 7-10 Mikael Forssander

ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT. Katrine Möller Sörensen, projektledare

MODELL FÖR KOMMUNERNAS ARBETE MED VATTENFÖRVALTNINGEN

Pragmatiska lösningar på juridiska nötter. Katrine Möller Sörensen, projektledare Landskapsforum d oktober 2018

Handbok som stöd i strategisk vattenplanering

Second call. Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens. Biosfärsområden

VSPU - Vattenstrategiskt planeringsunderlag för Höje å. Geraldine Thiere

Förslag till. Österlens vattenråd

Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde?

Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell

g Orust kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Vattenrådgivning Alvesta Rune Hallgren LRF

Våtmarker och fosfordammar

Svensk vattenförvaltning i kortform. Niklas Holmgren Sylvia Kinberg Carola Lindeberg Katrin H Sjöberg

Restaurering av översilningsvåtmarken på Veberöds ljung

Översyn av delaktighet för reglerade sträckor inom Höje å huvudfåra

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna

Vägledning om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt

Rapportering av 2012 års verksamhet för Göta älvs vattenråd

Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015

Från observationer till åtgärder utvecklingen under ett halvt sekel Kungsådra

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

För mycket eller för lite vatten - länsstyrelsens roll?

Vattenplanering på avrinningsområdesnivå: Höje å

MINNESANTECKNINGAR Kunskaps- och inspirationsdag: Vattnet i landskapet,

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala Rune Hallgren LRF

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Rapport Hörte våtmark och fiskväg

Länsstyrelsen Gotlands län /

VA-PLAN FÖR LJUSDALS KOMMUN PROJEKTDIREKTIV

Hur vi jobbar, planerar och finansierar. Christel Strömsholm Trulsson, projektledare Segeå-projektet

Enligt sändlista Handläggare

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Sammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2016 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt

Kraftsamling Växtodling Fredrik Andersson. Mälardalen, Södermanland, Örebro Fredrik Andersson

Planeringsunderlag för vatten

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Transkript:

Plats för nytt vatten i landskapet hur går det till? Erfarenheter, lärdomar och funderingar inför framtiden 1

Erfarenheter, lärdomar och funderingar från min roll som Forskare Planerare Konsult inom vattenvårdsprojekt 2

Vadå nytt vatten vattnet har ju alltid funnits? Det som har förändrats är var vattnet finns var det får ta plats! Vattnets plats är nu, i många delar av landskapet, i sänkta diken eller kulvertsystem Landskapets nyttjande har anpassat sig till denna nivå För att skapa nya platser för vattnet måste man ofta gräva ner sig till denna nivå 3

Vatten håller sig inte inom gränser vi är vana vid därför är det en rolig utmaning! Administrativa gränser Gränser mellan verksamheter/aktörer Men vi har börjat arbeta inom vattnets gränser Länsstyrelsen Vattenmyndigheten Markägare (LRF, skogsägare) Fastighetsgränser Konsulter och entreprenörer Fiske- och naturvårdsföreningar Dikningsföretag Kommuner Verksamheter som utnyttjar/påverkar vattenmiljöerna Vattenvårdsförbund/Vattenråd 4

För att nytt vatten ska få plats i dagens landskap behöver vi: anpassa oss till nya nivåer tekniska lösningar samverkan över invanda gränser!

Kävlingeåns avrinningsområde i Skåne SKÅNE 1995-2012 Kävlingeåprojektet 2012 Vattenvårdsprogram inom Kävlingeåns Vattenråd KÄVLINGEÅN 6

Varför är det så roligt? Anlagt 370 ha vattenspeglar 150 nöjda markägare Gett 6000 miljoner bottenfaunadjur nya hem Gett 4000 flyttfåglar nya rastplatser Gett 1000 par fåglar nya häckningsplatser Reducerat transporten av kväve till Öresund med minst 75 ton mindre kväve 7

Hur har det gått till? Nedgrävning av ca 1,3 mil rör Flytt av 1,5 miljoner m 3 jord Omsätta 127 miljoner kronor Nedgrävning av över 100 brunnar Entreprenadarbeten Projektering, projektplanering Markersättningar Mätning av reningskapacitet Rapportering till EU Årlig rapportering, utvärdering Övriga kostnader Administration Drygt 100 möten med tjänstemän och politiker från 1995 till 2014 8

Lärdomar min syn på viktiga kuggar i för att skapa nytt vatten Genomförande Kunskap Samsyn Förutsättning drivkrafter 9

Förutsättningar, drivkrafter God Ekologisk status Mål, lagar, styrmedel Politiska överenskommelser Myndighetsmål Personligt engagemang Lokala politiker Tjänstemän Positiva markägare Underhåll Uppföljning av effekter exkursioner för lokala politiker, tjänstemän 10

Kunskapsunderlag och samsyn - översiktlig nivå Forskning modellering Uppföljning Kontrollprogram Kommunikation Vattenförvaltningen 11

Kunskap och samsyn lokal nivå Vattendialog en bra samverkansform Dialogen och den personliga kontakten med markägarna ökade förståelsen och underlättade möjligheten att genomföra åtgärder i området Man tänker en extra gång för att skydda vattnet Det har påverkat arbetet vid spridning av BM, gödsel och jordbearbetning Dialogen har genomförts på ett roligt, intressant och uppiggande sätt Jag har fått ökad insikt, ökad kunskap och förståelse inom ämnesområdet 12

Genomförande av åtgärder Finansiering Kommunal medfinansieringen har varit avgörande Instabil delfinansiering har medfört mer administration, tempoförlust och politisk osäkerhet Anläggning Organisation Nybyggaranda Från projekt till verksamhet Stora fördelar med en kontinuerlig verksamhet Markägarnas vilja att upplåta mark alltid avgörande Speciell teknisk kompetens behövs Viktigt med entreprenörer som inte gräver rakt Mycket kan hända både under projektering och anläggning 13

Funderingar inför framtiden Uppmuntra samverkan planera tidigt Kontakt med lantbrukare som har problem och önskemål Tekniskt bra förutsättningar Tur att komma med förslag vid rätt tidpunkt Tur att det var kommunal mark Här finns inarbetade gränser mellan: stad och landsbygd Kommunal verksamhet och Vattenråd

Utnyttja landskapet, utveckla ny teknik för att fördröja vattnet Lokalt om händertagande av allt vatten - LOV Varje avrinningsområde är unikt Förena olika kunskaper Hitta lokala lösningar 15

Slutsatser Tid att gå från projekt till verksamhet? Kan vattenvård/vattenhushållning i hela landskapet likställas med t.ex. vägbyggen, VA-verksamhet? Skapa plats för vattnet i ett tidigt skede av planeringen i landskapet (t.ex. i översiktsplaner) Bilda lokala grupper, identifiera problem och mål. Modeller och planer är långt ifrån genomförda åtgärder. Ta på stövlarna och pröva lokala åtgärder - så löser det sig på vägen! 16