1 (11) Nr 2 Juni 2014 Debatten om provisioner till försäkringsförmedlare präglas ofta av en sammanblandning av enskilda fall av felaktig förmedling med föreställningen om att det är provisionen i sig som är anledningen till felförsäljning. Det har blivit en allmänt accepterad föreställning att provision leder till felförsäljning trots att Finansinspektionen har mycket få konkreta fall att peka på. Det bästa sättet att agera mot felförsäljning är att upprätthålla kraven på transparens och kundnytta. De förmedlare såväl inom bank eller andra organisationer som bryter mot detta ska självfallet drabbas av sanktioner som är rimliga. Sfm har också genom InsureSec tagit initiativ till en självreglering med högt ställda krav för att motverka att någon agerar i strid med kundnytta och bortser från kraven på transparens. De problem med att pensionssparande flyttas utan någon egentlig kundnytta ser vi i dag i andra distributionsled och inte i traditionell förmedlingsverksamheten. Det är alltså inte förmedlingsprovisionen som är problemet utan bristerna i att upprätthålla transparens och kundnytta. Genom att förbjuda förmedlingsprovision kan man alltså inte åtgärda problemet med att den fria flytträtten leder till utifrån kunden omotiverade flyttar av sparande. Däremot stryper man enskilda sparares förutsättningar att använda sig av förmedlartjänster för att kunna få råd fristående från en försäkringsgivare. Det är få som är beredda att betala för råd som man inte vet om man vill följa men lättare att ta betalt för råd som leder till en affär i den enskildes intresse. Men det mest allvarliga är att man genom att förbjuda förmedlingsprovision motverkar konkurrens och gynnar de stora aktörer som redan i dag har en stor marknad och egen distribution. I våra grannländer har vi sett hur förbud mot provision har lett till minskad konkurrens, stärkt maktställning för några få aktörer och sämre förutsättningar för den enskilde försäkringsspararen. Man kastar så att säga ut konkurrensen med den förmedlingsprovision som kunderna är beredda att betala för under förutsättning att den ger kundnytta. Det vill säga kunderna förlorar både råden och utbudet av olika försäkringsprodukter. Förbudet mot provisioner gynnar inte kunder utan försäkringsmarknadens tre eller fyra största aktörer som i framtiden slipper störande konkurrens, en konkurrens som tveklöst är till kundernas fördel. De mindre aktörer som på olika sätt försöker skapa bättre erbjudanden missgynnas. Den fråga som provisionsförbudets anhängare måste svara på är hur ett framväxande oligopol istället för en förstärkt konkurrens är till fördel för kunderna. Man bör också svara på frågan varför det är bättre med mindre oberoende rådgivning till fördel för stora banker och försäkringsbolag. Eftersom provisionen inte är problemet är inte förbudet någon lösning. Vi behöver avtalsfrihet, klara regler om kundnytta och transparens och konkurrens. Det kommer Sfm fortsatt agera för. Gunnar Hökmark Ordförande har ordet INNEHÅLL: VD informerar, sid 2 Årsstämma, sid 3 Fullmaktsnod, sid 5 MIS, sid 5 Ansvarsförsäkring, sid 5 Utbildning, sid 5 InsureSec, sid 5 Remisser, sid 6 Försäkringsförmedling och regelverk, sid 6 InsureSec:s disciplinämnd, sid 6 Sfm:s disciplinnämnd, sid 6 Arbetsgrupperna, sid 10 EU nyheter, sid 8 - Årsmöte Bipar - Prips Mifid IMD I½ och II Sverige nyheter, sid 11 - Mifid och IMD - Nytt från Finansinspektionen
2 (11) VD informerar Sedan jag började har jag fått frågor om provisionsförbud, när kommer det och hur kommer det att se ut. Jag har gett svar så gott jag kunnat utifrån det som är känt. Nu vet vi mer, nu finns ett konkret förslag som man vill ska träda i kraft mars 2015. Vad det innebär kan du läsa mer om längre fram i detta dokument. Anledningen till att vi får ett förbud är att det inte funkat bra på livförmedlingssidan. Men kommer förbudet att utformas på ett sätt som gör att det är konkurrensneutralt eller kommer det att slå mot livförmedlare och skjuta affären över mot banker och försäkringsbolag med egen distribution? Och gäller förbudet bara för liv eller också för sak? Vad händer med befintlig affär? Just nu är det många frågor och det vi säkert vet är att det nu för första gången finns ett konkret svenskt förslag. Förslaget är redan ute på remiss, vi ska lämna svar i september så vi har tid att fila på argumenten. Provisionsförbud, transparens, intressekonflikter och konsumentskydd är de stora ämnena just nu, inte bara i Sverige utan i hela Europa. Läs mer om vad som händer i våra systerföreningar runt omkring i Europa längre fram i detta dokument. Men det händer mycket annat också, vi har försökt få med det mesta i varje fall kortfattat i detta dokument. Något vi konkret gjort för att synliggöra försäkringsförmedlare är att Sfm under våren tillsammans med förmedlare och försäkringsbolag gav ut en bilaga till DI, vilken gick ut den 13 maj. Den togs emot väldigt positivt och om du vill ha en kopia av tidningen är du varmt välkommen att höra av dig till Sfm:s kansli. Hör gärna av dig om du undrar över något som inte finns med i detta nyhetsbrev, eller om du vill ha mer information om något. Dina synpunkter är viktiga! Charlotta
3 (11) Information från Sfm Årsstämma 2014 Årets stämma ägde rum den 2 juni. Det var en välbesökt stämma med 112 deltagare. Sfm:s styrelse Följande styrelseledamöter var uppe till omval och valdes för ytterligare en period om två år: Gunnar Hökmark, Göran Torehall, Mathias Öhman, Magnus Åkerman, Glenn Nilsson. Sedan föregående år ingår även följande personer i Sfm:s styrelse: Henrik Rydén, Peter Bergman, Ulf Sunesson. Till ny styrelseledamot valdes Fredrik Forsström, vice vd på AON och han valdes in för en tvåårsperiod. Helene Claesson och Mikael Safir avgick från styrelsen. Till revisorer valdes Gunilla Wernelind från KPMG och Harald Svensson från Teamledarna. Till revisorssuppleanter valdes Mårten Asplund, KPMG och Lennart Hedenstedt, Hedenstedt Risk & Försäkring. Till Sfm:s valberedning omvaldes Johan-Eric Holmström och Joy Röhrens och nyval av Chris Blückert (Brim). Nya avgifter Vid stämman beslutades om medlemsavgifter för 2015. Avgifterna kommer för 2015 att uppgå till 5 300 kronor för juridisk person och 3 400 kronor för fysisk person. Anledningen till höjningen är den intensifiering av lagstiftningen som sker och därmed behovet av en stark branschorganisation som kan agera för medlemmarnas bästa. Sfm ska vara en naturlig instans att vända sig till för media, medlemmar och aktörer inom branschen. Ändringar i Sfm:s stadgar Sfm:s stadgar antogs senast den 26 maj 2011. Ett behov av att uppdatera stadgarna har uppstått och en särskild stadgegrupp har arbetat under 2013 och 2014. I denna grupp har Peter Bergman, Magnus Åkerman, Helene Claesson och Charlotta Carlberg ingått. Gruppen har bl.a. tillfrågat medlemmar om deras synpunkter genom en medlemsenkät. Med denna som utgångspunkt föreslogs justeringar i stadgarna. Vid stämman beslutades samtliga föreslagna ändringar, vilka i korthet är följande: Punkt 1 Under punkt 1.2. fanns två snarlika punktsatser, vilka nu skrivits om samt att arbetet inom Europa numera omnämns. Vidare anges att föreningen ska kunna sammanställa grundläggande branschstatistik, vilket följs upp med en ny bestämmelse om att medlemmar ska bistå med information. Punkt 2 Tilläggen tydliggör att föreningen är en intresseförening, ansvaret för ändringar förtydligas samt att det anges att kansliet utför hanteringen av ansökningar. Punkt 4 Denna punkt har omstrukturerats för att bli tydligare. Två nya punkter infördes, nya 4.3 och 4.4. Avsikten med ändringen är att markera vikten av att där det finns ägarintressen hos förmedlaren ska detta tydligt anges för kunden. Sedan infördes en punkt där det tydligt anges att förmedlare ska skriftligt och tydligt redogöra för kunden om sin roll, oavsett hur förmedlingen genomförs. Denna punkt belyser den transparens som redan idag ska uppfyllas, samtidigt som den är neutralt formulerad för att inte ta ställning till vilken arbetsmetod som respektive förmedlare tillämpar. Punkt 5 I denna punkt delades en mening upp. Punkt 6 I denna punkt tydliggjordes hur disciplinnämnden tillsätts. Vidare infördes flexiblare hantering av medlems möjlighet att yttra sig vid en prövning av disciplinär åtgärd. Det tydliggörs också att besluten ska kunna vara till vägledning för andra medlemmar.
4 (11) Punkt 10 Ett helt nytt avsnitt infördes, vilket handlar om valberedningen. I punkten framgår vem som kan ingå i valberedningen, nomineringsprocessen samt till vilka poster kandidater ska föreslås. I övrigt justerades numrering för att stämma med föreslagna ändringar. Eftermiddagens öppna program Efter stämman genomfördes ett öppet program där flera representanter från samarbetspartners till försäkringsförmedlare deltog. Charlotta Carlberg inledde eftermiddagens program genom att tala om trender i förmedlarbranschen. I november 2013 gav EIOPA ut en konsument-trend-rapport, avsikten är att det ska bli en årlig rapport om utvecklingen i försäkring och konsumentfrågor. Man definierar en trend som något nytt eller något som berör många. Just nu kan vi se en tydlig trend inom Europa avseende provisioner. Inom sakförmedling är provisionsfrågorna inte lika heta. De trender man kan se är frågan om webbsidor, cyber-försäkring och ansvarsförsäkring för personligt ansvar för styrelseledamöter. Malin Omberg, verksamhetsområdeschef Konsumentskydd, Finansinspektionens nya konsumentskyddsavdelning talade om hur Finansinspektionen ska arbeta med tillsyn över konsumentfrågor. Detta bör tolkas i ett bredare perspektiv än bara konsumentrelaterat. Enligt Finansinspektionen är provisioner är ett stort problem vid rådgivning och man ser att detta måste hanteras innan en flytträtt kan införas. Malin talade om den nya avdelningens ansvarsområde som sträcker sig över alla branscherna, bank, försäkring, värdepapper och fond. Det är således många olika frågor som kommer att sysselsätta denna nya stora avdelning. Malin svarade också på frågan var tillsyn över sakförmedlare kommer att bedrivas och svaret är att man just nu inte har sakförmedlare i fokus, man ser inte några stora risker där idag. Sfm hade ordnat en vd-debatt om trender där David Haak, vd Zürich, Henrik Rydén, vd JLT, Glenn Nilsson, vice vd Max Matthiessen och Anders Bäckström, vd Söderberg&Partners Insurance Consulting, samtalade med Magnus Åkerman som moderator. Diskussionen rörde frågor om intressekonflikter, provisionsförbud och framtiden. Man är överens om att det ställs höga krav på förmedlare idag, vilket har
5 (11) gjort att vi har en bättre marknad idag än tidigare. De krav som ställs har lett till ökad transparens och tydlighet mot kunderna. De nya kraven gör att branschen kommer att utvecklas mer och snabbare. Det tydliga sammanfattande svaret är att om fem år kommer marknaden att ha förändrats, vi kommer att se konsolideringar och specialiseringar. Förmedlare måste utmana och konkurrera på andra sätt. Men alla bedömer att deras verksamhet kommer att gå bra och växa, men det kommer att krävas anpassning. Jan Fritsch, vd på InsureSec, talade bl.a. om anslutningsgraden. Sammantaget kan vi se att branschen är redo att ta ansvar för kvalitet. Middag och årets mäklardiskar Efter middagen, vilken sponsrades av Strukturinvest AB, delades pris till årets mäklardiskar ut. Mäklardisk Sak blev Moderna försäkringar och Mäklardisk Liv blev Skandia. Det var mycket glada representanter för vinnarbolagen som tog emot vandringspokalerna. Fullmaktsnod I mars bildades formellt det nya bolaget Fullmaktskollen i Sverige AB, där Svensk Försäkring och Sfm äger 50 % vardera. Styrelseledamöter i bolaget för Sfm:s del är Charlotta Carlberg, Glenn Nilsson, Mikael Gellbäck och suppleant är Robert Edberg. Arbetet under våren har präglats av uppstartsfrågor och att skapa en projektorganisation. Det finns ett övergripande projekt och tre underliggande, juridik, konsument och teknik. Det har varit lite svårt att få resurser från försäkringsbolagen och försäkringsförmedlarna varför man ser över möjligheten att ta in konsulter för att skapa underlagen för att kunna upphandla tekniken. Det har även skapats en referensgrupp där flera försäkringsförmedlare ingår. Det är svårt att se att noden kommer att vara igång före mitten av 2015, men det är en inofficiell gissning. En särskild arbetsgrupp, där Charlotta och Mikael ingår från försäkringsförmedlarna, kommer att ta fram själva kostnadsmodellen för att använda noden. Detta arbete väntas vara färdigt i oktober. MIS Under våren har arbetet med att ta fram en uppdaterad och förbättrad standard för MIS gått vidare. En konsult har anlitats, vilken finansieras av Sfm och de försäkringsbolag som är med i styrgruppen för MIS. Ett intensivt arbete för att ta fram en domänmodell som kan fungera för alla försäkringsbolag pågår. Avsikten är alltså att skapa en standard som kan fungera för alla försäkringsbolag, vilket skulle kunna medföra att t.ex. även försäkringsgivare som inte är med idag ansluter sig. Ansvarsförsäkring Det finns många frågor kring ansvarsförsäkring i omlopp. Sfm har ett avtal med Länsförsäkringar som sträcker sig till 1 april 2015. Det vi kan se som kan påverka framtida avtal är de diskussioner som förs i olika utredningar och från departement och myndigheter om vad ansvarsförsäkringen kan anses täcka. Det som är tydligt är att ansvarsförsäkringen täcker det den lagligen ska täcka, dvs det som är försäkringsförmedlingsverksamhet. En förmedlare som gör det han har tillstånd till att göra bör inte oroa sig. Läs gärna
6 (11) mer om ansvarsförsäkring under avsnittet om EU. Utbildning Utbildningsverksamheten har fortsatt under 2014. Under våren har vi haft 5 kurstillfällen, repetition inför InsureSec-test, för livförmedlare och en repetitionskurs för sakförmedlare. Till hösten kommer vi också att erbjuda halvdagskurser med kunskapsuppdatering för de som ska göra InsureSec:s test. Vid intresse mejla info@sfm.se. InsureSec Det kommer flera frågor till Sfm om Insure- Sec. Under det senaste året har Sfm gett ut information till medlemmar om InsureSec, men detta har också inneburit en dubbel informationsgivning då InsureSec också informerar. För att utreda om detta är lämpligt eller bara skapar osäkerhet gjorde Sfm en enkät till medlemmarna i juni där vi frågade om bl.a. information. Det tydliga svaret från de som besvarade enkäten är att man vill att Sfm ska fortsätta att informera, även om det leder till dubbel informationsgivning. Vi fick också in andra värdefulla synpunkter som vi ska ta till oss och arbeta vidare med. Från och med nu har InsureSec börjat kalla licensierade förmedlare till kunskapsuppdateringstest. Vilka delar som kommer att ingå i kunskapsuppdateringen framgår på Insuresec:s hemsida. Sfm har ordnat kurstillfällen som är inriktade på denna uppdatering, läs mer under rubriken utbildning. Om du har frågor kring InsureSec bör du i första hand kontakta dem, men vi på Sfm:s kansli gör naturligtvis också vårt bästa för att hjälpa till med information. Remisser Under hösten har ett antal remisser besvarats, samtliga finns på hemsidan. Försäkringsförmedling och regelverk Manualen om försäkringsförmedling finns tillgänglig på vår inloggade hemsida. Pappersmanualen kommer inte längre att finnas kvar, utan uppdatering kommer att ske av den digitala manualen kontinuerligt. Vid uppdatering kommer således att respektive flik uppdateras. Vi hoppas att detta ska underlätta för samtliga medlemmar och att informationen ska finnas lättillgänglig för samtliga. Har du problem att logga in på vår hemsida så hör av dig till kansliet så ordnar vi det. Inga större uppdateringar har skett sedan den senaste uppdateringen som gjordes under hösten 2013 med anledning av den nya lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF). Nya regler är dock att vänta under 2015. Är man som försäkringsförmedlare registrerad hos InsureSec så är det också viktigt att hålla sig uppdaterad i eventuella uttalanden och beslut som kommer från InsureSec:s disciplinnämnd. InsureSec:s disciplinnämnd InsureSec:s disciplinnämnd (Försäkringsförmedlingsmarkandens disciplinnämnd) har den 24 januari 2014 uttalat sig om god sed och även den 23 maj2014 beslutat i ett disciplinärende. Uttalandet och beslutet går att läsa på InsureSec:s hemsida: http://www.insuresec.se/namnd Uttalandet InsureSec:s nämnd uttalar sig om att en försäkringsförmedlare har mycket svårt att kunna undvika ansvar för givna råd genom att utge sig för att bara marknadsföra finansiella instrument. Avgörande för om information som en försäkringsförmedlare lämnar till kund ska betraktas som rådgivning eller marknadsföring ska bedömas ur kundens perspektiv. Om kunden har haft fog för att uppfatta informationen som rådgivning har förmedlaren ett rådgivningsansvar. "Nämndens uttalande gör det betydligt svårare för en förmedlare att byta roll eller på annat sätt undvika ansvar för lämnade råd säger Jan Fritsch, VD för InsureSec AB. Nämnden slår fast att försäkringsförmedlares ansvar är omfattande. En förmedlares råd ska alltid vara genomtänkt och bra för kunden." Nämndens uttalande är bindande för alla försäkringsförmedlare som finns i InsureSec:s förmedlarregister.
7 (11) Beslut Det beslut som InsureSec:s disciplinnämnd meddelade i maj 2014 innebar att en förmedlare fick en varning. Förmedlaren hade vid telefonsamtal till ett konkurrerande bolag utgett sig för att vara kund och under Insure- Sec:s utredning lämnat felaktiga uppgifter till disciplinnämnden om vad som förevarit. Genom att utge sig för att vara någon annan vid telefonsamtal har förmedlaren agerat i strid med god sed för försäkringsförmedlare och avtalet mellan försäkringsförmedlaren och Insuresec AB. Sakgruppen har arbetat med underlag till DI-bilagan och övriga aktuella frågor. Utbildningsgruppen har fortsatt med att ta fram utbildningar och se hur Sfm på bästa sätt kan bidra till att förmedlare uppfyller regelverken och kan stå rustade inför nya regler om utbildning, se nedan om förslaget till IMD II. Datagruppen har arbetat med MIS-standarden för liv och sak. Sfm:s disciplinnämnd I nämnden sitter Rose-Marie Lundström, advokat, Bill Dufwa, professor emeritus, Hans Frostell, rådman, Hans Malmström, chefsjurist samt Charlotta Carlberg, VD Sfm Under våren 2014 lämnade nämnden förslag till beslut som resulterade i att Sfm:s styrelse meddelade en anmärkning mot ett medlemsbolag. Referat av ärendet. Medlemsbolag X anmäldes av en av sina kunder för fel i rådgivningen. Kunden hade fått en för avancerad produkt som inte motsvarade önskad risknivå. Försäkringsförmedlaren hade haft upprepad kontakt med kunden och gett rådgivning vid upprepade tillfällen. Varje rådgivningstillfälle hade dokumenterats. Dokumentationen var dock inte lättillgänglig och enkel att följa och inte heller samstämmig avseende kundens risknivå. Dokumentationen var således svårtillgänglig och motsägelsefull. Den aktuella placeringen visade sig i efterhand vara mer eller mindre värdelös och ha inneburit hög risk. Då kunden själv begärt placeringen tog nämnden inte ställning till om placeringen i sig var lämplig, utan anmärkningen bygger på att dokumentationen inte var stringent och inte heller var tydlig. Arbetsgrupperna Livgruppen har under våren arbetat med underlag till DI-bilagan, svar på remissen om konsumentskydd vid finansiell rådgivning samt övriga aktuella frågor. Stadgegruppen avlämnade sitt förslag till stadgar inför stämman och har nu slutfört sitt uppdrag.
8 (11) EU - nyheter Sfm är medlemmar i den internationella försäkringsförmedlarföreningen BIPAR. Inom Bipar finns 52 branschorganisationer från 32 olika länder och man samarbetar och samordnar ageranden för att få största möjliga genomslag i det arbete som utgörs inom EU. Årsmöte i Bipar 19 till 21 juni genomfördes Bipars årsmöte. På agendan stod bl.a. erfarenhetsutbyte med olika tema med presentationer av Tyskland, England, Frankrike, Italien, Holland, Belgien och Ungern. En annan intressant punkt var en analys kring ansvarsförsäkringen och risker med försäkringsbolag som inte klarar av sina åtaganden. Även om många frågor handlar om livförmedling är alla mycket medvetna om att det sannolikt mest är en tidsfråga innan frågor om intressekonflikter och transparens kommer till sakförmedling. Diskussionerna handlar ofta om vad som är best interest och vad som är conflicts of interest. En längre presentation gjordes av representant från EIOPA som talade på temat om vilken typ av krav som kan komma att ställas på förmedlare i de så kallade genomförandebestämmelserna för försäkringsförmedlare för att denna ska anses ha agerat i kundens intresse och hantera intressekonflikter. Sammanfattningsvis är det sannolikt att vi kommer få väldigt detaljerade bestämmelser. Vid erfarenhetsutbytet framkom bl.a. följande. Belgien här införs mer eller mindre IMD IIregler i förväg. Man har utformat ett system med riskklassificering för varje finansiell produkt, där den klassas i någon av fem riskklasser. Man inför också högre krav på utbildning av förmedlare. Reglerna förväntas träda i kraft under 2014. England från sak-sidan diskuteras hur premiesättningen fungerar och en rapport gavs ut av myndigheter i maj. Enligt denna rapport är det få företagare som förstår försäkring och därmed också få som får rätt produkter. Anledningen till att provisionsförbudet infördes hade att göra med tydlig felförsäljning. När det gäller provisionsförbud lyftes också fram hur regelförändringarna slagit på bomarknaden, där låneförsäkringar föranlett stora problem. Förbudet gäller för alla finansiella produkter och rådgivaren måste hantera intressekonflikter, dvs alla inom finansiell verksamhet som erhåller rörlig ersättning. Man förväntar sig att regelskärpningen ska leda till ökad kontroll, ökat ansvarstagande från ledningar, förbättrade incitamentsstrukturer och därmed få stort genomslag. Från förmedlarhåll kan man konstatera att det framförallt är små företag som påverkas. När det finns 1-3 personer i företaget så är de ofta delägare, vilket gör att deras ersättningar varierar med bolagets resultat, vilket är rörliga ersättningar som inte längre är tillåtna. Uppfattningen från myndigheterna är att det inte går att göra ett korrekt lämplighetstest för kunder om man har incitament som påverkar. Totalt sett är det svårt att säga att regelförändringen har haft någon konkret effekt ännu, det beror sannolikt på olikheter i redovisning av resultat samt att många letar efter någon som kan köpa deras mindre verksamhet eller att de kan gå samman med någon, men dessa förändringar har ännu inte fullt ut genomförts. Holland regelutvecklingen har skett i flera steg, där man 2010 införde transparens. Detta ansågs inte ha förbättrat marknaden och ett fullskaligt provisionsförbud infördes därför 2014. Förbudet gäller provision vid rådgivning om komplexa produkter, lån, inkomstförsäkring och begravningsförsäkring. Förbudet gäller alltså för alla aktörer på marknaden. En bank t.ex. som säljer komplexa produkter måste visa sina kostnader för distribution och rådgivning. Detta ska separeras i redovisningen och kontrolleras av revisorer. Dvs det är level-playing-field mellan olika aktörer på marknaden. Kunder kan nu välja att betala en avgift eller att arbeta med ett servicekontrakt. Fokus är på att ge kunden något extra, dvs tilläggsvärde. Det man kan se är att försäkringsbolagen ökar den egna rådgivningen och att
9 (11) klientrelationen är nyckeln till bibehållen affär. Man ser en risk för att konsumenter begär execution-only och det finns då en risk för att konsumenter inte vet vad de köpt och ingen är ansvarig. Frankrike informationskraven som är på väg att införas går längre än IMD I och man vill byta kultur från provisions till avgift. Irland har tillsammans med försäkringsbolagen tagit fram broschyrer som förmedlare kan ge till kunder om olika situationer och vad man kan få hjälp med av en finansiell rådgivare. Tyskland- med extremt kort varsel lades ett förslag på full transparens fram i Tyskland för ett par veckor sedan. Man räknar med att detta kommer att leda till att 50 000 personer förlorar jobbet i försäkringsbranschen. Reglerna träder i kraft nästa år. Att notera är att branschorganisationerna fick tre dagar på sig att kommentera/reagera på det lagda förslaget. Italien det finns en rättighet att få reda på provisioner, men ingen frågar efter det. I Italien har man haft flera olika kategorier förmedlare som inte har fått samarbeta helt fritt. Nu gör man om dessa kategorier och minskar ner antalet förmedlare drastiskt. Ansvarsförsäkring med de ökade möjligheterna att gränsöverskrida med försäkringsverksamhet uppstår nya situationer där försäkringsbolag med tillstånd i vissa mer lättsamt inställda medlemsländer anmäler gränsöverskridande verksamhet och agerar i flera länder. Men dessa försäkringsbolag kan ha en svag balansräkning och i flera fall har de likviderats eller gått i konkurs. Frågan uppstår då vilket ansvar en försäkringsförmedlare har och hur ansvarsförsäkringen bör anses gälla i dessa fall. Det man kan konstatera att en förmedlare bör tänka sig för på samma sätt som en konsument bör tänka sig för, om något är för bra för att vara sant så är det nog inte sant. Det räcker inte att en förmedlare kontrollerar att ett försäkringsbolag är korrekt inregistrerat innan han eller hon förmedlar produkter från bolaget. Om erbjudandet från försäkringsgivaren ger hög provision kombinerat med låga premier är det sannolikt en affär man inte ska göra. Varje förmedlare bör fundera igenom vilka bolags produkter han eller hon bör förmedla och inte använda sig av bolag utan rating. Summering - Sammantaget från konferensen är min bedömning att det rör sig överallt. Det är diskussioner om att provisioner får tas emot, men endast om dessa fullt ut används till att ge kunden nytta. Det skulle då innebära att förmedlaren inte får använda provisioner till att betala löner, kontorsmaterial, datorer, hyra eller annat. Det är diskussioner om vad som är intressekonflikter och vad som är lämplighetstest och hur intressekonflikter kan hanteras. Men samtidigt kan man inte direkt se någon konkret effekt på marknaderna i de länderna där provisionsförbud nyligen har införts. Detta kan bero på att det ännu inte fått genomslag, samt att dessa länder säkerställt att reglerna ska gälla för alla aktörer på marknaden, inte bara försäkringsförmedlare. Mifid De nya reglerna har nu publicerats vilket innebär att de ska vara i kraft senast om två år. Den svenska utredningen om införande av reglerna ska lämna sitt svar den 31 oktober. Såvitt man kan förstå är det troligt att denna utredning kommer att föreslå ett provisionsförbud, inte bara för de delar som ingår i Mifid utan bredare. Men det är för närvarande spekulationer och Sfm ska få träffa utredningen i augusti. IMD I ½ och IMD II I slutsekunderna av arbetet med Mifid lade man in en förändring i de befintliga reglerna för försäkringsförmedlare. Anledningen är att det finns ett provisionsförbud för oberoende finansiella rådgivare i Mifid och eftersom dessa produkter också finns i försäkringslösningar behövde denna del också regleras. Ett mellansteg mellan IMD I och IMD II infördes därför, där det bl.a. framgår att en förmedlare måste hantera intressekonflikter. Detta är bakgrunden till Ds 2014:22 som kom den 17 juni, där departementet alltså föreslår att förmedlare som inte kan hantera intressekonflikter inte ska få ta emot provision. Sfm gav ut en kortfattad sammanfattning av förslaget den 18 juni. Sfm har nu fått förslaget på remiss och ska avlämna svar den 26
10 (11) september. Några punkter som kan lyftas fram är följande: - Man föreslår ett väldigt brett mandat för FI att skriva föreskrifter om provisionsersättningar. Detta gör att vi inte kan överblicka vad förslaget egentligen kommer att medföra - Det saknas bestämmelser om hur ersättningar för redan ingångna avtal ska hanteras - Det är oklart om sakförmedlare ska omfattas - En effekt av skrivningarna i förslaget är att förmedlare får väldigt långtgående möjligheter att marknadsföra och ge råd om finansiella instrument inom försäkring. Det är oklart om detta var syftet med skrivningarna och framförallt kan detta förorsaka problem ur ansvarsförsäkringshänseende - Kraven på att förmedlare ska ha organisatoriska och administrativa system för hantering av intressekonflikter, vilket i princip innebär ökad regelefterlevnadskontroll Vänligen notera att detta är inofficiella tidiga tolkningar av ett förslag. Grundidén i förslaget är Sfm positiva till, det är bra med ökade inträdeskrav, god hantering av intressekonflikter och tydlighet mot kunden. Detta kommer att gynna förmedlarnas förtroende på marknaden. Men det finns också många funderingar och frågor kring förslaget vilket Sfm avser att lyfta fram i sitt remissvar. Det som kan nämnas om arbetet är att det sannolikt blir ökade krav på utbildning, det lutar just nu åt att det blir ett krav på 50 timmar/5 år för varje förmedlare. Det ser inte ut att bli ett provisionsförbud, vilket ju inte spelar någon roll om Sverige ändå inför det. Sedan är det många nya regler där en fråga som Sfm driver är att de som idag har tillstånd att vara förmedlare inte ska behöva söka tillstånd på nytt, dvs att befintliga tillstånd ska fortsätta gälla även med nya regler. Just nu ser det ut som att vi skulle kunna få en sådan regel. Vi arbetar också för ett brett tillämpningsområde. Men det återstår flera förhandlingsvändor innan det är klart. Prips Det finns inte så mycket mer att nämna om Prips just nu. Övriga rättsakter Inom EU arbetar man med nya regler för penningtvätt m.m. Vidare ser man över datasäkerhetsdirektivet, vilket är det direktiv som har betydelse för den svenska personuppgiftslagen och som har betydelse för alla företag som behandlar personuppgifter i sin verksamhet. Här bör också nämnas att flera av reglerna i Mifid och i IMD II kommer att beskrivas närmare i så kallade tillämpningsregler från EI- OPA och ESMA. Här är det troligt att det som nu skrivs i tillämpningsregler för Mifid med tiden kommer att föras in i IMD också. Därför är det hela tiden viktigt att hålla koll på det som händer och lämna synpunkter så snart möjlighet ges. Arbetet med IMD II är nu inne i slutskedet. Kommissionen har sagt sitt, Parlamentet har sagt sitt och Rådet arbetar för högtryck med sitt förslag. Det innebär att under hösten kommer man att genomföra trilog där alla tre parternas synpunkter ska enas till ett förslag vilket sannolikt kommer att bli färdigt kring årsskiftet.
11 (11) Sverige - nyheter Mifid och IMD Synpunkter har lämnats under respektive rubrik ovan. Nytt från Finansinspektionen Finansinspektionen har under våren haft några stora hearings. En av dessa hearings avsåg lämplighetsbedömningar och en annan hearing handlade om strukturerade produkter. Sammanfattningsvis när det gäller lämplighetsbedömningar är det viktigt att förmedlare dokumenterar och tydligt förklarar i dokumentationen varför just den rekommenderade produkten är lämplig för kunden. En kritik som ofta framförs är att skälen för råden är så allmänt hållna att alla produkter passar in. När det gäller strukturerade produkter kan man konstatera att det inte finns någon direkt efterfrågan, utan strukturerade produkter säljs efter rådgivning. Man är nöjda med att SPIS finns och att förmedlare själva genom branschöverenskommelser inte tar ersättning för alla former av strukturerade produkter. Men samtidigt är det framförallt försäkringsförmedlare so ger råd om strukturerade produkter och ansvaret i kundskyddskedjan påverkas därför av förmedlare. Man anser inte att konsumenterna kan bedöma rimligheten i en antagen avkastning, man kan beskriva en risk, men sannolikheten och rimligheten i att en viss avkastning ska hända är svårt att bedöma och förstå Konsumenter är inte rationella och därför ligger ett mycket stort ansvar på försäkringsförmedlaren att förklara och även vara tydlig med varför en viss produkt är lämplig. Man har gjort studier som tydligt visar att komplexiteten genom de flera leden i produkterna gör att kunder inte förstår risken. Slutsatsen är bl.a. att dokumentationen måste bli tydligare. Sfm:s kansli har semesterstängt v 30 31. Vid akuta ärenden kring ansvarsförsäkringen kontakta Andrée Wegebrand, andree.wegebrand@lansforsakringar.se Vi önskar er en härlig sommar!