4Bilaga till kvalitetsrapport 2012/2013 för introduktionsprogram förutom PRIV Diarienr:BIN3 2014-24



Relevanta dokument
Antal elever... 2 Bil 1 Antal elever per skola... 2 Bil 2 Antal elever per årskurs den kommunala skolan... 3 Nyckeltal: Andelen elever i åk 3 i den

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen

Plan för Introduktionsprogram Dahlstiernska Gymnasiet Läsåret

Introduktionsprogrammen

Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen. skolan, Finspångs kommun

Elever med godkänt provbetyg per ämnesprov åk 9 Skola: Sjöängsskolan Läsår: Årskurs: 9 Pojkar

Plan för utbildningar på Introduktionsprogram

BARN- OCH UTBILDNING Uppföljning internkontrollplan

Uppföljning introduktionsprogrammen

Förslag till åtgärder

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. PM Elever och personal i gymnasieskolan 2016/

Överlämnande till Gymnasiesärskolan

Plan för introduktionsprogrammen. Mölndals stad Utbildningsnämnden

Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018

Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr Handläggare Margareta Nenzén

Terminsbetyg i årskurs 6, våren 2016

Plan för utbildning Introduktionsprogrammen läsåret 18/19 UTBILDNINGSNÄMNDEN

Plan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20

Plan för samtliga introduktionsprogram(im)

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014. Introduktionsprogrammen

Utbildningsplan för introduktionsprogrammen i Håbo kommun. Barn- och utbildningsnämnden Fridegårdsgymnasiet

Verksamhetsrapport Valla skola

Introduktionsprogrammet

Plan för introduktionsprogram i

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM

Det Individuella programmet. skolan läsåret 2010/2011

Plan för utbildning Introduktionsprogrammen läsåret 16/17

Lokal plan för gymnasieskolans introduktionsprogram

Kommunens läsmål åk 2

Dnr Kon 2016/29 Förslag till plan för utbildning inom Introduktionsprogram i Järfälla kommun

KVALITETSRAPPORT 1 GRUNDSKOLAN 1-9 i Robertsfors Kommun läsåret 2015/16. När du tittar på dina

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Skolverkets tankar om introduktionsprogrammen - Lund 16 juni Bengt Weidow

Inriktning Kommun Kommunkod

Introduktionsprogram läsåret

Språkintroduktion. Dina studier. Vår skola

PM - Elever och personal i grundskolan. Läsåret 2018/2019

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4

skolan läsåret 2013/2014

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-5

Svensk författningssamling

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016

Grundsärskolan är till för ditt barn

SFI. Kvalitetsanalys 16/17

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9

Kommun Kommunkod. 77,4 - andel (%) elever som är behöriga till yrkesprogram. 87,5 - andel (%) elever som är behöriga till högskoleförberedande program

Systematiskt kvalitetsarbete

Utbildningsplan Preparandutbildning (IMPRE)

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Utbildningsplan läsåret 19/20 för gymnasieskolans individuella program

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) läsåret 2017/2018

Kvalitetsredovisning. Ramkvilla skola. Läsåret

Humleskolan. Kvalitetsredovisning 2011

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

Att börja sjuan på Valstaskolan

Grundsärskolan är till för ditt barn

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommun Kommunkod Skolform

Ökning/minskning från året innan ÅK9. Meritvärden VT åk Ökning/minskning från året innan ÅK8. Meritvärden VT åk8. Meritvärden VT åk 7

Kommun Kommunkod Skolform

Grundsärskolan är till för ditt barn

Betyg 2017/18. Statistisk analys för Sjöängsskolans betygsresultat årskurs Anneli Jöesaar

1 Kvalitetsredovisning för Vidåkersskolan åk 7-9, Särskolan samt Individuella programmet Läsåret

Kvalitetsanalys 15/16. Trollebo fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Utbildningsplaner för Introduktionsprogrammen läsåret

Preliminära kunskapsresultat i kommunala gymnasie- och gymnasiesärskolan juni 2018

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Duvboskolan; förskoleklass samt åk 1-5

att fastställa Plan för utbildning på Introduktionsprogram i Knivsta kommun.

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

Slutbetyg i grundskolan, våren Dokumentdatum: Diarienummer: :1513

Att börja sjuan på Valstaskolan

Individuellt alternativ Yrkesintroduktion. nativ & Yrkesintroduktion. Introduktionsprog. Fyrisskolan

fin Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram Skolinspektionen efter tillsyn i Vänergymnasiet beläget i Mariestads kommun

Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10

Lingonboda fritidshem. Kvalitetsanalys 16/17

REVIDERAD Kort om Särskild utbildning för vuxna

Nacka gymnasium. Välkommen till Nacka gymnasium och naturvetenskapsprogrammet! Rektor Jarl Axelsson Nacka gymnasium 2

Plan för utbildning gällande:

Organisationsbeskrivning

Typ av huvudman. Stiftelsen Hannaskolan Konfessionell Örebro 1880 Grundskola Inriktning Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan

Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9

Fördelning mellan kommunens skolor, antal elever per årskurs som inte har nått kunskapskraven i ett eller flera ämnen ht11:

Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram

Transkript:

4Bilaga till kvalitetsrapport 2012/2013 för introduktionsprogram förutom PRIV Diarienr:BIN3 2014-24 1. Elevantal Skola Skolenhet Rektor Birgittaskolan Eva Aronsson Antal elever 15/10 År 1 År 2 År 3 År 4 Total Program Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar IMIND, IVAS 7 15 3 15 4 28 8 1 22 59 2 1 9 11 1 IMYRK 9 1 2 9 3 Total Med år avses hur länge eleven gått på något introduktionsprogram Beskriv hur elevantalet ändrats från 15/10. Har elever tillkommit? Varifrån kom de i så fall? Har elever slutet? Vad skall de göra istället i så fall? De elever som fullföljer läsåret skall inte redovisas här utan redovisas under punkt 4. IVAS: I åk 1 tillkom två elever. En elev kom från Björkö gymnasiet och en elev kom från Katedralskolan. Under september månad slutade en elev och började på Liljeholmens folkskola. YRK: Inga elever har tillkommit. Under vt 13 slutade tre elever. För två av eleverna tog sociala myndigheter över ansvaret och en elev flyttade utomlands. Andel elever som går på introduktionsprogram Andel elever på introduktionsprogram IMIND IMPRO IMYRK (%). Källa: Skolverket 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Samtliga kommuner 4,2 3,2 2,1 1,2 2,4 2,2 5,7 4,2 2,8 2,1 Större städer 4,4 3,2 2,3 1,2 2,2 2,1 6,1 4,1 2,7 2,2 Linköping 5,5 3,3 2,6 1,0 2,0 2,5 8,4 4,6 2,9 1,6 2. Erbjudande om utbildning Vilka grundskoleämnen har erbjudits? Markera med ett kryss Hur många betyg har satts? (E eller högre), uppföljning vid läsårsslut

Utbildning på grundskolenivå Ämnet har erbjudit Antal satta betyg i ämnet (E eller högre) Grundskoleämnen LÅ 11/12 LÅ 12/13 LÅ 11/12 LÅ 12/13 Bild Biologi x 1 Engelska X,x X, x 1 0 Fysik Geografi x x Hem- och konsumentkunskap Historia x X, x 1,0 Idrott och hälsa x x 1 Kemi Matematik X,x X,x 1 4,0 Moderna språk (ange språk) Modersmål Musik Religionskunskap x x Samhällskunskap x x Slöjd (ange inriktning) xträ X,x trä 0 1,1 Svenska x X, x 1 1,0 Svenska som andra språk X X 1 4 Teknik IMYRK=versaler Praktik som en del i utbildningen Antal elever på praktik > 50% av tiden Antal elever på praktik < 50% av tiden Program Flickor Pojkar Flickor Pojkar IMIND 0 0 1 2 0 0 IMYRK 9 1 IV 2 7 Vilka gymnasiekurser har erbjudits, uppföljning vid läsårsslut Deltagande elever Antal satta betyg i kursen (E eller högre) Gymnasiekurser som erbjudits Flickor Pojkar Flickor Pojkar Samtliga kurser inom NA- och SAprogrammen: IVAS Vård och omsorgsarbete 8 1 5 Sva 1 1 1 Sve1 1 Beskriv vad som erbjudits eleverna inom ramen för övriga motiverande insatser IVAS: Slöjd(trä), film, praktik, spel (sällskapsspel o dator), bad YRK: Eleverna i åk 2 går integrerat inom nationellt VO-program med reducering av vissa kurser.

Beskrivning och analys av framgångsfaktorer och förbättringsområden IVAS: I väntan på egen slöjdsal på Kunskapsgallerian (vilket vi nu har från december 2013) har vi använt den som finns på Gy-sär, Berzeliusskolan. Behovet att få arbeta konkret med händerna är påtagligt och mycket uppskattat. Eftersom vi inte har haft ett yrkesprogram att erbjuda de elever som önskar det, har slöjden fyllt ett stort behov att till en viss del kompensera att vi bara har teoretiska program. Förutom de filmer, och filmklipp, vi har använt i diskussioner i ämnet PSU (åk 4) och under mentorstiden har vi tittat på en aktuell storfilm på Filmstaden The Hobbit. Under terminen har klasserna läst motsvarande delar i boken. För de elever som behöver ett avbrott i de teoretiska studierna har praktik varit ett nyttigt och lärorikt avbrott. Dels en stimulans att se att man kan klara ett arbete, dels att få se hur det går till på en arbetsplats (många av våra elever har inte vågat delta i den prao som erbjuds på högstadiet). Eleven får också chansen att visa att man kan ta ansvar i en ny situation. De individuella tillfällena att få gå och bada och simma tillsammans med en mentor skapar en situation som ger en unik möjlighet till ett förtroendefullt samtal som man har svårt ett nå annars för just dessa elever. Att det dessutom ger motion till dessa, i vanligt fall, stillasittande elever är en rejäl bonus. Mentorernas återkommande individuella samtal med alla elever ger möjlighet att ge eleverna stöd i deras utveckling. YRK: se bifogat utvärdering yrkesintroduktion Frånvaro Frånvaro i % per program på skolenheten IMIND IMYRK Frånvaro under läsåret Flickor Pojkar Totalt Analys av elevernas frånvaro och beskrivning av åtgärder för ökad närvaro IVAS: Inte användbart med ett frånvaroprogram som Skola 24. Varje mentor ansvarar för närvarokontroll och har kontinuerlig kontakt med elevens vårdnadshavare. Verksamheten är organiserad så att mentorer dagligen träffar sina elever. Vid ogiltig frånvaro meddelas föräldrarna samma dag. Vid upprepad ogiltig frånvaro diskuteras skälen till frånvaro och anpassningar görs för att få eleven till skolan. Ofta har det en djupare orsak som bottnar i elevens diagnos. Samtalen förs mellan elev, hem, mentorer och specialpedagog. YRK: Skola24 har inte introducerats på introduktionsprogrammen under läsåret. Anteckningar har förts över frånvaron och sammantaget kan konstateras att närvaron har varit relativ hög förutom för två elever med en exceptionell social problematik, vilka slutade tidigt under vt 13. En elevassistent var knuten till en av dessa elever men blev en viktig person för hela elevgruppen. Elevassistenten har genom motiverande

åtgärder fått elever till skolan och ringt eller sms:at vid frånvaro. Föräldrarna har meddelats samma dag vid ogiltig frånvaro. Nyckeltal personaltäthet 3. Personal Redovisning av lärare (Källa: SIRIS) Uppgifterna per program kommer från Lärartäthet*, dvs antal elever/lärare Lärarbehörighet, dvs andel i % med ped. högskoleexamen den egna skolenheten VT11 VT12 VT13 VT11 VT12 VT13 Riket 12,3 12,3 12,1 75 77 78 Samtliga kommuner 11,9 11,8 11,6 80 81 81 Större städ er 12,3 12,3 12,1 82 83 84 Linköping 12,2 12,7 12,4 86 87 89 X-skolan Introduktionsprogram på skolenheten, om de inte kan särredovisas, redovisa totalt för IM (Källa: Skolenheten) IMIND totalt för IVAS 4,0 IMYRK 10,2 IM om det inte går att särredovisa * Skolverket har tidigare redovisat lärartätheten genom måttet antal lärare (omräknat till heltidstjänster) per 100 elever. Från och med läsåret 2012/13 redovisas måttet omvänt. Det vill säga antal elever per lärare (omräknat till heltidstjänster). Andra personalkategorier Redovisa antal årsarbetare Studie- och Kurator Skolsköterska Elevassistent Fritidsledare yrkesvägledare IMIND 10% 10% 10% IMYRK 50%(BSL) 90%(BSL) 20% 62,5% IM om det inte går att särredovisa Analys av nyckeltal För högre måluppfyllelse finns behov av ökad personaltäthet inom Yrk. 4. Avslutning av läsåret 2012/13 samt resultat

Nyckeltal Elevernas resultat efter slutfört läsår Antal som slutfört terminen Behöriga till NP Behöriga till PRIV Inskickade omprövningar Beviljade omprövningar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar IMIND-IVAS 3 8 -IVAS 3 3 IMYRK 7 2 2 4 1 7 1 1 1 IV-IVAS 5 27 NA/SA-IVAS 3 16 Elevernas troliga sysselsättning höstterminen 2013 Antal per sysselsättning Kvar på IM på skolan IM på annan skola Nationellt program PRIV Arbete eller praktik Annan skolform Vet ej F P F P F P F P F P F P F P IMIND IMYRK 3 2 2 1 4 1 1 1 Analys av nyckeltal IVAS: Eleverna fortsätter på sina program YRK: Inskickade prövningar gjordes för säkerhets skull men behövdes endast för två elever Beskrivning och analys av framgångsfaktorer och förbättringsområden vid slutet av läsåret IVAS: Elevernas funktionsnedsättning kan vara ett hinder för att nå målen. Bristen på motivation hindrar i en del fall eleven från att fokusera och uppbåda tillräcklig vakenhetssgrad för att nå målen för kurser med ökad svårighetsgrad. Alla elever har en individuell studieplanering samt ett åtgärdsprogram. Eftersom alla elever har specifika behov av anpassning har vi ett nära samarbete och kontakt med såväl elever som föräldrar, där tydlighet med studiemål och sociala mål är av stor vikt I samband med upprättande av den individuella studieplanen. Eleven har stor möjlighet att nå målen eftersom studierna är individuellt upplagda och utformade efter elevens kapacitet. YRK: se bifogat utvärdering yrkesintroduktion Förbättringsområden: -Utökat samarbete med IVAS för att kunna erbjuda fler kurser i grundskoleämnen fa inom so- och estetiska ämnen. Utveckla elevernas praktik och arbetsplatsförlagda lärande genom en ökad satsning på platsanskaffning, handledning och stöd till elever och handledare. -Rekrytering av modersmålslärare för fa studiehandledning och tolkning men som även kan fungera som brobryggare på skolan. -Utveckla teamarbetet kring elevgruppen.