7. Uppföljning och rapportering av kvalitet och verksamhet Program för primärvården i Västmanland

Relevanta dokument
7. Uppföljning och rapportering av kvalitet och verksamhet Primärvårdsprogram 2015

7. Uppföljning och rapportering. Primärvårdsprogram 2016

6.3 Mödrahälsovård Primärvårdsprogrammet 2017

Bilaga Uppföljning 2014

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård

Bilaga Uppföljning 2016

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning Allmänna förutsättningar Områden för uppföljning Hälsovalsrapport...

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

6.3 Precisering av Kvalitetsmål och Täckningsgrad i Primärvårdsprogrammet 2015

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

PRIMÄRVÅRDSPROGRAM 2018 REVIDERING AV REGELVERK, ERSÄTTNINGAR OCH KVALITETSMÅL. Inledning (Kompletteras med text från Regionplan )

2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping. Uppföljning av 2018

Följande statistik skall följas av vårdgivaren och inrapporteras till landstinget på anmodan:

Checklista inför driftstart av Specialiserad gynekologi i öppenvård

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS Regionkansliet, Region Örebro län

2018 Achima Care Eskilstuna. Uppföljning av 2018

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

2018 Vårdcentralen Mäster Olof. Uppföljning av 2018

1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET

2018 Vårdcentralen Gnesta. Uppföljning av 2018

2018 Vårdcentralen Malmköping. Uppföljning av 2018

Uppföljning Smeden Eskilstuna

Plan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2016

Förtydligande av kap. 3 Uppföljning i Regelbok för auktorisation, Vårdval Primärvård i Östergötland 2017

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Verksamhetsdialog våren 2018

Plan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2017

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

2018 Vårdcentralen Linden Katrineholm. Uppföljning av 2018

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Ärendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2 september 2009.

Verksamhetsdialog våren 2019

Kvalitetsbokslut VC Oxelösund

Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad neurologi i öppenvård

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag av Åtvidabergs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2017

Uppföljning Centrum Flen

2018 Vårdcentralen Unicare Strängnäs. Uppföljning av 2018

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut VC Flen

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

Vårdval primärvård uppföljning januari-april Resultatbilaga

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON

Granskning av remissprocessen komplettering

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Journalföring i tandvården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Ersättningshandboken

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

Bilaga Uppföljning 2017

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

1. Administrativa föreskrifter

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Hälsoval Jämtlands län

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

2018 Vingåker. Uppföljning av 2018

Patientsäkerhetsberättelse

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Framtidens primärvård

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018

Halmstads kommun. Revisionsrapport. Hemvårdsnämndens kvalitetsuppföljning

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna

Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval förlossning

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård

Utbudstexter via KKA (kontaktkortsadmin)

Uppföljning av Vårdcentralen Oxelösund

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Uppföljning Vingåker

Transkript:

1 (10) 7. Uppföljning och rapportering av kvalitet och verksamhet Program för primärvården i Västmanland 1

2 (10) 7.1 Inledning Landstingets uppföljning av vårdcentralerna syftar till att bidra till utvecklingen av primärvården i Västmanland och uppfyller gjorda åtaganden. Den ska visa om verksamheten uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget och lever upp till nivåsatta mål. Indikatormätningar och annan uppföljning kommer att återkopplas till vårdcentralerna för att ge stöd i verksamheternas förbättringsarbete. Uppföljningen baseras på de krav som ställs i kontrakt, uppdragsbeskrivning och regelböcker samt bilagor i LOVunderlag. Den sker i olika former och på olika nivåer. Den uppföljning som Landstinget arbetar med inom Vårdval Västmanland är: Kvalitetsuppföljning Medicinsk revision Dialog och återkopplingt utveckla verksamheten. Ekonomisk uppföljning Verksamhetsuppföljning När de tekniska systemen så tillåter kan automatisk inhämtning av uppgifter komma att utföras. a) vårdcentralerna ska registrera och kunna rapportera de uppgifter som efterfrågas på varje punkt. b) Vårdgivaren ska ansvarara för kvalitetssäkring av de inrapporterade uppgifterna. 7.2 Kvalitetsuppföljning Kvalitetsuppföljningen sker med stöd av vårdgivarnas rapportering i Landstingets ICTsystem. Uppgifter till uppföljningen hämtas också från de register som vårdgivaren skall rapportera till. Uppgifter som inte kan inhämtas från filer och register, men har sin grund i avtalet, rapporteras av vårdgivaren till Landstinget via en av Landstinget anvisad elektronisk applikation. Landstinget förbehåller sig rätten att fakturera för merkostnader som uppstår p.g.a. att utföraren inte har ett med Landstinget kompatibelt system. Inrapporteringen kan utöver redovisning av kvalitetsutfall innehålla enkla frågor som har grund i avtalet. 7.3 Medicinsk revision Den medicinska revisionen ska granska i vilken mån verksamheten tillämpar metoder och rutiner som överensstämmer med nationella riktlinjer, lokala vårdprogram och överenskommelser samt övriga medicinska krav som ställs i förfrågningsunderlag och regelböcker. Det är Landstinget som avgör när de medicinska revisionerna ska genomföras Den genomförs regelbundet vid varje vårdcentral av läkare, eventuellt i kombination med annan medicinsk profession i dialog med verksamheten, enligt fastställt formulär. Den medicinska revisionen anpassas alltid till aktuella frågeställningar, men den tar sin utgångspunkt i bl.a. a. Följsamhet till samverkansdokument, regleringar, riktlinjer och överenskommelser 2

3 (10). b. Förekomsten och tillämpning av ändamålsenliga rutiner för olika områden, t.ex. remisshantering, läkemedelsgenomgångar och för patienter som får palliativ vård c. Särskilda frågeställningar, t ex om patienter vårdas på rätt vårdnivå, om de remisser som skrivs är ändamålsenligt utformade och hur verksamheten följer upp de mest sjuka äldre patienterna. Även revision av ACG-registreringen, utifrån kontroll av diagnossättningen, kan vara en del av dem medicinska revisionen. Vid varje medicinsk revision definieras vilka särskilda förhållanden som ska belysas och revisionen ska inkludera journalgenomgångar. Den medicinska revisionen är ett komplement till de årliga verksamhetsdialoger, som Vårdvalskansliet utför. 7.4 Dialog och återkoppling Genom kvalitetsuppföljning, medicinsk revision, verksamhetsdialog och övrig analys av data från verksamheten, får Landstinget en god bild av och kontroll av hur vårdgivaren lever upp till avtalskraven och ställda kvalitetskrav. Dessutom är uppföljningen en viktig del av vårdcentralens förbättringsarbete. Vårdvalskansliet kommer regelbundet (2 ggr/år) att initiera uppföljningsmöten, verksamhetsdialog, med verksamhetschefen för respektive vårdcentral. Utöver uppföljningen av ett urval av de områden/nyckeltal som angs nedan kan även andra krav och förutsättningar som gäller för uppdraget komma att följas upp. Redovisning av uppföljningsresultat kommer att göras tillgängliga för alla utförare i vårdvalssystemet. 7.4 Ekonomisk uppföljning Landstinget har genom sina system tillgång till sådant som läkemedelsanvändning, vilken medicinsk service som utförs för enheterna och aggregerade kostnader för olika poster. För att kunna anpassa framtida ersättningar och krav till rimliga nivåer, behöver Landstinget göra vissa ekonomiska uppföljningar av verksamheten. I förhållande till egenregin har Landstinget en god bild av verksamhetskostnaderna och övriga ekonomiska förhållande. När det gäller de privata utförarna är den ekonomiska informationen väsentligt sämre. a) Varje vårdcentral ska på anmodan lämna den uppföljningsinformation som Landstinget vid varje tillfälle behöver för att bedöma verksamheten eller planera och utveckla Vårdvalet. b) Vårdgivare ska årligen lämna bokslut för verksamheten till landstingets Vårdvalskansli. c) I det fall den enskilda vårdcentralen inte är en egen juridisk person ska det bolag som äger vårdcentralen lämna uppgiften. Bokslutet ska här kompletteras med en årsredovisning eller verksamhetsberättelse för enheten. Om vårdvalskansliet vid en medicinsk revision eller på annat sätt får misstanke om att enhet genom sitt agerande tillskansar sig otillbörliga ekonomiska fördelar på patienternas 3

4 (10) eller Landstingets bekostnad och mot intentionerna i detta program kommer Landstinget att begära en genomlysning av enhetens ekonomiska intäktsredovisning. Uppgifter i Leverantörens redovisning av kostnader som har ett direkt samband med och direkt bekostas av Landstinget kan på begäran lämnas till tredje part (auktoriserad revisor) som i sin tur har att sammanställa en övergripande rapport som ska presenteras för såväl Landstinget som Leverantören utifrån landstingets frågeställningar 7.5 Verksamhetsuppföljning Uppföljningen av vårdcentralen syftar till att bedöma i vilken mån verksamheten lever upp till kraven i förfrågningsunderlaget och regelböckerna, inkl. de uppdrag som anges i dessa. uppföljning- och rapportering sker inom följande områden: Kompetens Nyckeltal - Kvalitet Patientsäkerhet Hälsoinriktade insatser Barnhälsovård Mödrahälsovård Rehabilitering Miljöarbete Lokaler och utrustning, Täckningsgrad 7.5.1 Rapportering - kompetens Vårdcentralens möjlighet att utföra sitt uppdrag är avhängigt att verksamheten har rätt resurser för arbetet i form av personal och kompetens. a) Vårdcentral skall på anmodan redovisa sin bemanning (omräknat till heltider) och sina resurser i följande avseenden: Antal fast anställda specialistkompetenta allmänläkare /1000 listpoäng Antal sjuksköterskor med distriktssköterskekompetens/1000 listpoäng Antal övriga sjuksköterskor/1000 listpoäng Antal undersköterskor/bma/1000 listpoäng Antal fast anställda eller avtalskontrakterade sjukgymnaster per 1000 listade individer Antal fast anställda eller avtalskontrakterade beteendevetare 1 /1000 listade individer Antal BVC sköterskor per inskrivna 55 nyfödda barn Antal barnmorskor per 85 inskrivna gravida 1 Avser leg. psykolog eller kurator/socionom med steg 1 utbildning. 4

5 (10) Tid avsatt för hälsoinriktat arbete tim/v/1000 listade individer Antal specialistkompetenta sköterskor med högskoleutbildning/1000 listade individer avseende: Astma-KOL Diabetes Inkontinens Tid avsatt för minnessköterska inom demensområdet. 7.5.2 Rapportering - nyckeltal kvalitet a) Vårdcentralen ska följa nedanstående nyckeltal per månad b) Rapportering ska ske på uppmaning: Telefontillgänglighet mätt i andelen besvarade samtal Andelen patienter som dagtid fått kontakt inom 30 min av dem som valt att stå kvar i kö Andelen patienter som via FlexiTid (motsv.) fått kontakt med fysisk person inom 24 tim av dem som valt detta svarssätt. Andelen patienter som är anslutna till Mina Vårdkontakter Andelen patienter som utnyttjar ehälsosystem som första kontakt med vårdcentralen. Andelen patienter som utnyttjar elektroniskt system för att Av-/omboka tid Beställa tid (önskan om att få en tid, i dagsläget utan koppling till tidbok) Kontakta mig Förnya recept Förnya hjälpmedel Deltagande i nationell patientenkät. Resultatet i nationella patientenkäten ska analyseras av varje vårdgivare och ge underlag för förbättringsarbete vilket ska utmynna i bättre resultat vid kommande mätning. Antal diabetespatienter med sår. Följs årligen. Andelen diabetespatienter som registreras i NDR Nedlagda timmar av hälsokoordinatorsfunktionen/vecka/1000 listpoäng Andelen hembesök som gjorts inom en månad efter hemkosten från BB av alla barn 0 1 år. Utsedd fast vårdkontakt för multisjuka patienter. Antalet läkemedelsgenomgångar (dokumenterade och utförda enligt formulär eller Mini-Q) för multisjuka riskpatienter och patienter äldre än 75 år med kontakt och > 5 läkemedel. 5

6 (10) Antalet dokumenterade Vårdplaneringar, inkl. läkemedelsgenomgång, för hemsjukvårdspatienter och personer med psykiskt utvecklingsstörning tillhörande LSS 1. Dokumentation skall även finnas hos patienten. Andelen 75-åringar och äldre av listad befolkning >75år som haft en vårdkontakt senaste 12 mån. Andelen patienter med flera och/eller långvariga sjukdomar i relation till enkla och kortvariga sjukdomar enligt definition i PV-kvalitet (kvalitetsregister). Följa nyckeltal för kontinuitet mellan patient och vårdgivare. Andel diagnossatta läkarbesök inom de sjukvårdande delarna av primärvården. Primärvårdens diagnosregister skall användas. enligt Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 - Primärvård utgör en för primärvården anpassad, förkortad version av Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (KSH97). Publiceringsår: 1997 Artikelnummer: 1997-4-1 ISBN: 91-7201-139-4 Utöver ovan angivna nyckeltal ska även redovisas aktuella nyckeltal i avsnitt 6.3 Aktuella kvalitetsmål inkl ekonomisk reglering år xxxx Dessa revideras årligen och fastställs i särskilt landstingsstyrelsebeslut 7.5.3 Rapportering - patientsäkerhet Rapport till Vårdvalskansliet ska ske årligen när det gäller: Förekomst av kallelsesystem för icke autonoma patienter. Antalet avvikelserapporter per tusen listade och i absoluta tal. Antalet labbavvikelser Antalet läkemedelsavvikelser Antal händelseanalyser som genomförts Antal Lex Maria anmälningar (avidentifierad kopia sänds till Vårdvalskansliet) Patientsäkerhetsberättelse per vårdcentral avseende år 0 ska vara Vårdvalskansliet tillhanda senast 31 mars år 1 7.5.4 Rapportering - hälsoinriktade insatser Aktuell handlingsplan ska inlämnas till Vårdvalskansliet för godkännande i början av verksamhetsåret, liksom vid årets slut en redovisning av utförd verksamhet. Statistiska uppgifter enligt Socialstyrelsens och Vårdval Västmanlands anvisningar ska redovisas årligen, vad gäller verksamhet och resultat 6

7 (10) I den mån samordnande folkhälsoläkare- och utvecklare finns arbetar denne på uppdrag av Landstingsstyrelsen och ansvarar för utveckling, fortbildning, råd och stöd samt ansvarar för tillsyn och uppföljning. Systematiskt arbete med stöd av hälsokoordinatorsfunktionen ska bedrivas och kunna redovisas. Person med funktion som hälsokoordinator ska delta i nätverksträffar enligt Vårdvalets anvisningar. Rapport till Vårdvalskansliet ska ske årligen när det gäller: Antal patienter/1000 listade individer som på vårdcentralen fått råd om att förbättra sina levnadsvanor Antal patienter/1000 listade individer som uppnått förbättrade levnadsvanor. Med "råd" avses rådgivande samtal i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Senast tre månader före verksamhetsåret utkommer Vårdvalet med specificerade anvisningar vad gäller uppföljningsmåtten. 7.5.5 Rapportering barnhälsovård De nationella kvalitetsmålen mäts genom årlig statistikrapportering från varje Barnavårdscentral (BVC). 7.5.6 Rapportering mödrahälsovård Fasta indikatorer Följande indikatorer kommer att följas av LTV under hela kontraktsperioden och sannolikt även under kommande kontraktsperioder: Målet för minimiantalet inskrivna gravida per barnmorska på en nystartad familjeläkarenhet ska vara uppfyllt inom 6 månader från det att verksamheten startar, i annat fall ska mottagningen uppmanas att köpa mödrahälsovård av annan mottagning. Antalet nyinskrivna gravida per barnmorska ska ej ha understigit 3 per månad i genomsnitt (motsvarande 45 gravida per år) under mer än halva det gångna året. Följs upp årligen under första kvartalet. Antalet nyinskrivna gravida per heltidsbarnmorska ska ej ha överstigit 8 per månad i genomsnitt (motsvarande 85 nyinskrivna gravida per heltidstjänst och år) under mer än halva året. Följs upp årligen under första kvartalet. Minst 95 % av de gravida kvinnorna ska vara registrerade i MHV-registret. Mäts via MHV-registret var tredje månad och rapporteras årsvis av MHV-enheten till Vårdvalskansliet och verksamheten. Alla kvinnor som är aktuella för gynekologisk cellprovskontroll ska kallas för cellprovtagning på barnmorskemottagningen under rätt period. Indikatorn tas fram av registerhållaren för kallelseregistret vid avdelningen för klinisk patologi. Minst 85 % av cellproven inom den gynekologiska cellprovskontrollen ska innehålla cylinderceller. Rapporteras per barnmorskemottagning av avdelningen för klinisk patologi. 7

8 (10) Vårdcentralen ska kunna verifiera olika mål enligt av MHV-enheten fastställt dokument genom egna mätningar. Det gäller: Måluppfyllelse för telefontillgängligheten till barnmorskemottagningen Måluppfyllelse för tillgängligheten till besök för hälsosamtal i tidig graviditet på barnmorskemottagningen ska kunna verifieras genom mätningar. Måluppfyllelse för samverkan med BHV och familjecentral ska kunna verifieras med handlingsplaner och statistik för samarbetet. Måluppfyllelse för tillgängligheten till besök för preventivmedelsrådgivning på barnmorskemottagningen ska kunna verifieras genom mätningar. Aktuella indikatorer Till de fasta kvalitetsindikatorerna läggs indikatorer och mål som MHV-enheten överenskommit med vårdvalskansliet utifrån det aktuella hälsotillståndet hos målgruppen och landstingets hälsoinriktade satsningar. Exempel på sådana indikatorer och mål är: Minst 90 procent av de gravida ska ha screenats för riskfyllt alkoholbruk med AUDIT i början av graviditeten. Hämtas ur MHV-registret och rapporteras årsvis av MHV-enheten till Vårdvalskansliet och vårdcentralen. Kvinnor med AUDIT-poäng 6 eller däröver ska ha minst 3 besök under första hälften av graviditeten. Mäts av barnmorskan själv då graviditeten är avslutad och rapporteras årsvis till MHV-enheten. Minst 50 procent av gravida som röker vid inskrivningen ska ha slutat röka i graviditetsvecka 32. Hämtas ur MHV-registret och rapporteras till Vårdvalskansliet och verksamheten årsvis av MHV-enheten. Minst 90 procent av de gravida ska tillfrågas om våld i nära relation. Hämtas ur MHV-registret och rapporteras årsvis av MHV-enheten till Vårdvalskansliet och verksamheten. 7 procent av de gravida ska ha genomfört peroral glukostoleranstest, OGTT. Antalet OGTT som utförts under året rapporteras årsvis av barnmorskan till MHVenheten som rapporterar till Vårdvalskansliet och verksamheten årsvis. 7.5.7 Rapportering - rehabilitering Årlig uppföljning av följsamheten till samverkansdokument. Landstingsstyrelsebeslut m.m. kommer att ske. Detta gäller såväl vårdcentraler som sjukgymnaster, naprapater och kiropraktorer. 7.5.8 Rapportering - miljöarbete Rapport till Vårdvalskansliet ska ske årligen när det gäller: Uppvisande av en för vårdcentralen anpassad plan för hur landstingets miljöpolitiska program implementeras i verksamheten, samt redovisning av minst 3 aktiviteter/åtgärder ur planen. EMAS/ISO certifieringsbevis (för berörda verksamheter) 8

9 (10) 7.5.9 Rapportering - lokaler och utrustning Uppföljning av lokaler och utrustning kommer att ske baserat på innehållet i kap 8 Checklista inför uppstart, som således blir aktuell som uppföljningsunderlag under hela kontraktstiden, inte bara inför uppstart av en ny vårdcentral. Uppföljning av utrustning sker även kopplat till vad som krävs för att följa gällande samverkansdokument 7.5.10 Kompetensutveckling och utbildning Vårdcentralen ska årligen rapportera till Vårdvalskansliet: Hur stor del av all personal som tränat A-HLR/HLR och akut omhändertagande. Krav: minst en gång vartannat år. Frekvensen av regelbunden enhetsbaserad fortbildning för erfarenhetsutbyte mellan läkare där patientfall, diagnostik och behandling diskuteras, Deltagande i nationellt/regionalt kvalitetsarbete eller forskning. Redovisning skall ske av nedlagd arbetstid och hur stor del av den som finansierats av enheten. A ndelen fast anställd personal med upprättad individuell kompetensutvecklingsplan. Rapportering på anmodan till vårdvalskansliet b) Vårdcentralen ska följa nedanstående nyckeltal för läkares ST-utbildning som bedrivs vid vårdcentralen: antal handledningstimmar/individ/ 6 månader antal medsittningar/individ/6mån/st läkare tid avsatt för yrkesgruppspecifika träffar medverkan i grupputbildning av AT- och ST-läkare med två timmar/utbildningsläkare/år 7.5.11 Täckningsgrad Täckningsgrad är ett mått på hur stor andel av alla besök i öppenvård som utförs i primärvården. Beskrivningen av vilka besök som ingår i täckningsgradsbegreppet kommer att göras i samband med att nytt journalsystem införs i landstingets primärvård. De flesta patientbesöken inom landstinget förväntas ske i primärvården. Som en metod att följa detta skall täckningsgrad införas. Idag finns inga säkra uppgifter på hur stor primärvårdens och de enskilda vårdcentralernas täckningsgrad är. Landstinget behöver konfigurera journalsystem och datalagring på så sätt att täckningsgrad inom primärvårdens vårdcentraler kan följas upp. I avvaktan på acceptabel datateknisk infrastruktur skall remissflöden mellan primärvård och sjukhusens mottagningar följas. Detta skulle ge en uppfattning om hur stor del av vårdcentralens patienter som får sin fortsatta behandling inom specialistsjukvården. 9

10 (10) Under 2013 ska samtliga vårdcentraler mäta hur många patientremisser som skickas till den specialiserade vården. 10