Konsekvensutredning 1 (14) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Mats Hörström Sjö- och luftfart Infrastrukturenheten Sektionen för sjötrafik Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utmärkning till sjöss med sjövägmärken Transportstyrelsens förslag: Transportstyrelsen föreslår att Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2007:19) om sjövägmärken upphävs och ersätts av nya föreskrifter i Transportstyrelsens författningssamling. I samband med åtgärden kommer vissa nya sjövägmärken att införas. I författningsförslaget rörande utmärkning till sjöss ingår sjövägmärken, men inte ordinarie sjösäkerhetsanordningar. Sjövägmärken indelas i huvudkategorierna förbuds-, påbuds-, varnings- och upplysningsmärken. Därutöver förekommer tilläggstavlor som komplement till dessa kategorier för att tydliggöra aktuell reglering. 1 Allmänt 1.1 Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Av SOLAS 1 kapitel V regel 13 följer att en kuststat som har tillträtt konventionen, vilket Sverige gjort, ska hålla med nödvändig utmärkning inom sitt eget sjöterritorium. Enligt samma regel ska kuststaten ta hänsyn till internationella rekommendationer och riktlinjer för sådan utmärkning. Internationella rekommendationer för sjövägmärken som är relevanta för Sverige har utfärdats av FN (SIGNI 1 ) och EU (CEVNI 2 ). Sedan SJÖFS 2007:19 skrevs så har det uppstått nya behov av utmärkning till sjöss (av tömningsstationer för toalettavfall, båttvätt, el-uttag etc.). Därför är det angeläget med en uppdatering med nya sjövägmärken. Eftersom sjöfarten är global, är det också angeläget att Sverige följer internationella regler för denna typ av utmärkning. TS2503, v2.0, 2017-03-06 1 Signs and Signals on Inland Waterways. 2 European Code for Inland Waterways.
Datum Dnr/Beteckning 2 (14) Ett uppdaterat regelverk skulle underlätta hanteringen av sjövägmärken för målgruppen: beslutsinstanser 3, skylthållare 4, driftansvariga, tillverkare, projektörer, utbildningsanordnare och sjöfarare. Här nedan redogör vi för de problem som finns, och för hur Transportstyrelsen avser att lösa dessa problem i de nya föreskrifterna. 1.1.1 Föråldrade regler Med ny teknik följer ett behov av nya sjövägmärken, och det är viktigt att våra föreskrifter är i fas med den tekniska utvecklingen. Det behövs upplysningsmärken som talar om var man kan tömma toalettavfall från fritidsbåtar, och var det finns möjlighet att rengöra båtens botten. I föreskriftsförslaget ingår också ett upplysningsmärke som talar om var det finns eluttag, och ett upplysningsmärke med rekommendation om svallfri fart. Vi föreslår också ett påbudsmärke för passning av anvisad VHF-trafikkanal, enligt SIGNI:s och CEVNI:s anvisningar. Vidare har den förklarande texten på vissa tilläggstavlor ändrats. Detta som en följd av att sjölagens (1994:1009) definition av skepp har ändrats: skepp avser numera fartyg vars skrov har en största längd som överstiger 24 meter. Det är också angeläget för oss att införa föreskrifterna i Transportstyrelsens författningssamling (TSFS) och som alltid att uppfylla vårt mål att ha tidsenliga föreskrifter. Dessutom har vi granskat språket och förtydligat innehållet med hjälp av illustrationer. 1.1.2 Avvikelser från internationella överenskommelser Transportstyrelsen menar att de nya föreskrifterna även bör reglera några påbuds- och upplysningsmärken som sedan tidigare omfattas av SIGNI/ CEVNI. När de svenska reglerna inte överensstämmer med de internationella, blir det svårt för skylthållaren att avgöra vilka regler som egentligen gäller, något som i förlängningen kan få till konsekvens att sjösäkerheten äventyras. 1.1.3 Risker med bristfällig utmärkning I dag finns ingen nationell reglering eller närmare anvisningar för utmärkning med upplysningsmärken som talar om t.ex. var det finns förankrade stationer för tömning av toalettavfall. Om sjöfarare på grund av detta tömmer sitt avfall direkt i vattnet, kan det få negativa konsekvenser för miljön, i synnerhet i känsliga områden. 3 Domstolar, myndigheter, kommuner 4 Ägare av sjövägmärke
Datum Dnr/Beteckning 3 (14) Idag hanterar Transportstyrelsen enskilda tillstånd för och frågor om utmärkning med sjösäkerhetsanordningar av t.ex. tömningsstationer. Utöver tillståndshanteringen rekommenderar Transportstyrelsen ofta utmärkning med avsedda sjövägmärken. Sammantaget är detta ett tidskrävande arbete. Om vi i våra föreskrifter inför nya sjövägmärken (t.ex. för utmärkning av tömningsstationer), blir det tydligare vilket märke som ska användas och på vilket sätt, och Transportstyrelsen behöver inte lägga tid på att hantera sådana ärenden. 1.1.4 Svårförståelig reglering SJÖFS 2007:19 uppfattas ibland som svårförståelig, och ambitionen är därför att den nya författningen ska göra reglerna tydligare för målgruppen. Texten är mer pedagogiskt upplagd, och förtydligad med illustrationer. 1.1.5 Oklarheter kring tillstånd Kunskaperna om vad som krävs för att få placera ett sjövägmärke på en fast eller flytande sjösäkerhetsanordning varierar idag bland dem som äger sjösäkerhetsanordningar. Det har fått till följd att det förekommer utmärkning (av sjösäkerhetsanordningar) som inte finns med i Sveriges officiella sjökort finns med i de officiella sjökorten men som inte har tillstånd varken har tillstånd eller finns med i officiella sjökort. En följd av detta är att sjöfarare inte får vetskap om sjösäkerhetsanordningar som är utrustade med sjövägmärken genom Sjöfartsverkets underrättelser för sjöfarande (Ufs), vilket annars säkerställs genom Transportstyrelsens tillståndshantering. 1.2 Vad ska uppnås? 1.2.1 Behov av nya sjövägmärken Nya företeelser och förutsättningar för trafiken med framför allt fritidsbåtar har skapat ett nytt behov av reglerade sjövägmärken. Om dessa sjövägmärken regleras, möjliggörs dessutom en vidare spridning av information och därigenom en mer enhetlig utmärkning. En avsikt med föreskriftsförslaget är att införa nya upplysningsmärken, som talar om var det finns tömningsstation, spolplatta för båttvätt samt eluttag iland. Utöver dessa märken föreslår vi ett upplysningsmärke med rekommendation om svallfri fart, i syfte att skydda miljön i känsliga områden liksom känslig verksamhet till sjöss.
Datum Dnr/Beteckning 4 (14) 1.2.2 Regler i fas med teknikutvecklingen SJÖFS 2007:19 beslutades i syfte att uppnå överensstämmelse med de internationella reglerna för sjövägmärken enligt anvisningarna i SIGNI/ CEVNI. Med uppdaterade föreskrifter blir det lättare för tillverkare av sjövägmärken att följa reglerna, eftersom reglerna kommer att stämma bättre överens med internationell standard. De nya föreskrifterna ska ersätta SJÖFS 2007:19. 1.2.3 Överensstämmelse med internationella överenskommelser Ett annat mål med de föreslagna reglerna, är att skapa ett ändamålsenligt nationellt regelverk för sjövägmärken som stämmer överens med internationell norm enligt anvisningarna i SIGNI/CEVNI. Därigenom undviks vilseledning för sjöfarare genom att tillverkare och skylthållare följer anvisad norm. Detta är särskilt angeläget med tanke på att sjöfarten är global, vilket innebär att det inom sjöfarten förväntas att sjövägmärken är enhetliga. 1.2.4 Minskad olycksrisk Ett tredje mål med den föreslagna författningen är att höja säkerhetsnivån genom att vidareutveckla de allmänna råden rörande sjövägmärken för utmärkning av bl.a. broar, luftledningar, sjökablar och linfärjor. Därigenom minskas risken för olyckor som beror på att hinder inte upptäcks. Vidare har vi både uppdaterat reglerna och infört nya sjövägmärken. På så sätt har vi underlättat för skylthållare att göra rätt och välja rätt typ av skylt. 1.2.5 Ökad kunskap om reglerna Ett fjärde mål är att öka den berörda målgruppens kunskap om sjövägmärkesreglerna. Detta dels genom riktade informationsinsatser (bl.a. pressmeddelande och information på Transportstyrelsens webbplats) i samband med kungörelsen, dels genom att ge den nya författningen ett mer pedagogiskt upplägg och en mer lättfattlig struktur. 1.3 Vilka är lösningsalternativen? 1.3.1 Effekter om ingenting görs? 1.3.1.1 Föråldrade regler och avvikelser från internationella överenskommelser Om ingenting görs, så kommer reglerna i SJÖFS 2007:19 att fortsätta gälla, och eftersom de är delvis föråldrade, så stämmer de inte riktigt överens med reglerna i SIGNI/CEVNI:
Datum Dnr/Beteckning 5 (14) I SIGNI/CEVNI ingår t.ex. påbudsmärke för VHF-passning inom VTS-områden liksom upplysningsmärke för el-uttag i hamnområden, men de märkena har inte reglerats genom SJÖFS 2007:19. Transportstyrelsen vill alltså att samtliga dessa märken ska regleras genom de nya föreskrifterna. Om SJÖFS 2007:19 i stället fortsätter att gälla kan både sjösäkerhet och miljö påverkas negativt. Dessutom kommer informationen i sjökorten inte att avspegla den faktiska utmärkningen till sjöss (gällande sjösäkerhetsanordningar utrustade med sjövägmärken). 1.3.1.2 Kvarstående risker m.a.a. oreglerad utmärkning Om ingenting görs, så kommer befintliga tömnings- och bottenrengöringsstationer även fortsättningsvis att utmärkas med varierande upplysningsmärken eller helt sakna utmärkning. Det här skulle kunna påverka miljön negativt, om sjöfarare i stället väljer att tömma sitt avfall direkt i sjön. Likaså kan miljön påverkas negativt vid utebliven bottenrengöring. Utebliven bottenrengöring leder till ökad beväxning, vilken i sin tur gör att det skapas mer friktion mot vattnet vid framfart. Mer friktion innebär ökad bränsleförbrukning. Dessutom blir det svårare att få sjöfarare att använda tömningsstationer etc. om det inte finns tydlig information om var de är belägna. 1.3.1.4 Svårtolkade regler Om ingenting görs, så kommer den berörda målgruppen fortsatt vara hänvisad till SJÖFS 2007:19 som är svårtolkad i vissa avseenden, t.ex. angående hur hinder (broar, luftledningar, restriktionsområden etc.) ska vara utrustade med sjövägmärken. Detta skulle få till följd att kunskaperna om sjövägmärkesreglerna fortsätter att variera inom målgruppen, vilket i sin tur t.ex. skulle kunna resultera i att man märker ut ett hinder med fel sjövägmärke. 1.3.1.5 Tidskrävande hantering Vi anser att det är olämpligt att fortsätta med det nuvarande systemet, där Transportstyrelsen ger enskilda rekommendationer vad gäller utmärkning (t.ex. av tömningsstationer, båttvättar och spolplattor för bottenrengöring), och där det är upp till skylthållaren själv att välja antingen Transportstyrelsens rekommenderade utmärkning eller en annan lösning. Systemet är tidskrävande och innebär en administrativ börda för myndigheten.
Datum Dnr/Beteckning 6 (14) 1.3.2 Alternativ som inte innebär reglering Eftersom sjövägmärkens typ och utseende styrs av internationella rekommendationer som Sverige har åtagit sig att följa, lämnas inte något större utrymme för alternativ som inte innebär någon reglering. Emellertid kommer det fortfarande finnas valfrihet genom nationella rekommendationer. 1.3.3 Regleringsalternativ Alternativ 1 Det första regleringsalternativet innebär att SJÖFS 2007:19 ersätts i sin helhet med reviderade regler som följer SIGNI/CEVNI anvisningar. De reviderade reglerna anvisar nya sjövägmärken som i dag inte finns med i SJÖFS 2007:19. De nya reglerna kommer att röra utmärkning gällande t.ex. passning av VHFkanaler, rekommendationer om svallfri fart, el-uttag, tömningsstationer, båttvättar/spolplattor för bottenrengöring samt tilläggstavlor. De kommer även möjliggöra etablering av sjövägmärken på fasta och flytande sjösäkerhetsanordningar. Alternativ 2 Det andra regleringsalternativet innebär att SJÖFS 2007:19 endast revideras i de delar som rör befintlig utmärkning enligt SIGNI/ CEVNI gällande passning av VHF-kanal och el-uttag. Detta alternativ innebär att Transportstyrelsen måste hantera ny utmärkning (rörande svallfri fart, tömningsstationer och båttvättar/spolplattor för bottenrengöring) genom att i varje aktuellt fall ge enskilda rekommendationer. Sammanfattning Vi föreslår att SJÖFS 2007:19 ersätts i sin helhet (d.v.s. regleringsalternativ 1 ovan) med reviderade regler som följer SIGNI/CEVNI anvisningar. Tanken är att de reviderade reglerna ska omfatta såväl befintlig som ny utmärkning. 1.4 Vilka är berörda? De som berörs av den nya författningen är beslutsinstanser (myndigheter) skylthållare driftansvariga tillverkare och projektörer av sjövägmärken sjöfarare utbildningsanordnare.
Datum Dnr/Beteckning 7 (14) Enligt vår bedömning kommer den nya författningen generellt sett att innebära att reglerna blir tydligare för dem som berörs. Det bör få till följd att behovet av enskilda rekommendationer (för tömningsstation, båttvätt, spolplatta etc.) minskar, vilket i sin tur skulle innebära att Transportstyrelsen inte behöver ägna lika mycket tid åt detta. 1.5 Vilka konsekvenser medför regleringen? 1.5.1 Företag ( X ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 1.5.1. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt 3. Vi bedömer att regleringsförslaget som helhet inte kommer att medföra några konsekvenser av betydelse för de företag som berörs (t.ex. skylthållare, driftansvariga, tillverkare, projektörer, utbildningsanordnare och sjöfarare). Skylthållare De nya föreskrifterna kommer att göra det tydligare för skylthållare vilka sjövägmärken de ska använda och hur dessa ska etableras. Tillverkare I Sverige finns det ca 20 st. auktoriserade skylttillverkare för sjövägmärken, och alla dessa tillverkare uppfyller kraven i SJÖFS 2007:19. Därutöver finns det även utländska företag som konkurrerar på denna något begränsade marknad. I och med att den nya författningen kommer att innehålla krav för nya sjövägmärken, som inte finns med i den nuvarande SJÖFS 2007:19, så kan de nya reglerna innebära att tillverkarna behöver producera fler skyltar. Yrkesverksamma sjöfarare Med yrkesverksamma sjöfarare avses sjöfarare som arbetar inom såväl kommersiell som icke-kommersiell trafik med fartyg registrerade i Sverige eller utomlands. Antalet kommersiella last- och passagerarfartyg som anlöpte svenska hamnar under 3:e kvartalet 2016 uppgick till 20 773 5. 5 http://www.trafa.se/sjofart/sjotrafik/
Datum Dnr/Beteckning 8 (14) Eventuellt kan den nya författningen innebära att yrkesverksamma sjöfarare behöver utbilda sig på de nya sjövägmärkena, vilket bedöms få ringa merkostnader med tanke på den begränsade omfattningen, respektive att föreskriften kommer kostnadsfritt finnas tillgänglig på vår webbplats. Utbildningsanordnare Det finns 33 st. utbildningsanordnare som bedriver kurser för olika typer av nautiska behörigheter. Därutöver finns det även bildningsförbund för fritidsbåtssektorns utbildningsbehov. Eventuellt kan vissa utbildningsanordnare behöva uppdatera sina utbildningar med tanke på de nya sjövägmärken som inte har varit reglerade tidigare. Vi bedömer dock att en sådan uppdatering inte medför något betungande arbete för utbildningsanordnarna. 1.5.2 Medborgare Den nya författningen bedöms medföra att sjösäkerheten för de medborgare som färdas till sjöss ökar, både via kommersiell yrkestrafik men också som fritidsbåtsägare. Detta kommer ombesörjas av oss genom riktad informationskampanj med pressmeddelande och information på vår webbplats mot aktuell målgrupp. Fritidsbåtsägare kommer att behöva uppdatera sina kunskaper, genom att ta del av reglerna om de nya sjövägmärkena. Det är svårt att göra någon närmare uppskattning av hur många medborgare som kommer att beröras av den nya författningen. Men följande siffror kan ge en fingervisning: Antalet svenska sjödugliga fritidsbåtar uppgick 2015 till ca 750 000 6. Sveriges 430 klassificerade gästhamnar besöktes under 2014 av ca 75 000 7 utländska fritidsbåtar. 1.5.3 Staten, regioner/landsting och kommuner Vi bedömer att de föreslagna reglerna inte kommer att medföra någon större ekonomisk belastning av betydelse för staten (myndigheter) eller för regioner/ landsting och kommuner. Transportstyrelsen som idag utfärdar rekommendationer gällande de nya föreslagna sjövägmärkena, kommer få en lättnad i samband med att den hanteringen försvinner. 6 SWEBOAT Båtlivsundersökning 2015. 7 Båtliv Sverige 2016.
Datum Dnr/Beteckning 9 (14) Dessutom kan staten och kommunerna komma att påverkas i viss mån av införandet av nya sjövägmärken. De kan komma att beröras i egenskap av skylthållare och sjöfarare på samma sätt som är beskrivet för företag. 1.5.4 Externa effekter De föreslagna reglerna kommer på sikt att få följande effekter vid efterlevnad: Säkrare förflyttning för sjöfarare inom svenskt sjöterritorium och/eller inom svensk ekonomisk zon. Minskad negativ påverkan på miljön. De föreslagna reglerna kommer att innehålla enhetliga anvisningar för bl.a. tömningsstationer och båttvättar/spolplattor för bottenrengöring, vilket är till gagn för såväl miljön som sjösäkerheten och den marina infrastrukturen. 1.6 Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Vi menar att reglering enligt alternativ 1 är att föredra, d.v.s. att SJÖFS 2007:19 ersätts i sin helhet enligt följande två skäl: Det första skälet är att alternativ 1 bäst uppfyller våra ålagda transportpolitiska mål. Genom alternativ 1 kan Transportstyrelsen på bästa sätt skapa säkra sjövägar för sjöfarare inom svenskt sjöterritorium och inom svensk ekonomisk zon. De föreslagna reglerna kring utmärkning kommer att göra det möjligt för sjöfarare att förflytta sig säkrare till sjöss, oavsett befälhavarens nationalitet. Det andra skälet är att alternativ 1 är det lämpligaste sättet att uppnå målet att underlätta för den aktuella målgruppen. Detta mot bakgrund av att branschen har efterfrågat ett samlat regelverk som omfattar de aktuella sjövägmärkena, uppfyller kraven enligt SIGNI/CEVNI anvisningar. Alternativ 1 är, menar vi, det bästa sättet att möta denna efterfrågan hos målgruppen. Alternativ 2 är ett mindre lämpligt alternativ. Det skulle innebära att SJÖFS 2007:19 endast reviderades i de delar som rör befintlig utmärkning enligt SIGNI/CEVNI gällande passning av anvisad VHF kanal respektive upplysning om el-uttag i hamnområde. Med detta alternativ skulle Transportstyrelsen behöva hantera ny utmärkning genom fristående rekommendationer, och en sådan hantering skulle vara tidskrävande för Transportstyrelsen. Det skulle också finnas en risk för att skylthållare inte har tillgång till de senaste rekommendationerna (t.ex. i samband med uppdatering av sjövägmärken).
Datum Dnr/Beteckning 10 (14) Att samla alla krav, anvisningar och råd i en ny författning (alternativ 1), ger myndigheten större möjlighet att agera på ett tydligt och konsekvent sätt och att nå hela målgruppen. Sammanfattning De viktigaste skälen till att ersätta SJÖFS 2007:19 enligt alternativ 1 är följande: Att reglera förekommande nationella respektive internationella sjövägmärken. Att detta alternativ bäst uppfyller kraven enligt SIGNI/CEVNI. Att en ny författning enligt detta alternativ gör att vi får en stringent hantering av den utmärkning som rör bl.a. passning av VHF-kanaler, rekommendationer om svallfri fart, el-uttag, tömningsstationer och båttvättar/spolplattor för bottenrengöring. 1.7 Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Myndighetens beslutanderätt grundar sig på bemyndigandena i 2 kap. 1 och 2 kap. 5 sjötrafikförordningen (1986:300). 1.8 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Den föreslagna regleringen står inte i strid med och går inte utöver skyldigheter i internationella regler, utan överensstämmer med IMO:s SOLAS kapitel V som Sverige har förbundit sig att införliva. Genom detta åtagande förväntas Sverige införliva och göra de rekommendationer som framgår av IALA MBS tvingande. Därigenom uppnår vi internationell standard gällande norm för sjövägmärken, vilket kommer att vara till gagn för sjösäkerheten med tanke på att sjöfarten är global. Inom EU regleras sjövägmärken enligt CEVNI, vilket är i enlighet med FN:s styrdokument SIGNI. Därigenom är den föreslagna regleringen förenlig med gemenskapsrättslig lagstiftning. Därutöver har vi framtagit nationella upplysningsmärken gällande tömningsstation, båttvätt och spolplatta för skrovrengöring samt rekommendation om svallfri fart, vilket är hämtat från SIGNI/CEVNI förbudsmärke omfattande förbud mot svall.
Datum Dnr/Beteckning 11 (14) 1.9 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Det behöver inte tas någon särskild hänsyn när det gäller tidpunkten för författningens ikraftträdande, eftersom dagens tillverkare av sjövägmärken redan följer reglerna enligt SIGNI/CEVNI anvisningar. Likaså har den tidigare nationella utmärkningen redan bytts ut i samband tillkännagivandet av SJÖFS 2007:19. Vi bedömer därför att det inte är nödvändigt med någon övergångsperiod, med tanke på att de nya sjövägmärkena är framförallt av upplysningskaraktär (svallfri fart, el-uttag, tömningsstationer och båttvättar/spolplattor för skrovrengöring), undantaget påbud om passning av VHF kanal. Alltså behöver ingen särskild hänsyn tas vad beträffar produktionstid, med anledning av att det handlar om upplysningsmärken. Vi avser genomföra en informationsinsats mot branschen innan den nya författningen träder i kraft. 2 Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 2.1 Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Förutsatt att utmärkningen uppfyller föreskrifternas krav, så kommer sjöfararna att kunna förflytta sig i farleder, sjötrafikstråk, kanaler och hamnområden på ett säkrare sätt.
Datum Dnr/Beteckning 12 (14) 2.2 Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Regleringen kommer att öka sjösäkerheten, men inte äventyra miljön eller människors hälsa. Likaså kommer regleringen ha positiv inverkan på miljön genom införande av upplysningsmärken för tömningsstation, el-uttag, båttvätt och spolplatta för skrovrengöring samt rekommendation om svallfri fart. 3 Företag Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företag beskrivs därför under punkt 1.5.
Datum Dnr/Beteckning 13 (14) 4 Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Komplett och aktuell föreskrift. Ökad produktion för skylttillverkare. Utbildningsbehov. Ökade kostnader för skylthållare. -- Endast ökade kostnader för skylthållare vid etablering av ny införda sjövägmärken. Medborgare Staten m.fl. Externa effekter Komplett och aktuell föreskrift. Komplett och aktuell föreskrift. Ökad sjösäkerhet. Förbättrad miljö och hälsa. Ökade kostnader för utbildningsanordnare Utbildningsbehov. Utbildningsbehov. Utökat regelarbete. Ökade kostnader för skylthållare -- -- -- -- -- -- Endast ökade kostnader för skylthållare vid etablering av ny införda sjövägmärken. Totalt -- -- -- Vi bedömer att fördelarna med de föreslagna reglerna överväger de nackdelar som kan tänkas uppstå. 5 Samråd Enligt 2 kap. 1 sjötrafikförordningen (1986:300) får Transportstyrelsen, efter samråd med Sjöfartsverket, meddela de föreskrifter som behövs med hänsyn till sjösäkerheten för fartyg som framförs inom svenskt sjöterritorium och svensk ekonomisk zon.
Datum Dnr/Beteckning 14 (14) Vi har samrått med Sjöfartsverket innan vi skickat ut föreskriftsförslaget på intern- och externremiss. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Mats Hörström Nautisk handläggare 010-495 33 29 mats.horstrom@transportstyrelsen.se Johan Stenborg Jurist 010-495 32 21 johan.stenborg@transportstyrelsen.se