Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2019:XX) om utmärkning till sjöss med sjövägmärken

Transkript

1 Remissammanställning 1 (11) Datum TSF Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2019:XX) om utmärkning till sjöss med sjövägmärken SIS Vi vill härmed meddela att SIS, Swedish Standards Institute, inte har några synpunkter på ovannämnda remiss. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten avstår att yttra sig i denna fråga. Sveriges Kommuner och Landsting Härmed meddelas att förbundet avstår från att lämna synpunkter. Kalmar län beslutar att inte lämna några synpunkter på förslaget. Försvarsmakten, HKV Försvarsmakten har inga synpunkter på förslaget. TS2511, 2.0, i Östergötland Transportstyrelsen Sjö- och luftfart Norrköping Besöksadress Olai kyrkogata 35, Norrköping Östergötland har ingen erinran mot det lämnade förslaget. Telefon Karin Lindén Telefax karin.linden@transportstyrelsen.se transportstyrelsen.se kontakt@transportstyrelsen.se

2 Datum 2 (11) AB Göta kanalbolag AB Göta kanalbolag har tittat på remissmaterialet med diarienummer TSF Vi tycker att underlaget ser bra ut och bifaller förslaget. i Dalarnas län i Dalarnas län har ingen erinran mot förslaget på ny föreskrift. i Stockholms län Hänvisningen i 2 i föreskrifterna till sjötrafikförordningen (1986:300) tillstyrker i huvudsak förslaget, med synpunkter enligt följande. Det borde ytterligare tydliggöras vem som får sätta upp de olika sjövägmärkena. Hänvisningen i 2 i föreskrifterna till sjötrafikförordningen (1986:300) är i detta sammanhang otillräcklig. Exempelvis framkom under våren 2018 i samband med ett ärende hos att stor oklarhet råder kring förbudsmärke S210, Förbud mot landstigning. s bemyndigande i 2 kap. 2 sjötrafikförordningen omfattar inte landstigningsförbud och det kunde inte klargöras vem som får fatta beslut om att sätta upp märke S210. Vem som har rätt att få etablera ett sjövägmärke regleras i sjötrafikförordningen. Transportstyrelsen har inget bemyndigande att föreskriva om detta och ingår således inte i föreskriftsförslaget. S413, Svallfri fart, Ett annat märke som väcker vissa frågor är det nya S413, Svallfri fart, som är ett upplysningsmärke och innebär en rekommendation om svallfri fart. Mot bakgrund av den problematik med stranderosion till stor del orsakad av fartygstrafik, som i ärenden om fartbegränsning ofta initieras hos av privata strandfastighetsägare i Stockholms skärgård, finns skäl att tro att det kommer att uppstå en stor efterfrågan på detta märke. Om det kan införskaffas och sättas upp av enskilda fastighetsägare finns en risk att det kommer att bli så vanligt förekommande att respekten för märket urholkas. Transportstyrelsens uppfattning är att privata fastighetsägare inte får etablera sjövägmärken utan beslut av eller Transportstyrelsen. i Uppsala län i Uppsala län har inget att erinra. Sjöfartshögskolan, Sjöfartshögskolan förespråkar föreliggande remiss.

3 Datum 3 (11) Linnéuniversitetet i Kronobergs län i Kronobergs län avstår från att yttra sig. Energimyndigheten Här med meddelar Energimyndigheten att myndigheten avstår att yttra sig, se bifogat beslut. Regelrådet Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig. i Skåne län konstruktionen och/eller byts ut till eller har inget att erinra mot Transportstyrelsens förslag att ersätta Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2007:19) om sjövägmärken med nya föreskrifter och ställer sig positiv till de föreslagna föreskrifterna. föreslår dock att konstruktionen och/eller byts ut till eller på de två ställen den förekommer i föreskrifterna och dess bilagor. Uttrycket är svårbegripligt och bör undvikas i löpande text. Normalt räcker det att skriva eller när a eller b eller båda avses. (Se sid 71, 8 uppl. Myndigheternas skrivregler, Språkrådet, Norstedts Juridik/Fritzes 2014.) Transportstyrelsen reviderar berörd text enligt framfört förslag. i Västmanland i Västmanland tackar för möjligheten att svara på remiss av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utmärkning till sjöss med sjövägmärken, men avstår i det här fallet att lämna synpunkter. Kustbevakningen, KBV förtydligade av vem som har ansvar för korrekt utmärkning Kustbevakningen har inga synpunkter på förslagen i sig men anser att ett förtydligade av vem som har ansvar för korrekt utmärkning och tillsyn av respektive märke skulle underlätta rapportering avseende eventuella brister (såsom felaktiga eller gamla skyltar). Transportstyrelsen saknar bemyndigande att meddela

4 Datum 4 (11) och tillsyn av respektive märke föreskrifter om tillsyn av sjövägmärken. Skärgårdsredarna, SWEREF Skärgårdsredarna har inget att invända mot TS föreskriftsförslag. Västernorrland ställer sig positiv till förslaget i sin helhet och har inget att erinra mot föreslagna åtgärder. Blekinge har inga synpunkter på det remitterade förslaget i Västra Götaland nytt upplysningsmärke för Svallfri fart. I förslaget anges att ett nytt upplysningsmärke ska införas för Svallfri fart. i Västra Götalands län får varje år ett antal ansökningar om hastighetsbegränsning, där orsaken inte sällan anges vara att passerande båtar drar upp svall som orsakar skador på förtöjda båtar. Svallfri fart varierar dock mycket för olika farkoster, där lägre fart för vissa farkoster leder till större svall. ser därför med intresse på möjligheten att i stället för en hastighetsbegränsning sätta upp ett upplysningsmärke med en rekommendation om svallfri fart. Reglering av vem som får etablera sjövägmärken finns i sjötrafikförordningen (1986:300). Föreskrifterna reglerar endast vilka sjövägmärken som finns och hur de rent praktiskt ska sättas upp , bilaga 1 och 4 I anges att bestämmelser om hur upplysningsmärken ska se ut och får användas finns i bilaga 1 och 4. ser dock inte att det vare sig av dessa bilagor eller på annat sätt framgår hur ett sådant märke får användas och av vem. undrar därmed vem som avses ha mandat att besluta om uppsättande av märket. önskar också ett förtydligande av vilka förutsättningar som ska uppfyllas för att märket ska få sättas upp, vad grunderna är. Upplysningsmärket lämnar vidare stort utrymme för tolkning av vad som är svallfri fart. När det gäller fartbegränsning brukar denna avslutas med en skylt som anger att fartbegränsningen upphör. kan inte se att det finns något liknande förslag vad Då märket om svallfri fart endast är ett upplysningsmärke med rekommendation, har Transportstyrelsen gjort bedömningen att det saknas behov av ett märke som talar om när rekommendationen upphör. Detta

5 Datum 5 (11) gäller upplysningsmärket, detta leder därmed till ytterligare oklarhet för den sjöfarande. förutsätter att märkets tillämpning kommer att förtydligas i de utbildnings- och kommunikationsinsatser som Transportstyrelsen ansvarar för. i Västra Götalands län har i övrigt inga synpunkter på förslaget. borde i praktiken framgå av de lokala förhållandena. Trafikverket De nya föreskrifterna bedöms inte beröra Trafikverkets verksamhet. Trafikverket har därmed inga synpunkter på förslaget. Se kommentar TRV Färjerederiet Kommerskollegium Kommerskollegium bedömer att Transportstyrelsen ska anmäla förslaget om utmärkning till sjöss med sjövägmärken till kollegiet enligt förordning (1994:2029) om tekniska regler, eftersom framtagandet av nya upplysningsmärken medför nya tekniska krav som är anmälningspliktiga. Då förslaget inte uppställer krav på tjänsteverksamhet behöver det dock inte anmälas enligt förordning (2009:1078) om tjänster på den inre marknaden. Transportstyrelsen delar Kommerskollegiums bedömning och kommer att inkomma med en anmälan om tekniska regler. Transportstyrelsen föreslår nya föreskrifter och allmänna råd om utmärkning till sjöss med sjövägmärken. De nya föreskrifterna innebär att SJÖFS 2007:19 upphävs och ersätts. Förslaget innefattar en anpassning till internationella rekommendationer som utfärdats av FN (SIGNI) och EU (CEVNI). Vidare föreslår Transportstyrelsen nya nationella upplysningsmärken för bland annat tömningsstation, båttvätt och spolplatta för skrovrengöring. Kollegiet bedömer att utformningskraven för de tillkommande upplysningsmärkena innebär att nya tekniska krav ställs vid utformandet av nya sjövägmärken. Därmed bedömer Kommerskollegium att förslaget är anmälningspliktigt i enlighet med förordning (1994:2029) om tekniska regler. Kommerskollegium rekommenderar att Transportstyrelsen anmäler föreskriftsförslaget genom att skicka in en s.k. 6-underrättelse till Kommerskollegium. Information om hur en sådan underrättelse görs finns i Kommerskollegiums vägledning om anmälningsproceduren, som finns tillgänglig på kollegiets webbplats.4 Kommerskollegium välkomnar att Transportstyrelsen redan innan anmälan infogat följande text i föreskriftsförslaget: Se Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster.

6 Datum 6 (11) Anmälan av nya krav på tjänsteverksamhet Detta yttrande avser Transportstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om utmärkning till sjöss med sjövägmärken. Av 2 förordningen (2009:1078) om tjänster på den inre marknaden som hänvisar till tjänstedirektivet, följer att nya eller förändrade krav på tjänsteverksamhet ska anmälas till Kommerskollegium. De remitterade föreskrifterna uppställer inga krav på tjänsteverksamhet varför anmälningsplikt enligt tjänstedirektivet inte aktualiseras. Elsäkerhetsverket har tagit del av rubricerad remiss och har inga synpunkter på de regeländringar som föreslås. Elsäkerhetsverket Polismyndigheten Polismyndigheten har tagit del av remissen och har inga synpunkter på det som föreslås.

7 Datum 7 (11) Sjöfartsverket Bilaga 1 Bilaga 6 Sjöfartsverket instämmer i att nu gällande föreskrift är i behov av en uppdatering och därför ser positivt på Transportstyrelsens initiativ. Med anledning av förslaget vill Sjöfartsverket lämna följande synpunkter: 3 definierar bland annat begreppet omvänd pegel som visar segelfri höjd. Enligt definitionen i bilaga 6 är inte segelfri höjd beroende av aktuellt vattenstånd och kan därför inte heller variera med stöd av omvänd pegel. Bild anger att Det kan också finnas en s.k. omvänd pegel, som visar den segelfria höjden vid aktuellt vattenstånd. Sjöfartsverket föreslår att texten justeras i 3 och bild till följande: omvänd pegel, som visar segelfri höjd justerad med avseende på aktuellt vattenstånd. 3 definierar även etablering och skylthållare. Sjöfartsverket har vid vissa tillfällen sett det nödvändigt och självpåtaget att utföra mätningar och beräkningar för att kunna redovisa tillförlitliga uppgifter i sjökorten, främst gällande segelfri höjd. Vid vissa inmätningar har det konstaterats att skillnad föreligger mellan inmätt segelfri höjd och skyltad segelfri höjd. Sjöfartsverket ser därför att ett förtydligande av ansvaret för den information som anges på skylten och underhållet av den samma bör klargöras i föreskriften. 9 anger att ett sjövägmärke får etableras på sjösäkerhetsanordningar. Sjöfartsverket tolkar detta som att det även fortsättningsvis kommer vara tillåtet att placera sjövägmärken på annat lämpligt sätt i sjön så som anges i 10 i SJÖFS 2007: hanterar varningsmärke som avser segelfri höjd och beräknas enligt bilaga 6. Sjöfartsverket saknar uppgift om att använda medelvattenytan och medelhögvatten för visst år vid beräkningen i de fall som referensnivån utgörs av RH2000 och föreslår därför att medelvattenytan och medelhögvatten för år 2020 används tills annat bestäms. 18 redogör för hur upplysningsmärken ska användas. Sjöfartsverket saknar dock en redogörelse på vilka grunder rekommendationer får skyltas. Detta främst med avseende på föreslagen ny skylt S 413, Svallfri passage. Sjöfartsverket ser det också som oklart vilka rättsliga följder en sjöfarare riskerar om denna inte följer rekommendationen. I bilaga 1 anges de mått som föreslås gälla för sjövägmärken. För märken med triangulär form och storlek på text skiljer sig vissa mått från SJÖFS 2007:19. Sjöfartsverket kan inte se att denna skillnad har hanterats i konsekvensutredningen och önskar ett klargörande till varför måtten ändrats och vilka konsekvenser det får för skyltproducenter och ägare av existerande skyltar. I bilaga 6 i SJÖFS 2007:19 finns en hänvisning till Elsäkerhetsverkets föreskrifter vilken inte finns i den föreslagna uppdateringen. Sjöfartsverket önskar ett tydliggörande till varför Transportstyrelsen föreslår att den plockas bort. Transportstyrelsen ändrar texten om omvänd pegel i enlighet med förslaget. Vad gäller ansvar för information om segelfri höjd så är det inte något Transportstyrelsen har bemyndigande att föreskriva om. 9 är endast en upplysning om att sjövägmärken kan etableras på sjösäkerhetsanordningar och förhindrar inte att de etableras på andra lämpliga sätt. 14 Illustrationerna för beräkning av segelfri höjd av bro respektive luftledning är skapade med stöd av SjöV nautiska publikation Ufs A 2018 (kapitel 6.3), i syfte för att i stort åskådliggöra bakomliggande aspekter. I aktuellt avsnitt finns varken referensnivå eller höjdsystem (RH2000) omnämnt. Därför har Transportstyrelsen valt motsvarande tillämpning för att bl.a. undvika revidering av föreskriften vid ändring av höjdsystem. Vad gäller upplysningsmärken så anser Transportstyrelsen att det är upp till beslutande myndighet att avgöra när och var sådana bör användas. Då märket om svallfri fart

8 Datum 8 (11) endast utgör en rekommendation medför det inga rättsliga följder. Vad gäller måtten för märken med triangulär form så har de inte ändrats från nuvarande föreskrift. Däremot så har de förenklats genom att de anges i centimeter istället för millimeter. Angående seglingsfri höjd i bilaga 6 så framgår kraven av föreskriftsförslaget. Det saknas därmed anledning att hänvisa till Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Svenska kryssarklubben Svensk sjöfart Svenska Kryssarklubben har tagit del av förslaget om anpassning till internationella regler och att tydliggöra för sjöfarare var olika serviceinrättningar finns såsom tömningsstationer, bottentvättar mm. Det är viktigt att få en enhetlig utmärkning som underlättar för svenska och utländska sjöfarare och det fungerar väl för våra medlemmar som då kommer att få se utmärkning för tömningsstationer, bottentvättar, eluttag, passning av VHF-kanaler mm. Svenska Kryssarklubben stödjer Transportstyrelsens förslag att SJÖFS 2007:19 ersätts i sin helhet (d.v.s. regeringsalternativ 1) med reviderade regler som följer SIGNI/CEVNI anvisningar. Tanken är att de reviderade reglerna ska omfatta såväl befintlig som ny utmärkning. Föreningen Svensk Sjöfart (FSS) har fått möjlighet att lämna synpunkter på rubricerad remiss och vi förespråkar alternativ I, d. v.s. att SJÖFS 2007: 19 ersätts i sin helhet med remitterat förslag. Gävleborg har inget att erinra angående Transportstyrelsens förslag.

9 Datum 9 (11) Copenhagen Malmö Maritime Academy (CMMA) Definiera vad som är Farled. S103 c Sidomarkering på mindre bro där farled inte finns definierad. Varför inte använda samma symboler som CEVNI. Gula rutertecken. (Illustration av placering) Förklara förkortningar. Exempelvis 7.6 Restriktionsområde Utmärkning av restriktionsområde med sjövägmärken och SSA. (Förklara vad SSA är) Transportstyrelsen finner inga skäl att i dessa föreskrifter definiera vad som avses med begreppet farled. Den gula symbolen i CEVNI anger om aktuell passage under en mindre bro är enkel eller dubbelriktad för sjötrafik. Därför anser Transportstyrelsen att denna symbol inte är behövlig för detta ändamål. Av den orsaken kvarstår nuvarande röd triangulär symbol för sidomarkering av mindre bro i likhet med SJÖFS 2007:19. Betydelse av förkortningen SSA framgår av definitionslistan i 3. Jönköping avstår från att lämna synpunkter.

10 Datum 10 (11) Sveriges Fiskares PO Trafikverket, färjerederiet 11 Sveriges Fiskares PO (SFPO) har erhållit rubricerad remiss för yttrande; SFPO vill i anledning därav framföra det följande: SFPO anser att förslaget på ett bra sätt möter intentionerna att föreskriften ska vara ändamålsenlig, behovsanpassad och lättbegriplig genom att överensstämma med internationell norm med hänsyn till teknik- och materialutveckling rörande sjövägmärken. Med avseende på vad som sägs om utformning och belysning av sjövägmärken bör övervägas om formuleringen i den föreslagna 11 når sitt syfte; här kan anses att ordet bör bör ersätta ordet får. SFPO vitsordar den bedömning Transportstyrelsen har gjort vad gäller graden av angelägenhet med en uppdatering av nya sjövägmärken. Det är synnerligen viktigt att det finns upplysningsmärken som talar om var man kan tömma toalettavfall från fritidsbåtar och var det finns möjlighet att rengöra båtens botten. En aspekt som inte omtalas i det remitterade materielat är sjövägmärkens stora värde med avseende på igenkänning och även utifrån ett kulturellt perspektiv. Sammanfattningsvis vitsordas det som framgår av det remitterade materialet. Vi har upptäckt följande motsägelsefulla resonemang. I föreskriften finns nedanstående bild med en linfärjeled. I den står det Gångljus och gult blixtljus är alltid tända under gång och Avvakta passage tills gångljus och gult blixtljus är släckta. 11 innehåller en upplysning om att belysning av sjövägmärken är tillåten. Transportstyrelsen anser att utbyte av ordet får mot bör kan få större konsekvenser som inte har utretts i detta förslag. en omhändertas genom att aktuella texter i illustrationen tas bort. Det stämmer väl inte med sjövägsreglerna TSFS 2009:44 där det står; 7.13: På en linfärja med en längd över 5 meter ska man under mörker visa tre röda ljus. 7.15: För att påkalla uppmärksamhet får en linfärja under gång visa ett gult, runtlysande blixtljus med en lysvidd av minst 1 nautisk mil. Dvs i sjövägmärkesreglerna står det att gångljus och blixtljus alltid är tända under gång, men i sjövägsreglerna så står det att gångljus ska vara tänt under mörker och att vi får (dvs inte ska) använda blixtljus. Sjöbefälsföreningen Sjöbefälsföreningen har inga synpunkter.

11 Datum 11 (11) Nämnden för båtlivsutbildning, NFB Jordbruksverket Jämtland Norrbotten NFB har intet att erinra mot Transportstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om utmärkning till sjöss med sjövägsmärkning. Jordbruksverket är positivt till att Transportstyrelsen anpassar och uppdaterar råden om utmärkning till sjöss med sjövägmärken i syfte att göra dessa tydligare och ändamålsenliga. Verket är även positivt till att de ses över så att de överensstämmer med de internationella normerna med hänsyn till teknik- och materialutveckling. Jordbruksverket anser att de föreslagna ändringarna är motiverade och tillstyrker således förslaget i sin helhet. i Jämtlands län har inga synpunkter gällande förslaget. i Norrbottens län har inget att erinra angående ovanstående föreskrifter.