RAPPORT. Processerna för formellt skydd av skog en uppföljning av markägares upplevelser

RAPPORT Processerna för formellt skydd av skog en uppföljning av markägares upplevelser 2009-2011 2012-06-21

Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Processerna för formellt skydd av skog uppföljning av markägares upplevelser 2009-2011 Redaktör: Maria Nilsson WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Tel: 08-688 60 00, Fax: 08-688 69 99 Email: info@wspgroup.se Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Foto: Joachim Lundgren, Carl Swensson Analys & Strategi

Förord Ett av de 16 miljökvalitetsmål som riksdagen antagit gäller Levande skogar. Ett verktyg för att nå detta mål är de formella skyddsinstrument som finns för att skydda och bevara värdefulla naturmiljöer, bland annat naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen utvecklade och införde under år 2008 ett system för löpande uppföljning och utvärdering av hur markägare och andra sakägare uppfattar att processerna kring formellt skydd av skog fungerar. WSP Analys & Strategi anlitades redan år 2008 för att utarbeta ett förslag på hur det nu gällande systemet för uppföljning och utvärdering skulle utformas. Sedan dess har WSP anlitats, först löpande 2009 och 2010, och sedan efter ramavtalsupphandling 2012. Arbetet har gått ut på att utföra den löpande uppföljningen av hur markägare som träffat överenskommelser eller tecknat avtal med myndigheterna om formellt skydd av skog upplevt processerna kring detta år för år. Denna rapport presenterar den uppföljning och utvärdering som gjorts för avtalsåren 2009-2011. Resultaten sätts även i relation till tidigare års erfarenheter. Rapporten är utarbetad av Maria Nilsson på WSP Analys & Strategi. Stockholm i juni 2012 Fredrik Bergström Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 3

Innehåll SAMMANFATTNING... 1 1 INLEDNING... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Uppdraget... 6 1.3 Metod... 6 1.4 Referensgruppen... 6 1.5 Jämförbarhet med tidigare undersökningar... 7 1.6 Läsanvisning... 7 2 BAKOMLIGGANDE FÖRÄNDRINGAR UNDER PERIODEN... 9 3 ENKÄTUNDERSÖKNINGEN...13 3.1 Målgrupp och genomförande...13 3.2 Svarsfrekvenser...14 3.3 Bortfall...16 3.4 Resultat: Biotopskyddsområden...21 3.5 Resultat: Naturvårdsavtal...41 3.6 Resultat: Naturreservat...59 3.7 Enskilda processdelars betydelse för nöjdhet...82 3.8 Urval av markägarkommentarer...85 4 UTVÄRDERING AV ENKÄTSVAR...91 5 SLUTSATSER... 101 BILAGOR Analys & Strategi

2

Sammanfattning WSP Analys & Strategi har på uppdrag av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen genomfört en uppföljning och utvärdering av hur markägare sett på processerna kring formellt skydd av skog år 2009, 2010 och 2011. Uppföljningen är en del i en löpande uppföljning som omfattar tre skyddsprocesser biotopskyddsområden, naturvårdsavtal samt naturreservat. Markägarnas synpunkter på processerna kring bildande av biotopskyddsområden, tecknande av naturvårdsavtal och inrättande av naturreservat har följts upp med hjälp av en enkätundersökning. Samtliga markägare som äger sin mark i egenskap av privatperson samt träffat en överenskommelse eller tecknat avtal med myndigheterna om formellt skydd av skog under åren 2009, 2010 och 2011 har fått en enkät hemskickad under våren 2012. En motsvarande enkätundersökning har tidigare genomförts för markägare med besluts eller avtalsår 2008. Omkring 60 procent av de markägare som träffat en överenskommelse eller tecknat avtal med myndigheterna om formellt skydd av skog under de aktuella åren har svarat på enkäten. Medelåldern för dessa markägare ligger runt 60 år. Omkring två tredjedelar av de berörda markägarna är män medan resterande tredjedel är kvinnor. Av de markägare som svarade på enkäten hade mellan 70 och 85 procent själva deltagit i processen kring det aktuella formella skyddet av skog. Den övergripande bilden är att allt fler markägare som fått ett biotopskyddsområden inrättat på sin mark är nöjda med processen och de skydd de fått. Det finns dock tendenser till en mindre återgång av andelen nöjda markägare under det sista året. Markägare som tecknat naturvårdsavtal under perioden är i oförändrat stor utsträckning nöjda med sitt skydd och den process som tecknande av naturvårdsavtal innebär. När det gäller markägare i naturreservatsprocesser är andelen markägare som är positivt inställda till idén om ett naturreservat på den egna marken oförändrad under perioden 2008 till 2011. Andel berörda markägare som är positivt inställda till länsstyrelsens agerande i processen som helhet är även den oförändrad under perioden. Under perioden har det skett en rad förändringar i och kring processerna. En av de viktigaste förändringarna är att nivån på de ekonomiska ersättningarna höjdes under år 2010, samt att toleransavdraget på 5 procent togs bort samma år. Andelen markägare med biotopskyddsområden som är nöjda med den ekonomiska ersättning de fått ökade under perioden 2008 till 2011. Det sista året sjönk dock andelen nöjda markägare signifikant. Höjda ersättningar och borttagna toleransavdrag, i kombination med möjligheten att skjuta upp beslutsda- WSP Analys & Strategi Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Telefon 08-688 60 00 Fax 08-688 69 16 www.wspgroup.se

tum så att fler kunnat ta del av dessa höjningar kan ha påverkat inställningen till ersättningen positivt bland markägare med biotopskydd. Återgången det sista året kan möjligen förklaras med att de nya ersättningsnivåerna blivit norm och därför inte upplevs lika fördelaktiga. När det gäller naturvårdsavtal ökar andelen markägare som är nöjda med den ersättning de fått relativt markant under perioden. Den ökning som sker år för år indikerar att markägare dels uppskattat att ersättningen höjts Andelen markägare som berörts av att naturreservat som är nöjda med förhandlingsresultatet är oförändrad under perioden 2008 till 2011. Detta så till vida att andelen nöjda markägare visserligen är lägre år 2011 än 2008, men skillnaden är inte statistiskt säkerställd. I mitten av perioden är andelen markägare som är nöjda med förhandlingsresultatet lägre än i dess början och slut. Det är svårt att säga hur de höjda ersättningsnivåerna spelat roll för markägare som berörts av naturreservatsprocessers uppfattning av förhandlingsresultatet. En slutsats som kan dras är dock att ersättningsnivåerna inte kan vara det enda som påverkar hur nöjda markägarna är med förhandlingsresultatet. Skogsstyrelsens medvetna arbete för att göra beräkningsunderlagen tydligare och begripligare tycks ha gett resultat, då andelen markägare med biotopskyddsområden och naturvårdsavtal som är positiva till hur Skogsstyrelsen informerat om hur beräkningen gått till samt upplever att tydlighet, objektivitet och opartiskhet i värderingen antingen är oförändrat höga ökar under perioden 2008 till 2011. Samtliga anställda på länsstyrelsen har under perioden gått kursen Dialog för naturvården. Ett syfte med kursen var att förbereda myndighetspersoner som möter markägare i samband med inrättande av formellt skyddade områden. Att döma av utvärderingsresultatet har kursen dock ännu inte fått någon större effekt på hur markägare uppfattar bemötandet från länsstyrelsens personal då detta förblir oförändrat under perioden i stort. Precis som vid tidigare undersökningstillfällen syns i denna utvärdering ett tydligt samband mellan nöjdhet med myndigheternas agerande i processen som helhet och en positiv upplevelse av olika aspekter av processens delar. Exempel på processdelar som är viktiga för hur man uppfattar processen i stort är. Processens längd (även om en kort process i sig inte alltid är att föredra). Tydlig information om områdets naturvärden, varför området behöver skyddas samt hur den fortsatta processen ser ut. Ett gott bemötande från myndigheternas sida och kompetent personal. Möjlighet att lämna synpunkter, känslan av delaktighet. 2

Känslan av att vara nöjd med ersättning/förhandlingsresultat och upplevelsenav att den värdering som gjorts av mark varit objektiv och opartisk. Sammanfattningsvis kan det konstateras att Skogsstyrelsens arbete med att förbättra tydligheten i kommunikationen med markägarna tycks ha gett goda resultat i biotopskyddsområdesprocesserna. Också när det gäller naturvårdsavtal tycks Skogsstyrelsens arbete med att förbättra tydligheten i kommunikationen med markägarna ha gett resultat. Däremot tycks länsstyrelsens satsning på att förbättra mötet mellan den egna personalen och markägarna ännu inte ha burit frukt. För markägare med biotopskyddsområden och naturvårdsavtal tycks de höjda ersättningsnivåerna ha påverkat andelen markägare som är nöjda med den ersättning de fått positivt. När det gäller naturreservat är det svårare att se någon tydlig koppling mellan höjda ersättningsnivåer och andelen markägare som är nöjda med förhandlingsresultatet. 3

4

1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen utvecklade och införde år 2008 ett system för löpande uppföljning och utvärdering av hur markägare och andra sakägare uppfattar att processen kring formellt skydd av skog fungerar. För Naturvårdverkets del är det processen kring bildade av naturreservat som ska följas upp och utvärderas. För Skogsstyrelsens del gäller utvärderings- och uppföljningssystemet processerna kring bildande av biotopskyddsområden samt tecknande av naturvårdsavtal. Som stöd i arbetet med att ta fram och utveckla uppföljnings- och utvärderingssystemet anlitade Naturvårdsverket och Skogstyrelsen år 2008 WSP Analys & Strategi. WSP fick i uppdrag att utreda markägarnas upplevelser av de skyddsprocesser som avslutats år 2005, 2006 och 2007, föreslå hur ett uppföljningsoch utvärderingsverktyg skulle kunna utformas samt genomföra en första uppföljning/enkätstudie av markägarnas upplevelser. Resultatet av detta arbete finns redovisat i rapporten Formellt skydd av skog markägarnas synpunkter, WSP Analys & Strategi, 2008:22. Systemet för uppföljning och utvärdering som togs fram 2008 bygger på två delar. Dels följs markägarnas upplevelser av de respektive processerna upp genom en enkel enkätundersökning för varje avtalsår, dels görs en djupare utvärdering av resultaten satt i relation till omvärdsförändringar, förändringar i processerna samt resultat och trender från tidigare år. Den djupare utvärderingen ska enligt förslaget 2008 genomföras och redovisas var tredje år från och med avtalsår 2009. Systemet för uppföljning och utvärdering, så som det utformades år 2008, finns närmare beskrivet i myndigheternas gemensamma rapport System för uppföljning och utvärdering av processen kring formellt skydd, nr 5934 januari 2009. År 2009 genomfördes en kombinerad uppföljning och djupgående utvärdering av markägarnas upplevelser av de processer som avslutades år 2008. Rapporten följer upp och utvärderar dessa processer i relation till den tidigare undersökningen av 2005-2007 års processer. Se Processerna för formellt skydd av skog en uppföljning av markägarnas synpunkter under 2008, WSP Analys & Strategi, 2009, för mer information. Vidare genomfördes år 2010 en enklare uppföljning av markägarnas upplevelser av de processer som avslutades år 2009. Även denna uppföljning utfördes av WSP Analys & Strategi. Resultatet av denna uppföljning redovisas dels i föreliggande rapport, dels i rapporten Processerna för formellt skydd av skog - 5

svarssammanställning av markägarnas synpunkter om 2009 års avtal WSP Analys & Strategi, 2011. 1.2 Uppdraget Det uppdrag som redovisas i denna rapport kan delas in i två delar. Den ena delen omfattar en insamling av berörda markägares upplevelser av processerna kring formellt skydd av skog för de processer som avslutats år 2010 och 2011. Denna del har genomförts via postala enkäter som utformats i sammarbete med en referensgrupp. Den andra delen av uppdraget omfattar att, tillsammans med referensgruppen, sammanställa och utvärdera markägarnas upplevelser av de processer som avslutats 2009, 2010 och 2011. Dessa jämförs även med 2008 års markägarupplevelser. Trender och förändringar som observeras under perioden betraktas i relation till förändringar i termer av nya riktlinjer, bestämmelser, rutiner samt myndigheternas förändringsarbete som pågått under perioden. 1.3 Metod Uppföljningen av markägares upplevelser av processerna kring bildande av biotopskyddsområden och naturreservat samt tecknade av naturvårdsavtal bygger dels på enkätundersökningar och dels på ett antal möten med en referensgrupp kopplad till projektet. Vid dessa möten har en rad förändringar ägt rum under perioden som kan tänkas vara viktiga för markägarnas upplevelser diskuterats. Genomförandet av enkätundersökningen beskrivs i kapitel 3. De förändringar som lyfts fram som betydelsefulla återfinns i en enklare sammanställning i kapitel 2. 1.4 Referensgruppen Inom ramen för utvärderingsuppdraget har en referensgrupp involverats i syfte att bidra med kunskaper om förändringar som skett i de respektive processerna under åren utifrån en rad olika intressentperspektiv, samt för att bidra i analysarbetet genom att tolka resultaten utifrån deras respektive perspektiv. I referensgruppen ingår representanter för: LRF Skogsägarna Mellanskog Lst Södermanland Lst Stockholm Skogskonsulenter för Skogsstyrelsen (2 representanter) Därutöver var en sakkunnig i skogsfrågor vid Naturskyddsföreningen inbjuden att delta men denna var tyvärr tvungen att hoppa av referensgruppen under uppdragets gång på grund av andra åtaganden. 6

Referensguppen sammanträdde vid två tillfällen i anslutning till projektet. Den första träffen var inför utskick av enkäterna. Vid detta tillfälle diskuterades hur processerna förändrats under åren, vilka eventuella effekter detta skulle kunna ha haft för markägarnas upplevelser och vad de därmed förväntade sig för utvärderingsresultat. Vidare träffades referensgruppen i anslutning till att enkätresultaten sammanställts. Diskussionen vid detta möte handlade om hur dessa resultat visat sig stämma överens med förväntningarna inför uppföljningen, samt hur resultaten skulle kunna tolkas utifrån de perspektiv som respektive deltagare representerade. Vid referensgruppsmötena deltog även sakkunniga representanter för Naturvårdsverket (enbart vid möte 1) och Skogsstyrelsen, samt Naturvårdsverkets projektledare för uppdraget. Mötena anordnades och leddes av WSP. 1.5 Jämförbarhet med tidigare undersökningar Det har funnits en ambition att enkäternas utformning ska förändrats så lite som möjligt över tiden för att maximera jämförbarheten mellan undersökningsåren. Därför har både enkätfrågorna och genomförandet av utskicks- och påminnelseförfarandet varit så lika som möjligt från år till år. Enbart ett fåtal mindre justeringar har gjorts under de fyra år som uppföljningsverktyget varit i bruk (2008-2011). Möjligheten till jämförelser mellan åren bedöms därför som god. Några justeringar har dock genomförts: År 2008 års enkäter togs fram med utgångspunkt i den kortare uppföljningsenkät som myndigheterna föreslagit som uppföljningsverktyg i samband med studien av 2005-2007 års processer, med ett fåtal ändringar. De enkäter som användes för uppföljning av 2009 års processer var identiska med de enkäter som användes för uppföljning av 2008 års processer. I samband med uppföljningen av 2010 och 2011 års processer adderades ett mindre antal frågor till enkäterna. Dessutom gjordes några få små förändringar i frågeformuleringarnas ordval (se Bilaga 2). De enkäter som besvarats av markägare med avtals-/beslutsdatum 2010 eller 2011 finns bifogade i sin helhet i Bilaga 1. De förändringar som gjorts i enkätutformningen beskrivs i detalj i Bilaga 2. 1.6 Läsanvisning Kapitel 2 I kapitel 2 sammanställs de bakomliggande förändringar som referensgruppen ansett kan ha haft betydelse för utvecklingen av markägarnas upplevelser under perioden. 7

Kapitel 3 I detta kapitel redovisas genomförandet och resultaten av enkätundersökningarna. Kapitlet inleds med en redovisning av hur enkätundersökningen gått till. Därefter redovisas svarsfrekvenser och bortfall för avtalsår 2010 och 2011. Dessa jämförs även med svarsfrekvenser och bortfall från år 2009. Efter svarsfrekvens och bortfall redovisas markägaras synpunkter på processerna med avtalsår 2009, 2010 och 2011. Här redovisas också eventuella förändringstrender från år 2008 till 2011. Svarsredovisningarna följs av en genomgång av de processedelar som i tidigare studier visat sig spela roll för om markägarna varit nöjda med processen i stort. Detta för att avgöra om de processdelar som tidigare visat sig vara viktiga för om markägarna varit nöjda med processen i stort fortfarande är av betydelse år 2009-2011. Slutligen redovisas ett urval av de öppna kommentarer som markägarna bifogat i samband med enkätundersökningen. Fullständiga kommentarer i en anonymiserad version finns tillgängliga i Bilaga 3 Kapitel 4 I kapitel 4 analyseras de resultat och förändringstrender som redovisats i kapitel 3 i relation till de förändringar som skett i och kring processerna som redovisas i kapitel 2. Kapitel 5 Rapporten avslutas med en sammanställning av de slutsatser som dragits i kapitel 4. 8

2 Bakomliggande förändringar under perioden Förändrade ersättningsnivåer Propositionen Hållbart skydd av värdefulla naturområden 1, som antogs av riksdagen 2009-11-12 och trädde i kraft 2010-01-01 innebar en rad förändringar och förtydliganden vad gäller myndigheternas arbete med formellt skydd av skog. En förändring var slopandet av toleransavdraget från och med 2010-01-01, som tidigare inneburit ett avdrag på upp till 5 procent av ersättningen vid bedömning av fastighetens marknadsvärdeminskning. Detta innebar att intrångsersättningar för naturreservat och biotopskyddsområden ökade i motsvarande grad. Under våren 2010 fastställde Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket gemensamma riktlinjer för naturvårdsavtal som bl a innebar att ersättningsnivåerna ökade något samt att avtalstiderna även kunde vara kortare än 30 år. 2 Den största förändringen under perioden var annars de ändringar som infördes i expropriationslagens ersättningsregler (vilka tillämpas i miljöbalken) och som trädde i kraft 2010-08-01. I korthet innebar dessa ändringar att ett schablonpåslag om 25 procent utgår på intrångsersättningar vid naturreservat och biotopskyddsområden. Utöver fastighetens marknadsvärdeminskning (= intrångsersättning) görs således ett påslag om 25 procent. 3 Vid bildande av naturreservat sker uppgörelser i många fall i form av ett köp, det vill säga genom att staten förvärvar fastigheten istället för att betala ut intrångsersättning. Vid förvärv sker inget påslag om 25 procent. Införandet av det så kallade 25%- påslaget vid intrångsersättning har dock medfört att uppgörelser i form av köp minskar. Från andra halvan av år 2010 och framåt är trenden att allt fler markägare väljer uppgörelser i form av intrångsersättning vid bildande av naturreservat. 4 Ersättningsnivåerna följer utvecklingen för fastigheters marknadsvärde och andra till fastighetsmarknaden närliggande marknader, t ex prisutvecklingen på timmer och massaved. Enligt Naturvårdsverkets bedömning har kostnaderna för skyddet i form av ersättningar till markägare i stort sett fördubblats under den senaste 10-årsperioden. Detta som följd av att marknadsvärdena på skogsfastig- 1 Regeringens proposition 2008/09:214, Hållbart skydd av naturområden 2 För mer information toleransavdrag och ersättningsnivåer, samt motiven bakom förändringarna av dessa, se exempelvis: Regeringens proposition 2008/09:214, Hållbart skydd av naturområden. 3 Naturvårdsverket 2012 4 Ibid. 9

heter stadigt har ökat under denna tid samt därutöver införandet av det så kallade 25%- påslaget. Det kostar dubbelt så mycket att ersätta t ex en hektar skogsmark idag än vad det gjorde för ca 8-10 år sedan. 5 De statliga anslag som används för ersättningar till markägare vid formellt skydd av skog har minskat något under den period som berör de markägare och processer som ingår i undersökningen. De senaste tre åren har nivåerna i huvudsak legat stilla från att dessförinnan legat på en något högre nivå. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen förfogar var för sig över de anslag som används vid formellt skydd av skog. Anslagsnivåerna skiljer mellan myndigheterna men utvecklingsbilden för respektive myndighets anslag över tiden är likartad. 6 Myndigheterna informerade i förväg om kommande lagändring Under maj 2009 började Skogsstyrelsen informera markägare i pågående processer kring bildande av biotopskydd om att toleransavdraget, som då låg på 5 procent, skulle komma att avskaffas. Avdraget slopades from 1 jan 2010. I februari 2010 informerade Skogsstyrelsen de markägare som då berördes av pågående biotopskyddsområdens processer om att ett påslag på 25 procent sannolikt skulle införas och att Skogsstyrelsen därför avvaktade beslut om markägaren så önskade. I december 2009 informerade Skogsstyrelsen de markägare som då berördes av pågående naturvårdsavtal att förändringar, bland annat höjda ersättningsnivåer, skulle kunna komma i början av april. 7 Naturvårdsverket och länsstyrelsen gick ut med information om den kommande lagändringen i alla pågående förhandlingar under början av år 2010. De flesta som förhandlade om intrång valde då att avvakta med uppgörelsen till efter den 1 augusti 2010, då lagändringen trädde i kraft. 8 Myndigheternas arbete med kommunikation och bemötande Under perioden 2007-2012 har ett stort antal anställda på länsstyrelsen, vissa anställda vid Naturvårdsverket samt cirka 20 procent av Skogsstyrelsens personal gått kursen Dialog för naturvården. Kursen riktas till personer på myndigheter som arbetar med naturvård och naturresurser. Syftet med kursen är bland annat att förbereda myndighetspersoner som möter markägare i samband med 5 Ibid. 6 ibid. 7 Skogsstyrelsen 2012 8 Rapport 5809 - Dialog för naturvården, Naturvårdsverket, 2008 10

inrättandet av formellt skyddade områden. Fokus ligger på att öka personalens förståelse för markägares och andra berördas villkor. 9 Under perioden har Skogsstyrelsen arbetat med att tydliggöra den information om hur ersättningen beräknats som ingår i det material som markägare får ta dela av inför ett beslut om biotopskyddsområde. Skogsstyrelsen har även arbetat för att färre värderare ska utföra fler värderingar, samt tagit fram checklistor för vilka handlingar som alltid ska finnas med i akten för ett biotopskyddsbeslut respektive ett naturvårdsavtal. Kometprogrammet Sedan 1 december 2009 driver Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne ett projekt med syfte att utforma en kompletterande metod inom områdesskydd som bedöms kunna leda till ökad måluppfyllelse för Levande skogar, det så kallade Kometprogramet. Metoden ska verka för att användningen av naturvårdsavtal ökar samt att markägare ska ta en aktivare roll i arbetet med formellt skydd av skog. Förhoppningen är även att samarbetsklimatet mellan markägare och myndigheter ska förbättras. Projektet omfattar knappt 10 procent av Sveriges skogsmarksareal. De områden som ingår är Västerbottens kustland, södra Hälsingland, Dalsland, Kronobergs län och östra Skåne. Projektet pågår till oktober 2014. 10 9 Rapport 5809 - Dialog för naturvården, Naturvårdsverket, 2008 10 Se Kometprogrammet, www.skogsstyrelsen.se, maj 2012 11

12

3 Enkätundersökningen 3.1 Målgrupp och genomförande Enkätundersökningarna, som genomförts vid två tillfällen, 2010 och 2012, riktar sig till sammanlagt nio distinkta målgrupper. Vilken målgrupp respektive markägare tillhör beror dels på vilket typ av skydd som varit aktuellt för deras mark (biotopskyddsområde, naturvårdsavtal eller naturreservat), dels på året för avtals-/beslutsdatum (2009, 2010 eller 2011). För biotopskyddsområden och naturvårdsavtal omfattar undersökningen enbart beslutade biotopskyddsområden och naturvårdsavtal som är underskrivna av både markägare och Skogsstyreslen. För naturreservat ingår enbart markägare som ingått en ekonomisk uppgörelse med staten i undersökningen. 11 För mer information om former för formellt skydd av skog, se kapitel 2 i rapporten från den tidigare uppföljningen Formellt skydd av skog markägarnas synpunkter, WSP Analys & Strategi, 2008:22. För samtliga målgrupper är undersökningen en totalundersökning. Det innebär att alla personer i respektive målgrupp fått en enkät hemskickad med posten. Gemensamt för markägarna i samtliga grupper är att de äger mark i egenskap av privatpersoner. Således ingår varken företag, stat, kommuner, samfällighetsföreningar, stiftelser eller andra organisationen i målgrupperna för undersökningen. I de fall den aktuella skyddsformen rör fastigheter med flera delägare har enkäter skickats till samtliga ägare av marken. Genomförandet av den enkätundersökning som riktades till markägarna med avtals- eller beslutsdatum 2009 finns beskrivet i rapporten Processerna för formellt skydd av skog -svarssammanställning av markägarnas synpunkter om 2009 års avtal WSP Analys & Strategi, 2011. Markägarna i dessa tre mål- 11 För biotopskyddsområden och naturvårdsavtal ingår enbart beslutade biotopskyddsområden och naturvårdsavtal, underskrivna av både markägare och Skogsstyreslen, i undersökningen. För naturreservat ingår enbart markägare som ingått en ekonomisk uppgörelse med staten i undersökningen. Det är avtalsdatum som gäller i de fall uppgörelsen sker i form av köp, byte eller försäljning, det vill säga det datum då Naturvårdsverket och fastighetsägaren undertecknade kontraktet. I de fall uppgörelsen sker i form av överenskommelse om intrångsersättning, som är en överenskommelse mellan länsstyrelsen och markägaren, är det Naturvårdsverkets beslutsdatum som gäller, det vill säga det datum då Naturvårdsverket genom beslut godkänner den överenskommelse som länsstyrelsen och markägaren tecknat. Observera att urvalet av markägare inte har någon koppling till datum för beslut om naturreservat. länsstyrelsen fattar dessa beslut, det kan ske såväl före som efter det att den ekonomiska uppgörelsen träffats. I de flesta fall tas dock dessa beslut efter det att markägarna och staten gjort upp om ersättningen. 13

grupper besvarade enkäten under senhösten 2010. För mer detaljerad information om genomförandeprocess för dessa enkätundersökningar, se nämnd rapport ovan. Under våren 2012 har en uppföljning av processerna kring bildande av/avtal om formellt skydd av skog genomförts för markägare med avtals-/beslutsdatum år 2010 eller 2011. Ett första enkätutskick gick ut till samtliga markägare i de respektive målgrupperna i slutet på mars. Enkäterna skickades per post tillsammans med ett följebrev (se Bilaga 1). En postal påminnelse skickades ut tillsammans med en ny enkät i början av april. En dryg vecka senare påbörjades telefonpåminnelser, där de markägare som ännu inte besvarat enkäten ringdes upp och påmindes. Insamlingsprocessen pågick fram till och med sista veckan i april. Därefter stängdes insamlingen. En bortfallsundersökning påbörjades där markägare som inte besvarat enkäten kontaktades via telefon och fick svara på frågor om varför de valt att inte besvara enkäten. 3.2 Svarsfrekvenser Svarsfrekvensen är relativt likartad för de respektive målgrupperna. Omkring 60 procent av markägarna har svarat på den enkät de fått. Högst svarsfrekvens hade de markägare som fått ett biotopskyddsområde på sin mark är 2011. Av dessa svarade 67 procent på den enkät de fått. Ålders- och könsfördelningen skiljer sig något från år till år men är ändå relativt likartad i de respektive målgrupperna. Grovt sett utgörs ungefär två tredjedelav av markägarna män medan resterande tredjedel utgörs av kvinnor. Medelåldern ligger omkring 60 år. Nedan redovisas svarsfrekvens, köns- och åldersfördelning mer i detalj för de respektive målgrupperna. Biotopskyddsområde År 2010 fick 348 markägare ett biotopskyddsområde bildat på sin mark. Av dessa var en majoritet, 62 procent, män och 38 procent var kvinnor. År 2011 fick 256 markägare ett biotopskyddsområde bildat på sin mark. Av dessa var drygt två tredjedelar, 67 procent, män medan 33 procent var kvinnor. Medelåldern i grupperna var 60 år 2010 och 58 år 2011. Svarsfrekvensen var relativt hög, 60 procent år 2010 och 61 procent år 2011. Köns- och åldersfördelningen bland de svarande var representativ för de respektive grupperna i stort. 14

Biotopskyddsområde 2009 2010 2011 Svarandgruprandgruprandgrupp Mål- Sva- Mål- Sva- Mål- Genomsnittsålder 62år - 62år 60år 57år 58år Andel män 71% - 60% 62% 70% 67% Andel kvinnor 29% 40% 38% 30% 33% Naturvårdsavtal År 2010 tecknade 118 markägare naturvårdsavtal med Skogsstyrelsen. År 2011 var motsvarande antal 209 markägare. Männen var i majoritet. År 2010 var 66 procent av markägarna män, mot 34 procent kvinnor. År 2011 var 64 procent män mot 36 procent kvinnor. Medelåldern var 57 år 2010 och 53 år 2011. Svarsfrekvensen var relativt hög, 60 procent år 2010 och 67 procent år 2011. År 2010 var andelen män som svarade på enkäten något lägre än andelen män i målgruppen. År 2011 var könsfördelningen så gott som identisk mellan svarande och målgruppen i stort. Både år 2010 och 2011 var medelåldern något högre bland de svarande än i hela målgruppen. De svarande är alltså något äldre än målgruppen i stort, båda åren, och andelen män är något lägre bland de svarande än i målgruppen år 2010. Naturvårdsavtal 2009 2010 2011 Svarandgruprandgruprandgrupp Mål- Sva- Mål- Sva- Mål- Genomsnittsålder 60år - 62år 57år 59år 53år Andel män 69% - 61% 66% 65% 64% Andel kvinnor 31% - 39% 34% 35% 36% Naturreservat År 2010 fick 537 markägare ett naturreservat inrättat på sin mark. Motsvarande antal år 2011 var 614 markägare. Uppgifter om hur stor andel av dessa som var kvinnor respektive män, samt deras ålder, saknas eftersom Naturvårdsverket inte lämnar ut dessa uppgifter. Däremot finns det uppgifter om köns- och åldersfördelningen bland de 61 procent av märkägarna som svarade på 2010 års enkät, respektive bland de 58 procent av markägarna som svarade på 2011 års enkät. År 2010 var andelen män 61 procent mot 39 procent kvinnor. År 2011 var andelarna 65 procent män och 35 procent kvinnor. 15

Naturreservat 2009 2010 2011 Svarande Målgrupp Svarande Målgrupp Svarande Genomsnittsålder 61år 63år 57år Målgrupp Andel män 69% - 61% - 65% - Andel kvinnor 31% - 39% - 35% - 3.3 Bortfall I anslutning till varje enkätuppföljning har en bortfallsundersökning utförts för att kartlägga anledningen till att de som inte svarat på enkäten avstått ifrån detta. Inför den första markägarundersökningen som genomfördes år 2008 lyftes frågan om huruvida de markägare som var mest negativt inställda till Naturvårdsverket eller Skogsstyrelsen skulle vara överrepresenterade i bortfallet. Detta skulle i så fall ge en snedvridning av resultatet. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket ansåg därför att det var mycket viktigt att ta reda på orsaken till bortfallet i respektive målgrupp. Den bortfallsundersökning som genomförts i anslutning till denna uppföljning visar dock att ytterst få markägare valt att bortse från att svara på grund av att de har en negativ inställning till dessa myndigheter. Liksom vid tidigare års uppföljningar har information om bortfallet samlats in på tre sätt. o o o Markägare har meddelat bortfall på eget initiativ: Markägarna, eller deras anhöriga, har haft möjlighet att själva kontakta undersökningsledarna under studiens gång för att meddelade varför de inte velat/kunnat delta i undersökningen. Undersökning av bortfall i samband med telefonpåminnelser: En bortfallsundersökning har gjorts i samband med de telefonpåminnelser som utfördes inom ramen för enkätundersökningen. Markägare som, när de ringdes upp per telefon för att påminnas om att svara på enkäten, meddelade att de inte ville/kunde delta i undersökningen, ombads specificera anledningen till detta. Bortfallsundersökning: Slutligen har en bortfallsundersökning utfördes per telefon efter det att insamlingsperioden avslutats. Försök gjordes att kontakta samtliga markägare som inte besvarat enkäten. Bortfallsundersökningen visar att orsakerna till att enskillda markägare valt att inte svara är relativt lika fördelade för de respektive skyddsformerna. Under kommande underrubriker redovisas resultatet för de respektive skyddsformerna var för sig. 16

Biotopskyddsområde Bortfallet bland markägare som fått ett biotopskyddsområde på sin mark uppgick till 142 personer år 2010 och 106 personer år 2011, vilket motsvarar cirka 40 procent av de berörda markägarna. Anledningen till bortfallet har noterats för 76 personer år 2010 samt för 39 personer år 2011. Hur anledningarna till bortfall fördelar sig anges i tabellen nedan. För markägare med beslut år 2010 är anledningen till att de inte deltagit i bortfallsundersökningen i 41 fall (vilket motsvarar 29 procent av bortfallet) att markägaren inte svarat i telefon efter fyra uppringningar. År 2011 var motsvarande antal 42 fall (vilket motsvarar 29 procent av bortfallet). För de återstående markägarna gäller att de kontaktuppgifter som angetts för personerna i fråga varit felaktiga (25 stycken markägare år 2010 samt 25 stycken markägare år 2011). Detta kan betyda att dessa markägare inte heller nåtts av enkäten, vilket i så fall ökar svarsfrekvensen för undersökningen. Den vanligaset anledningen till bortfall är att markägaren inte haft tid eller helt enkelt glömt bort att svara. Alternativt har svaren skickats in för sent, efter det att undersökningen stängts, eller så har markägaren helt enkelt inte velat motivera varför han eller hon inte svarat. Omkring fem procent av markägarna kan inte besvara enkäten på grund av fysiskt eller psykiskt handikapp. Cirka tolv procent svarar att de inte kunnat besvara enkäten på grund av bristande kunskap. 17

Orsak bortfall Biotopskyddsområde Andel av bortfall 2009 2010 2011 Svarar ej på enkäter av princip 3% 3% 0% Har ej haft tid 14% 25% 21% Har nyligen besvarat annan enkät av Naturvårdsverket/ Skogsstyrelsen och tycker det räcker (*) 0% 5% Vill inte ha med Skogsstyrelsen att göra 3% 0% 0% Vill inte hjälpa Skogsstyrelsen 3% 3% 0% Är en av flera markägare och vill ej svara för att jag tycker det räcker att annan svarat 8% 5% 5% Kan inte besvara på grund av brist på kunskap 12% 12% 8% Kan inte besvara på grund av ärendet inte avgjort/pågår 0% 0% 0% Glömde bort 13% 7% 13% Kan inte svara på grund av fysiskt/psykiskt handikapp 3% 7% 8% Avliden (*) 3% 0% Har redan besvarat undersökningen/skickat in 0% 11% 23% Har inte fått enkäten 4% 9% 3% Vill ej, omotiverat 12% 12% 3% Talar dålig/ingen svenska 0% 0% 3% Bortrest 7% (*) (*) Annat 20% 5% 10% Naturvårdsavtal Bortfallet bland markägare som tecknat ett naturvårdsavtal för sin mark uppgick till 47 personer år 2010 respektive 82 personer 2011. Detta motsvarar cirka 30-40 procent av de berörda markägarna. Anledningen till bortfallet har noterats för 20 personer år 2010 samt 32 personer 2011. Detta anges i tabellen nedan. De markägare från år 2010 som inte svarat på bortfallsundersökningen har i 21 fall fallit bort på grund av att de inte svarat i telefon efter fyra uppringningar. För år 2011 var motsvarande antal 38 stycken. När det gäller de återstående markägarna var de kontaktuppgifter som angetts för personerna i fråga felaktiga (6 stycken år 2010 samt 12 stycken år 2011). Detta kan betyda att dessa markägare inte heller nåtts av enkäten, vilket i så fall ökar svarsfrekvensen något. Att markägaren inte haft tid eller helt enkelt glömt bort att svara utgör de vanligaste orsakerna till bortfall. Alternativt har svaren skickats in för sent, efter det att undersökningen stängts. Andra vanligt förekommande anledningar är att man är en av flera markägare och tycker att det räcker att en annan i gruppen svarat, eller att man inte anser sig ha kunskap nog att besvara enkäten. 18

Orsak bortfall - naturvårdsavtal Andel av bortfall 2009 2010 2011 Svarar ej på enkäter av princip: 7% 3% Har ej haft tid: 29% 20% 9% Har nyligen besvarat annan enkät av Naturvårdsverket/Skogsstyrelsen och tycker det räcker: (*) 0% 0% Vill inte ha med Skogsstyrelsen att göra: 0% 0% 0% Vill inte hjälpa Skogsstyrelsen: 0% 0% 0% Är en av flera markägare och vill ej svara för att jag tycker det räcker att annan svarat: 10% 5% 16% Kan inte besvara på grund av brist på kunskap: 12% 25% 6% Kan inte besvara på grund av ärendet inte avgjort/pågår: 0% 0% 0% Glömde bort: 17% 20% 0% Kan inte svara på grund av fysiskt/psykiskt handikapp: 0% 0% 9% Avliden: 0% 5% 0% Har redan besvarat undersökningen/skickat in: 12% 5% 28% Har inte fått enkäten: 0% 5% 6% Vill ej, omotiverat: 2% 0% 16% Talar dålig/ingen svenska: 0% 0% 0% Bortrest 5% (*) (*) Annat 7% 15% 6% Naturreservat Bortfallet bland markägare som fått ett naturreservat inrättat på sin mark uppgick till 222 personer år 2010 respektive 271 personer 2011. Detta motsvarar cirka 40 procent av markägarna. Bortfallsanledningen har noterats för 87 personer år 2010 samt 103 personer 2011. Hur dessa anledningar är fördelade redovisas i tabellen nedan. År 2010 var anledningen till att vissa markägare inte svarat på bortfallsundersökningen i 76 fall att de inte svarat i telefon efter fyra uppringningar. För år 2011 var antalet markägare som inte svarade efter fyra uppringningar 117 stycken. När det gäller resterande markägarna (59 stycken år 2010 samt 51 stycken år 2011) var de kontaktuppgifter som angetts för personerna i fråga felaktiga. Detta kan betyda att dessa markägare inte heller nåtts av enkäten, vilket i så fall ökar svarsfrekvensen i undersökningen. Att markägaren inte haft tid att besvara enkäten eller skickat in svaren för sent är de vanligaste orsakerna till bortfall. Alternativt vill markägaren inte motivera varför han eller hon inte svarat. Andra vanligt förekommande anledningar är att markägaren glömt bort eller anser sig ha bristande kunskap i ämnet. 19

Orsak bortfall Naturreservat Andel av bortfall 2009 2010 2011 Svarar ej på enkäter av princip: 3% 1% 2% Har ej haft tid: 24% 11% 19% Har nyligen besvarat annan enkät av Naturvårdsverket/Skogsstyrelsen och tycker det räcker: (*) 0% 1% Vill inte ha med Naturvårdsverket/Skogsstyrelsen att göra: 1% 1% 2% Vill inte hjälpa Naturvårdsverket/Skogsstyrelsen: 5% 1% 4% Är en av flera markägare och vill ej svara för att jag tycker det räcker att annan svarat: 5% 3% 3% Kan inte besvara på grund av brist på kunskap: 7% 8% 6% Kan inte besvara på grund av ärendet inte avgjort/pågår: 2% 1% 3% Glömde bort: 7% 5% 11% Kan inte svara på grund av fysiskt/psykiskt handikapp: 2% 3% 5% Avliden: (*) 0% 0% Har redan besvarat undersökningen/skickat in: 12% 23% 21% Har inte fått enkäten: 6% 15% 4% Vill ej, omotiverat: 12% 15% 14% Talar dålig/ingen svenska: 0% 0% 0% Annat: 1% (*) (*) 20

3.4 Resultat: Biotopskyddsområden Nedan redovisas resultaten av 2009, 2010 och 2011 års enkätunderökningar riktade till markägare som fått ett biotopskyddsområde inrättat på sin fastighet fråga för fråga. I anslutning till respektive fråga analyseras den förändring som skett mellan åren 2008, 2009, 2010 och 2011 samt om den eventuella trenden går att säkerställa statistiskt. Statistiska kontroller har gjorts för: Förändringar mellan år 2008 och 2009 Förändringar mellan år 2009 och 2010 Förändringar mellan år 2010 och 2011 Förändringar, över hela perioden, dvs. mellan 2008 och2011 Fråga 1: Diagram 1. Biotopskydd: Markägarnas deltagande i processen Andelen markägare som haft insyn i processen kring bildande av biotopskyddsområden på deras mark ökar under perioden 2009 till 2011, från 68 till 80 procent. Den ökande trenden innebär ett brott mot utvecklingen mellan 2008 och 2009, där andelen markägare som deltagit eller haft insyn i processen minskade från 74 procent år 2008 till 68 procent år 2009. 21

Fråga 2: Diagram 2. Biotopskydd: Vad markägarna tycker om att biotopskyddsområde inrättas på deras mark Omkring en tredjedel av markägarna är mycket nöjda med att ett biotopskyddsområde bildats på deras mark, även om andelen varierar något under perioden. Runt 40 procent av markägarna är delvis positiva till bildandet medan resterande 20-30 procent är delvis eller mycket negativa till bildandet. Lägger man ihop de markägare som är mycket eller delvis positiva till bildandet till en nöjd grupp ökar andelen nöjda i början av perioden och över perioden i stort. År 2008 är 61 procent av markägarna nöjda med bildandet, år 2009 är andelen 72 procent och år 2010 77 procent. Därefter sjunker andelen markägare som är mycket eller delvis nöjda markant till 67 procent år 2011. Den ökning som skett över hela perioden, det vill säga mellan år 2008 och 2011, är statistiskt säkerställd. Även den minskning som skett mellan år 2010 och 2011 går att säkerställa statistiskt. Fler markägare är alltså nöjda med att ett biotopskyddsområde bildats på deras mark år 2010 än år 2008 och färre markägare var nöjda med att ett biotopskyddsområde bildats på deras mark år 2011 än år 2010. Övriga förändringar är för små för att kunna säkerställas statistiskt. 22

Fråga 3: Diagram 3. Biotopskydd: Processens längd Mellan år 2009 och 2010 minskar andelen processer som är kortare än ett år, från 35 procent till 19 procent, till fördel för andelen processer som tar mellan ett och två år som ökar från 35 procent till 50 procent. Andelen processer som är längre än två år är relativt konstant mellan år 2009 och 2010, 30 procent mot 31 procent. Mellan år 2010 och 2011 ökar sedan andelen processer som är kortare än ett år återigen från 19 procent till 28 procent medan andelen processer som tar mellan ett och två år är relativt konstant, 50 procent mot 48 procent. Andelen processer som tar är längre än två minskar från 31 procent till 24 procent. Om processerna istället delas in i korta processer, som är kortare eller lika med två år, och långa processer som är längre än två år, visar undersökningen att andelen korta processer ökar under perioden. År 2008 var 63 procent av processerna kortare än 2 år, 2009 var 70 procent kortare än två år, 2010 var 69 procent kortare än 2 år och 2011 var 76 procent kortare än två år. Ökningen under perioden 2008-2011 är statistiskt säkerställd. 23

Fråga 4: a) Diagram 4. Biotopskydd: Information om områdets naturvärden Andelen markägare som är helt eller delvis nöjda med Skogsstyrelsens information ökar något totalt sett över tid; från 83 procent år 2009, till 91 procent år 2010 och 84 procent år 2011. Andelen som inte alls är nöjda var 9 procent år 2009, 7 procent år 2010 och 12 procent år 2011. En liten andel varje år har svarat att de inte vet: 8 procent år 2009, 2 procent år 2010 och 4 procent år 2011. På det stora hela är markägarna relativt nöjda med hur Skogsstyrelsen informerat dem om områdets naturvärden under processens gång och utvecklingen i stort tycks följa en positiv trend. Utesluts de som angett att de inte vet vad de anser i frågan, ser man att andelen som anser att myndigheten lyckats, antingen helt eller delvis, ökar från år till år fram till och med år 2010, för att sedan minska till år 2011. Dessa andelar är 83 procent år 2008, 91 procent år 2009, 92 procent år 2010 och 88 procent år 2011. Den ökning som skett mellan åren 2008 och 2009 år statistiskt säkerställd. Därefter är förändringarna för små för att kunna säkerställas statistiskt. b) 24

Diagram 5. Biotopskydd: Information om hur naturvärdena bevaras Skogsstyrelsen lyckas även relativt bra med att informera markägarna om hur naturvärden bevaras. Andelen markägare som är helt eller delvis nöjda med Skogsstyrelsens information ökar tydligt mellan år 2009 och 2010 och hålls därefter konstant till åt 2011: andelarna var 71 procent år 2009, 81 procent år 2010 och 81 procent år 2011. Andelarna som inte alls är nöjda var 19 procent år 2009, 13 procent år 2010 och 14 procent år 2011. Vet ej -andelarna var 10 procent år 2009, 6 procent år 2010 och 5 procent år 2011. Bortses från vet ej -svaren ökar andelen som anser att Skogsstyrelsen lyckas helt eller delvis med detta uppdrag ökar från år till år. Mellan år 2008, då andelen som ansåg att Skogsstyrelsen lyckats helt eller delvis var 69 procent (bortsett från vet ej -svaren ), och år 2009, då motsvarande andel var 79 procent, skedde en stor signifikans ökning. Den positiva trenden fortsatte med 86 procent nöjda eller delvis nöjda markägare både 2010 och 2011. Ökningen de senare åren är för liten för att kunna säkerställas statistiskt. c) Diagram 6. Biotopskydd: Information om varför området bör få ett biotopskydd Också när det gäller Skogsstyrelsens förmåga att informera om varför området behöver ett biotopskydd anser markägarna att myndigheten lyckats relativt bra. År 2009 var andelen helt eller delvis nöjda markägare 82 procent år 2009, år 2010 87 procent och år 2011 85 procent. Andelen som inte alls är nöjda var 10 procent år 2009, 7 procent år 2010 och 9 procent år 2011. Vet ej -andelen var 8 procent år 2009, 6 procent år 2010 och 6 procent år 2011. Bortses från de som svarat att de inte vet, var det 85 procent som ansåg att Skogsstyrelsen lyckades helt eller delvis med detta uppdrag år 2008. År 2009 var motsvarande andel 90 procent, år 2010 93 procent och år 2011 91 procent. Förändringarna mellan åren är för små för att kunna säkerställas statistiskt. 25

d) Diagram 7. Biotopskydd: Redogörelse för den fortsatta processen De allra flesta markägare som fått ett biotopskyddsområde bildat på sin mark anser att Skogsstyrelsen helt eller delvis lyckats med sitt uppdrag att under processens gång redogöra för hur den fortsatta processen ska se ut. Andelen helt eller delvis nöjda markägare ökade från 68 procent år 2009, till 75 procent år 2010 och slutligen till 80 procent år 2011. Andelen som inte alls är nöjda var 21 procent år 2009, 14 procent år 2010 och 12 procent år 2011. Vet ej -andelen var 11 procent år 2009 och 2010 och 8 procent år 2011. Bortses från de som svarat att de inte vet, var andelen som ansåg att Skogsstyrelsen lyckats helt eller delvis 75 procent år 2008, 76 procent år 2009, 85 procent år 2010 och 87 procent år 2011. Det går alltså att spåra en positiv trend när det gäller andelen markägare som anser att myndigheten lyckats i denna fråga och förändringen är signifikant mellan 2008 och 2011. 26

Fråga 5: Diagram 8. Biotopskydd: Erbjudande av sakkunnig konsult som stöd Sammanställningen av svaren på denna fråga tyder på att Skogsstyrelsen har blivit bättre på att erbjuda markägarna en sakkunnig konsult på statens bekostnad för att granska den ekonomiska bedömningen. I figuren ovan anges andelen markägare som svarat att de erbjudits och velat bli erbjudna en sakkunnig konsult. Andelen markägare som gett ett vet ej -svar 10 procent år 2009, 5 procent år 2010 och 9 procent år 2011 är borträknade i figuren och i nedanstående stycken. Andelen markägare som svarat att de erbjudits möjlighet till stöd från en sakkunnig konsult på statens bekostnad ökar från år till år. Bortsett från de markä- 27

gare som angett att de inte vet, erbjöds 46 procent av markägarna en konsult år 2008. Sedan år 2008 har andelen markägare som svarat att de erbjudits en sakkunnig konsult i detta ärende ökat markant. År 2009 erbjöds 58 procent av markägarna en konsult, år 2010 erbjöds 59 procent av markägarna en konsult och år 201 erbjöds 71 procent av markägarna en konsult, vilket är en mycket stor ökning i förhållande till år 2008. Den ökning som skett under tidsperioden är statistiskt säkerställd. Bland gruppen markägare som svarat att de inte erbjudits en sakkunnig konsult i detta ärende är det allt färre som anger att de skulle ha velat ha en sådan hjälp men inte fick den. År 2008 var det 54 procentenheter av markägarna som svarade att de inte erbjöds en sakkunnig konsult i processen. Av dessa hade 31 procentenheter velat ha en sådan hjälp. Totalt var det alltså 59 procent av de markägare som inte erbjöds en konsult som hade önskat ett sådant erbjudande år 2008. År 2009 hade motsvarande andel, det vill säga andelen som önskat ett erbjudande men inte fått det, minskat till 45 procent, år 2010 hade andelen ökat något till 49 procent för att sedan åter sjunka år 2011 till 38 procent. En slutsats av detta är att Skogsstyrelsen idag erbjuder fler markägare möjligheten till hjälp av en sakkunnig konsult för granskning av den ekonomiska ersättningen bekostad av staten. Men det finns fortfarande markägare som skulle vilja ha en sådan hjälp som inte erbjuds den möjligheten, vilket betyder att Skogsstyrelsen bör fortsätta jobba för att fler erbjuds hjälp till dess att samtliga markägare erbjuds denna hjälp. 28

Fråga 6: Diagram 9. Biotopskydd: Markägarnas upplevelser av Skogsstyrelsens personals bemötande Markägarna som anser sig ha blivit väl bemötta av Skogsstyrelsens personal har blivit allt fler år för år. Från och med år 2008, då andelen väl bemötta markägare var 62 procent, ökade andelen till 74 procent år 2009 och vidare till 83 procent år 2010 (när vet ej -svaren räknats bort). Dessa ökningar går att säkerställa statistiskt år för år. År 2011 minskade andelen markägare som anser sig väl bemötta till 78 procent. Denna minsking är dock för liten för att kunna säkerställas statistiskt. 29

Fråga 7: Diagram 10. Biotopskydd: Markägarnas upplevelser av Skogsstyrelsens personals kompetens Markägarnas upplevelser av kompetensen hos Skogsstyrelsens att hantera deras ärende följer samma utvecklingskurva som upplevelsen av bemötande. Från år 2008, då 59 procent ansåg att personalen haft god kompetens (när vet ej - svaren räknats bort), ökande andelen till 70 procent år 2009, vidare till 84 procent år 2010 för att sedan sjunka något till 82 procent år 2011. De kraftiga ökningarna på 10 procent mellan 2008 och 2009 och på 15 procent mellan år 2099 och 2010 går att säkerställa statistiskt. Däremot är minskningen mellan år 2010 och 2011 för liten för att kunna säkerställas statistiskt. 30

Fråga 8: a) Diagram 11. Biotopskydd: Markägarnas nöjdhet med den ekonomiska ersättningen Sedan år 2008 har fler markägarna blivit nöjda med den ekonomiska ersättningen som utbetalats, men efter kraftiga ökningar år 2008 till 2009 och vidare till 2010 minskade sedan andelen markägare som är nöjda med den ekonomiska ersättningen år 2011. Andelen nöjda var 58 procent år 2009, 74 procent år 2010 och 65 procent år 65. För de som inte var nöjda är motsvarande andel 32 procent, 16 procent och 25 procent. Andelen vet ej -svar var 10 procent år 2009 såväl som år 2010 och 2011. Räknas de som svarat att de inte vet bort, är andelarna nöjda markägare 62 procent år 2008, 64 procent år 2009, 82 procent år 2010 samt 72 procent år 2011. Samtliga av dessa ökningar respektive minskningar mellan åren är statistiskt säkerställda. b) Diagram 12. Biotopskydd: Information om beräkning av den ekonomiska ersättningen De allra flesta markägare anger att de informerats om hur den ekonomiska ersättningen beräknats och andelen ökar under perioden i stort; år 2009 var det 80 31

procent som svarade att de blivit informerade, år 2010 81 procent och år 2011 85 procent. Motsvarande andelar för de som svarat att de inte blivit informerade var 9 procent år 2009 och 2010 och 6 procent år 2011. Vet ej -svaren uppgick till 11 procent år 2009, 10 procent år 2010 och 9 procent år 2011. Räknas vet ej svaren bort, är andelarna markägare som informerats om hur ersättningen gått till 83 procent år 2008, 90 procent år 2009 och 2010 samt 94 procent år 2011. Ökningen över perioden i stort, från 2008 till 2011, går att säkerställa statistiskt. Däremot går det inte att säga exakt när, det vill säga mellan vilka år, som utvecklingen ökade som mest eftersom ökningarna från år till år inte går att säkerställa. c) Diagram 13. Biotopskydd: Informationens tydlighet och begriplighet (avseende värdering och ekonomisk ersättning) Omkring tre av fyra markägare anser att informationen om hur ersättningen beräknats varit tydlig och begriplig. År 2009 var det 74 procent som ansåg att informationen var tydlig och begriplig, år 2010 70 procent och år 2011 76 procent. Motsvarande andelar för de som inte ansett att informationen var tydlig och begriplig är 12 procent, 8 procent och 9 procent. Vet ej -svaren uppgick till 14 procent år 2009, 22 procent år 2010 och 15 procent år 2011. Bortses från vet-ej -svaren erhålls följande: År 2008 ansåg 80 procent att informationen var tydlig. År 2009 var andelen 86 procent, år 2010 90 procent och år 2011 89 procent. Mellan år 2009, 2010 och 2011 är andelen alltså i stort sett konstant, men jämfört med år 2008 har andelen som upplevt informationen som tydlig ökat Ökningarna mellan år 2008 och 2009 samt över perioden i stort, 2008 till 2011, är statistiskt säkerställda. Övriga förändringar är för små för att kunna säkerställas. 32

d) Diagram 14. Biotopskydd: Markägarnas uppfattning av värderingen, avseende objektivitet Andelen markägare som upplever att värderingen av marken grundat sig på objektiva och sakliga fakta var 62 procent år 2009, 74 procent år 2010 och 72 procent år 2011. Motsvarande andelar för markägare som inte upplever att värderingen grundat sig på objektiva och sakliga fakta är 13 procent, 5 procent och 7 procent. Vet ej -svaren uppgick till 25 procent år 2009 respektive 21 procent år 2010 och 2011. Om vet ej -svaren utesluts var andelen som uppfattade värderingen som objektiv av 73 procent år 2008, 83 procent år 2009, 93 procent år 2010 och 92 procent år 2011. Andelen markägare som upplever att värderingen av marken grundat sig på objektiva och sakliga fakta ökar således. Ökningarna mellan år 2008 och 2009, mellan år 2009 och 2010 och mellan 2008 och 2011 är statistiskt säkerställda. Övriga förändringar är för små för att säkerställas statistiskt. e) 33

Diagram 15. Biotopskydd: Markägarnas uppfattning av värderingen, avseende opartiskhet Andelen markägare som upplever att värderingen av marken varit opartisk var 58 procent år 2009, 65 procent år 2010 och 66 procent år 2011. Motsvarande andelar för markägare som inte upplever att värderingen varit opartisk är 18 procent, 11 procent och 14 procent. Vet ej -svaren uppgick till 24 procent år 2009 och 2010 respektive 20 procent år 2011. Bortser man från vet ej -svaren har utvecklingen gått från 71 procent år 2008 till 76 procent år 2009, 86 procent år 2010 och 83 procent år 2011. Sett över hela perioden, det vill säga 2008 jämfört med 2011, har det skett en statistiskt säkerställd ökning av andelen som anser att värderingen var opartisk. Övriga förändringar är för små för att kunna säkerställas statistiskt. f) Diagram 16. Biotopskydd: Markägarnas möjlighet att ställa frågor om beräkningen av den ekonomiska ersättningen Andelen markägare som svarat att de haft möjlighet att ställa frågor om beräkningen av den ekonomiska ersättningen var 81 procent år 2009, 78 procent år 2010 och 83 procent år 2011. Motsvarande andelar för markägare som svarat att de inte haft möjlighet att ställa frågor är 10 procent, 7 procent och 7 procent. Vet ej -svaren uppgick till 9 procent år 2009, 15 procent år 2010 och 10 procent år 2011. Bortses från de markägare som svarat att de inte vet om de hade möjlighet att ställa frågor om hur ersättningen beräknades, var andelen som svarat att de haft möjlighet att ställa frågor 83 procent år 2008, 89 procent år 2009 och 93 procent år 2010 och 2011. De allra flesta (fler än fyra av fem) anser alltså att de haft en sådan möjlighet och sett över hela perioden har en statistiskt säkerställd ökning skett. Förändringarna år för år är dock för små för att kunna säkerställas statistiskt. 34

g) Diagram 17. Biotopskydd: Markägarnas framförande av synpunker på de fakta som ersättningen beräknats på Andelen markägare som framfört synpunkter på de fakta som legat till grund för den ekonomiska ersättningen var 54 procent år 2009, 48 procent år 2010 och 55 procent år 2011. Motsvarande andelar för markägare som svarat att de inte framfört synpunkter är 35 procent, 39 procent och 35 procent. Vet ej -svaren uppgick till 12 procent år 2009, 13 procent år 2010 och 10 procent år 2011. Bortses från vet ej -svaren kan det konstateras att andelen markägare som framfört synpunkter på de fakta som legat till grund för den ekonomiska ersättningen har varit relativt konstant över åren, mellan 55 och 60 procent, och att det går inte att säkerställa någon förändringstrend. h) Diagram 18. Biotopskydd: Gehör av framförda synpunkter (gällande värdering och den ekonomiska ersättningen) Andelen markägare som anser att de fått gehör för framförda åsikter var 47 procent år 2009, 49 procent år 2010 och 43 procent år 2011. Motsvarande andelar för markägare som anser att de inte fått gehör är 26 procent, 16 procent och 23 35

procent. Vet ej -svaren uppgick till 27 procent år 2009, 35 procent år 2010 och 34 procent år 2011. Bortses från de som svarat att de inte vet, kan man se att andelen som upplever att de fått gehör för sina synpunkter ökat sett över perioden i stort. Utvecklingen har gått ifrån 52 procent som fått gehör år 2008 till 64 procent år 2009, vidare till 75 procent år 2010 och sedan tillbaka till 66 procent år 2011. Ingen av förändringarna går att säkerställa statistiskt. Fråga 9: a) Diagram 19. Biotopskydd: Markägarnas nöjdhet med Skogsstyrelsens agerande vid bildande av biotopskyddsområde Markägarna ombads ta ställning till påståendet att de överlag var nöjda med Skogsstyrelsens agerande i processen i stort. Svarsalternativen utgjordes av en fyrgradig skala där ena polen var instämmer helt och den andra ytterligheten var instämmer inte alls. Omkring hälften av alla markägare instämer helt i att de är nöjda med Skogsstyrelsens agerande. Då svarsalternativen instämmer helt och den nästkommande nivån på skalan (1 och 2) läggs ihop till en instämmande -grupp och de andra två alternativen (3 och 4 på skalan) läggs ihop till en icke instämmande grupp, samtidigt som vet ej -svaren undantas, visar det sig att andelen markägare som känner sig nöjda med Skogsstyrelsens agerande i processen i stort ökat under perioden (2008 till 2011). När vet ej -svaren är undantagna ges följande: År 2008 var andelen som instämde i påståendet 62 procent. År 2009 var motsvarande andel 75 procent, år 2010 84 procent och år 2011 78 procent. Andelen instämmande har alltså ökat markant för att sedan sjunka något. Ökningarna över perioden i stort och ökningen mellan år 2008 och 2009 har kunnat säkerställas statistiskt ( vet ej -svaren fortfarande undantagna). Övriga årsvisa ändringar är för små för att kunna säkerställas statistiskt. 36

På det hela taget är alltså betydligt fler markägare nöjda med Skogsstyrelsens arbete idag än för fyra år sedan, även om den något nedåtgående, icke säkerställda, trenden det sista året kav vara värd att uppmärksamma. b) Diagram 20. Biotopskydd: Markägarnas upplevda delaktighet i processen kring inrättande av biotopskyddsområde Knappt hälften av markägarna instämmer helt i påståendet att de känt sig delaktiga i processen kring bildande av biotopskyddsområde på deras mark. Då markägarna som instämmer helt slås ihop med nästkommande nivå till en instämmer -grupp (nivå 1 och 2) och nästkommande två nivåer (nivå 3 och 4) slås ihop till en instämmer inte -grupp, samtidigt som vet ej -svaren undantas, visar det sig att andelen markägare som känt sig delaktiga i processen har ökat markant under perioden: År 2008 instämde 57 procent av markägarna i påståendet. År 2009 instämde 75 procent, år 2010 80 procent och år 2011 80 procent. Ökningarna mellan år 2008 och 2009 samt ökningen över perioden i stort är statistiskt säkerställda. Övriga årsvisa förändringarna är för små för att statistiskt kunna säkerställas. 37

c) Diagram 21. Biotopskydd: Markägarnas upplevda möjlighet att lämna synpunkter i processen kring inrättande av biotopskyddsområde Andelen markägare som instämmer i påståendet att de fått möjlighet att lämna synpunkter i önskad utsträckning under processens gång ökar under perioden i stort. Då markägarna som instämmer helt slås ihop med nästkommande nivå till en instämmer -grupp (nivå 1 och 2) och nästkommande två nivåer (nivå 3 och 4) slås ihop till en instämmer inte -grupp, samtidigt som vet ej -svaren undantas, erhålls följande: År 2008 är andelen som instämmer 62 procent. År 2009 var motsvarande andel 79 procent, år 2010 87 procent och år 2011 81 procent. Andelen ökar alltså markant under perioden för att sedan minska något. Precis som i övriga delfrågor är ökningen mellan år 2008 och 2009, samt ökningen under hela perioden, år 2008 till 2011, statistiskt säkerställda, medan övriga årsvisa förändringar är för små för att skillnaden ska kunna säkerställas statistiskt. 38

d) Diagram 22. Biotopskydd: Markägarnas upplevelse av kontakten mellan inblandade parter Allt fler markägare instämmer i att kontakten mellan de parter som varit inblandade i processen fungerat bra. Då markägarna som instämmer helt slås ihop med nästkommande nivå till en instämmer -grupp (nivå 1 och 2) och nästkommande två nivåer (nivå 3 och 4) slås ihop till en instämmer inte -grupp, samtidigt som vet ej -svaren undantas, erhålls följande: År 2008 är andelen som instämmer 67 procent. År 2009 är andelen 79 procent, år 2010 88 procent och år 2011 85 procent. Störst ökning i andelen som instämmer i att kontakten mellan parterna fungerat bra inträffar alltså mellan år 2008 och år 2009. Denna ökning samt ökningen över perioden i stort, 2008 till 2011, är statistiskt säkerställda. Övriga årsvisa förändringar är för små för att skillnaden ska kunna säkerställas statistiskt. 39

Fråga 10: Diagram 23. Biotopskydd: Initiativtagare till biotopskyddsområdet Skogsstyrelsen tar initiativ till de flesta processer som startas, men andelen minskar mellan år 2010 och 2011. Bortser man ifrån de svarande som inte vet eller minns vem som tagit initiativ till processen minskar andelen processer startade av Skogstyrelsen från 83 procent år 2010 till 67 procent år 2011. Totalt avslutade 172 markägare processer år 2010 mot 128 år 2011. Det innebära att antalet processer initierade av Skogsstyrelsen även minskat i absoluta tal, från 133 år 2010 till 86 år 2011. Sedan 1 december 2009 har markägare i fem län möjlighet att själva ta initiativ till biotopskyddsområden genom det så kallade kometprogrammet (se kapitel 2). Andelen markägare som själva tagit initiativ till processen, antingen via Kometprogramet eller på annat sätt, ökar från 16 procent år 2010 till 28 procent år 2011 ( vet ej -svaren borträknade). Detta är även en ökning i absoluta tal, från 25 startade processer 2010till 35 startade processer 2011. Av de processer som startats av markägarna själva är det framför allt andelen initiativ via Kometprogrammet som ökar, från 1 procent 2010 till 11 procent 2011 ( vet ej -svaren borträknade), vilket motsvarar en ökning från 2 till 14 processer. Denna ökning kan bero på att Kometprogrammet är relativt nytt och att få processer som inletts via Kometprogrammet hade hunnit avslutas år 2010. 40

3.5 Resultat: Naturvårdsavtal Nedan redovisas resultaten av 2009, 2010 och 2011 års enkätunderökningar riktade till markägare som tecknat ett naturvårdsavtal på sin fastighet fråga för fråga. I anslutning till respektive fråga analyseras den förändring som skett mellan åren 2008, 2009, 2010 och 2011 samt om den eventuella trenden går att säkerställa statistiskt. Statistiska kontroller har gjorts för: Förändringar mellan år 2008 och 2009 Förändringar mellan år 2009 och 2010 Förändringar mellan år 2010 och 2011 Förändringar, över hela perioden, det vill säga mellan 2008 och2011 Fråga 1: Diagram 24. Naturvårdsavtal: Markägarnas deltagande i processen De allra flesta markägarna deltar eller har insyn i processen kring tecknandet av naturvårdsavtal för sin egen mark, och andelen med insyn har ökat under perioden. År 2008 var andelen med insyn 74 procent, år 2009 var andelen 83 procent, år 2010 84 procent och år 2011 85 procent. Den ökning som skett under perioden i stort, år 2008 till 2011, går att säkerställa statistiskt. Däremot går det inte att säkerställa om förändringar som skett specifika år är statistiskt säkerställda eftersom de årsvisa förändringarna är för små. 41

Fråga 2: Diagram 25. Naturvårdsavtal: Vad markägarna tycker om att naturvårdsavtal tecknas för deras mark Omkring hälften av markägarna är mycket positiva till att det tecknats ett naturvårdsavtal för deras mark, även om andelen varierar något från år till år. Runt en tredjedel av markägarna är delvis positiva till bildandet, medan 7-15 procent mycket eller delvis negativa. Det går inte att fastställa någon utvecklingstrend utifrån de statistiska analyserna. År 2008 var andelen som var mycket eller delvis positiva till bildandet 93 procent. Därefter minskade andelen positiva något till 85 procent år 2009, för att sedan stiga igen till 93 procent år 2010 och 90 procent år 2011. Förändringarna som skett från år till år, samt över hela perioden i stort, är för små för att kunna säkerställas statistiskt. 42

Fråga 3: Diagram 26. Naturvårdsavtal: Processens längd Andelen processer som är kortare än ett år minskar under perioden 2009 till 2011, medan andelen processer längre än tre år ökar. De allra flesta processer kring tecknande av naturvårdsavtal är kortare än två år, men även denna andel minskar under perioden. År 2008 är andelen processer som tar upp till två år 92 procent. År 2009 är samma andel 95 procent. Därefter minskar andelen processer kortare än två år markant. År 2010 är andelen 85 procent och år 2011 är andelen 79 procent. Minskningen under hela perioden, det vill säga från 2008 till 2011, är statistiskt säkerställd, liksom minskningen mellan år 2009 och 2010. Övriga årsvisa förändringar är för små för att kunna säkerställas statistiskt. 43

Fråga 4: Diagram 27. Naturvårdsavtal: Avtalstidens längd Möjligheten för markägare att själva påverka avtalstidens längd är ny.. Tidigare var avtalstiden i princip alltid 50 år. Som enkätfråga har avtalstidens längd funnits med för processer avslutade 2010 och 2011. Majoriteten av naturvårdsavtalen sluts fortfarande med en avtalstid på 40-50 år (se diagram ovan). Fråga 5: a) Diagram 28. Naturvårdsavtal: Information om områdets naturvärden På det stora hela är markägarna som slutit naturvårdsavtal med nöjda med hur Skogsstyrelsen informerat dem om områdets naturvärden under processens gång. Andelen markägare som är helt eller delvis nöjda med Skogsstyrelsens information var 94 procent år 2009, 98 procent år 2010 och 93 procent år 2011. Ande- 44

len som inte alls är nöjda var 3 procent år 2009, 2 procent år 2010 och 2 procent år 2011. En liten andel har svarat att de inte vet: 3 procent år 2009, 0 procent år 2010 och 5 procent år 2011. Utesluts de markägare som angett att de inte vet vad de tycker i frågan, varierar andelen markägare som är helt eller delvis nöjda något över åren. Andelen som anser att Skogsstyrelsen helt eller delvis lyckats med sitt uppdrag att informera om naturvärden har gått ifrån 95 procent år 2008, till 97 procent år 2009, 99 procent år 2010 för att landa på 98 procent år 2011. De årsvisa förändringarna är, liksom utvecklingen över hela perioden, för små för att kunna säkerställas statistiskt. b) Diagram 29. Naturvårdsavtal: Information om hur naturvärdena bevaras På frågan om hur Skogsstyrelsen informerat om hur naturvärden bevaras, anger en stor majoritet av markägarna att myndigheten helt eller delvis lyckats med sitt uppdrag. Andelen markägare som är helt eller delvis nöjda med Skogsstyrelsens information var 88 procent år 2009, 95 procent år 2010 och 86 procent år 2011. Andelen som inte alls är nöjda var 7 procent år 2009, 2 procent år 2010 och 6 procent år 2011. Vet ej -andelen var 5 procent år 2009, 5 procent år 2010 och 8 procent år 2011. Räknas vet ej -svaren bort, var andelen helt eller delvis nöjda 88 procent år 2008, 93 procent år 2009, 98 procent år 2010 samt 93 procent år 2011. Även om det inte går att säkerställa någon trend rent statistiskt, antyder siffrorna att Skogsstyrelsen lyckats nå ut allra bäst med denna information år. 45

c) Diagram 30. Naturvårdsavtal: Information om varför ett naturvårdsavtal bör tecknas för området En stor majoritet av markägarna är nöjda med Skogsstyrelsens information om varför ett naturvårdsavtal bör tecknas: År 2009 var andelen helt eller delvis nöjda markägare 91 procent år 2009, år 2010 97 procent och år 2011 89 procent. Andelen som inte alls är nöjda var 5 procent år 2009, 1 procent år 2010 och 5 procent år 2011. Vet ej -andelen var 4 procent år 2009, 2 procent år 2010 och 6 procent år 2011. Räknas vet ej -svaren bort erhålls följande: År 2008 ansåg 92 procent att Skogsstyrelsen lyckades helt eller delvis med detta uppdrag, år 2009 var motsvarande andel 94 procent, år 2010 var andelen 99 procent och år 2011 93 procent. Det går inte att säkerställa någon förändringstrend rent statistiskt, men även här sticker år 2010 ut med sin höga andel på 99 procent. d) Diagram 31. Naturvårdsavtal: Redogörelse för den fortsatta processen Andelen markägare som är helt eller delvis nöjda med Skogsstyrelsens redogörelse för den fortsatta processen ökade från 84 procent år 2009, till 91 procent år 46

2010 för att sedan minska till 75 procent år 2011. Andelen som inte alls är nöjda var 8 procent år 2009, 3 procent år 2010 och 13 procent år 2011. Vet ej - andelen var 8 procent år 2009, 6 procent år 2010 och 12 procent år 2011. Om vet ej -svaren räknas bort, erhålls följande: År 2008 var andelen som ansett att myndigheten lyckats helt eller delvis 90 procent, år 2009 92 procent, år 2010 97 procent och år 2011 86 procent. Andelen markägare som anser att myndigheten lyckats helt eller delvis ökar således marginellt i början av perioden, från 2008 till 2010, för att sedan minska mellan år 2010 och 2011. De årsvisa ökningarna under första delen av perioden är för små för att kunna säkerställas, medan minskningen i slutet är statistiskt säkerställd. Fråga 6: Diagram 32. Naturvårdsavtal: Markägarnas upplevelse av Skogsstyrelsens personals bemötande De flesta markägare anser sig ha blivit väl bemötta av Skogsstyrelsen, men andelen minskar något mot slutet av perioden. Bortsett från dem som angett att de inte vet hur de upplevt bemötandet, är andelen väl bemötta 83 procent år 2008. Därefter ökar andelen till 93 procent år 2009 för att sedan minska marginellt till 91 procent år 2010 och något mer till 85 procent år 2011. Ökningen mellan 2008 och 2009 går att säkerställa statistiskt. I övrigt går det inte att säga något säkert om åt vilket håll utvecklingen går, även om siffrorna indikerar att andelen väl bemötta i slutet av perioden kan vara på väg tillbaka mot 2008 års nivå. 47

Fråga 7: Diagram 33. Naturvårdsavtal: Markägarnas upplevelser av Skogsstyrelsens personals kompetens Upplevelsen av kompetensen hos Skogsstyrelsens personals följer i stort samma mönster som upplevelsen av bemötandet. Från år 2008, då 79 procent ansåg att personalen haft god kompetens att hantera deras ärende (då vet ej -svaren uteslutits), ökande andelen till 90 procent år 2009 för att sedan sjunka något till 87 procent år 2010 och vidare ner till 77 procent år 2011. Den kraftiga ökningen på 10 procent mellan 2008 och 2009 är statistiskt säkerställd. De årsvisa minskningarna är något för små för att kunna säkerställas statistiskt men indikationen på en nedåtgående trend är tydlig. 48

Fråga 8: a) Diagram 34. Naturvårdsavtal: Markägarnas nöjdhet med den ekonomiska ersättningen Andelen markägare som uppgett att de är nöjda med den ekonominiska ersättningen var 41 procent år 2009, 67 procent år 2010 och 63 procent år 65. För de som inte var nöjda är motsvarande andelar 45 procent, 26 procent och 22 procent. Andelen vet ej -svar var 14 procent år 2009, 7 procent år 2010 och 15 procent. Bortser man från vet ej -svaren, minskade andelen nöjda markägare något mellan 2008 och 2009, från 54 till 48 procent. Efter det ökande andelen nöjda, först till 72 procent år 2010 och sedan till 74 procent år 2011. Totalt sett har alltså markägarna blivit mer nöjda med den ekonomiska ersättningen som utbetalats. Ökningen över hela perioden, från 2008 till 2011, är statistiskt säkerställd, liksom den stora ökningen mellan år 2009 och 2010. Övriga förändringar är för små för att kunna säkerställas. b) 49

Diagram 35. Naturvårdsavtal: Information om beräkning av den ekonomiska ersättningen Andelen markägare som uppgett att de informerats om hur den ekonomiska ersättningen beräknas var 79 procent år 2009, 74 procent år 2010 och 76 procent år 2011. För de som inte var nöjda är motsvarande andelar 13 procent, 11 procent och 14 procent. Andelen vet ej -svar var 8 procent år 2009, 15 procent år 2010 och 10 procent. Räknas vet ej -svaren bort, ökar andelen markägare som informerats om hur den ekonomiska ersättningen beräknats mellan år 2008 och 2009, från 76 till 86 procent. Därefter förändras andelen marginellt, först uppåt till 88 procent 2010 och sedan nedåt till 84 procent 2011. Ökningen mellan år 2008 och 2009 är statistiskt säkerställd. Däremot går det inte att fastställa att denna förändring gäller för hela perioden på grund av den mindre återgång som inträffade mellan år 2010 och 2011. c) Diagram 36. Naturvårdsavtal: Informationens tydlighet och begriplighet (avseende värdering och ekonomisk ersättning) Har markägarna väl informerats om hur ersättningen beräknats, anser de flesta att informationen de fått varit tydlig och begriplig. År 2010 sticker ut eftersom samtliga markägare som informerats om beräkningen anser att informationen varit tydlig och begriplig (om de markägare som svarat att de inte vet uteslutits). År 2009 var det 79 procent som ansåg att informationen var tydlig och begriplig, år 2010 76 procent och år 2011 68 procent. Motsvarande andelar för de som inte ansett att informationen var tydlig och begriplig är 13 procent, 0 procent och 15 procent. Vet ej -svaren uppgick till 1 procent år 2009, 24 procent år 2010 och 17 procent år 2011. Räknas vet ej -svaren bort, erhålls följande: År 2008 ansåg 84 procent att informationen var tydlig och begriplig, 2009 var andelen 86 procent, 2010 var 50

andelen 100 procent och 2011 var andelen 83 procent. Att år 2010 sticker ut är statistiskt säkerställt då det skiljer sig signifikant ifrån övriga år. d) Diagram 37: Naturvårdsavtal: Markägarnas uppfattning av värderingen, avseende objektivitet En stor majoritet av markägarna anser att den ekonomiska bedömningen av deras mark gjordes på ett objektivt sätt och andelen positiva svar ökar. Andelen markägare som upplever att värderingen av marken grundat sig på objektiva och sakliga fakta var 63 procent år 2009, 76 procent år 2010 och 70 procent år 2011. Motsvarande andelar för markägare som inte upplever att värderingen grundat sig på objektiva och sakliga fakta är 12 procent, 3 procent och 5 procent. Vet ej -svaren uppgick till 25 procent år 2009, 21 procent år 2010 och 25 procent år 2011. Räknas vet ej -svaren bort erhålls följande: År 2008 uppfattade 82 procent av markägarna den värderingen som gjorts som objektiv, år 2009 var andelen 84 procent, år 2010 96 procent och år 2011 94 procent. Både den ökning som inträffade mellan år 2009 och 2010 och ökningen som inträffat under hela perioden är statistiskt säkerställda. Övriga förändringar är för små för att säga någonting om. 51

e) Diagram 38. Naturvårdsavtal: Markägarnas uppfattning av bedömningen, avseende opartiskhet Andelen markägare som upplever att bedömningen av marken varit opartisk var 67 procent år 2009, 66 procent år 2010 och 67 procent år 2011. Motsvarande andelar för markägare som inte upplever att värderingen varit opartisk är 14 procent, 11 procent och 7 procent. Vet ej -svaren uppgick till 19 procent år 2009, 23 procent år 2010 och 26 procent år 2011. Räknas vet ej -svaren bort erhålls följande: År 2008 var andelen som uppfattat värderingen som opartisk 77 procent. År 2009 var andelen 83 procent, år 2010 86 procent och år 2011 90 procent. Andelen markägare som anser att värderingen av marken gått rätt till ökar således, mellan år 2008 och 2011 signifikant. Ökningen har skett succesivt och det är inte möjligt att avgöra mellan vilka år den stora förändringen skett. Den totala ökningen går alltså att säkerställa statistiskt men de årsvisa ökningarna är var och en för sig för små för att kunna säkerställas. 52

f) Diagram 39. Naturvårdsavtal: Markägarnas möjlighet att ställa frågor om beräkningen av den ekonomiska ersättningen Andelen markägare som svarat att de haft möjlighet att ställa frågor om beräkningen av den ekonomiska ersättningen är relativt hög: 81 procent år 2009, 74 procent år 2010 och 80 procent år 2011. Motsvarande andelar för markägare som svarat att de inte haft möjlighet att ställa frågor är 9 procent, 8 procent och 8 procent. Vet ej -svaren uppgick till 10 procent år 2009, 18 procent år 2010 och 12 procent år 2011. Bortses från de markägare som svarat att de inte vet om de hade möjlighet att ställa frågor om hur ersättningen beräknades, erhålls att de allra flesta markägare, runt 90 procent, anser att de haft denna möjlighet: År 2008 och 2009 är andelen 90 procent, år 2010 och 2011 är andelen 91 procent. Inga förändringar tycks alltså ha skett under perioden när det kommer till möjligheten att ställa frågor om värderingen. g) 53

Diagram 40. Naturvårdsavtal: Biotopskydd: Markägarnas framförande av synpunker på de fakta som ersättningen beräknats på Gällande andelen markägare som framfört synpunkter på de fakta som legat till grund för den ekonomiska ersättningen, har det inte skett någon markant förändring under perioden. Andelen markägare som framfört synpunkter på de fakta som legat till grund för den ekonomiska ersättningen var 52 procent år 2009, 55 procent år 2010 och 49 procent år 2011. Motsvarande andelar för markägare som svarat att de inte framfört synpunkter är 34 procent, 41 procent och 40 procent. Vet ej -svaren uppgick till 14 procent år 2009, 4 procent år 2010 och 11 procent år 2011. Om vet ej -svaren utesluts, blir andelen som ställt frågor 56 procent år 2008, 60 procent år 2009, 57 procent år 2010 och 55 procent år 2011. Samtliga förändringar är för små för att det ska gå att säkerställa skillnader eller trender. h) Diagram 41. Naturvårdsavtal: Gehör av framförda synpunkter (gällande den ekonomiska bedömningen och den ekonomiska ersättningen) Andelen markägare som anser att de fått gehör för framförda åsikter var 62 procent år 2009, 53 procent år 2010 och 55 procent år 2011. Motsvarande andelar för markägare som anser att de inte fått gehör är 15 procent för samtliga år. Vet ej -svaren uppgick till 23 procent år 2009, 32 procent år 2010 och 30 procent år 2011. Bortses från de som svarat att de inte vet, kan man se att den stora förändringen sker i början av perioden, mellan år 2008 och 2009, då andelen frågeställare som fått gehör för sina synpunkter ökar med 13 procent från 68 år 2008 till 81 procent år 2009. Därefter minskar andelen marginellt till 78 procent år 2010 för att sedan öka marginellt till 79 procent år 2011. Medan andelen som framfört synpunkter på de fakta som legat till grund för ersättningen varit konstant, har andelen som fått gehör för sina synpunkter ökat, sett över perioden ( vet ej - svaren fortfarande uteslutna). 54

Fråga 9: a) Diagram 42: Naturvårdsavtal: Markägarnas nöjdhet med Skogsstyrelsens agerande vid tecknande av naturvårdsavtal Markägarna som tecknat naturvårdsavtal för sin mark ombads att ta ställning till påståendet att de känner sig nöjda med Skogsstyrelsens agerande i processen i stort. Svarsalternativen utgjordes av en skala med fyra nivåer varav den första nivån (nivå 1) var instämmer helt och den sista nivån (nivå 4) var instämmer inte alls. Om den första och den andra nivån på skalan läggs ihop till en instämmer -grupp och den tredje och fjärde nivån läggs ihop till en instämmer inte -grupp, medan vet ej -svaren utesluts är andelen markägare som instämmer i påståendet relativt oförandrad under perioden. År 2008 och 2009 var andelen nöjda markägare 89 procent, år 2010 var andelen 95 procent och år 2011 var andelen nöjda 90 procent. Ingen av förändringarna går att säkerställa. 55

b) Diagram 43. Naturvårdsavtal: Markägarnas upplevda delaktighet i processen kring tecknandet av naturvårdsavtal Drygt hälften av markägarna instämmer helt i påståendet att de känt sig delaktiga i processen kring tecknande av naturvårdsavtal för deras mark. Då de markägare som uppgett att de instämmer helt slås ihop med nästkommande nivå (nivå 1 och 2) samtidigt som de markägare som svarat att de inte instämmer alls slås ihop med föregående nivå (nivå 3 och 4), och vet-ej -svaren utesluts visar det sig att andelen markägare som känt sig delaktiga i processen ökade något under perioden 2008 till 2010 för att sedan sjunka igen. År 2008 var andelen 84 procent, år 2009 88 procent, år 2010 94 procent och år 2011 86 procent. Toppen år 2010 är en indikation på att andelen som kände sig delaktiga var något högre detta år, men det är inget som går att säkerställa då samtliga förändringar är för små för att kunna säkerställas statistiskt. 56

c) Diagram 44. Naturvårdsavtal: Markägarnas upplevda möjlighet att lämna synpunkter i processen kring tecknande av naturvårdsavtal Räknas vet ej -svaren bort, erhålls att omkring 90 procent av markägarna instämmer helt eller delvis i att de haft möjlighet att lämna synpunkter i önskad utsträckning under processen i stort och andelen är relativt oförändrad under perioden. Förändringen har gått ifrån 87 procent år 2008 något uppåt till 90 procent år 2009 och 92 procent år 2010 och sedan tillbaka något till 86 procent år 2011. Samtliga förändringar är för små för att kunna säkerställas. d) Diagram 45. Naturvårdsavtal: Markägarnas upplevelse av kontakten mellan inblandade parter Att kontakten mellan de parter som varit inblandade i processen har fungerat bra, det är de flesta markägare överens om. Då den grupp som svarat att de in- 57

stämmer helt läggs ihop med nästkommande nivå (nivå 1 och 2) samtidigt som den grupp som inte instämmer alls läggs ihop med nivån innan (nivå 3 och 4), och vet ej -svaren utesluts, förblir andelen instämmande relativt oförändrad över åren. År 2008 instämde 89 procent i att kontakten fungerat bra, år 2009 var andelen 92 procent, år 2010 91 procent och år 2011 var andelen 90 procent. e) Diagram 46: Naturvårdsavtal: Markägarnas åsikt om hur viktigt möjligheten att påverka avtalstiden är Möjligheten att påverka avtalstidens längd vid tecknande av naturvårdsavtal är ny. Räknas vet ej -svaren bort erhålls följande: År 2010 ansåg 67 procent av markägarna möjligheten att påverka avtalstidens längd var en viktig del i deras beslut att teckna ett naturvårdsavtal för sin mark. År 2011 hade andelen ökat till 75 procent. Skillnaden mellan de bägge åren går inte att säkerställa statistiskt. Denna fråga ställdes enbart till markägare med avslutsår 2010 och 2011. 58

Fråga 10 Diagram 47. Naturvårdsavtal: Initiativtagare till skydd av naturvärden Skogsstyrelsen tar initiativ till knappt hälften av de naturvårdsavtal som tecknas. År 2010 var andelen 47 procent och 2011 var andelen 43 procent. Detta då vet ej -svaren undantagits. Andelen tecknade naturvårdsavtal som uppstått som konsekvens av ett initiativ från någon annan part ökar alltså något under perioden, från 53 till 57 procent, framförallt är det de avtal som markägaren själv tagit initiativ till som ökar, från 35 till 40 procent ( vet ej -svaren fortfarande undantagna). Sedan 1 december 2009 har markägare i vissa län, men inte alla, möjlighet att själva ta initiativ till naturvårdsavtal genom det så kallade kometprogrammet (se kapitel 2). Andelen naturvårdsavtal som tecknats efter en process som markägaren själv tagit initiativ till via Kometprogrammet låg oförändrat på ca 10 procent 2010 och 2011. 3.6 Resultat: Naturreservat Nedan redovisas resultaten av 2009, 2010 och 2011 års enkätunderökningar riktade till markägare som fått ett naturreservat inrättat på sin mark fråga för fråga. I anslutning till respektive fråga analyseras den förändring som skett mellan åren 2008, 2009, 2010 och 2011 samt om den eventuella trenden går att säkerställa statistiskt. 59

Statistiska kontroller har gjorts för: Förändringar mellan år 2008 och 2009 Förändringar mellan år 2009 och 2010 Förändringar mellan år 2010 och 2011 Förändringar, över hela perioden, dvs. mellan 2008 och2011 Fråga 3: Diagram 48. Naturreservat: Markägarnas deltagande i processen Andelen markägare som deltagit eller haft insyn i processen då ett naturreservat bildats på deras mark är relativt konstant över åren. Drygt två tredjedelar deltar i processen, medan en tredjedel av markägarna lämnar över deltagandet till någon annan. 60

Fråga 4: Diagram 49. Naturreservat: Vad markägarna tycker om att naturreservat inrättas på deras mark Drygt 50 procent av markägarna är mycket eller delvis positiva till att det bildats ett naturreservat på deras mark. Knappt 30 procent är istället mycket negativa till bildandet. År 2008 var 55 procent av markägarna mycket eller delvis positiva, medan motsvarande andelar rör sig mellan 52 och 53 procent under 2009 till 2011. Förändringarna mellan åren är för små för att någon förändringstrend ska kunna fastställas. 61

Fråga 5: Diagram 50. Naturreservat: Processens längd Enkätsvaren tyder på att det blir allt vanligare att processerna kring bildande av naturreservat tar tre år eller mer, från första kontakt med myndigheten till dess att överenskommelsen sluts. År 2008 var andelen processer som var tre år eller längre 29 procent och år 2009 hade den ökat till 41 procent. År 2010 var andelen 46 procent och år 2011 var den 47 procent. Det går att säkerställa statistiskt att det skett en ökning av andelen processer som är tre år eller längre under perioden 2008 till 20011. Den stora skillnaden står att finna mellan år 2008 och 2009, då andelen processer på tre år eller längre ökade med 12 procentenheter. De årsvisa ökningarna mellan övriga år är för små för att kunna säkerställas. Fråga 6: a) 62

Diagram 51. Naturreservat: Information om områdets naturvärden Andelen markägare som är helt eller delvis nöjda med Skogsstyrelsens information var 73 procent år 2009, 67 procent år 2010 och 70 procent år 2011. Andelen som inte alls är nöjda var 23 procent år 2009, 29 procent år 2010 och 23 procent år 2011. En mindre andel varje år har svarat att de inte vet: 4 procent år 2009 och 2010 och 7 procent år 2011. Undantas de som svarat att det inte, vet var andelen markägare som ansåg att myndigheten lyckats helt eller delvis 79 procent 2008, 76 procent 2009, 70 procent 2010 och 75 procent år 2011. Mellan 70 och 80 procent av markägarna anser således att länsstyrelsen helt eller delvis lyckats i sitt uppdrag att informera om områdets naturvärden. Resterande 20 till 30 procenten anser däremot att myndigheten inte alls lyckats med sitt uppdrag. År 2010 sticker ut något från övriga år men skillnaderna är inte stora nog för att kunna sälerställas statistiskt. b) Diagram 52. Naturreservat: Information om hur naturvärdena bevaras En majoritet av markägarna anser att Länsstyrelsen helt eller delvis lycks med sitt uppdrag att informera om hur naturvärden bevaras, även om andelen varierar något över åren. Andelen markägare som är helt eller delvis nöjda med Länsstyrelsens information var 53 procent år 2009, 59 procent år 2010 och 57 procent år 2011. Andelen som inte alls är nöjda var 41 procent år 2009, 34 procent år 2010 och 31 procent år 2011. Vet ej -andelen var 6 procent år 2009, 7 procent år 2010 och 12 procent år 2011. Räknas vet ej -svaren bort, erhålls att andelen helt eller delvis nöjda minskar mellan år 2008 och 2009, från 61 till 56 procent. Därefter ökar andelen igen år för år, till 64 procent år 2010 och 65 procent år 2011. Sett över hela perioden går det inte att säkerställa någon förändringstrend, däremot tycks det ha inträffat något mellan år 2009 och 2010 då andelen som ansåg att myndigheten lyckats helt eller delvis ökade med 10 procent, en ökning som är statistiskt säkerställd. 63

c) Diagram 53. Naturreservat: Information om varför området bör få ett naturreservat Omkring tre av fyra markägare anser att länsstyrelsen lyckats helt eller delvis med sitt uppdrag att informera om varför ett naturreservat bör tecknas för området, men andelen minskar under perioden. År 2009 var andelen markägare som ansåg att Länsstyrelsen helt eller delvis lyckats med sitt uppdrag 71 procent, år 2010 70 procent och år 2011 65 procent. Andelen som inte alls är nöjda var 24 procent år 2009, 23 procent år 2010 och 24 procent år 2011. Vet ej -andelen var 5 procent år 2009, 7 procent år 2010 och 11 procent år 2011. Räknas vet ej -svaren bort, är andelen som anser att myndigheten lyckats helt eller delvis 79 procent år 2008, 75 procent år 2009, 76 procent år 2010 och 73 procent år 2011. Den negativa utvecklingen under perioden i stort är statistiskt säkerställd, däremot går det inte att fastställa att förändringen inträffat mellan två enskillda år. d) 64

Diagram 54. Naturreservat: Redogörelse för den fortsatta processen Länsstyrelsen har i uppdrag att under processens gång redogöra för hur den fortsatta processen ser ut. Andelen markägare som anser att länsstyrelsen lyckats helt eller delvis med detta var 61 procent år 2009, 53 procent år 2010 och 55 procent år 2011. Andelen som inte alls är nöjda var 29 procent år 2009, 36 procent år 2010 och 33 procent år 2011. Vet ej -andelen var 10 procent år 2009, 11 procent år 2010 och 12 procent år 2011. Undantas vet ej -svaren, kan det konstateras att andelen markägare som anser att länsstyrelsen fullgjort detta uppdrag minskar. Det största tappet tycks ha skett mellan de processer som avslutades 2009 och 2010: År 2008 ansåg 70 procent att Naturvårdsverket lyckats informera om den fortsatta processen, år 2009 var andelen 68 procent, år 2010 60 procent och år 2011 63 procent. Det går att säkerställa statistisk att andelen som anser att myndigheten lyckats, minskar under perioden i stort samt att det skett en minskning mellan år 2009 och 2010. Skillnaderna mellan övriga år är för små för att kunna säkerställas. Fråga 7: a) Diagram 55. Naturreservat: Värderarens kontakt med markägarna innan värdering År 2009 uppgav 39 procent av markägarna att de blev kontaktade av värderaren innan värderingen gjordes. År 2010 var motsvarande andel 37 procent och år 2011 45 procent. Motsvarande andelar för de som uppgett att de inte blev kontaktade innan värderingen, är 51, 54 och 45 procent. Andelen som svarat att de inte vet uppgår till 10 procent år 2009, 9 procent år 2010 och 10 procent år 2011. Räknas vet ej -svaren bort, kan det konstaterats att det har inträffat något mellan de processer som avslutats år 2008 och 2009, som gjort att färre markägare 65

anser att länsstyrelsen fullgjort sina uppdrag: År 2008 blev hälften av markägarna, 51 procent, kontaktade av värderaren innan värderingen gjordes. År 2009 hade andelen minskat till 43 procent, år 2010 till 41 procent för att sedan öka igen till 50 procent år 2011. Sett över perioden i stort är andelen oförändad. Minskningen mellan 2008 och 2009 är statistiskt säkerställd medan övriga förändringar är för små för att kunna säkerställas. b) Diagram 56. Naturreservat: Värderingens tydlighet och begriplighet Gällande tydlighet och begriplighet av värderingen, var det år 2009 var det 58 procent som ansåg att värderingen var tydlig och begriplig och år 2010 och 2011 63 procent. Motsvarande andelar för de som inte ansett att värderingen var tydlig och begriplig var 32 procent år 2009, 27 procent år 2010 och 26 procent år 2011. Vet ej -svaren uppgick till 10 procent år 2009 och 2010 och 11 procent år 2011. Om vet ej -svaren räknas bort, var andelen markägare som ansåg att värderingen varit tydlig 73 procent år 2008. Året efter, 2009, hade andelen sjunkit till 64 procent. Därefter ökar andelen igen till 71 procent år 2010 och 71 procent år 2011. Omkring 70 procent av markägarna anser således att den värdering som gjorts varit tydlig och begriplig. Även i denna fråga sker dock ett tapp mellan åren 2008 och 2009. Minskningen mellan år 2008 och 2009 är säkerställd medan övriga förändringar är för små för att säkerställas. 66

c) Diagram 57. Naturreservat: Markägarnas uppfattning av värderingen, avseende objektivitet Andelen markägare som upplever att värderingen av marken grundat sig på objektiva och sakliga fakta var 49 procent år 2009 och 51 procent år 2010 och 2011. Motsvarande andelar för markägare som inte upplever att värderingen grundat sig på objektiva och sakliga fakta var 33 procent år 2009, 28 procent år 2010 och 26 procent år 2011. Vet ej -svaren uppgick till 18 procent år 2009, 21 procent år 2010 och 23 procent 2011. Utesluts vet ej -svaren, uppfattade en majoritet markägarna att den värdering som gjorts av marken baserats på objektiva och sakliga skäl. Samtidigt är en dryg tredjedel av markägarna skeptiska till objektiviteten i den värdering som gjorts. Under perioden i stort, det vill säga mellan år 2008 och 2011, är andelen som anser att värderingen var objektiv oförändrad. Däremot inträffade ett tapp i denna andel mellan år 2008 och 2009, varefter andelen som anser värderingen som objektiv ökade igen år för år. År 2008 var andelen 68 procent, år 2009 60 procent, år 2010 65 procent och år 2011 76 procent ( vet ej -svaren fortfarande uteslutna). Glappet mellan år 2008 och 2009 är statistiskt säkerställt medan övriga förändringar är för små för att kunna säkerställas. 67

d) Diagram 58. Naturreservat: Markägarnas uppfattning av värderingen, avseende opartiskhet Andelen markägare som upplever att värderingen av marken varit opartisk var 46 procent år 2009, 48 procent år 2010 och 47 procent år 2011. Motsvarande andelar för markägare som inte upplever att värderingen varit opartisk är 35 procent, 29 procent och 26 procent. Vet ej -svaren uppgick till 19 procent år 2009, 23 procent år 2010 och 27 procent år 2011. Bortses från de som angett vet ej, var andelen som ansåg att värderingen varit opartisk 65 procent år 2008, 57 procent år 2009, 63 procent år 2010 och 64 procent år 2011. Ifråga om värderingens opartiskhet tycks det således inträffat något som gjorde att markägare med processer som avslutades år 2009 var mer skeptiska till hur värderingen skötts jämfört med markägare som avslutade sin process året innan. Den minskning som inträffade mellan processavslutsår 2008 och 2009 är statistiskt säkerställd medan övriga förandringar är för små för att kunna säkerställas. 68

Fråga 8: a) Diagram 59. Naturreservat: Markägarnas upplevelse av Länsstyrelsens personals bemötande Omkring 75 till 80 procent av markägarna kommer i kontakt med Länsstyrelsens personal under processens gång. Andelen av dessa som upplevde sig väl bemötta sjönk mellan år 2008 och 2009, för att sedan öka. Bortsett från de markägare som angett vet ej, var andelen som ansåg sig väl bemötta 58 procent år 2008, 46 procent år 2009, 52 procent år 2010 och 55 procent år 2011. Minskningen mellan år 2008 och 2009 är statistiskt säkerställd, medan förändringen mellan år 2008 och 2011 samt övriga årsvisa förändringar 2009, 2010 och 2011 är för små för små för att säkerställas. Trenden tycks ändå vara att upplevelsen av ett gott bemötande har återtagits från år 2009 till 2011. 69

b) Diagram 60. Naturreservat: Markägarnas upplevelse av sitt ombuds bemötande Andelen markägare som anlitat ett ombud minskade drastiskt mellan år 2009 och 2010. År 2008 var andelen som hade och träffade ett ombud 65 procent, år 2009 var andelen 68 procent, År 2010 och 2011 var andelen 50 procent. Bland dem som hade och träffade ett ombud föll andelen som upplevde sig väl bemött mellan år 2008 och 2009 för att sedan öka igen år för år till och med år 2011. Andelen väl bemötta var 72 procent år 2008, 60 procent år 2009, 64 procent år 2010 samt åter 72 procent år 2011. Minskningen mellan år 2008 och 2008 och 2009 är statistiskt säkerställd medan övriga förändringar är för små för att kunna säkerställas statistiskt. 70

c) Diagram 61. Naturreservat: Markägarnas upplevelse av värderarens bemötande Omkring hälften av markägarna har träffat den person som värderat deras mark. Mer exakt var andelen som mött värderaren 52 procent år 2008, 56 procent år 2009, 48 procent år 2010 samt 47 procent år 2011. Av dem som mött värderaren har andelen som upplevet sig väl bemötta varierat upp och ner år för år. Sett över perioden i stort, det vill säga mellan 2008 och 2011, har dock andelen väl bemötta minskat. År 2008 var andelen som ansåg sig väl bemötta 62 procent, år 2009 44 procent, år 2010 57 procent och år 2011 53 procent. Minskningen mellan år 2008 och 2009, ökningen mellan år 2009 och 2010 samt minskningen över perioden i stort, 2008 till 2011 är statistiskt säkerställda. Övriga förändringar är för små för att säkerställa. 71

d) Diagram 62. Naturreservat: Markägarnas upplevelse av förhandlarens bemötande Andelen markägare som mött den person som förhandlade om ersättningen för deras mark minskar mellan år 2009 och 2010. År 2008 var andelen som mötet denna part 76 procent, år 2009 75 procent samt 66 procent år 2010 och 2011 Andelen som upplever sig ha blivit väl bemötta av förhandlaren minskar mellan år 2008 och 2009 för att sedan öka igen. År 2008 var andelen väl bemötta 61 procent, år 2009 47 procent, år 2010 50 procent och år 2011 60 procent. Minskningen mellan år 2008 och 2009 samt ökningen mellan år 2010 och 2011 är statistiskt säkerställda. Det har alltså inträffat något mellan avtalsår 2009 och 2010 och mellan år 2010 och 2011 som påverkar hur stor andelen av markägarna som upplever att de fått ett gått bemötande från denna part. Övriga förändringar är för små för att säkerställa. 72

Fråga 9: a) Diagram 63. Naturreservat: Markägarnas upplevelse av länsstyrelsens personals kompetens Andelen markägare som säger sig ha träffat Länsstyrelsens personal varierar något över åren; 77 procent år 2008, 78 procent år 2009, 69 procent år 2010 och 77 procent år 2011. Av markägarna som träffat Länsstyrelsens personal ansåg 52 procent att den personal de mött på Länsstyrelsen haft god kompetens att hantera ärendet. Bland de övriga, det vill säga de som inte svarat att kompetensen var god, ansåg de allra flesta att kompetensen varken var god eller dålig. Ungefär 15 till 20 procent av markägarna som träffat personalen upplevde kompetensen som dålig. År 2009 var andelen som ansåg kompetensen som god 44 procent, år 2010 45 procent och år 2011 44 procent. Andelen markägare som ansett att personalen haft god kompetens minskar alltså under perioden. Både förändringen mellan år 2008 och 2009 samt över hela perioden, 2008 till 2011 är statistiskt säkerställda. Övriga förändringar är för små för att kunna säkerställas. 73

b) Diagram 64. Naturreservat: Markägarnas upplevelse av sitt ombuds kompetens Av de markägare som haft och mött ett ombud, anser cirka 60 till 70 procent att kompetensen hos denne varit god. Övriga anser att kompetensen varken varit bra eller dålig, alternativt dålig. År 2008 var andelen som upplevde kompetensen som god 66 procent, år 2009 59 procent, år 2010 65 procent och 2011 71 procent. Ingen av förändringarna är stora nog för att kunna säkerställas. c) Diagram 65. Naturreservat: Markägarnas upplevelse av värderarens kompetens När det gäller de markägare som mött den part som värderade marken, har andelen som upplevde värderarens kompetens som god inledningsvis minskat för 74

att sedan öka. Lägst andel som upplevt god kompetens står att finna år 2009. De årsvisa andelarna som upplevt god kompetens var 58 procent år 2008, 43 procent år 2009, 52 procent år 2010 samt 54 procent år 2011. Skillnaden mellan år 2008 och 2009 är statistiskt säkerställd. Förändringarna år för år är för små för att säkerställas. d) Diagram 66: Naturreservat: Markägarnas upplevelse av förhandlarens kompetens I fråga om markägarnas upplevelse av förhandlarens kompetens, minskar andelen mellan år 2008 och 2009 för att sedan åter öka. Andelen som ansett förhandlarens kompetens som god var 57 procent år 2008, 44 procent år 2009, 48 procent år 2010 samt 50 procent år 2011. Omkring 15 till 20 procent anser att förhandlaren har dålig kompetens. Minskningen i andelen som upplevt förhandlarens kompetens som god mellan år 2008 till 2009 går att säkerställa statistiskt, medan övriga förändringar är för små för att kunna säkerställas. 75

Fråga 10: a) Diagram 67. Naturreservat: Information till markägarna om möjlighet att anlita ett ombud År 2009 uppgav 60 procent av markägarna att de blivit informerade om möjligheten att anlita ett ombud som stöd vid förhandlingen. År 2010 var motsvarande andel 54 procent och år 2011 53 procent. Andelen som angett att de inte blivit informerade var 20 procent år 2009, 22 procent år 2010 och 18 procent år 2011. Andelen vet ej -svar uppgick till 20 procent år 2009, 24 procent år 2010 och 29 procent år 2011. Andelen som blivit svarat att de blivit informerade är relativt konstant år för år, även om andelen som svarat vet ej ökat från år till år. Bortser man från dem som angett att de inte vet, var andelen som svarade att de blivit informerade 74 procent år 2008, 75 procent år 2009, 71 procent år 2010 och 74 procent år 2011. Ungefär tre av fyra markägare anger således att de har blivit informerade om möjligheten att anlita ett ombud som stöd vid förhandlingen om den ekonomiska ersättningen. Förändringarna mellan åren är för små för att kunna säkerställas statistiskt. 76

b) Diagram 68. Naturreservat: Anlitande av ombud Andelen markägare som anlitat ett ombud som stöd vid förhandlingen om ersättning varierar något från år till år, men andelen som svarar att de inte vet om de anlitat ett ombud ökar. År 2009 uppgav 58 procent av markägarna att de anlitat ett ombud. År 2010 och 2011 var motsvarande andel 48 procent. Andelen som angett att de inte anlitat ett ombud var 33 procent år 2009, 38 procent år 2010 och 33 procent år 2011. Andelen vet ej -svar uppgick till 9 procent år 2009, 14 procent år 2010 och 19 procent år 2011. Bortses från vet ej -svaren, anger 61 procent att de anlitat ett ombud år 2008. Andelen som anlitade ett ombud år 2009 var 64 procent, år 2010 56 procent och år 2011 59 procent. Minskningen av andelen som anlitat ett ombud mellan år 2009 och 2010 år statistiskt säkerställd medan övriga årsvisa förändringar samt förändringen över perioden i stort, 2008 till 2011, är för små för att kunna säkerställas. 77

c) Diagram 69. Naturreservat: Markägarnas nöjdhet med ombudet En stor andel markägare har svarat att de inte vet om de är nöjda med hur ombudet skött sitt uppdrag. Denna andel ökade markant mellan år 2009 och 2010, från 26 till 39 procent, och sedan vidare till 40 procent år 2011. År 2009 var det 46 procent som angav att de är nöjda med ombudet, år 2010 38 procent och år 2011 42 procent. Andelen som angett att de inte är nöjda var 28 procent år 2009, 23 procent år 2010 och 18 procent år 2011. Undantas de osäkra markägarna, varierar andelen nöjda markägare mellan dryga 60 och dryga 70 procent. År 2008 var andelen nöjda 73 procent, år 2009 och 2010 62 procent och år 201171 procent. Över perioden i stort har alltså ingen markant förändring skett, men år 2010 och 2011 sticker ut med en avsevärt lägre andel nöjda markägare jämfört med år 2008 och 2011. Skillnaden mellan åren med höga och låga andelar nöjda markägare är statistiskt säkerställd. d) 78

Diagram 70. Naturreservat: Markägarnas nöjdhet med förhandlaren Även för denna fråga är andelen vet ej -svar relativt stor, 30 procent år 2009, 29 procent år 2010 och 35 procent år 2011. Andelen nöjda markägare var 37 procent år 2009, 45 procent år 2010 och 44 procent år 2011, medan andelen markägare som inte är nöjda var 33 procent år 2009, 26 procent år 2010 och 21 procent år 2011. Bortses från den relativt stora andelen vet ej -svar, var andelen nöjda markägare 72 procent år 2008, 53 procent år 2009, 64 procent år 2010 och 68 procent år 2011. År 2009 sticker därmed ut som ett år då nästan hälften av markägarna inte ansåg att förhandlaren skötte sitt uppdrag, vilket var ett tapp på nära 20 procentenheter sedan föregående år. Efter 2009 ökar sedan andelen nöjda markägare år för år. Minskningen i andelen nöjda markägare mellan år 2008 och 2009 samt ökningen mellan år 2009 och 2010 är statistiskt signifikanta. Förändringarna mellan år 2010 och 2011 samt över hela perioden, 2008 till 2011, går däremot inte att säkerställa. e) Diagram 71. Naturreservat: Markägarnas nöjdhet med förhandlingsresultatet År 2009 uppgav 47 procent av markägarna att de var nöjda med förhandlingsresultatet. År 2010 och 2011 var motsvarande andel 50 procent. Andelen som angett att de inte var nöjda var 37 procent år 2009, 35 procent år 2010 och 27 procent år 2011. Andelen vet ej -svar uppgick till 16 procent år 2009, 15 procent år 2010 och 23 procent år 2011. Om vet ej -svaren undantas, erhålls att 72 procent var nöjda med resultatet år 2008. Året därpå, 2009, hade motsvarande andel sjunkit till 56 procent. Denna minskning, som är statistiskt säkerställd, visar att något måste ha inträffat under perioden 2008-2009 som påverkat markägarnas uppfattning av uppgörelsen. Efter 2009 ökade sedan andelen nöjda till 58 procent år 2010 och 65 procent år 2011. Förändringen 2008-2009 är som sagt säkerställd. Övriga årsvisa föränd- 79

ringar samt förändringen över perioden i stort, 2008 till 2011, är för små för att kunna säkerställas statistiskt. Fråga 11: I fråga elva har de svarande ombetts ta ställning till en rad övergripande påståenden som handlar om upplevelser av hela processen i stort. Svarsalternativen utgjordes av en fyrgradig skala där ena ytterligheten var instämmer helt och den andra ytterligheten var instämmer inte alls. I följande tabeller redovisas hur markägarna ställt sig till respektive påstående år för år. Resultaten har analyserats utifrån om det går att säkerställa förändringarna mellan åren statistiskt. I analysen har svarsalternativen instämmer helt och den nästkommande nivån på skalan (nivå 1 och 2) lagts ihop till en instämmande -grupp. På samma sätt har alternativen instämmer inte alls och alternativet precis innan (3 och 4) parats ihop till en icke instämmande -grupp. Vet ej -svaren har undantagits ur analysen. a) Diagram 72. Naturreservat: Markägarnas nöjdhet med Länsstyrelsens agerande vid bildande av naturreservat Omkring hälften av markägarna är helt eller devis nöjda med Länsstyrelsens agerande i processen i stort. Den andra hälften tar helt eller delvis avstånd från detta påstående. Andelen markägare som inte instämmer alls är större än andelen som instämmer helt i påståendet. I förhållande till 2008 har andelen helt eller delvis nöjda sjunkit något under perioden i stort. År 2008 var andelen helt eller delvis nöjda 56 procent, år 2009 47 procent, år 2010 48 procent och år 2011 50 procent. Förändringen 2008 till 2009 är statistiskt säkerställd medan övriga förändringar är för små för att kunna säkerställas. 80