KURSGUIDE FT1200 Fortsättningskurs i teoretisk filosofi Vårterminen 2015 utfall
Kursguiden är en dokumentation av kursen så som den ges våren 2015. Guiden består av beskrivningar av delmoment, schema, litteratur, läsanvisningar och kursplan. Därigenom ger guiden en god dokumentation av kursen som kan vara till hjälp i framtiden vid eventuella tillgodoräknanden eller om den skall ingå i en examen i ett annat ämne än filosofi. Mycket av det som står här finns även på Göteborgs universitets lärplattform (GUL), men eftersom GUL inte kommer att arkiveras under en längre tid så rekommenderar vi dig att spara den slutgiltiga versionen av denna guide för framtida bruk. Fortsättningskurs i teoretisk filosofi V T 2015 På fortsättningskursen fördjupar vi oss i fyra teoretisk-filosofiska områden: metafysik, logik, språkfilosofi och medvetandefilosofi. Första halvan av terminen ägnar vi oss åt formell logik och modern metafysik, andra halvan av terminen består av medvetandefilosofi och språkfilosofi. Medventandefilosofin examenineras genom författande av en kort text av Analysis-format, dvs en koncentrerad artikel på max 3000 ord. Examinatorer: Logik: Ali Enayat. Metafysik: Daniel Giberman. Språkfilosofi: Anders Tolland. Tema: medvetande: Susanna Radovic Kursansvarig lärare: Anders Tolland. 1
Metafysik 7,5 hp I denna delkurs ges en introduktion till den moderna debatten i metafysik/ontologi. Kursen är uppdelad i tre huvudsakliga delar. I kursens första del behandlas frågor i s.k. metametafysik. Under denna rubrik introduceras (den ganska oklara) distinktionen mellan metafysik och ontologi, samt några av de olika sätt varpå metafysikens respektive ontologins natur och innehåll har betraktats. I anslutning till detta behandlas även en typ av kritik som ofta riktats mot både metafysik och ontologi, och enligt vilken det är omöjligt eller åtminstone av någon anledning meningslöst att ägna sig åt filosoferande på dessa områden. Vår utgångspunkt här är den typ av kritik som Carnap en gång formulerade mot metafysiken, hans moderna efterföljares versioner av denna kritik, samt några av de olika sätt varpå metafysikens försvarare idag väljer att bemöta kritiken. I kursens andra del introduceras det metodologiska ramverk inom vilket den mesta metafysiken idag bedrivs, och som ockå kommer att fungera som det ramverk inom vilket metafysiska frågor kommer att behandlas här. Centrala begrepp som i detta sammanhang kommer att introduceras och förklaras är begreppet om sanningsgörare, om grundande, samt om metafysiska förklaringar. I kursens avslutande del behandlar vi ett urval av de mest centrala debatterna i modern metafysik. Denna termin inkluderar dessa debatten om ting och deras egenskaper, debatten om tidens natur och om objektens existens (och identitet) över tid, samt debatten om hur vi bäst ska förstå den verklighet som ligger till grund för sanningar rörande vad som är möjligt respektive nödvändigt (s.k. modala sanning). Kurskompendium: Ditt allra viktigaste arbetsdokument under denna kurs är "kurskompendiet". I kurskompendiet finner du all information du behöver för att kunna genomföra den här delkursen på bästa sätt. Här finner du bland annat tips och råd för hur du bäst lägger upp arbetet under kursens gång, en mycket utförlig beskrivning av delkursens upplägg (inklusive beskrivingar av enskilda föreläsningar/seminariers innehåll, samt läsanvisningar till varje tillfälle), tips och råd inför examinationen, samt en litteraturlista (komplett med länkar till samtliga originaltexter). Lärare Daniel Giberman daniel.giberman@gu.se Susanna Salmijärvi: susanna.salmijarvi@gu.se Metafysikens natur och möjlighet 20/1 Loux, M. J., 2002, Metaphysics A Contemporary Introduction, 2nd edition, Routledge: New York, (s. 17-22 i T). Lowe, E. J., 2002, A Survey of Metaphysics, Oxford University Press: Oxford, (s. 23-29 i T). Maurin, A-S, 2013, Metametaphysics, Oxfordbibliographies in Philosophy Van Inwagen, P. (and D. W. Zimmerman), 1998, Metaphysics The Big Questions, Blackwell: Oxford, (s. 51-57 i T). 2
Språk och Ontologi 22/1 Carnap, R., 1950, Empiricism, Semantics, and Ontology, Revue Internationale de Philosophie 4: 20-40, Hirsch, Eli, 2011, Quantifier Variance and Realism Essays in Metaontology, Oxford University Press: Oxford, (s. 9-12 i T). Maurin, A-S, 2013, Metametaphysics, Oxfordbibliographies in Philosophy Quine, V. W. O., 1953, On What There Is, i: From a Logical Point of View, Harper & Row, s. 1-19 (Sider, T., 2011, Writing the Book of the World, Clarendon Press: Oxford, (s. 47-50 i T)). Neo-Aristotelisk metafysik 27/1 Beebee. H. & J. Dodd, 2005, Truthmakers The Contemporary Debate, Oxford University Press: Oxford, (s. 1-6 i T). Lowe, E. J., 2002, A Survey of Metaphysics, Oxford University Press: Oxford, (s. 23-29 i T). Maurin, A-S, 2013, Metametaphysics, Oxfordbibliographies in Philosophy Schaffer, J. (2009), On What Grounds What, in: Metametaphysics: New Essays on the Foundations of Ontology, D. Chalmers, D. Manley, and R. Wasserman (eds.), Oxford: Clarendon (se i synnerhet s. 347-354 och s. 366-377), Tallant, J., Metaphysics An Introduction, Continuum: London, kapitel 1 (Monografi, s. 1-16). Praktisk argumentationshantering 1: Introduktion (seminarium) 29/1 Portmore, D. W., 2001 (revised 2012), Tips on Writing a Philosophy Paper, Sanningsgörarteorin 3/2 Beebee & Dodd och Tallant är dagens huvudtexter. Maurin kan även vid detta tillfälle betraktas som (ej obligatorisk) bakgrundsläsning. Beebee. H. & J. Dodd, 2005, Truthmakers The Contemporary Debate, Oxford University Press: Oxford, (s. 1-6 i T). Maurin, A-S, 2013, Metametaphysics, Oxfordbibliographies in Philosophy Tallant, J., Metaphysics An Introduction, Continuum: London, kapitel 1-3 (Monografi, s. 1-64 (kapitel 2 kan läsas kursivt)). Praktisk argumentationshantering 2: Quine (seminarium) 3/2 3
Björnsson, G., et al., 2009, Argumentationsanalys: färdigheter för kritiskt tänkande, Natur och Kultur: Stockholm, (s. 7 i T). Portmore, D. W., 2001 (revised 2012), Tips on Writing a Philosophy Paper Quine, V. W. O., 1997 [1948], On What There Is, i: From a Logical Point of View, Harper & Row, s. 1-19 Egenskaper 10/2 Armstrong, D. M. (1975), Towards a Theory of Properties: Work in Progress on the Problem of Universals, Philosophy, 50(192): 145-155, Swoyer, C. and F. Orilia, Properties, The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Winter 2011 Edition), E. N. Zalta (ed.), URL = http://plato.stanford.edu/archives/win2011/entries/properties/, (Ö). Tallant, J., 2011, Metaphysics An Introduction, Continuum: London, kapitel 5 (Monografi, s. 93-118). Praktisk argumentationshantering 3: Schaffer vs. Quine (seminarium) 10/2 Portmore, D. W., 2001 (revised 2012), Tips on Writing a Philosophy Paper Quine, V. W. O., 1997 [1948], On What There Is, i: From a Logical Point of View, Harper & Row, s. 1-19 Schaffer, J. (2009), On What Grounds What, i: Metametaphysics: New Essays on the Foundations of Ontology, D. Chalmers, D. Manley, and R. Wasserman (eds.), Clarendon Press: Oxford, Ting 17/2 Tallant, J., 2011, Metaphysics An Introduction, Continuum: London, kapitel 6 (Monografi, s. 118-141). Tid 24/2 Dowden, B., Time, The Internet Encyclopedia of Philosophy, URL: http://www.iep.utm.edu/time/, (Ö). Tallant, J., 2011, Metaphysics An Introduction, Continuum: London, kapitel 7-8 (Monografi, s. 142-186). Identitet över tid 3/3 Dowden, B., Time, The Internet Encyclopedia of Philosophy, URL: http://www.iep.utm.edu/time/, (Ö). Parfit, D., 1971, Personal Identity, The Philosophical Review, 80(1): 3-27, Tallant, J., 2011, Metaphysics An Introduction, Continuum: London, kapitel 7-8 (Monografi, s. 142-186). 4
Praktisk argumentationshantering 4: Parfit (seminarium) 10/3 Parfit, D., 1971, Personal Identity, The Philosophical Review, 80(1): 3-27, Portmore, D. W., 2001 (revised 2012), Tips on Writing a Philosophy Paper Tallant, J., 2011, Metaphysics An Introduction, Continuum: London, kapitel 8 (s. 166-186). Möjliga världar 17/3 Lewis, D., 1986, On the Plurality of Worlds, Blackwell: Oxford, pp. 1-5, (T). Parent, T., Modal Metaphysics, The Internet Encyclopedia of Philosophy, URL: http://www.iep.utm.edu/mod-meta/, (Ö). Tallant, J. 2011, Metaphysics An Introduction, Continuum: London, kapitel 4 (Monografi, s. 65-92). Möjliga världar + inför-inlämnings-seminarium 17/3 Lewis, D., 1986, On the Plurality of Worlds, Blackwell: Oxford, pp. 1-5, (T). Parent, T., Modal Metaphysics, The Internet Encyclopedia of Philosophy, URL: http://www.iep.utm.edu/mod-meta/, (Ö). Tallant, J. 2011, Metaphysics An Introduction, Continuum: London, kapitel 4 (Monografi, s. 65-92). Examination: Kursen examineras med hemtentamen. Hemtentamen består av fyra examinationsuppgifter. Dessa delas ut efter hand under kursens gång. En examinationsuppgift består av tre olika frågor, varav vilka du ska välja en att besvara. Mer information om examinationen, inklusive tips och råd, finner du i kurskompendiet. Svar på samtliga (fyra) uppgifter lämnas in i ett och samma dokument genom att laddas upp via GUL (en länk kommer att dyka upp här i vänsterspalten när det närmar sig). Om du har några problem med din inlämning kontakta kursens lärare! Kurslitteratur: Kurslitteraturen består av en huvudbok (Tallant 2011), ett antal originalartiklar, några översiktsartiklar (framförallt från Stanford Encyclopedia of Philosophy och The Internet Encyclopedia of Philosophy), samt ett textkompendium med utdrag ur böcker/artiklar. Textkompendiet finns att köpa på repro, humanisten. Litteraturlista, samt utförliga läsanvisningar (inklusive länkar till viss litteratur) finner du i kurskompendiet. Logik 7,5 hp Delmomentet ger en introduktion till modern formell logik och dess plats inom filosofi och relaterade vetenskaper, såsom lingvistik, matematik och datavetenskap. 5
Centrala begrepp som tas upp är sanning, giltighet, satisfierbarhet och härledbarhet inom satslogik och första ordningens predikatlogik. En formell definition av sanningsbegreppet ges, och sätts in i ett filosofiskt sammanhang. Distinktioner samt förhållanden mellan syntax och semantik för formella språk klargörs och relateras till naturliga språk. Filosofiska och formella aspekter på identitetsrelationen diskuteras. Även om kursen har en teoretisk utgångspunkt att använda sig av formella, matematiska, metoder för att studera filosofiskt fundamentala begrepp som språk, påstående, argument, mening, sanning och bevis så är den till sin natur väldigt praktiskt orienterad. Stor vikt läggs vid färdighetsträning. Kursen kommer huvudsakligen att ges på engelska. Lärare: Ali Enayat ali.enayat@gu.se samt Anton Broberg, Martin Kaså och Zach McKenzie Assignments, Final Exam, Quizzes, and Practice Exercises Assignments. There will be four obligatory assignments. Your work on these assignments will be returned to you with comments & corrections, but they will not be graded. Final examination (Monday, Mar 23, 13:30 17:30, Viktoriagatan 30). The exam carries a maximum of 90 points. A pass (Godkänt) requires 45 points or higher on the exam plus the completion of all four assignments. A pass with distinction (Väl Godkänt) requires 70 points or higher on the exam plus the completion of all four assignments. Quizzes. Typically on Thursdays you will be given a quiz during the last 15-20 minutes of class. These quizzes will be corrected and returned to you, but they are not obligatory. Practice Exercises (not to be confused with assignments) are optional and will not be collected, but many of them will be discussed in class. See below for information about which exercises to complete before each class meeting. SCHEDULE FOR PRACTICE EXERCISES (from Exercises Booklet:http://logicmanual.philosophy.ox.ac.uk/exercises/exercises.pdf) NOTE: THE PRACTICE EXERCISES ARE OPTIONAL AND WILL NOT BE COLLECTED, BUT SOME OF THEM WILL BE DISCUSSED IN CLASS PRACTICE EXERCISES FOR MONDAY, JAN 26th: 1.7 and 1.8. 1.7 and1.8 PRACTICE EXERCISES FOR THURSDAY, JAN 29th: 2.1 through 2.8 PRACTICE EXERCISES FOR MONDAY, FEB 2nd : 3.1 through 3.6 PRACTICE EXERCISES FOR THURSDAY, FEB 5: 1.1 through 1.6 PRACTICE EXERCISES FOR MONDAY, FEB 9: 4.1 through 4.5 PRACTICE EXERCISES FOR THURSDAY, FEB 12: None! (Note that Assignment 1 is due on this day) SCHEDULE FOR READING and QUIZZES 6
FOR MONDAY, JAN 26th: Read sections 1.5 and 1.6, and Chapter 2 FOR THURSDAY, JAN 29th: Re-read Chapter 2, Read Chapter 3...Quiz on 1.1, 1.6, and Chapter 2 FOR MONDAY, FEB 2nd: Re-read Chapter 3, Read 1.1-1.4 FOR THURSDAY, FEB 5th: Re-read 1.1-1.4, Read 4.1-4.3: No Quiz! FOR MONDAY, FEB 9th: Re-read 4.1-4.3, Read 4.4 and 4.5 FOR THURSDAY, FEB 12th: Read 5.1 and 5.2: Quiz on Chapter 3, 1.1-1.4, and 4.1-4.3 COURSE LITERATURE: (A) Main Text Volker Halbach: The Logic Manual, Oxford UP Webbsida: http://logicmanual.philosophy.ox.ac.uk/ Exercises Booklet: http://logicmanual.philosophy.ox.ac.uk/exercises/exercises.pdf (B) Internet Encyclopedia of Philosophy Logical Consequence http://www.iep.utm.edu/logcon/ Deductive-Theoretic Conceptions of Logical Consequence http://www.iep.utm.edu/logcon-d/ Model-Theoretic Conceptions of Logical Consequence http://www.iep.utm.edu/logcon-m/ (C) Article Alfred Tarski: Truth and Proof, Scientific American 220:6 June 1969 (D) Supplementary Reading Dag Westerståhl: Mening och Logik, Filosofisk Tidskrift 1994:1 http://www.bokforlagetthales.se/filosofisktidskrift/artiklar/dw_mening.pdf Alfred Tarski: The Semantic Conception of Truth and The Foundations of Semantics, Philosophy and Phenomenological Research 4:3 (1944) Språkfilosofi, 7,5 hp I momentet behandlas filosofiska problem, teorier och begrepp som diskuteras i samtida språkfilosofisk forskning. De texter som diskuteras inom samtida forskning är en utgångspunkt för kursen, men en viss historisk tillbakablick aktualiseras eftersom den har relevans för den samtida diskussionen. I den historiska tillbakablicken tar vi avstamp i det tidiga 1900-talet och teorier om mening och referens hos Frege, Russell och de logiska positivisterna och fortsätter med diskussioner om språklig mening hos Quine, Wittgenstein, Austin och Strawson. I del två koncentrerar vi oss på samtida diskussioner om distinktionen mellan semantik och pragmatik och börjar med att läsa några texter av Grice om vad som sägs, implikatur och samtalsmaximer för att fortsätta med indexikalism, kontextualism och minimalism där vi läser: Stanley, Wilson & Sperber, Recarnati, Borg och Cappelen & Lepore. Ansvariga lärare: Anders Tolland (e-post: anders.tolland@filosofi.gu.se) (AT) Stellan Petersson (e-post: stellan.petersson@filosofi.gu.se) (SP) 7
Litteratur Kursboken är Alex Millers The philosophy of language (Routledge 2007). Från Repro ska Du införskaffa det kompendium med originaltexter som, tillsammans med texter Du själv ska ladda ner, också utgör kurslitteratur. Texter nedan markerade med * finns i detta kompendium. För de nedladdade texter som anges nedan gäller att där inget annat sägs så finns de i e-versioner av de tidskrifter som anges. I många fall måste du gå via inloggning på UBs hemsida för att få fram dem men ibland kan texten direkt googlas. Schema och preliminär planering Del 1: 31 Mars 9-12 K235 AT Föreläsning 1. Introduktion samt Frege, Russell & positivisterna. Tidiga teorier om mening och referens hos Frege, Russell o positivisterna (verifikationism) tillsammans med några senare alternativ presenteras och diskuteras. Läs: Miller kap 1-3 14 april 9-12 T116 AT Föreläsning 2. Mot mening. Två kritiker (Quine och Wittgenstein) av traditionella meningsteorier presenteras och diskuteras. Läs: Miller kap 4 o 5 21 april 13-15 T116 AT Föreläsning 3. För mening. Försvar mot Wittgensteins kritik presenteras. Läs: Miller kap 6 J L Austin Truth & P F Strawson Truth (Båda texterna ur Symposium: Truth i Proceedings of the Aristotelian Society. Supplementary Volume 24 (1950) [e-tidskrift UB] C Wright ur Truth & Objectivity (stencil) 27 april 10-13 T116 SP Gruppövning 1. `Vad som sägs, `implikatur och `samtalsmaximer. Vi diskuterar Grices inflytelserika idéer och distinktioner. Läs: Grice, H.P. 1975. Logic and conversation. In: Speech acts. Syntax and semantics 3, Cole, P., Morgan, J. (eds) Academic Press, pp. 41-58 *Grice, H.P. 1975. Prolegomena. I:Studies in the way of words, sid. 3-22. Harvard University Press. Miller kap. 7 28 april 9-12 T116 AT 8
Föreläsning 4. AT Mening, sanning & metafysik. Ytterligare några meningsteorier (bl a Davidson) presenteras o diskuteras. Läs: Miller kap 8 o 9 5 maj 9-12 T116 SP Gruppövning 2. Kritik av Grices program. Vi diskuterar två texter som kritiserar Grices förslag. Läs: Bach, Kent 1994. Conversational impliciture. Mind and Language, 9(2):124 162. Travis, Charles, 1985. On What Is Strictly Speaking True, Canadian Journal of Philosophy, vol. 15, no. 2, s. 187 229. 12 maj 9-12 T116 SP Gruppövning 3. Indexikalism. Vi diskuterar två texter som med delvis formella metoder försöker redogöra för kontextkänslig betydelse. Läs: Stanley, J, 2000, Context and logical form, Linguistics and Philosophy 23:391-434. Stanley, J and Szabó, Z, 2000, On quantifier domain restriction, Mind & Language 15:219-61. 19 maj Gruppdiskussion via GUL (inlämning senast 17:00) SP Gruppövning 4. Kontextualism (SP). Vi diskuterar två texter som presenterar en lösning till de problem vi tidigare diskuterat i termer av pragmatisk snarare än språklig kunskap. Obs. att denna övning sker via Internet. Wilson, Deirdre & Sperber, Dan, 2002. Truthfulness and Relevance, Mind, vol. 111, no. 443, s. 583 632. Recanati, François, 2007. It is raining (somewhere), Linguistics and Philosophy, vol. 30, no. 1, s. 123 46. 26 maj 9-12 T116 SP Gruppövning 5. Minimalism (SP). Vi tittar närmare på artiklar där alla tidigare presenterade försök att hantera kontextkänslighet kritiseras. Läs: 9
Borg, Emma 2012. Semantics without pragmatics. I: The Cambridge Handbook of Pragmatics. Allen, K. & Jaszczolt, K. Cambridge: CUP. Kan laddas ner från: http://www.reading.ac.uk/acadepts/ld/philos/borg/borg.htm Cappelen, Herman & Lepore, Ernie, 2005. Radical and Moderate Pragmatics: Does Meaning Determine Truth Conditions?, i Zoltán Gendler Szabó, utg., Semantics versus Pragmatics, Oxford, Clarendon Press, s. 45 71. Kan laddas ner från: http://ruccs.rutgers.edu/tech_rpt/tr70_lepore_cappelen.pdf Lyssna gärna på intervjun med Emma Borg som du finner här: http://hwcdn.libsyn.com/p/1/3/c/13c598711c91325e/emma_borg_on_language_and_ Context.mp3?c_id=6637534&expiration=1409127555&hwt=c6a9c29980cc4ab8e9b668 61b22609bb Tema: medvetande, 7,5 hp I det här momentet studeras olika centrala strömningar inom modern medvetandefilosofi. Fokus ligger på akademiskt skrivande och examinationen tränar särskilt förmågan till skriftlig argumentation. Kursen är en uppsatsförberedande kurs. Det här innebär att ett av dess syften är att förbereda studenterna för filosofisk uppsatskrivning. Det här i sin tur innebär att undervisning inte endast består av traditionella föreläsningar, utan också av textseminarier, där inte bara innehållet i de studerade texterna, utan också deras struktur och uppläggning diskuteras. Lärare: Susanna Radovic och Alva Stråge Litteratur Huvudbok: Ian Ravenscroft: Philosophy of Mind: a beginner s guide (2005). Oxford University Press, ett antal originalartiklar, några översiktsartiklar (framförallt från Stanford Encyclopedia of Philosophy) Examination Kursen examineras genom att studenterna författar en kortare uppsats (ca 3000 ord Analysis -format) och presenterar den på ett uppsatsseminarium. Uppsatsen skall presentera ett problem som har diskuterats under kursen och en tes som återfinns i kurslitteraturen som en lösning på problemet samt kritiskt diskutera argument för och emot tesen. Schema Schema: 26 mars 13-15 Föreläsning: Introduktion. Lärare: Susanna Radovic 10
2 april 13-15 Föreläsning: Kropp och själ I. Lärare: Alva Stråge 9 april 13-15 Föreläsning; Om att skriva uppsats. Lärare: Susanna Radovic 16 april 13-15 Föreläsning: Kropp och själ II. Lärare: Alva Stråge 20 april 13-15 Föreläsning: Medvetandet i en fysisk värld. Lärare: Alva Stråge 23 april: 13-15. Handledningsseminarium. Lärare: Susanna Radovic och Alva Stråge 30 april 13-15. Textseminarium. Lärare: Alva Stråge 7 maj. 13-15. Textseminarium. Lärare: Alva Stråge 14 maj 13-15. Föreläsning: Medvetandet. Lärare: Susanna Radovic Ravenscroft s. 159-189. Stanford Encyclopedia of Philosophy: Higher order therories of consciousness. http://plato.stanford.edu/entries/consciousnesshigher/ Block, N. (2011). The higher-order approach to consciousness is defunct. Analysis 71 (3): 419-431. 21 maj 13-15. Handledningsseminarium. Lärare: Susanna Radovic och Alva Stråge 28 maj 16.00. Inlämning uppsats 4 juni 13-16 Uppsatsseminarium. Susanna Radovic och Alva Stråge 5 juni 13-16 Reservtid uppsatsseminarium 11
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI FT1200 Teoretisk filosofi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Theoretical Philosophy: Intermediate Course, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2010-02-16 och senast reviderad 2014-08-22 av Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Den reviderade kursplanen gäller från och med 2014-09-01, höstterminen 2014. Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Inplacering Kursen ges som fristående kurs. Grundnivå Huvudområde Teoretisk filosofi Fördjupning G1F, Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs godkänt resultat från Teoretisk filosofi: Grundkurs (FT1100 eller TF1000) eller motsvarande. Mål Kunskap och förståelse Studenten skall efter avslutad kurs kunna i muntlig och skriftlig form räkna upp och beskriva de mest centrala problemområdena, liksom de viktigaste positionerna, inom modern analytisk metafysik, redogöra för centrala begrepp inom klassisk logik, t.ex. sanning, giltighet och härledning, samt hur dessa begrepp förhåller sig till varandra,
med formella metoder belysa grundläggande filosofiska frågeställningar kring språklig mening, sanning och argumentation, benämna, beskriva och kontrastera centrala språkfilosofiska begrepp och teorier, redogöra för huvuddragen i och förklara sambanden mellan centrala medvetandefilosofiska begrepp och teorier, Färdighet och förmåga Studenten skall efter avslutad kurs kunna självständigt författa en mindre text där ett begränsat problemområde beskrivs, en tes med bäring på problemområdet presenteras och argument för och emot tesen diskuteras, analysera vilka konsekvenser teoretiska ställningstaganden på ett filosofiskt område får för andra filosofiska områden, Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter avslutad kurs kunna uttrycka självständiga och nyanserade bedömningar av kvaliteten hos filosofiska argument och teorier, värdera argument för och emot olika centrala filosofiska teoribildningar. 2/ 3 Innehåll Kursen består av fyra obligatoriska moment. Logik 7,5 hp Momentet ger en introduktion till modern formell logik och dess plats inom analytisk filosofi och relaterade vetenskaper. Centrala begrepp som behandlas är sanning, giltighet, satisfierbarhet och bevisbarhet. Vikt läggs vid både teori och färdighetsträning. Metafysik 7,5 hp Inom ramen för momentet studeras en uppsättning centrala frågeställningar i modern metafysik, inklusive frågor rörande verklighetens grundläggande konstitution (s.k. ontologi). En del behandlar även frågor rörande metafysikens metod och möjlighet (s.k. metametafysik). Språkfilosofi 7,5 hp I momentet behandlas filosofiska problem, teorier och begrepp som diskuteras i samtida språkfilosofisk forskning. De texter som diskuteras inom samtida forskning är en utgångspunkt för kursen, men en viss historisk tillbakablick kan aktualiseras i den mån den har relevans för den samtida språkfilosofin. Tema: Medvetande 7,5 hp FT1200 Teoretisk filosofi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng / Theoretical Philosophy: Intermediate Course, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle
I det här momentet studeras olika centrala strömningar inom modern medvetandefilosofi. Fokus ligger på akademiskt skrivande och examinationen tränar särskilt förmågan till skriftlig argumentation. 3/ 3 Former för undervisning Undervisningen ges i form av föreläsningar, och/eller övningar, seminarier och enskilt arbete eller arbete i grupp, med tillgång till lärarens handledning, samt redovisning av uppgifterna för övriga deltagare i kursen. Obligatorisk närvaro kan gälla för vissa kursmoment, i synnerhet seminarier. Kursen examineras genom aktivt deltagande, skriftliga eller muntliga prov. Undervisningsspråk: engelska och svenska Former för bedömning Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antal provtillfällen är begränsade till fem stycken. Betyg På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 15 av 30 högskolepoäng och betyget Godkänt på resterande poäng. Kursvärdering Kursansvarig lärare ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingar i olika former ligger till grund för kursens utformning. Övrigt Kursen får ej tillgodoräknas/ingå i examen tillsammans med kursen TF3000. FT1200 Teoretisk filosofi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng / Theoretical Philosophy: Intermediate Course, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle