Swedisol. Energieffektiviseringsundersökning. April Järnvägsgatan 11, Helsingborg, tel ,

Relevanta dokument
Swedisol. Energieffektiviseringsundersökning. April Järnvägsgatan 11, Helsingborg, tel ,

Swedisol. Energieffektiviseringsundersökning. April Järnvägsgatan 11, Helsingborg, tel ,

Rekryteringsbehov. Rekryteringsbehov Mars Mars Järnvägsgatan 11, Helsingborg, tel ,

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar Karin Byman ÅF

Under våren 2013 har ett examensarbete genomförts på WSP inom BeBo-projektet Halvera Mera. I examenarbetet har fastighetsägares olika förutsättningar

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell

Redo att växla upp. Fastighetsägare och fastighetsförvaltare i miljonprogramsområden om energieffektivisering och synen på politiska reformer.

Bättre koll på underhåll

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid.

Fastighetsägarens perspektiv

Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet

FASTIGHETSÄGARINDEX UPPLANDS VÄSBY SUNDBYBERG SOLLENTUNA SÖDERTÄLJE STOCKHOLM HUDDINGE HANINGE JÄRFÄLLA SIGTUNA GOTLAND LIDINGÖ NACKA SOLNA TÄBY

18 november Ombyggnation och energieffektivisering Byggmöte

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll

Energianvändning och Systemtänkande. Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tövädret 5

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Tillväxtkartläggning. Höga tillväxtambitioner i landets små och medelstora företag

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL Mars Elteknikmarknad

Svensk Byggtjänst. Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocesser. April 2014

GLASBRANSCHFÖRENINGEN ANALYS AV BILGLASMARKNADEN I SVERIGE MAJ 2012

Hur ska vi klara klimatmålen i tid? Svaret är KLOT! Ett program för energiomställning av bostäder.

Rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. Joakim Iveroth projektledare

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Samtal om... miljonprogrammets renovering och förnyelse med hyresgästerna i centrum

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL September Elteknikmarknad

IMD-rekommendationen och nya direktiv från EU. Anders Johansson, SABO

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD

Strategi för energieffektivisering

Ekonomisk bärkraft i långtgående energieffektiviseringar

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Bilaga 1 till tjänsteutlåtande om reinvesteringsprogram för stadens väghållning. Henrik Gidlund Anläggning

Fastighetsbolagen och ekonomin

Nationell strategi för energieffektiviserande renovering

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer

1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

Ett energieffektivt samhälle

Förbättringsåtgärder för en effektivare deklarationsprocess

Bostadsbyggande i Dalarna

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

17. Motion om fler bostäder nu enligt modellen köp och bygg svar Dnr 2015/

Lönsam energieffektivisering 2015

Energieffektivisering och hållbara val vid renovering. Katarina Westerbjörk

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:295

Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering

Erfarenheter av IMD i bostadshus. Stefan Källman Energi & Miljöchef Hyresbostäder i Norrköping AB

När vinstintresset tar över...

Omfattning och karaktär av renoveringar i bostadshus

Skrivelse angående solfångare

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror S 2010: Marianne Jacobsson STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

Carlshem: Flintvägen 2-6, 3-15, 10-72, Gnejsvägen 1 47, 2 14, Kvartsvägen 5 13 och Kvartsvägen 3 (tomtmark).

Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Hällsätter 1:16

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern december Ökat behov av exportfinansiering

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning

trender på göteborgs fastighetsmarknad Rapport januari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet

BeBo Fokusområde Solenergi

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern december Ökat behov av exportfinansiering

Nytt från EU och CECODHAS Hösten 2011

Energieffektivisering och Solceller. Katarina Westerbjörk och Mikaela Tarnawski

Storgatan 19 Box Stockholm telefon

En undersökning bland. Energirådgivare. På uppdrag av Geotec och Swedisol

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

FÖRNYELSE AV FLERBOSTADSHUS

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

Konjunkturrapport kv VVS företagen

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!

September Bostadsanpassningsbidragen 2002

Energibesparing i Brf Hilda - hur går det? Jenny Wahl (tidigare Haryd) WSP

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

RIKTLINJER OCH BUDGET 2014

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB

EPILEPSIRAPPORT Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet

TURIK Teknikupphandling av rationell isolering för ytterväggar och fasader för befintliga flerbostadshus

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vårbruket 113

Linus Söderman Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

BeBo Räknestuga Malmö Emma Karlsson, WSP

En skattereform för hyresrätten

Kommun. Är byggnaden belägen i ett område där fjärrvärme distribueras eller avses bli distribuerad? Ja Nej. Postnummer. E-post

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sanda Lekarve 1:70

Transkript:

Swedisol Energieffektiviseringsundersökning April 2017

Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Sammanfattning... 4 1. Intervjuundersökning... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Energieffektiviseringsbehov... 6 1.3 Minskning av energianvändning... 9 1.4 Positivt påverkade faktorer... 12 1.5 Negativt påverkande faktorer... 15 1.6 Boverkets regelverk eller grönt företag... 17 2

Bakgrund och syfte Swedisol har tillsammans med Industrifakta diskuterat hur de tillsammans kan belysa hur utvecklingen avseende energieffektivisering ser ut i Sverige. Swedisols önskan är att det utifrån undersökningen ges möjligheten att ta fram PR och kommunikationsmaterial som kan användas för att uppnå bästa möjliga spridning. Totalt har industrifakta genomfört 100 intervjuer med privata och kommunägda bostadsbolag. Industrifaktas ansvar Uppdraget innebär att allt arbete och dess resultat har baserats på tillgänglig information. Industrifakta kan inte göras ansvariga för slutsatser eller rekommendationer som baseras på felaktig eller bristfällig information. Industrifakta eller dess medarbetare kan inte hållas ansvariga för eventuella konsekvenser till följd av användandet av rapporten. Allt material i denna rapport är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Kopiering eller presentation och distribution av materialet i rapporten får inte ske utan tillstånd från Industrifakta. Följande personer hos Industrifakta har varit involverade i analysarbetet: Magnus Johansson, projektledning Patrik Wikman, vd Jenny Ingelström, statistik Jens Linderoth, analys Magnus Klein, statistik 3

Sammanfattning I genomsnitt beräknas knappt hälften av de privata bostadsbolagens och närmare 60 procent av de kommunala bostadsbolagens bestånd ha behov av energieffektivisering. Detta skulle grovt räknat kunna innebära drygt 265 000 lägenheter hos de intervjuade bostadsföretagen. Omräknat till hela beståndet av lägenheter i flerbostadshus på riksplan, indikerar svaren en totalvolym av ca 750 000 lägenheter med behov av energieffektivisering. Trots att behoven av energieffektivisering upplevs som omfattande totalt sett, visar svaren att man inte anser behoven som akuta och att arbetet med energieffektivisering troligen kommer att fortgå under lång tid framöver Över 80 procent av de intervjuade bostadsföretagen menar att man som första åtgärd kommer att se över de befintliga installationerna inom belysning, värme och ventilation m m. Sådana åtgärder är många gånger både enkla och kostnadseffektiva sätt att minska energieffektiviseringen. Sabo-företagen uppger även i stor utsträckning att man, dels kommer att öka informationen till de boende, dels prioritera fönsterutbyte i syfte att minska energiförbrukningen. Det finns viktiga strukturella skillnader mellan de privata och de kommunägda bostadsföretagen när det gäller beståndens byggår, läge och underhållsbehov. Genom att samordna med andra renoveringsåtgärder anser många intervjuade att det går att höja takten i energieffektivseringsarbetet. Enligt svaren finns det även flera yttre faktorer som skulle kunna öka takten i arbetet med energieffektivisering. Dessa kan inte påverkas av bostadsföretagen själva. Ekonomiskt stöd Höjda energipriser Statliga energilån Svaren vittnar om ett stort engagemang för miljö- och hållbarhetsfrågor hos de intervjuade bostadsföretagen och särskilt gäller det Sabo-företagen. Det finns flera orsaker till att energieffektiviseringsarbetet drar ut på tiden. Att andra akuta renoveringsåtgärder måste prioriteras före energieffektiviserande åtgärder är vanligt förekommande enligt intervjuerna. Hos Sabo-företagen är även de ekonomiska begränsningarna särskilt påtagliga och detta beror i huvudsak på stora ackumulerade underhållsbehov, svårigheter att höja hyresnivåer i utsatta områden och i flera fall även höga krav på nybyggnad från de kommunala ägarna. Bostadsföretagen i undersökningen tycker att det är lika viktigt med Boverkets regelverk som att vara ett grönt företag. 18 procent av de intervjuade anser emellertid att Boverkets regelverk är av avsevärt underordnad betydelse och att det är betydligt viktigare att vara ett grönt företag. 4

1. Intervjuundersökning 1.1 Bakgrund Totalt antal intervjuer: 100 Varav: Privata bostadsbolag 41 Kommunala bostadsbolag: 59 Totalt antal lägenheter i de intervjuades bestånd 400 000 350 000 334 412 300 000 250 000 200 000 150 000 161 089 100 000 50 000 0 Privat Sabo 6 000 Medelantal lägenheter i de intervjuades bestånd 5 668 5 000 4 000 3 929 3 000 2 000 1 000 0 Privat Sabo Det totala beståndet av lägenheter i flerbostadshus uppgick 2016 till 1,43 miljoner stycken, varav de kommunägda bolagens andel uppgick till knappt 48 procent. 5

1.2 Energieffektiviseringsbehov Hur stor andel av ert befintliga bostadsbestånd bedömer du har behov av energieffektivisering? (Bas: 100) Andel av befintligt bostadsbestånd i behov av energieffektivisering, procent Totalt Privat Sabo Medelvärde 53% 48% 57% I genomsnitt beräknas knappt hälften av de privata bostadsbolagens och närmare 60 procent av de kommunala bostadsbolagens bestånd ha behov av energieffektivisering. Detta skulle grovt räknat kunna innebära omkring 77 000 lägenheter hos de intervjuade privata bostadsbolagen och ytterligare 190 000 lägenheter hos SABO-företagen i undersökningen. Omräknat till hela beståndet av lägenheter i flerbostadshus, indikerar svaren en totalvolym av ca 750 000 lägenheter med behov av energieffektivisering. Skillnaderna mellan ägarkategorierna i undersökningen är inte dramatiska med tanke på att behoven av energieffektivisering har uppskattats. Resonemanget går att utveckla genom att titta närmare på hur de intervjuade har svarat. Andel av befintligt bostadsbestånd i behov av energieffektivisering Privat Sabo 8% 12% 7% 5% 5% 20% 12% 20% 19% 12% 12% 24% 10% 34% 0 % 1-20 % 21-40 % 41-60 % 61-80 % 81-100 % Vet ej 0 % 1-20 % 21-40 % 41-60 % 61-80 % 81-100 % Vet ej Hos de privata bostadsbolagen är svaren ganska spridda. Man kan bland annat notera att 12 procent menar att man inte har några behov av energieffektivisering i beståndet. Ytterligare 12 procent svarade att maximalt 20 procent av beståndet har behov av energieffektivisering. Hos de intervjuade SABO-företagen uppger endast 5 procent att man saknar behov av energieffektivisering. Ytterligare 5 procent sva- 6

rade att energieffektiviseringsbehov begränsas till maximalt 20 procent av beståndet. Det finns en stor andel (34 procent) som anser att 41-60 procent av beståndet behöver energieffektiviseras. Svaren tyder på att förutsättningarna när det gäller arbetet med energieffektivisering skiljer sig mer åt hos de privata bolagen jämfört med SABO-företagen. Detta skulle kunna förklaras med att det finns stora skillnader i ekonomi mellan företagen eller större skillnader i beståndets skick och ålder. Även om medelvärdet hos de privata fastighetsägarna tyder på att närmare hälften av beståndet behöver åtgärdas är det endast en mindre andel som lever med denna verklighet och det är stor skillnad i hur långt man kommit med energieffektiviseringsarbetet. Hos SABO-företagen är det omkring en tredjedel som faktiskt uppger att omkring hälften av beståndet har behov av energieffektivisering. 7

Hur stor andel av ert befintliga bestånd bedömer du har akut energieffektiviseringsbehov (åtgärdsbehov inom 2 år)?(bas: 100) Andel av befintligt bestånd i akut behov av energieffektivisering, procent Totalt Privat Sabo Medelvärde 10% 6% 12% Svaren är relativt samstämmiga om man jämför privata och kommunägda bolag och tyder på att, trots stora behov totalt sett, är det bara en liten del av beståndet som har akuta behov av energieffektivisering. Svaren visar att man inte upplever behoven som akuta och att arbetet med energieffektivisering troligen kommer att fortgå under lång tid framöver. Sannolikt kommer man i många fall att prioritera andra renoveringsåtgärder före rena energieffektiviseringsåtgärder. 8

1.3 Minskning av energianvändning Kommer ni aktivt att arbeta med att minska energianvändningen det närmaste året? (Bas: 100) Privat Sabo 3% 7% 93% 97% Ja Nej Ja Nej Även om man tidigare uppgett att man inte har några akuta energieffektiviseringsbehov, kommer både privata och kommunägda bostadsbolag att aktivt arbeta med att minska energianvändningen under det närmaste året. Arbetet med energieffektivisering är ett fortgående arbete, som inte behöver vara kopplad till en större enstaka renoverings- eller ombyggnadsåtgärd. Följande diagram åskådliggör hur fastighetsägarna tänker sig prioritera bland åtgärder för att öka energieffektiviteten. 9

Vilka av nedanstående alternativ är det troligast att ni först och främst kommer att använda? Flera alternativ är valbara (Bas: ja, 94) Andel svar, procent Se över befintliga installationer (belysning, värme- och ventilationssystem etc.) Ökad information till de boende i syfte att minska energiförbrukningen Byte av fönster IMD (individuell mätning och debitering) Tilläggsisolering Annat 3 9 26 37 39 36 39 41 54 59 84 82 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Sabo Privat Drygt 8 av 10 menar att man kommer att se över de befintliga installationerna inom belysning, värme och ventilation m m. Sådana åtgärder är många gånger både enkla och kostnadseffektiva. Flera andra undersökningar visar att det går att spara en hel del energi genom justeringar av befintliga installationer och många gånger är detta en första åtgärd som genomförs och utvärderas innan man går vidare med större investeringar. Över hälften av de kommunala bostadsbolagen tror också att man kommer att öka informationen till de boende i syfte att minska energiförbrukningen. Det är en lägre andel av de privata bostadsföretagen som planerar att göra en sådan åtgärd. Hälften av Saboföretagen tänker sig prioritera ett fönsterutbyte i syfte att minska energiförbrukningen, andelen hos de privata uppgår till närmare 40 procent. Närmare 4 av 10 tillfrågade företag kommer att prioritera individuell mätning och debitering som första åtgärd. När det gäller tilläggsisolering kan man notera en stor skillnad mellan hur de olika fastighetsägarna resonerar. Drygt 40 procent av Saboföretagen planerar att genomföra en sådan åtgärd, medan en fjärdedel av de privata har svarat detta alternativ. Man kan konstatera tydliga skillnader mellan de privata fastighetsbolagen och de kommunägda och dessa beror till stor del på att en betydande andel av Saboföretagens bestånd härstammar från miljonprogrammets dagar och med hänsyn till att dessa hus närmar sig 50-årsstrecket och ofta har eftersatt underhåll, finns det stora behov av förnyat klimatskal, som fasad och tak. Detta är något som har påpekats i andra undersökningar av Industrifakta, dessa intervjuer bekräftar situationen och visar också att det finns stora kvarstående behov. 10

Vilka av nedanstående anledningar är de största orsakerna till att ni inte kommer att arbeta med energieffektivisering det närmaste året? Flera alternativ är valbara (Bas: nej, 5) Endast fem intervjuade företag svarade att man inte kommer att arbeta med energieffektivisering. Att man tagit detta beslut beror tex på: Att man nyligen genomfört större åtgärder Husen är nybyggda och saknar behov Det saknas finansiering Som exempel på åtgärder man redan investerat i nämndes: Tilläggsisolering Byte av fönster Sett över befintliga installationer 11

1.4 Positivt påverkade faktorer Vilken/vilka faktorer skulle kunna få er att öka takten i era energieffektiviseringar? Flera alternativ är valbara (Bas: 100) Andel svar, procent Genom samordning av andra akuta renoveringsåtgärder Ekonomiskt stöd Höjda energipriser Bidra till Sveriges energieffektiviseringsmål Statliga energilån Politiska beslut Lägre ränta Förbättrad ekonomi genom att man avyttrat delar av beståndet Annat 7 7 5 27 15 15 24 20 17 34 51 49 44 53 63 63 68 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Sabo Privat Enligt svaren finns det flera faktorer som skulle kunna öka takten i arbetet med energieffektivisering. Några av dessa faktorer, med hög andel svar, kan kännetecknas som yttre ekonomiska faktorer: Ekonomiskt stöd Höjda energipriser Statliga energilån Dessa är inte möjliga för bostadsföretagen att själva påverka och att vänta in sådana ekonomiska förändringar kan leda till framskjutna åtgärder och försämrad planering. Att avvakta politiska stimulanser eller ekonomiska stödprogram är något som till och från har präglat bygg- och fastighetsmarknaden, vilket historiskt sett lett till både ryckighet i investeringar, framskjutna projekt och ackumulerade underhållsbehov. Samtidigt är det ett alternativ som fick hög svarsfrekvens och detta avser samordning med andra akuta renoveringsåtgärder. Exempel på sådana kan vara tilläggsisolering eller fönsterutbyte i samband med fasadrenovering, tilläggsisolering kopplat till renovering eller utbyte av tak eller energieffektivare installationer tillsammans med badrumsrenovering. I samband med att man byter ut äldre byggnadsmateriel eller installationer, finns det alltid möjlighet att se över energiprestandan i de nya produkterna. Ofta har dessa generellt en bättre prestanda, vilket betyder att mycket av det löpande underhållet medför en viss mån av energieffektivisering. 12

Ganska högt upp bland påverkande faktorer hamnar möjligheten att bidra till Sveriges energieffektiviseringsmål. Det vittnar om ett stort engagemang för miljö- och hållbarhetsfrågor hos de intervjuade bostadsföretagen. Särskilt gäller detta Saboföretagen, där hälften av företagen har svarat detta alternativ. Politiska beslut kan som tidigare nämnts ha viss inverkan. Exempel på sådana är lokala eller regionala riktlinjer om utsläpp, energiförbrukning och miljöpåverkan. Det kan också handla om olika bidrags- och investeringsprogram för installation av tex solvärme eller liknande alternativ. Vilken/vilka av följande faktorer bedömer du är mest sannolika att de kommer att inträffa de närmaste 2 åren? Flera alternativ är valbara (Bas: 100) Andel svar, procent Höjda energipriser Genom samordning av andra akuta renoveringsåtgärder Bidra till Sveriges energieffektiviseringsmål Ekonomiskt stöd Politiska beslut Förbättrad ekonomi genom att man avyttrat delar av beståndet Statliga energilån Lägre ränta 5 5 5 8 8 12 12 15 25 34 41 44 46 53 Annat 2 0 10 20 30 40 50 60 Sabo Privat Genom att de intervjuade bostadsföretagen har fått förtydliga vad man i första hand tror kommer att inträffa när det gäller de presenterade faktorerna i föregående fråga, får man en viss inblick i hur företagen resonerar när det gäller det strategiska arbetet och vilka omvärldsfaktorer man kommer att förhålla sig till. Hälften av Sabo-företagen och drygt 4 av 10 av de privata företagen räknar med höjda energipriser de kommande två åren. En sådan utveckling stimulerar till energieffektiviserande åtgärder och en fortsatt låg räntenivå gynnar investeringskalkylen. Högt upp bland alternativen hamnar även samordning av andra akuta renoveringsåtgärder. Både de kommunägda och de privata bostadsbolagen arbetar aktivt med att utnyttja möjligheten att genomföra energieffektiviserande åtgärder i samband med andra renoveringsinsatser. Med låg räntenivå och låga vakansgrader ökar de ekonomiska möjligheterna att utöka de planerade underhållsåtgärderna. Förutom lägre uppvärmningskostnader bidrar även höjda fastighetsvärden positivt i den ekonomiska kalkylen. Leverantörer som Swedisol har en viktig uppgift i att 13

själva, eller genom entreprenörer, kunna presentera alternativa investerings- och driftkalkyler för beställaren där intjäningstid för investeringen åskådliggörs. 14

1.5 Negativt påverkande faktorer Vilka faktorer skulle kunna få er att minska takten i era energieffektiviseringar? Flera alternativ är valbara (Bas: 100) Andel svar, procent Andra renoveringsbehov än energieffektiviseringsåtgärder prioriteras Brist på kapital 32 42 42 44 Höjd ränta 17 36 Annat 7 15 Utförsäljning av bestånd 2 12 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Sabo Privat När det gäller att planera underhåll och renovering, handlar det till mycket stor del om hur man kommer att prioritera bland åtgärderna. Både personella resurser, planering och ekonomiska faktorer sätter sina begränsningar. Varje fastighet måste bedömas för sig och även om man å ena sidan har en långsiktig strategisk och ekonomisk plan för sin fastighetsutveckling, måste man hantera akuta skador eller brister som kan äventyra husets funktion och livslängd eller som kan inverka negativt på de boende. Inte helt överraskande är det fler företag bland de kommunägda bostadsbolagen som uppger kapitalbrist som ett stort hinder för energieffektivisering. Det är allmänt känt att stora andelar av Sabo-företagens bestånd ligger i områden som är utsatta för hög förslitning, där husen har eftersatta behov och där det också är svårt att höja hyresnivåerna efter genomförda renoveringar och standardhöjningar. Företagen har många gånger stora ackumulerade renoveringsbehov, vilka är svåra att finansiera på kort sikt. Dessa företag pekar även på att höjd ränta kan vara ett hinder i energieffektiviseringsarbetet, vilket ytterligare visar att många av dessa företag har en mer besvärlig ekonomisk situation. Ytterligare en negativt påverkande faktor är bristen på personal och kompetens i byggbranschen. Industrifaktas egna mätningar visar på ett akut behov av personal inom flera installations- och konsultbranscher. Det saknas även hantverkare med renoveringskompetens och med hänsyn till att bostadsbyggandet går på högvarv, har situationen skärpts ytterligare den senaste tiden. 15

Vilken/vilka av följande faktorer bedömer du är mest sannolika att de kommer att inträffa de närmaste 2 åren? Flera alternativ är valbara (Bas: 100) Andel svar, procent Höjd ränta 27 34 Andra renoveringsbehov än energieffektiviseringsåtgärder prioriteras 24 29 Brist på kapital Annat 7 7 7 12 Utförsäljning av bestånd 2 5 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Sabo Privat I första hand menar de intervjuade att det är en höjd räntenivå eller att andra renoveringsbehov måste prioriteras, som är de mest sannolika faktorerna att inträffa de närmaste två åren. 16

1.6 Boverkets regelverk eller grönt företag Vilket väger tyngst för er, Boverkets regelverk eller att vara ett grönt företag? (de intervjuade har fått värdera svaret på en tiogradig skala där 1 är Boverkets regelverk och 10 att vara ett grönt företag) (Bas: 100) Andel svar, procent Totalt Privat Sabo 1-3 Boverkets regelverk 24% 26% 21% 8-10 Grönt företag 18% 21% 15% Medelvärde 5,3 5,2 5,3 Procentuell fördelning Sabo Privat 0 20 40 60 80 100 1-3 4-7 8-10 Svaren ska tolkas på så sätt att värdet 5 innebär att man tycker att det är lika viktigt med Boverkets regelverk som att vara ett grönt företag. Värden 5-7 innebär att man anser att det är viktigare att vara ett grönt bolag, men att Boverkets regelverk har viss betydelse. 8-10 innebär att man först och främst vill vara ett grönt företag och att Boverkets regler har underordnad betydelse. Värdet hamnar i genomsnitt strax över 5 hos både privata och kommunägda bostadsbolag. Värdena ska tolkas som att man uppfattar båda faktorer som lika viktiga. 18 procent av de intervjuade anser att Boverkets regelverk är av avsevärt underordnad betydelse och att det är betydligt viktigare att vara ett grönt företag. Boverkets regelverk innehåller både krav, tvingande regler och råd. Företagen har således att hålla sig till de tvingande kraven, medan vissa råd kan vara vägledande och i många fall har man egna strängare krav för att uppvisa en hög miljöprofil. 17