FÖRNYELSE AV FLERBOSTADSHUS

Transkript

1 FÖRNYELSE AV FLERBOSTADSHUS JUNI 2008

2 2 RÄTTIGHETER OCH COPYRIGHT Kopieringsförbud Mångfaldigande av innehållet i denna dokumentation, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätten av den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande av Industrifakta AB. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc. för användning av materialet utanför köparens företag/organisation. Copyright Industrifakta AB 2008

3 3 Har du några frågor om rapporten är du välkommen att kontakta: INDUSTRIFAKTA AB Henry Dunkers Plats Helsingborg Telefon: Telefax: info@industrifakta.se Industrifakta kan även hjälpa dig att genomföra internseminarier, workshops m m med utgångspunkt från marknadsstudien.

4 4 INNEHÅLL BAKGRUND OCH SYFTE... 5 Sid UPPLÄGGNING AV STUDIEN OCH KÄLLOR UTGÅNGSPUNKTER FÖR FLERBOSTADSHUSEN BESKRIVNING AV BYGGNADSBESTÅNDET UPPRUSTNINGSBEHOV I TIDSPERSPEKTIVET FASTIGHETSÄGARNAS PRIORITERING AV ÅTGÄRDER EFFEKTIVISERING AV ENERGIANVÄNDNING EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FINANSIERING... 90

5 5 BAKGRUND OCH SYFTE Under de s k rekordåren byggdes det totalt omkring lägenheter i flerbostadshus. Omkring av dessa finns kvar i dagens bostadsbestånd. Mindre än 20 procent av lägenheterna har moderniserats och en ännu mindre andel uppfyller framtida krav på effektiv energianvändning. Beståndet byggdes under tidspress. För att kunna färdigställa ett stort antal bostäder på kort tid användes nya typer av material och konstruktioner. Flera av teknikerna har i efterhand visat sig innebära kvalitetsrisker och kortare livslängd jämfört med traditionella lösningar. De närmaste åren kommer det därför att krävas mycket stora investeringar i både byggnadsteknisk upprustning och effektivisering av energianvändning, men samtidigt har hyreslagstiftningen inte lämnat utrymme för fondering av kapital för framtida förnyelse Studier av den löpande offentliga debatten visar att det finns ett stort medvetande om miljonprogrammets stora behov av underhåll och förnyelse. Industrifaktas syfte med den aktuella kartläggningen är att presentera vilka prioriteringar som fastighetsägarna kan tvingas göra med hänsyn till ekonomiska resurser, krav på effektivare energianvändning samt bostads- och fastighetsbolagens strategier och målsättningar. Förhoppningen är att rapporten skall ge ett underlag för analyser och marknadsplanering hos de olika typer av leverantörer, som arbetar med upprustning av flerbostadshus. Resultaten från intervjuerna kan bl a ge viktiga signaler om kommande efterfrågan hos entreprenörer, materialleverantörer konsulter m fl. I början av rapporten i avsnitt 2 finns en statistisk beskrivning av det aktuella bostadsbeståndet, som kan användas för beräkningar och simuleringar av åtgärdsvolymer, kostnader m m.

6 6 UPPLÄGGNING AV STUDIEN OCH KÄLLOR Marknadsstudien har genomförts under perioden april-juni 2008 och baseras i första hand på följande underlag: Ca 350 intervjuer med följande kategorier: Allmännyttiga bostadsbolag ca 160 Privata fastighetsägare ca 60 Förvaltare av bostadsrätter ca 20 Myndigheter, forskare och andra sakkunniga ca 20 Industrifaktas fastighetsägarpanel 100 Som underlag till rapporten har Industrifakta även inventerat statistik, utredningar, rapporter och publicerad information bl a från följande källor: SCB Boverket Byggforskningsrådet Universitet/högskolor Branschorganistioner, Sabo m fl Fackpress

7 7 1. UTGÅNGSPUNKTER FÖR FLERBOSTADSHUSEN Rapporten beskriver flerbostadshus byggda under perioden Bostadsproduktionen under denna period kallas ofta rekordårens byggande. Det man i dagligt tal kallar för Miljonprogrammet avser ett bostadspolitiskt styrt bostadsbyggande, som skedde under perioden Politiska och ekonomiska förutsättningar Hög ekonomisk tillväxt Strukturförändringar på arbetsmarknaden Urbanisering Arbetskraftsinvandring Befolkningstillväxt Bakgrunden till rekordårens byggande och det statliga Miljonprogrammet går tillbaka till den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige efter andra världskriget. Under och 60-talet skedde en kraftig tillväxt inom Sveriges industri och övrigt näringsliv, samtidigt som den offentliga sektorn expanderade. En lång period av ekonomisk tillväxt gav stigande realinkomster, vilket innebar att allt fler fick råd att efterfråga större och bättre bostäder. Den materiella standarden höjdes och andelen hushåll med bil ökade kraftigt. Stora reformer genomfördes inom skola, sjukvård och på andra offentliga områden, vilket tillsammans med ett expanderande och moderniserat näringsliv innebar att hela samhällets fysiska miljö och infrastruktur förändrades radikalt under knappt 20 år. Det ekonomiska uppsvinget i landet innebar en omvälvande befolkningsomflyttning från landsbygd till storstäder. Till detta kom en ökad nativitet, växande arbetskraftinvandring samt en förbättrad ekonomi för både pensionärer och ungdomar. Efterfrågan på bostäder både förändrades och ökade hos flertalet grupper i samhället. Hela byggsektorn var hårt ansträngd under perioden, vilket ledde till att man utvecklade nya rationella och industriella produktionsmetoder för att i högre grad standardisera byggandet. Trots att byggandet hade ökat kraftigt sedan mitten av 1950-talet svarade produktionen inte upp till den växande efterfrågan. Trångboddhet, omoderna lägenheter och eftersatt underhåll i bostadsbeståndet hade länge varit ett problem, när riksdagen 1965 satte upp ett mål att en miljon lägenheter skulle byggas under perioden

8 8 Byggkostnaderna för nyproduktion ökade kraftigt under början av 1960-talet, vilket tvingade fram åtgärder från centralpolitiskt håll att på olika sätt stimulera storskalighet, standardisering och utveckling av nya tekniska lösningar. Ett tydligt exempel är att beställare som ansökte om finansiering blev prioriterade om man byggde minst lägenheter och kunde dra nytta av storskaligheten genom samma teknik. Arkitekterna förlorade inflytande under denna period och normer, storskalighet, finansieringsformer och produktionsteknik satte snarare ramarna för bostadsområdenas utformning. Beståndets utformning jämfört med tidigare bebyggelse Industrialisering Standardisering Storskalighet gynnades vid finansiering Påbörjad nyproduktion av flerbostadshus, genomsnitt under perioden Period Antal lägenheter per år i genomsnitt Redan före beslutet om Miljonprogrammets genomförande var produktionstakten i byggandet högt. Takten ökade betydligt under åren för Miljonprogrammet Dessutom fick byggentreprenörer, arkitekter m fl aktörer en statlig långsiktig garanti för hög produktion, vilket gynnade planeringen och utvecklingen av industriella metoder.

9 9 Byggandet under perioden skiljer sig på flera sätt jämfört med tidigare bebyggelse. Drygt 35 procent av produktionen av flerbostadshus från perioden finns i de tre storstadsregionerna. Ytterligare ca 25 procent byggdes på ett femtontal orter. Flertalet av lägenheterna är byggda i höga eller låga lamellhus (huslängor med minst två trapphus och två eller flera våningar). Närmare hälften av alla lägenheterna finns i 3-4 våningars lamellhus. Skivhus (höga lamellhus) byggdes mest i början av perioden och svarar för ca en fjärdedel av beståndet. För att kunna hålla en hög produktionstakt byggdes husen ofta på mark som var lättexploaterad och inte tidigare bebyggd. Stadsbilden påverkas starkt av ett strukturerat trafikmönster. Det finns ofta en tydlig separering mellan gång-, cykelstråk och bilgator. För biltrafiken kopplades mindre matargator till de större huvudstråken som omgärdar områdena. Stora parkeringsytor och överbyggda däck dominerar miljön. Genom rationell byggteknik skalades marken av och avståndet mellan husen bestämdes ofta av lyftkranarnas banbredd vid produktionen. Standardiserade och slitstarka material vid entréer och trapphus. Stora förrådsutrymmen, gemensamhetslokaler och gemensamma tvättstugor Utformningen av lägenheterna under perioden domineras av följande karaktäristik: - Genomgående lägenheter - Flertalet lägenheter har balkong eller uteplats - Vanligt med separat toalett och badrum - Rymliga, välplanerade och välutrustade lägenheter, även med dagens mått - Gott om garderober och förvaringsutrymmen - Plast och klenare konstruktioner med kortare livslängd ökade i användning

10 10 2. BESKRIVNING AV BYGGNADSBESTÅNDET ANTAL LÄGENHETER OCH BYGGNADER BESTÅND AV FLERBOSTADSHUS FÖRDELAT EFTER BYGGNADSÅR : 34% : 23% -1960: 43% Totalt 2,44 miljoner lägenheter Källa: SCB I beskrivningen av rekordårens bostäder kan det finnas något olika uppgifter om antalet lägenheter. Detta beror på att SCB:s statistik, som beräkningarna bygger på, är gjord vid olika tillfällen och med något olika utgångspunkter. Med ca lägenheter utgör flerbostadshusen som byggdes under de 15 åren , en tredjedel av det kalkylerade beståndet av flerbostadshus. En knapp fjärdedel av beståndet har byggts efter 1976.

11 11 PÅBÖRJADE LÄGENHETER I FLERBOSTADSHUS , ANTAL LGH Totalt påbörjade lägenheter i flerbostadshus Källa: Sveriges Byggindustrier Takten i nyproduktionen av flerbostadshus höjdes gradvis under hela 1950-talet. Trenden fortsatte under 1960-talet och under åren nådde byggandet sin högsta nivå med i genomsnitt närmare lägenheter per år. Behovet av nya lägenheter sjönk därefter märkbart och redan under de sista åren av perioden började det bli svårt att hitta hyresgäster till de nyproducerade bostäderna. Om man studerar nyproduktionen av flerbostadshus under hela perioden utmärker sig miljonprogrammets och rekordårens byggande tydligt. Varken förr eller senare har produktionen av flerbostadshus varit så extrem. Under några år i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet steg byggandet av flerbostadshus återigen kraftigt, men genomsnittet av årsproduktionen nådde ändå bara upp till omkring hälften av årsgenomsnittet under perioden

12 12 BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS (exkl. lägenheter i specialhus och icke bostadshus) EFTER HUSSTORLEK lgh lgh % 29% 33% 25% 37% 42% lgh lgh % 33% 24% 36% 33% (3%) 40% (29%) (24%) (44%) Totalt lgh Källa: SCB Närmare 75 procent av lägenheterna byggda under perioden finns i bostadshus med fler än 20 lägenheter. Drygt 40 procent av husen innehåller lägenheter. Med hjälp av bl a husstorlekarnas fördelning kan man uppskatta antalet byggnader till i storleksordningen

13 13 BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS 1) EFTER HUSSTORLEK (I ANTAL LÄGENHETER) År Lägenheter i inflyttningsfärdiga hus, totalt antal lgh Husstorlek, beräknat antal lägenheter 3-9 lgh lgh lgh 50+ lgh ) Exkl. lägenheter i specialhus och icke-bostadshus

14 14 GEOGRAFISK FÖRDELNING LÄGENHETER BYGGDA I FLERBOSTADSHUS I STORSTADSREGIONERNA , ANTAL LÄGENHETER (ANDEL AV TOTALT) Stor Göteborg (11%) Stor Malmö (8%) Stor Stockholm (21%) Övriga riket (60%) Riket totalt Källa: FoB 1975 (SCB) Ungefär 40 procent av rekordårens flerbostadshus byggdes i de tre storstadsregionerna. Det var i dessa regioner och på ytterligare ett femtontal större orter som befolkningsökningen och inflyttningen var som starkast. För att lättast kunna tillämpa de storskaliga principerna och de nya stadsbyggnadsidéerna hamnade stora områden långt utanför stadskärnorna, där marken var lättexploaterad.

15 15 LÄGENHETER I FLERBOSTADSHUS BYGGDA , ANTAL LGH (ANDEL AV TOTAL) Stockholms län (23,3) Västra Götalands län Skåne län Östergötlands län Gävleborgs län Södermanlands län Västmanlands län Örebro län Uppsala län Jönköpings län Norrbottens län Värmlands län Västernorrlands län Kopparbergs län Västerbottens län Kalmar län Hallands län Kronobergs län Blekinge län Jämtlands län Gotlands län (5,2) (3,6) (3,4) (3,3) (3,3) (3,3) (2,8) (2,8) (2,8) (2,7) (2,5) (2,3) (2,1) (1,8) (1,7) (1,5) (1,3) (0,4) (12,9) (17,1) TOTALT Källa: FoB 1975 (SCB) Av det totala bestånd av flerbostadshus, som byggdes under perioden är drygt hälften koncentrerat till de tre storstadslänen. Denna andel är något mindre jämfört med storstadslänens andel av det övriga flerbostadshusbeståndet, som är närmare 60 procent. Detta innebär att rekordårens byggande är något mer geografiskt utspritt jämfört med det övriga beståndet av flerbostadshus. Tabellen nedan visar att nyproduktionen av flerbostadshus intensifierades under perioden , vilket är särskilt tydligt i storstadslänen. Byggandet i flera av de övriga länen följer en något annorlunda utveckling.

16 16 LÄGENHETER I FLERBOSTADSHUS BYGGDA , ANTAL LÄGENHETER Län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Riket Källa: FoB 1975 (SCB)

17 17 ÄGARSTRUKTUR De kommunägda bostadsbolagen var 2002 en dominerande ägare i beståndet av flerbostadshus byggda Närmare hälften av beståndet ägdes av allmännyttiga bostadsbolag. Knappt 30 procent av beståndet ägdes av bostadsrättsföreningar. De senare har ökat sin andel i takt med ombildning av hyresrätter. Det pågår även en utförsäljning av allmännyttiga bostäder till privata ägare. ÄGARKATEGORIER I FLERBOSTADSHUSBESTÅNDET 2002, ANTAL LÄGENHETER FÄRDIGSTÄLLDA Bostadsrättsföreningar (28%) Privatägda (26%) Kommunägda (46%) Källa: Boverket

18 18 BYGGNADSTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Hustyp BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS (exkl. lägenheter i specialhus och icke bostadshus) EFTER HUSTYP % Punkthus 37% % Loftgångshus % 31% 37% Lamellhus Övriga hus 27% 39% % (8%) (5%) (2%) 57% 27% % (85%) Totalt lgh Källa: SCB Den i särklass vanligaste hustypen i beståndet är lamellhusen. Dessa är oftast 2-4 våningar höga och särskilt vanligt är trevåningshusen. Denna hustyp var vanligt förekommande under hela perioden Höga lamellhus kallas också för skivhus och dessa producerades främst under 1960-talet och många gånger i utkanterna av de större städerna. Punkthus byggdes under hela perioden, medan loftgångshus i första hand byggdes under slutet av perioden

19 19 BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS 1) År Lägenheter i inflyttningsfärdiga hus, totalt antal lgh EFTER HUSTYP Hustyp, beräknat antal lägenheter Lamellhus Punkthus Loftgångshus Övriga hus ) Exkl. lägenheter i specialhus och icke-bostadshus

20 20 Antal våningar BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS (exkl. lägenheter i specialhus och icke bostadshus) EFTER ANTAL VÅNINGAR vån % 36% 9+ vån 51% % 1-2 vån 22% % 29% 20% 36% (7%) (4%) (20%) (16%) (46%) Totalt lgh (7%) 32% 5 vån % 23% 4 vån % 37% 36% 3 vån % 44% 36% Källa: SCB Man kan notera att den vanligaste våningshöjden under hela perioden är tre våningar. Ca 45 procent av beståndet har denna höjd. Detta hänger samman med att man genom att begränsa antalet våningar oftast kunde undvika en fördyrande hissinstallation. Näst vanligast är hus med 6-8 våningar, vilka utgör ca 20 procent av beståndet. Endast omkring 7 procent av rekordårens bostäder byggdes med mer än 9 våningar och hälften av dessa kan hänföras till perioden

21 21 År BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS 1) EFTER ANTAL VÅNINGAR I HUSET Lägenheter i inflyttningsfärdiga hus, totalt antal lgh Antal våningar i huset, beräknat antal lägenheter ) Exkl. lägenheter i specialhus och icke-bostadshus

22 22 Konstruktionssätt BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS 1) EFTER KONSTRUKTION I BÄRANDE INNERVÄGG År Lägenheter i inflyttningsfärdiga hus, totalt antal lgh Konstruktion i bärande innervägg, beräknat antal lägenheter Platsbyggd Betong Element Annan eller flera konstruktioner ) Exkl. lägenheter i specialhus och icke-bostadshus BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS (exkl. lägenheter i specialhus och icke bostadshus) EFTER KONSTRUKTION I BÄRANDE INNERVÄGG Annan eller flera konstruktioner (6%) Betong Element 16% Betong (94%) Platsbyggd 84% Totalt lgh Källa:SCB

23 23 BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS 1) EFTER KONSTRUKTION I YTTERVÄGGENS LÅNGSIDA År Lägenheter i inflyttningsfärdiga hus, totalt antal lgh Konstruktion i ytterväggens långsida, beräknat antal lägenheter Trä Gasbetong Betong Annan eller flera konstruktioner Platsbyggd Element Platsbyggd Element Platsbyggd Element Platsbyggd Element ) Exkl. lägenheter i specialhus och icke-bostadshus BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS (exkl. lägenheter i specialhus och icke bostadshus) EFTER KONSTRUKTION I YTTERVÄGGENS LÅNGSIDA Annan eller flera konstruktioner (4%) Betong (20%) Gasbetong (17%) TRÄ (59%) Totalt lgh Källa: SCB Det absolut vanligaste konstruktionssättet för flerbostadshusen under perioden är hus med platsbyggd betong. Dessa svarar för närmare 80 procent av antalet lägenheter. Husen byggdes ofta med bärande stommar enligt bokhylleprincipen med lätta icke bärande fasader med isolerade regelstommar eller prefabricerade byggelement. Ett system som fick stor betydelse under perioden var Allbetong, som utvecklades av Skånska Cementgjuteriet. Systemet utgår ifrån en platsgjuten stomme med bärande mellanväggar och våningsbjälklag. Fasaden, som inte är bärande utgjordes av rumsstora fasadskivor, som kunde gjutas på byggplatsen.

24 24 Fasadmaterial Statistiken visar vilka fasadmaterial som användes vid uppförandet av flerbostadshusen Vid senare ombyggnader och renoveringar kan förändringar ha gjorts. Det vanligaste fasadmaterialet var tegel, som utgjorde en tredjedel av lägenheterna. Näst vanligast var en kombination av tegel, fasadskivor, plåt, betong eller andra material. Omkring 15 procent av lägenheterna har byggts med betong, som fasadmaterial. BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS 1) EFTER FASADMATERIAL I YTTERVÄGGENS LÅNGSIDA År Lägenheter i inflyttningsfärdiga hus, totalt antal lgh Fasadmaterial i ytterväggens långsida, beräknat antal lägenheter Tegel Betong Puts Kalksandsten Asbestcementplattor Trä Aluminiumplåt Kopparplåt Stålplåt Annat eller flera material ) Exkl. lägenheter i specialhus och icke-bostadshus BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I INFLYTTNINGSFÄRDIGA FLERBOSTADSHUS (exkl. lägenheter i specialhus och icke bostadshus) EFTER FASADMATERIAL I YTTERVÄGGENS LÅNGSIDA , (Andel av total, procent) Tegel (33,9) Annat eller flera material Betong Puts (12,4) (14,9) (17,0) Trä (6,7) Kalksandsten Asbestcementplattor Stålplåt Aluminiumplåt Kopparplåt (5,5) (3,2) (2,2) (2,1) (2,1) Totalt lägenheter Källa:SCB

25 25 Energianvändning BERÄKNAT ANTAL LÄGENHETER I FLERBOSTADSHUS BYGGDA EFTER UPPVÄRMNINGSSÄTT 2006 (ANDEL AV TOTALT) Naturgas (<1%) Elvärme (3%) Övrig uppvärmning (13%) Oljeeldning (1%) Fjärrvärme (82%) Totalt lägenheter Källa:SCB Fjärrvärme är det i särklass vanligaste uppvärmningssättet i beståndet av flerbostadshus byggt Över 80 procent eller drygt lägenheter hade 2006 denna uppvärmningsform, vilket är en större andel än jämfört med hela beståndet av flerbostadshus. Fjärrvärme har ökat kraftigt i hela beståndet av flerbostadshus under de senaste tio åren samtidigt som oljeeldningen sjunkit dramatiskt. Övrig uppvärmning, som utgör ca 13 procent, kan bl a bestå av olika kombinationer av värmekällor tillsammans med värmepump eller biobränsle.

26 26 GENOMSNITTLIG ENERGIANVÄNDNING I FLERBOSTADSHUS 2006 EFTER BYGGÅR, kwh/kvm Genomsnitt Källa:SCB GENOMSNITTLIG ENERGIANVÄNDNING I FLERBOSTADSHUS 2006 EFTER BYGGÅR, MWh/lgh 14 12,8 11,6 11,5 12 9, Genomsnitt Källa:SCB Flerbostadshusen från beräknas förbruka drygt 25 procent mer energi per kvm jämfört med de bostäder som har byggts efter år Energianvändningen per lägenhet beräknas vara ca 20 procent högre jämfört med de bostäder som byggts hittills under talet. En jämförelse mellan energianvändningen i rekordårens bostäder och det äldre beståndet, byggt före 1941, visar att förbrukningen är något högre i det äldre beståndet.

27 27 3. UPPRUSTNINGSBEHOV I TIDSPERSPEKTIVET Bostadsbeståndet från rekordåren är idag omkring år gammalt och har kommit upp i en ålder då bostäder vanligtvis måste genomgå omfattande byggnadsteknisk förnyelse. Exempel på sådana områden/insatser är: Stambyten Badrum Elinstallationer Ventilation Fönster Balkonger Fasader Hissinstallationer Gårdar/tomtmark Åtgärdsintervaller enligt SABO Område Åtgärd/byte, efter ca år Stammar, vatten och avlopp 30-50* Badrum, porslin 35 Badrum, blandare, ventiler, radiatorer, utrustning 20 Elinstallationer, strömbrytare, kabel 30 Ventilation Fönster, reparation eller byte till 3-glas 35- Balkonger, betongplatta och plåtdetaljer Fasader, tak och plåt 30-40** Fasader fuktisolering, dränering av grundmur Hissinstallationer 30 Gårdar/tomtmark, utrustning, byggnader, hårdgjord markyta *Erfarenhetsvärden ** takpapp: år, tegel år, plåt år

28 28 Inventering av åtgärdsbehov i beståndet byggt beräknade Boverket att av ca lägenheter, byggda hade ca 85 procent eller ca inte moderniserats under åren En bedömning av Industrifakta är att i storleksordningen av dessa ännu inte moderniserats En utredning av BOOM-gruppen på KTH 2002 beräknade omfattningen av genomgripande förnyelsebehov för vissa typer av åtgärder: Åtgärdsbehov, beräknat antal lägenheter i flerbostadshus byggda (2002) Byte av elsystem Kök och tvättstugor Stambyten Fönster Fasader Balkonger Ventilation Gårdar/tomtmark Hissinstallationer Källa: KTH BOOM-gruppen Bedömd åtgärdad andel av behov : ca 10 procent (Industrifakta) Kommentarer till diagrammet och beräkningar från BOOM-gruppen Byte av elsystem Utbyte av elsystem beräknas ha gjorts i lägenheter under Åtskilliga lägenheter har endast enfasström och överlag behöver elsäkerheten förbättras. Datorer, mediautrustning och fler hushållsmaskiner ställer ökade krav på elförsörjningen. Kök och tvättstugor Mellan åren har ca kök fått ny utrustning eller inredning och ca kök har nyinstallerats. Vitvarorna har ofta uppgraderats vid modernisering eller mindre förbättringar. Bänkhöjden kan vara lägre än dagens standard. Mängden skåp och arbetsytor motsvarar väl dagens standard.

29 29 Stambyten Omkring lägenheter är inte stambytta. Omkring badrum beräknas ha fått ny inredning i samband med renovering Fuktproblem bör ha inneburit att många badrum har renoverats även om dessa inte rapporterats som moderniserade. Fönster Huvuddelen av husen byggdes med tvåglasfönster. Snabbvuxet, poröst virke användes i stor utsträckning. Fördjupat underhåll med aluminiumbeklädnad av träfönster har förekommit. Omkring lägenheter har bytt ut sina fönster mot treglas fönster och uppskattningsvis lika många har renoverats, klätts med aluminium eller reparerats. Fasader Husen har vanligtvis relativt god värmeisolerande förmåga. Fasad- eller takrenoveringar verkar inte ha utförts i någon större omfattning. Statistiken är emellertid bristfällig och mycket kan ha åtgärdats utan att ha registrerats. En tredjedel av husen byggdes med helt eller nästan helt plana tak med invändig takavvattning och det är främst dessa som inneburit problem. Ca lägenheter beräknas ha genomfört takrenovering och för flertalet har tilläggsisolering gjorts. Omkring lägenheter beräknas ha förnyat sitt fasadytskikt och omkring 70 procent av dessa har tilläggsisolerats. Balkonger De flesta lägenheter från denna tid fick balkonger eller uteplats på mark. En hel del av de balkonger som finns kan ha brister i utförandet, exempelvis för ytligt placerad armering, som påskyndar behovet av underhåll. Totalt beräknas det ha byggts omkring balkonger och av dessa kan ca ha behov av renovering. Ventilation Närmare tre fjärdedelar av husen byggdes med fläktstyrd ventilation. Under åren har uppskattningsvis lägenheter fått förbättrad ventilation, men även dessa kan behöva uppgraderas. Gårdar/tomtmark Torftiga gårdar är en av bristerna i beståndets bostadsområden. Större åtgärder kan beröra ungefär lägenheter. Hissinstallationer Flertalet hus med fem våningar eller mer byggdes med hiss redan från början. Det förekommer även att hus med fyra våningar fick hiss installerad. Hisskrav gäller för ca lägenheter. I lägenheter kan hissinstallation bli aktuell.