Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007

Ura 2006:2 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007 AMS Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 3 Uppföljning av tidigare prognoser...12 Internationell översikt...13 Finansiella marknader...22 Svensk ekonomi...26 Efterfrågan på arbetskraft...43 Sysselsättningen...52 Näringsgrenar...61 Jord- och skogsbruk...61 Industri...63 Byggnadsverksamhet...69 Privata tjänster...76 Offentliga tjänster...81 Utbudet av arbetskraft...88 Arbetslöshet...91 Deltidsarbetande och deltidsarbetslösa...98 Arbetsmarknadspolitiska program...101 Regional utveckling...123 Bilaga 1 Kodförklaring till länsbokstäverna...129 Bilaga 2 Bristindex...130

2

Sammanfattning Stark världskonjunktur Världsekonomin blir allt starkare. Tillväxten världen över bedöms öka från 4,5 procent år 2005 till närmare 5 procent år 2006. Det betyder att den globala ekonomin växer med mer än 4 procent för fjärde året i följd. Omvärldsbilden stärks i ett ovanligt brett fält av länder och omfattar alla världsdelar. Konjunkturutvecklingen har varit starkare än väntat i Kina, Indien och Ryssland, men även Japan har redovisat en överraskande stark utveckling. Som vanligt finns en rad nedåtrisker för konjunkturkurvan. Det är framför allt obalansen i USA: s ekonomi, terrorhot och höga olje- och råvarupriser som kan förändra det väntade konjunkturläget. Bedömningarna från olika prognosmakare för år 2007 är lite försiktigare och takten i världsekonomins tillväxt väntas komma att reduceras något. Den svenska ekonomin bromsade in något under slutet av 2005, men allt tyder på att inbromsningen var temporär. Ekonomisk statistik indikerar att konjunkturen förstärkts påtagligt under början av år 2006 och utöver detta råder en växande optimism om ekonomin bland både hushåll och företagare. Konjunkturuppgången är för närvarande bred och omfattar i stort sett hela ekonomin, även om den inhemska efterfrågan i allt större utsträckning driver BNP-tillväxten. Exportkonjunkturen är stark men dess bidrag till BNP-tillväxten reduceras på grund av att importen ökar snabbare än exporten. Den goda konjunkturen har nu på allvar slagit igenom på arbetsmarknaden, sysselsättningen ökar allt mer och arbetslösheten har börjat minska. Det är en utveckling som vi bedömer fortgå åren 2006 och 2007 utan större effekter på lönebildning och inflation eftersom arbetsmarknaden i dagsläget kännetecknas av stora lediga resurser. Dessa minskar dock successivt och mot slutet av prognosperioden blir tillgången på arbetskraft knapp, särskilt inom vissa delar av arbetsmarknaden. Inom byggnadsyrken, kvalificerade industriyrken, vissa privata tjänsteyrken samt några akademikeryrken inom kommunala sektorn finns idag rekryteringsproblem och dessa kommer att bli än mer framträdande under loppet av prognosperioden. Vår positiva konjunkturbild bekräftas av arbetsförmedlingens intervjuer med 9 000 arbetsställen inom privat näringsliv. Intervjuresultaten har inte varit så positiva sedan det starka konjunkturläget vid slutet av 1990-talet, och detta gäller både företagens försäljningsutveckling och viljan att anställa ny personal. Samtli- 3

ga privata sektorer andas en stark optimism och till detta kan vi lägga att kommunernas ekonomiska situation är starkare än på många år. Detta föranleder oss att räkna med en bred ekonomisk uppgång under både år 2006 och år 2007. Under föregående år har BNP-tillväxten nästan enbart berott på en god produktivitetstillväxt, men för kommande år räknar vi med ett större tillväxtbidrag från arbetade timmar. BNP-tillväxten uppgick till 2,7 procent år 2005 1 och för år 2006 räknar vi med en tillväxt på 3,6 procent. En viss dämpning i tillväxttakten till 3,1 procent är trolig år 2007 på grund av höjda räntor samt följdverkningar av världsekonomins utveckling. 130 000 fler sysselsatta på två år Vår intervjuundersökning visar att arbetsgivarna inom det privata näringslivet tänker anställa arbetskraft i ovanligt stor omfattning under det kommande året. Av erfarenhet vet vi att vissa sektorer kan vara överoptimistiska och vi räknar därför ner deras kvantifierade tal något. Vi beräknar en sysselsättningsökning med drygt 70 000 personer år 2006 och med ytterligare nästan 60 000 personer år 2007, det vill säga sammanlagt cirka 130 000 personer. Därmed kommer sysselsättningen att öka med cirka 165 000 personer under en treårsperiod (2005-2007). Det innebär ett årligt snitt på drygt 55 000 personer. För första gången på flera år bedömer samtliga länsarbetsnämnder att det kommer att ske en tydlig ökning av sysselsättningen i deras län. Storstadslänen är mest optimistiska. Stockholm förutser en uppgång av sysselsättningen för 2006 med cirka 2,6 procent, Skåne med 2 procent och Västra Götaland med 1,9 procent. Det kan ställas i relation till 1,8 procent i riket. I övriga syd- och mellansvenska län bedöms en uppgång på 1,5 procent medan skogslänen räknar med en ökning på 1 procent. Resultaten visar således på ett mer traditionellt mönster än i våra närmast föregående prognoser, det vill säga att storstadslänen fungerar som tillväxtmotor och att skogslänen släpar efter något. Bilden varierar dock väsentligt mellan enskilda skogslän. Norrbotten ligger i topp med en väntad sysselsättningstillväxt på 1,8 procent, det vill säga nästan jämförbar med storstadslänen. Därnäst kommer Västerbotten med 1,3 procent. Lägst sysselsättningstillväxt bland skogslänen förutses i Gävleborg, Jämtland och Dalarna. Stark byggkonjunktur och många nya jobb Byggnadskonjunkturen har inte varit så stark sedan slutet av 1980-talet, och arbetsgivarna uppger att rekryteringsplanerna är fortsatt expansiva. Vi bedömer att sysselsättningen stiger med 12 000 personer år 2006 och med 6 000 perso- 1 Preliminär siffra från nationalräkenskaperna. 4

ner år 2007. Den starka utvecklingen har blottlagt bristen på arbetskraft och denna beror främst på att för få ungdomar valde att utbilda sig till vissa byggyrken under 1990-talet. En omsvängning till det bättre skedde sedan i början på 2000-talet. För ett år sedan uppgav 23 procent av näringsidkarna rekryteringsproblem och andelen har nu ökat till 37 procent. Cirka hälften av dessa uppger att de tvingats tacka nej till order på grund av brist på arbetskraft. Ett problem är att så få av de lediga platserna från byggnadsverksamheten anmäls till arbetsförmedlingen, vilket gör det svårare att snabbt få ut arbetslösa byggnadsarbetare i arbete. Vi bedömer att rekryteringsproblemen ökar ytterligare det närmaste året, främst avseende byggnadsingenjörer och byggnadstekniker. Det är främst en fortsatt ökad bostadsproduktion men även en stigande aktivitet inom anläggningssektorn som ytterligare förstärker byggarbetsmarknaden. Nedgången av industrijobb vänds till uppgång Industrisysselsättningen har fallit med sammanlagt drygt 60 000 personer sedan år 2001 2, men läget har under loppet av det senaste året stabiliserats. Vi beräknar att sysselsättningen ökar med 3 000 personer år 2006 och med ytterligare 5 000 personer år 2007. Bakgrunden är att industrikonjunkturen har förstärkts stadigt sedan svackan vintern 2004/2005. Bakom uppgången ligger ett påtagligt uppsving för exporten, men även hemmamarknaden har stärkts. Utvecklingen av försäljningen har varit starkare än vad näringsidkarna bedömde i våra intervjuundersökningar våren respektive hösten 2005. Inom industrin uppger ungefär var femte arbetsgivare brist på lämplig arbetskraft, vilket är marginellt fler än för ett år sedan. Arbetsgivare som angett brist återfinns i första hand inom verkstadsindustrin där ungefär var fjärde arbetsgivare har upplevt brist och det är 10 procentenheter högre andel än i vår undersökning för ett år sedan. En ökad efterfrågan på arbetskraft inom industrin har blottlagt det generella underskott på arbetskraft som finns inom framför allt verkstadsindustriyrken på grund av att intresset hos unga varit obetydligt att utbilda sig inom denna kategori av yrken inom det reguljära utbildningsväsendet. Många nya jobb inom privat tjänstesektor Den privata tjänstesektorn står för en stor del av den sysselsättningsuppgång vi förutspår under prognosperioden. Inom hela sektorn räknar vi med att sysselsättningen ökar med i storleksordningen 38 000 personer år 2006 och med nästan lika mycket år 2007. Den starka uppgången inom sektorn ser inte ut att störas av brist på arbetskraft utan bristen begränsas till en handfull yrken. Dock räknar vi med att rekrytringsproblemen stiger successivt inom uppdragsverksamheten till följd av att 2 Enligt SCB: s kortperiodiska statistik (KS). 5

en stor del av sysselsättningsökningen väntas tillkomma där. Arbetsgivare inom den näringen är mycket optimistiska i sina framtidsbedömningar och räknar med såväl en stark ökning av efterfrågan på tjänster som en kraftig uppgång av antalet anställda. Bland de mindre arbetsgivarna förutses en ökning med uppemot 10 procent på ett år. Varuhandeln går bra i synnerhet sällanköpshandeln och den räknar med en fortsatt stor uppgång av omsättningen liksom att antalet anställda ska öka. Transportnäringen går allt bättre med draghjälp av en stark byggkonjunktur och en stor aktivitet inom exportindustrin. Även affärs- och privatresandet ökar vilket bland annat påverkar tåg- och flygtrafiken positivt och ställt mot denna ljusa bakgrund räknar vi med fler anställda inom transportnäringen. Kommunernas ekonomiska läge bättre än på länge Liksom i vår förra intervjuundersökning uppger företrädare för den kommunala sektorn att rekryteringsplanerna är återhållsamma, trots att kommunernas och landstingens ekonomiska ställning är bättre än på åtskilliga år och att deras ekonomi stärks successivt framöver. De kommunala ekonomierna har gynnats av skatte- och avgiftshöjningar samt ökade statsbidrag och dessutom tillkommer stigande skatteintäkter genom ökad sysselsättning. Vi står därför fast vid att göra en mer positiv bedömning av sysselsättningen inom den kommunala sektorn än vad våra intervjuresultat visar. Vår bedömning inkluderar dessutom en positiv sysselsättningseffekt genom plusjobben och utbildningsvikariaten. Inom statlig sektor genomförs en rad åtgärder bland annat generationsväxlingen, fortsatt utbyggnad av högskolorna och tillfälliga resurstillskott till flera stora statliga myndigheter vilket bör bidra till något fler statligt anställda. Sammantaget räknar vi med att antalet offentligt anställda ökar med 22 000 personer år 2006 och med 20 000 år 2007. Bristen på arbetskraft inom sektorn begränsas till ett antal legitimationsyrken med krav på lång högskoleutbildning. Starkt stigande arbetskraftsutbud Utbudet av arbetskraft har det senaste året ökat mera än vad vi skisserade i föregående prognos. Vi befinner oss emellertid i inledningen av ett konjunkturskede med stark förbättring av arbetskraftsefterfrågan och en sådan utveckling genererar normalt ett starkt ökat arbetskraftsutbud, främst på grund av att personer väljer att arbeta istället för att studera. I ett långsiktigt perspektiv brukar arbetskraftsutbudet stiga med ungefär hälften av sysselsättningens ökning men under detta skede får vi räkna med en betydligt högre andel. Vi räknar med att andelen når cirka 65 procent under år 2006 för att falla tillbaka till något under den långsiktiga trenden vid slutet av 2007. Vi bedömer att arbetskraften ökar med cirka 45 000 personer år 2006 och med knappt 30 000 personer år 2007. 6

Arbetslösheten sjunker från 6,0 till 4,6 procent Uppgången i sysselsättningen får ett successivt större genomslag i nedåtgående arbetslöshetstal under prognosperioden. Arbetslösheten påverkas även nedåt av ökad volym av arbetsmarknadspolitiska program. Dessa beräknas öka från 123 000 föregående år till 145 000 i år, vilket dock understiger Regeringens volymkrav med drygt 15 000 personer. Nästa års volymkrav från Regeringen är 160 000 personer, och i relativa tal ställt mot arbetskraften innebär detta en stegring på två år från 2,7 till 3,5 procent. Uppdragningen får dock inte effekt fullt ut i sysselsättning och arbetslöshet beroende på undanträngningseffekter. Arbetslösheten kommer mot denna bakgrund att minska från 6 procent år 2005 till 5,3 procent år 2006 och till 4,6 procent år 2007. Det betyder att arbetslösheten kommer ner till 4 procent mot slutet av år 2007. Det så kallade obalanstalet (arbetslösa plus deltagare i arbetsmarknadspolitiska program) minskar från 8,7 procent av arbetskraften år 2005 till 8,5 procent av arbetskraften år 2006 och till 8,1 procent år 2007. Andelen i sysselsättningsprogram i år och nästa år kommer att ligga klart över snittet för perioden 1992-2005 och nå den högsta nivån sett på enskilda år under hela nämnda period. Andelen som deltar i utbildningsprogram kommer samtidigt att understiga snittet för perioden och ligga i paritet med den nivå som gällde vid högkonjunkturen kring millenniumskiftet. Programmen ska stödja arbetslösa till jobb Efterfrågan på arbetskraft befinner sig i en stark uppgångsfas och i den utvecklingen sker en tydlig satsning på sysselsättningsprogram inom arbetsmarknadspolitiken. Dessa program syftar till att stödja arbetslösa som har särskilt svårt att snabbt finna ett arbete i den hårda konkurrens som råder vid anställningar inom många yrkesområden, och underlätta deras övergång till arbete. Platsförmedling och matchning kommer därmed att stå i fokus och det arbetet inriktas även på att så långt det är möjligt motverka rekryteringsproblem. Det finns flera grupper av arbetslösa som har en särskilt svår arbetsmarknadssituation. Åren 2006 och 2007 förbättras förutsättningarna inom arbetsmarknadspolitiken att underlätta för dessa grupper av arbetslösa att få ett fotfäste i arbetslivet, i första hand genom den ökade arbetskraftsefterfrågan men även genom utökade möjligheter inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska programmen. Nya program har inrättats i år som avser att direkt rikta sig till grupper av arbetslösa med en särskilt bekymmersam arbetsmarknadssituation samtidigt som det blir fler programplatser åren 2006 och 2007. Utökningen omfattar bland annat en utbyggnad av anställningsstödet för att tidigarelägga och stimulera nya rekryteringar, och stödet ger också Arbetsförmedlingen möjligheter att påverka valet av vem arbetsgivaren rekryterar. 7

Vissa grupper av utlandsfödda har svårt att finna arbete En grupp som uppvisar en sämre utveckling än många andra grupper på arbetsmarknaden är utomnordiskt födda. Tendensen är att både antalet inskrivna och antalet i obalansen (arbetslösa plus programdeltagare) ökar och på ett år har obalansen ökat med nästan 10 procent. Cirka 20 procent av den utomnordiskt födda befolkningen är inskrivna på arbetsförmedlingen och drygt hälften av dessa ingår i obalansen. Inom den gruppen är inskrivnings- och obalanstalen högst bland utomeuropeiskt födda och talen för denna grupp ligger mer än dubbelt så högt som bland svenskfödda. Tendensen när det gäller antalet inskrivna med födelseland utom Europa visar entydigt på en fortsatt uppgång och vi bedömer att den håller i sig en bit in på prognosperioden. Svårt för ungdomar utan gymnasieutbildning Det relativa obalanstalet har stigit bland ungdomar, men ökningen har stannat av. Utvecklingen är dock inte negativ för alla grupper av ungdomar. Bland eftergymnasialt utbildade ungdomar har det relativa obalanstalet sjunkit något de senaste 1-2 åren och ligger vid cirka 8 procent. Många som genomgår en eftergymnasial utbildning träder ut på arbetsmarknaden efter 25 års ålder och även här kan vi konstatera en viss nedgång i det relativa obalanstalet. Den absolut svåraste arbetsmarknadssituationen har ungdomar med högst grundskola. För denna grupp har det relativa obalanstalet stigit mycket kraftigt sedan år 2001, från cirka 11 procent till cirka 22 procent. Även bland gymnasieutbildade är det relativa obalanstalet högt, cirka 16 procent, och nivån tenderar fortfarande att stiga. Antalet inskrivna med funktionshinder stiger snabbt Antalet funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen stiger i snabbare takt än på många år. På ett år har antalet inskrivna ökat med 9 000 personer och vi får gå tillbaka till den djupa lågkonjunkturen i början av 1990-talet för att finna en så stor uppgång under ett enskilt år. Under första kvartalet 2006 fanns totalt 131 000 inskrivna på Arbetsförmedlingen med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga, vilket motsvarade 38 procent av antalet funktionshindrade i arbetskraften. Andelen inskrivna i förhållande till den funktionshindrade arbetskraften stiger snabbt bland såväl män som kvinnor. Ökningen av antalet inskrivna faller på samtliga åldrar men med viss tyngdpunkt på åldrarna över 40 år. Uppgången tenderar att vara störst i åldrarna mellan 40 och 49 år. Förklaringen till det stigande antalet inskrivna med funktionshinder är Försäkringskassans striktare regeltolkning vid sjukskrivningar. Vi bedömer att nuvarande utveckling mot allt fler inskrivna med funktionshinder består under prognosperioden men att uppgångstakten reduceras under loppet av nästa år. 8

Kvinnor med kort grundutbildning drabbas hårt En grupp som drabbats mycket hårt av låg efterfrågan och nedskärningar i personalstyrkorna efter sekelskiftet är kvinnor med högst grundskoleutbildning. Strax efter sekelskiftet skedde en rationaliseringsvåg inom industrin där främst monteringsarbeten lades ner och/eller flyttades utomlands, och det drabbade många kvinnor med kort utbildning. Nästa förändringsvåg på arbetsmarknaden slog än hårdare mot denna grupp och den gällde besparingar inom den kommunala sektorn. Dessa arbeten har inte kommit tillbaka och arbetsmarknadssituationen för kvinnor med kort utbildning har fortsatt att försämras i linje med vad vi bedömde i föregående prognos. Den beskrivna utvecklingen med rationaliseringar och besparingar bekräftas med all tydlighet av statistiken, bland annat i form av det relativa obalanstalet och detta tal är betydligt högre för kvinnor med grundskoleutbildning än för någon annan utbildningsgrupp på arbetsmarknaden. Denna statistik visar dock inte hela sanningen, utan en betydande grupp korttidsutbildade kvinnor har lämnat arbetslivet helt och hållet, främst på grund av sjuk- och aktivitetsersättning. Under prognosperioden kommer efterfrågan på arbetskraft att öka för samtliga utbildningsgrupper, dock svagast för personer med kort utbildning. Vi bedömer därför att den pågående uppgången blir otillräcklig för att nämnvärt förändra den mycket negativa arbetsmarknadsbilden för korttidsutbildade kvinnor. En viss lättnad i arbetsmarknadssituationen kommer dock att märkas genom kommunernas ökade anställningsbehov tillsammans med de ökade satsningarna inom arbetsmarknadspolitiken, bland annat plusjobben. Vändning för akademiker men vissa har fortsatt svårt Arbetslösheten och obalanstalet för eftergymnasialt utbildade steg kraftigt efter sekelskiftet. Uppgången föll i första hand på åldersgrupperna 20-24 år och 25-34 år, det vill säga åldrar då många träder ut på arbetsmarknaden efter fullgjord högskoleutbildning. Dessa åldrar drabbades redan år 2001 av kraftigt stigande obalanstal men att döma av våra tidsserier kulminerade talen i dessa åldersgrupper under vinterhalvåret 2003/2004. Därefter har en svagt nedåtgående tendens i de relativa obalanstalen kunnat iakttas. För de eftergymnasialt utbildade sammantaget har obalanstalet legat stilla sedan inledningen av 2005. Dock har det skett en nedgång för högskoleutbildade med en teknisk eller datavetenskaplig inriktning och för ekonomer. Ännu syns ingen förbättring för exempelvis humanister och samhällsvetare vars obalanstal fortsatt att vara högre jämfört med året innan. Andelen långtidsinskrivna har ökat bland eftergymnasialt utbildade. En fördelning på olika utbildningsinriktningar visar på en ganska jämnstor andel långtidsinskrivna inom de flesta inriktningar. Slutsatsen är att det inte finns något tydligt mönster med någon dominerande inriktning bland de långtidsinskrivna, 9

utan långa inskrivningstider har drabbat akademiker i ett brett fält av ämnesområden. Det är också den utveckling som vi kunnat konstatera på akademikernas arbetsmarknad under de senaste åren. Vi bedömer att många av dessa långtidsinskrivna kommer att få fortsatt svårt att finna arbete som motsvarar deras utbildning eftersom det råder stor konkurrens om många akademikerjobb. Det vanliga mönstret är att nyutbildade har lättare att snabbt finna arbete än de med långa inskrivningstider. Valda indikatorer 3 2002 2003 2004 2005 2006 2007 BNP, till marknadspris, proc föränd. 2,0 1,7 3,7 2,7 3,6 3,1 Antal arbetade timmar, proc föränd. 4-1,3-1,5 0,9 0,5 1,4 1,4 Produktivitetstillväxt, proc föränd. 3,3 3,2 2,8 2,2 2,1 1,7 UND1X, inflation, årsgenomsnitt, procentuell förändring. 2,3 2,2 0,8 0,8 1,3 1,5 Timlön, procentuell förändring. 4,1 3,5 3,3 3,2 3,6 4,1 Hushållens reala disp. inkomster, procentuell förändring 3,4 1,2 1,3 1,9 3,9 3,2 Privat konsumtion, procentuell förändring 1,5 1,8 1,8 2,4 3,6 3,4 Sparkvot, inkl avtalspension 8,9 8,9 8,4 7,8 7,6 7,2 Kommunernas resultat i miljarder kronor 5-7 -0,9 2 13 12 8 3 Talen är ej kalenderkorrigerade. 4 Kalenderkorrigerat blir timökningen 1,9 för 2006 och 1,7 för 2007. 5 Resultat före extraordinära poster. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. 10

Nyckeltal 6 Tusental personer Förändring Utfall Prognos Utfall Prognos 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Arbetskraften 4452 4484 4495 4533 4578 4605 +5 +32 +11 +38 +45 +27 Sysselsatta 4261 4248 4228 4263 4336 4394 +4-13 -20 +35 +73 +58 Arbetslösa 192 236 268 270 242 211 1 +44 +32 +2-28 -31 Procent av AK 4,3 5,3 6,0 6,0 5,3 4,6 0,0 +1,0 +0,6 0,0-0,7-0,7 Arb.marknadspolitiska program 117 92 107 123 145 160 +5,0-25 +15 +16 +22 +15 Procent av AK 2,6 2,1 2,4 2,7 3,2 3,5 +0,1-0,6 +0,3 +0,3 +0,5 +0,3 Obalans i % av AK 6,9 7,3 8,3 8,7 8,5 8,1 +0,1 +0,4 +1,0 +0,3-0,2-0,4 6 Arbetskraften är summan av sysselsatta och arbetslösa, och obalansen är summan av arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Summorna stämmer inte alltid på grund av avrundningar. 11

Uppföljning av tidigare prognoser SCB: s arbetskraftsundersökningar anpassades från och med april förra året till EU-standard, vilket innebär vissa förändringar i definitioner och frågeformulär. Länkningar har gjorts mellan värdena före och efter statistikomläggningen, men länkningsförfarandet bygger på en relativt kort period och är därför behäftat med en viss osäkerhet. Detta innebär att det just nu är svårare än tidigare att värdera och jämföra olika prognoser. De senaste årens gynnsamma utveckling av den svenska ekonomin har nu avsatt tydliga spår på arbetsmarknaden. Bland annat har sysselsättningen ökat påtagligt, främst under andra halvåret 2005. I höstprognosen bedömde vi en ökning på 21 000 personer. Den starka ökningen mot slutet av året innebar dock en total sysselsättningsökning för året med hela 35 000 personer. Den kraftiga sysselsättningstillväxten fick dock inte något genomslag i arbetslöshetstalen. I höstens prognos bedömde vi att arbetslösheten skulle uppgå till 6,0 procent och det överensstämmer med utfallet. Arbetskraften förväntades öka med 25 000 i höstprognosen. I själva verket blev ökningen ännu större, 37 000, och skillnaden gentemot höstprognosen beror i huvudsak på en inströmning av studerande till arbetskraften. Prognoser över arbetslösheten enligt olika bedömare 95 1 96 1 97 1 98 1 99 1 00 1 01 1 02 1 03 1 04 1 05 06 Nordea 7,2 7,3 8,4 6,7 6,1 5,0 3,9 4,5 4,5 5,4 5,1 1 5,2 1 Handelsbanken 7,4 8,2 7,6 7,5 5,7 4,8 3,8 4,4 4,7 5,5 5,0 1 5,2 1 Svenskt Näringsliv 7,0 8,0 8,0 6,8 6,1 4,9 4,1 4,2 4,6 5,8 5,3 1 5,0 1 TCO 7,3 7,9 7,7 6,9 5,4 4,2 3,9 4,3 4,7 5,3 5,4 5,0 LO 7,2 7,2 8,1 6,7 5,5 4,7 4,2 4,2 4,4 5,3 5,0 1 5,0 1 Finansdepartementet 6,8 7,2 7,9 6,7 5,7 4,6 3,9 4,3 4,5 5,5 5,0 1 4,9 1 Konjunkturinstitutet 7,4 7,5 8,3 6,7 5,9 4,7 3,9 4,3 4,6 5,6 5,1 1 4,9 1 OECD 7,7 7,3 7,4 7,3 6,2 4,8 4,1 4,1 4,5 5,8 5,0 1 4,5 AMS 7,2 8,1 8,4 6,6 5,8 4,9 4,0 4,0 4,8 5,6 5,1 1 5,3 1 Utfall 7,7 8,1 8,0 6,5 5,6 4,7 4,0 4,0 4,9 5,5 6,0-1 Lagda prognoser i början av respektive år. 12

Internationell översikt Stark global tillväxt Den globala ekonomin har utvecklats starkt och den dämpning som förutsågs hösten 2005 har inte inträffat. Istället har omvärldsbilden stärkts stadigt. Det mesta talar för att tillväxten i världsekonomin blir starkare 2006 än 2005, och den bedöms öka från 4,5 procent 2005 till närmare 5 procent 2006. Det betyder att den globala ekonomin växer med mer än 4 procent för fjärde året i följd. För 2007 bedöms ökningen dämpas något. Den mer positiva omvärldsbilden är bred och omfattar alla världsdelar. Inom stora delar av världen är nu konjunkturen stark eller på uppåtgående. Handeln med varor och tjänster bedöms öka med 7 till 8 procent under åren 2006 och 2007 och värt att notera är att svensk export brukar öka med lika mycket som världshandeln. Bakom den mer positiva omvärldsbilden står främst en starkare utveckling än väntat i Kina, Indien och Ryssland, men även Japan har under den senaste tiden redovisat en överraskande stark utveckling. Som vanligt finns en rad nedåtrisker. Det är framför allt obalansen i USA: s ekonomi, terrorhot och höga olje- och råvarupriser. 7,5 BNP-tillväxt i USA 5,0 2,5 0,0-2,5 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 Källa: EcoWin Förenta staterna överraskar igen Den ekonomiska aktiviteten i Förenta staterna var mycket hög under det första kvartalet 2006. BNP steg med hela 4,8 procent mellan fjärde kvartalet 2005 och första kvartalet 2006, säsongrensat och uppräknat i årstakt. Bakom uppgången låg en kraftig ökning av privat konsumtion, vilket betyder att hushållen fortsätter 13

att finansiera en del av sin konsumtion med lån eller med sparade pengar. Hushållens sparkvot 7 har varit negativ sedan april 2005. Den inbromsning som skedde under fjärde kvartalet av såväl BNP-tillväxt som privat konsumtion visade sig alltså vara tillfällig. Även utsikterna för den närmaste framtiden ser positiva ut. Konsumentförtroendet har ökat och inköpschefsindex pekar på en god tillväxt. Hushållen i Förenta staterna har upprätthållit en hög privat konsumtion under lång tid och varit den främsta drivkraften bakom den starka konjunkturen. Bakomliggande faktorer är växande sysselsättning, god inkomstutveckling och en förstärkt förmögenhetsställning, bland annat till följd av stigande huspriser. Hushållen har realiserat stigande huspriser genom att ta lån med fastigheten som säkerhet. De successiva räntehöjningarna från centralbanken (Fed) har dock sedan hösten 2005 resulterat i att fastighetsmarknaden börjat mattas av. Fortfarande stiger emellertid huspriserna, vilket bör stimulera privat konsumtion under en stor del av 2006 8. Den höga privata konsumtionen har dock lett till att hushållen upphört att spara vilket kan leda till att dämpningen av privat konsumtion kommer att bli påtaglig när hushållen mer tydligt börjar minska sina skulder. Detta skulle få återverkningar långt utanför USA: s gränser. Även återbyggnadsarbetena i de stormdrabbade områdena bidrar till att stimulera tillväxten i USA liksom att näringslivet vinster stigit, vilket medfört expansiva investeringsplaner. Procent 14 12 10 8 6 4 2 0-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 2006 1959 1963 1967 1971 1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 1961 1965 1969 1973 1977 1981 1985 1989 1993 1997 2001 2005 Säsongrensad serie Källa: EcoWin 7 Sparandet relaterat till hushållens disponibla inkomster. En negativ sparkvot betyder att hushållens utgifter för privat konsumtion är större än deras inkomster. 8 Drygt 70 procent av BNP i USA utgörs av privat konsumtion. 14

Arbetsmarknaden har uppvisat en stark utveckling. Arbetslösheten har minskat från drygt 6 procent sommaren 2003 till 4,7 procent april 2006. Bakom den utvecklingen ligger en tydlig ökning av sysselsättningen. Sedan sommaren 2003 har antalet sysselsatta ökat med cirka 6 miljoner personer eller med 4,5 procent. Denna utveckling har skett utan att arbetsmarknaden blivit överhettad vilket beror på en god tillväxt av befolkningen i aktiv ålder. Sysselsättningsgraden 9 har endast ökat svagt och ligger fortfarande under nivån vid millenniumskiftet. Det mesta talar för att arbetsmarknaden fortsätter att förbättras under åtminstone 2006. Procent 12 Arbetslöshet i USA jauari 1948 - mars 2006 10 8 6 4 2 0 1948 1954 1960 1966 1972 1978 1984 1990 1996 2002 1951 1957 1963 1969 1975 1981 1987 1993 1999 2005 Säsongrensad serie Källa: EcoWin Den ökade räntenivån förväntas dock leda till att den privata konsumtionen börjar mattas, vilket framför allt slår igenom 2007. Vidare bör den starka investeringskonjunkturen komma att bromsa in medan exporten kan komma att öka något. Ett stort problem i Förenta staterna är det stadigt ökade underskottet i bytesbalansen. Detta uppgick till 6,4 procent av BNP 2005 och allt talar för att det växer ytterligare 2006. Det bör leda till att dollarn försvagas, vilket gynnar exporten och vi räknar med att underskottet i handeln upphör att öka och till och med kan komma att minska något 2007. Vi bedömer att BNP-tillväxten ökar med cirka 3,7 procent i år vilket är något högre än 2005 men att den dämpas till cirka 3 procent 2007. Det betyder att BNP-tillväxten överstiger det historiska genomsnittet under åren 2004-2006 men blir något lägre 2007. 9 Antalet sysselsatta relaterat till befolkningen. 15

USA står för osäkerheten i den globala konjunkturen Det är framför allt Förenta staterna som står för nedåtriskerna i världsekonomin. Det finns flera faktorer som kan leda till en sämre utveckling i Förenta staterna än den prognostiserade och eftersom landet är världens största ekonomi och vanligen utgör konjunkturlokomotiv skulle en sämre utveckling än vad vi beräknat leda till en dämpning i konjunkturen i många länder. Det är inte osannolikt att en kraftigare dämpning av huspriserna kan inträffa vilket direkt kommer att slå mot den privata konsumtionen något som i sin tur leder till en mer påtaglig dämpning av BNP-tillväxten. De stora sparandeobalanserna på valutamarknaden (Förenta staternas stora bytesbalansunderskott) kan få ett tydligt genomslag vilket skulle leda till en kraftig försvagning av dollarkursen något som bland annat skulle drabba europeisk och japansk exportindustri hårt och en sådan utveckling bör också innebära att långräntorna stiger markant. Detta skulle påverka de skuldtyngda hushållen påtagligt. Vidare kan det stora underskottet i den federala budgeten leda till besparingsåtgärder, det vill säga traditionellt restriktiv finanspolitik. Euroländerna har äntligen vaknat Den ekonomiska aktiviteten inom euroområdet har varit mycket svag under en följd av år. BNP-tillväxten har legat klart under det historiska genomsnittet sedan 2000 och under 2005 uppgick tillväxten till svaga 1,4 procent. Under hösten 2005 ljusnade dock de ekonomiska utsikterna, vilket framför allt kan kopplas till en starkare exportkonjunktur. Dock skedde en dämpning under fjärde kvartalet, men den bedöms vara av temporär karaktär. Inflödet av statistik under inledningen av 2006 indikerar att tillväxten ökat på nytt. Detta återspeglas av en påtaglig förstärkning av de ledande indikatorerna och bland annat skedde en förbättring av den sammansatta konjunkturindikatorn (april 2006) för femte månaden i följd, och den ligger nu på den högsta nivån sedan botten för fem år sedan 10. Det förbättrade företagsförtroendet har varit särskilt starkt inom tyskt näringsliv, vilket kan kopplas till den förstärkta exportkonjunkturen. Hittills har i synnerhet den tyska exportindustrin gynnats medan utvecklingen varit betydligt svagare för exempelvis den italienska industrin 11. 10 Kommer från konjunkturbarometern för EU. Publiceras i SCB-indikatorer och källan är EU:European Economy. 11 Den italienska exporten består i betydligt större utsträckning än den tyska och franska av konsumtionsvaror, vilket inneburit en hårdare konkurrens från låglöneländer. 16

70 Inköpschefsindex - Eurozonen juli 1998 - april 2006 Industri Privat tjänstesektor 60 50 40 30 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Säsongrensad Källa: EcoWin Det är framför allt den privata konsumtionen som utgjort den svaga länken när det gäller konjunkturen inom euroområdet. Det finns denna gång flera tecken på att även den inhemska efterfrågan kan komma att driva tillväxten inom området, bland annat stiger konsumentförtroendet. Vidare skedde en förstärkning av investeringskonjunkturen under andra halvåret 2005 en utveckling som bedöms fortgå vilket tillsammans med ökningen av privat konsumtion leder till en tydligt förstärkt inhemsk efterfrågan framöver. Tyskland är på bättringsvägen och förutom uppgången i deras paradgren export tyder mycket på en påtagligt förstärkt investeringskonjunktur. Procent 25 Arbetslösa i Euro-zonen Under 25 år Kvinnor Män 20 15 10 5 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Säsongrensad serie Källa: EcoWin 17

Förutsättningarna för en förbättrad arbetsmarknad är goda framöver såväl för hela euroområdet som för Tyskland. Arbetsmarknaden inom euroområdet uppvisade en viss förbättring under 2004 då sysselsättningen ökade något, en utveckling som bromsade in 2005. Enligt vår bedömning ökar sysselsättningen ånyo under 2006 och 2007. Bland annat tyder flertalet företagsenkäter på att företagen har börjat att nyanställa 12. Arbetslösheten har fallit tillbaka sedan slutet av 2004, dock från en hög nivå. I en säsongrensad serie har arbetslösheten minskat från närmare 9 procent hösten 2004 till drygt 8 procent mars 2006. Denna utveckling fortsätter under 2006 och 2007. Under det senaste året är det framför allt arbetslösa äldre än 24 år som svarat för minskningen. Däremot har arbetslösheten bland ungdomar (15-24) kvarstått på en hög nivå. Arbetslösheten har minskat för såväl män som kvinnor, men den är betydligt högre bland kvinnor än bland män. Trots den förbättring som väntas på arbetsmarknaden kommer arbetslösheten att vara hög och det allvarliga är att inflationstakten varit klart högre än 2 procent (alltså högre än ECB: s inflationsmål) vilket indikerar att en stor del av arbetslösheten är strukturell. Detta understryks också av att den så kallade jämviktsarbetslösheten är hög, vilket visar att en stor utmaning för eurozonen är att utveckla instrument för att påverka jämviktsarbetslösheten nedåt. Vi räknar med att BNP-tillväxten blir cirka 2 procent 2006. En viss dämpning bedöms ske 2007, vilket främst är en följd av en planerad momshöjning i Tyskland med 3 procent och stigande räntor. Storbritannien tar fart igen Det skedde en ekonomisk avmattning i Storbritannien under 2005 och BNPtillväxten dämpades från 3,2 procent 2004 till 1,8 procent 2005. Bakom dämpningen ligger en penningpolitisk åtstramning (detta skedde från senare delen av 2003 till och med augusti 2004), vilket bland annat ledde till en påtaglig dämpning av prisökningstakten av fastigheter 13. Också investeringskonjunkturen dämpades. Även skatterna ökade, vilket tillsammans med penningpolitiken ledde till att ökningstakten av den privata konsumtionen avtog. Sammantaget ledde utvecklingen till att arbetsmarknaden försvagades något med en viss stigande arbetslöshet som följd. Det finns nu tecken på en omsvängning. Bland annat har inköpschefsindex för såväl industrin som tjänstesektorn förstärkts och båda pekar på en tydlig tillväxt. Till detta skall läggas att EU-barometern för april visade på en tydlig förbättring. Konsumentförtroendet är fortfarande avvaktande. Dock får hushållen en starkare ökning av disponibelinkomsterna 2006 än 2005. Exporten bör utvecklas gynnsamt och en viss förstärkning av investeringskonjunkturen är trolig. BNP-tillväxten beräknas till cirka 2 procent 2006 och till cirka 2,5 procent 2007. 12 Enligt ekonomiska vårpropositionen 2006, bilaga 1. 13 Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget mars 2006. 18

Norden går bra Den ekonomiska aktiviteten i Norge var god under 2005, även om en dämpning skedde under fjärde kvartalet. För helåret 2005 uppgick BNP-tillväxten till 2,3 procent. Kapacitetsutnyttjandet är högt och arbetsmarknaden stark. Arbetslösheten är låg understiger 4 procent och har minskat under lång tid samtidigt som sysselsättningen ökat stadigt. Hushållens inköpsplaner ligger på en hög nivå och investeringskonjunkturen förblir stark. Den norska BNP-tillväxten beräknas till närmare 3 procent 2006 och till cirka 2,5 procent 2007. Dämpningen 2007 beror på enligt vår bedömning på en stramare penningpolitik. Det betyder att arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas och rekryteringsproblemen blir allt tydligare. Till viss del kan dessa motverkas med arbetskraftsinvandring. Den ekonomiska utvecklingen var stark i Danmark under 2005, även om en dämpning skedde under fjärde kvartalet. BNP-tillväxten blev preliminärt 3,4 procent 2005 vilket är en dubbelt så stark tillväxt som 2004. Sysselsättningen utvecklas starkt, från slutet av 2004 till slutet 2005 ökade den med 50 000 personer 14. Arbetslösheten har minskat påtagligt och uppgick till 4,3 procent i mars 2006, vilket kan jämföras med 5,4 procent i mars 2004. Nedgången är påtaglig för såväl kvinnor som män. Ungdomsarbetslösheten har blivit särskilt uppmärksammad. Danska Statistikenheten redovisar en tydlig minskning av ungdomsarbetslösheten (16-24 år) från början av 2004 och nivån är nu så pass låg som drygt 3 procent. Denna statistik har dock redovisat en låg ungdomsarbetslöshet ända sedan slutet av 1999. EU: s harmoniserade arbetslöshetsstatistik för bland annat ungdomar ger en annan bild. Enligt denna var ungdomsarbetslösheten i Danmark 8,4 procent i mars 2006, vilket också var fallet i mars 2005. Den stora skillnaden är inte möjlig att analysera här, men sannolikt är gruppen latent arbetssökande studerande förhållandevis stor i EU: s harmoniserade statistik för danska ungdomar. Den goda konjunkturen består 2006, även om en viss dämpning är trolig. BNP-tillväxten bedöms till drygt 2,5 procent 2006 och dämpas ytterligare 2007. Det betyder att arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas och att resurserna på arbetsmarknaden blir en trång sektor, vilket kommer att påverka lönebildning, inflation och räntor. 14 Källa. EcoWin. 19