Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Finspång 2011 Allt som rör mig

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Finspång 2011 Allt som rör mig 2012-03-27

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Finspång 2011 Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Om Lupp 2 Syftet med Lupp i Finspång 3 Genomförande 3 Målgrupp Förankring 3 4 Svarsfrekvens 4 Sammanställning 4 Ung i Finspång 2011 5 Politik, samhälle och inflytande 5 Skola 11 Inflytande 11 Trygghet i skolan 14 Fritid 16 Hälsa och trygghet 20 Arbete och framtid 22 Avslutande reflektioner 26 Genomförande 26 Resultat och utveckling 26 Politik, samhälle och inflytande 26 Fritid 27 Framtid 28 I

Sammanfattning För andra gången har lupp genomförts i Finspång, första gången var 2009. Lupp är en förkortning och arbetsnamn på en enkätundersökning som Ungdomsstyrelsen tillhandahåller. Förkortningen står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Syftet med enkäten är att få ett brett kunskapsunderlag kring våra ungdomars situation och resultatet ska kunna användas av politiker, tjänstemän och ungdomar. För att kunna jämföra med 2009 års undersökning har samma områden som då, politik, samhälle och inflytande, fritid och framtid, prioriterats i sammanställningen. Resultatet visar att det politiska intresset har ökat sedan 2009. Drygt en tredjedel av de svarande vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun. Av dem som inte vill vara med och påverka är det oroväckande många som angett brist på förtroende som orsak. Väldigt många har också uppgett att de inte vet hur eller var de ska vända sig om de vill påverka. Skola och arbete för unga är de frågor som intresserar ungdomarna mest. Fritiden ägnas åt en mängd olika aktiviteter. Kompisar, internet, datorspel/tvspel är de vanligaste sysselsättningarna. Killarnas intressen verkar tillgodoses i större utsträckning än tjejernas. Allvarligt är att många ungdomar, framförallt tjejer på gymnasiet, upplever att de ofta har för lite fritid för att hinna med det de vill göra. Det som ungdomarna uppger att de saknar handlar mestadels om shoppingmöjligheter och mötesplatser. Majoriteten av våra ungdomar ser ljust på sin framtid, även om framtidsplanerna skiftar. Killarna vill i större utsträckning än tjejerna stanna kvar i Finspång, om det finns möjlighet till jobb och utbildning. Oavsett kön eller ålder så är jobb det som anges som den troligaste orsaken till om man kommer att flytta från Finspångs kommun. Studier eller viljan att prova på något nytt ser framförallt tjejerna också som troliga orsaker. Högsta planerade studier för både killar och tjejer i båda ålderskategorierna är universitet eller högskola. För killarna i åk 1-3 har det här skett en förändring jämfört med 2009 då flest svarade att gymnasiet var deras högsta planerade utbildning. Eftersom Lupp nu har genomförts för andra gången i Finspång har vi något att jämföra med. Resultatet visar förbättringar inom flera områden men också att vi har mycket kvar att arbeta vidare med. En bred spridning av resultatet ger möjlighet att på olika nivåer fortsätta arbetet med att skapa ett ännu bättre Finspång för våra ungdomar. 1

Inledning I Finspångs kommun prioriteras det ungdomspolitiska arbetet. Det finns ett ungdomspolitiskt handlingsprogram till vilket en handlingsplan håller på att tas fram. Genom en lokal uppföljning av ungdomspolitiken ges möjligheten att få en helhetsbild av hur våra ungdomar själva upplever sin situation. Denna rapport är en sammanställning av resultatet från luppenkäten i Finspång. Deltagare i Framtidsboxen 2011. 2

Om Lupp Lupp är en förkortning av lokal uppföljning av ungdomspolitiken, ett enkätverktyg som Ungdomsstyrelsen erbjuder kommunerna att använda sig av. Enkäten är omfattande och tar upp en mängd frågor inom olika områden som tillsammans ska fånga en helhetsbild av ungdomars situation. Ungdomsstyrelsen skapar enkäterna som kan besvaras antingen i pappersformat eller digitalt. I Finspång har den digitala varianten använts. Svaren skickas in till Ungdomsstyrelsen som sammanställer svaren. När undersökningen är avslutad levereras svaren till kommunerna för analys. Syftet med enkäten är att resultatet ska fungera som underlag för kommunpolitiska beslut. Samtidigt får också Ungdomsstyrelsen del av ett mycket omfattande material som beskriver hur unga har det idag. Lupp-enkäten har funnits sedan 2001. 2011 deltog 23 kommuner. Syftet med Lupp i Finspång I Finspångs kommun är syftet med att delta i Lupp att få ett brett kunskapsunderlag kring våra ungdomars situation. Underlaget ska kunna användas av politiker, tjänstemän och ungdomar till att följa upp kommunens ungdomspolitik och i underlag till beslut. Ungdomarna ges goda möjligheter att kunna påverka genom att få tillgång till samma material som politiker och tjänstemän. Kommunstyrelsen har fattat beslut om att delta i Lupp vartannat år. 2009 deltog Finspång för första gången. Genomförande I år var andra gången Finspångs kommun genomförde Lupp-enkäten. Sektorsövergripande samverkan har skett, information har getts till rektorer, skolpersonal och elever samt i massmedia, intern och extern hemsida. Resultatet kommer att spridas till skolledning och elever, med en uppmaning om att använda sig av resultatet i olika sammanhang, t.ex. i undervisningen och för att påverka miljön i skolan. Målgrupp Alla elever på Nyhemsskolan och Grosvadsskolan (åk 7-9), Bergska skolan och Curt Nicolin Gymnasiet (åk 1-3) har getts möjligheten att besvara enkäten under skoltid. Nytt för i år var att även ungdomar i gymnasieålder som är folkbokförda i Finspångs kommun men inte studerar på Bergska skolan eller Curt Nicolingymnasiet getts chansen att besvara enkäten. Detta har skett genom att ett brev med en länk till den digitala enkäten skickats hem till de ungdomar födda 1993-1995 som inte finns med på klasslistorna från de lokala gymnasieskolorna. 3

Förankring Som nämns ovan har information getts till rektorer, skolpersonal och elever. Varje skola har tagit ansvar för att samordna genomförandet på respektive skola. På skolorna har besvarandet skett på schemalagd skoltid. Inför genomförandet har information även spridits genom massmedia, både via Finspångs kommuns kommunikationskanaler samt via lokalpress. Svarsfrekvens Svarsfrekvensen för högstadiet är även i år otroligt bra. För gymnasiet har det skett en försämring jämfört med 2009, även om det inte är särskilt stor skillnad om vi lyfter bort svaren från elever på annan skola, det vill säga elever som studerar på gymnasiet på andra skolor än Bergska eller CNG. Skola Andel svarande i Finspång Riket 2011 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt skola Grosvadsskolan 99% 91% 92% 95% Nyhemsskolan 99% 98% 89% 95% Totalt åk 7-9 95% 82% År 1 År 2 År 3 Totalt skola Bergska skolan 61% 9 69% 71% Bergska skolan (gymnasiesärskola) Curt Nicolin Gymnasiet (CNG) 78% 88% 86% 6% 63% Annan skola Totalt åk 1-3 5 56% Totalt Bergska och 76% 56% CNG Tabell 1. Sammanställning För att kunna jämföra med 2009 års undersökning har samma områden som då, politik, samhälle och inflytande, fritid och framtid, prioriterats och analyserats djupare i sammanställningen. Övriga områden kommer att presenteras övergripande. Samtliga sektorer kommer att ha tillgång till hela resultatet vilket möjliggör djupare analyser ämnesvis. 4

I årets enkät har de svarande haft möjlighet att välja annan könstillhörighet/könsidentitet än tjej eller kille vilket tolv individer på högstadiet respektive tre på gymnasiet gjort. Eftersom det är så få individer redovisas denna grupp inte i diagrammen i rapporten. De finns dock med i gruppen alla. Ung i Finspång 2011 Under hösten 2011 fanns 1607 ungdomar i åldrarna 13-19 år i Finspångs kommun och samtliga har getts chansen att besvara enkäten. Totalt har 1065 besvarat den. På högstadiet är det ungefär lika många tjejer som killar som svarat, på gymnasiet är killarna lite fler. De flesta bor tillsammans med båda sina föräldrar i villa, gård eller radhus. Något fler bland de yngre, 19 procent jämfört med 15 procent bland de äldre, bor växelvis hos sina föräldrar. Sex procent av ungdomarna i gymnasieålder bor själv, med pojkvän/flickvän eller kompisar. Östermalm är det område i tätorten Finspång där flest ungdomar bor. Diagram 1 visar en sammanställning över var de ungdomar som svarat uppgett att de bor. I tätorten är områdeskategorierna mindre och utanför tätorten är flera områden sammanslagna. Sammanslagningen är gjord utifrån ett antagande om starka samband mellan olika orter/områden. Vilket område bor du i? 200 150 100 50 0 56 Nyhem/Centrum 121 Hårstorp 135 Östermalm 72 Viggestorp/Torstor p/svälthagen 52 Norrmalm/Grosvad 117 Falla/Risinge/Dover storp 49 Lotorp/Vistinge/But bro 124 Hällestad/Sostorp/ Grytgöl/Borggård 162 175 Rejmyre/Hävla/Igelf ors/regna Annat område Diagram 1. Det absolut vanligaste är att både mammor och pappor arbetar, med något fler pappor som arbetar och något fler mammor som studerar eller är arbetslösa, vilket överensstämmer med resultatet från 2009 års Lupp-enkät. Politik, samhälle och inflytande 5

Allt som rör mig. Så som skola, arbete för unga, samhällsfrågor och dylikt Tjej åk 1-3 svarar på frågan, vad vill du påverka? Precis som i enkäten 2009 säger sig få av de svarande vara intresserade av politik på direkt fråga, även om intresset ökat, främst bland de äldre killarna. Många ger dock uttryck för att vilja vara med och påverka frågor som rör dem. Över hälften av de svarande tycker att det är ganska viktigt eller mycket viktigt att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar. Hur intresserad är du av politik? (7-9) 6 5 52% 5 49% 49% 2% 3% 3% 5% 12% 12% 13% 8% 36% 33% 33% tjej 2009 tjej 2011 kille 2009 kille 2011 mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad Diagram 2. 6

Hur intresserad är du av politik? (1-3) 6 5 23% 17% 16% 15% 44% 36% 29% 49% 43% 37% tjej 2009 tjej 2011 kille 2009 kille 2011 6% 6% 3% 4% mycket intresserad ganska intresserad inte särskilt intresserad inte alls intresserad Diagram 3. Hur de svarande utövar politiskt engagemang har inte ändrat sig från 2009. Vanligast är att skriva på namninsamlingar. Bära märken eller symboler som uttrycker en åsikt, skriva insändare eller ta kontakt med en politiker är andra saker som ungdomarna gör eller kan tänka sig att göra. Tjejerna tar mer än killarna avstånd från olagliga tillvägagångssätt, till exempel skada andras/allmän egendom i protest eller ockupera byggnader. Tretton procent i 7-9 och sex procent i åk 1-3 uppger att de har deltagit i olagliga aktiviteter, där killarna är i majoritet. Viljan till att vara med och påverka i frågor som rör den kommun man bor i har minskat jämfört med 2009 i åk 1-3. I åk 7-9 har fler andelen tjejer som vill vara med och påverka ökat, killarna ligger kvar på samma procenttal. Genomgående är tjejerna i större utsträckning än killarna intresserade av att vara med och påverka i frågor som rör Finspångs kommun. Oavsett kön är intresset större hos ungdomarna i den yngre ålderskategorin. 7

Vill vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor (7-9) 5 45% 44% 35% 36% 39% 39% 33% 33% 25% 15% 5% alla 2009 alla 2011 tjej 2009 tjej 2011 kille 2009 kille 2011 alla 2009 alla 2011 tjej 2009 tjej 2011 kille 2009 kille 2011 Diagram 4. Vill vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor (1-3) 10 9 8 7 6 5 39% 32% 5 37% 33% 29% alla 2009 alla 2011 tjej 2009 tjej 2011 kille 2009 kille 2011 alla 2009 alla 2011 tjej 2009 tjej 2011 kille 2009 kille 2011 Diagram 5. Anledningar till att inte vilja vara med och påverka uppges i ordning vara ointresse, brist på förtroende, kunskaps- och tidsbrist. Tjejer i båda ålderskategorierna har i större utsträckning än killar angett som orsak att de inte tror att deras eventuella engagemang skulle få något gehör. 2009 var brist på förtroende vanligast hos killar i åk 1-3. 8

Den viktigaste politiska frågan för Finspångs kommuns ungdomar är skolan. De yngre tycker därefter att sjukvården är viktig medan de äldre prioriterar arbeten för unga. För högstadieungdomarna har ingen förändring skett jämfört med 2009, men bland gymnasieungdomarna har skolan klättrat upp till första plats från att 2009 inte funnits med bland de tre viktigaste frågorna. En tänkbar orsak till att skolan nu är den viktigaste frågan i alla grupper kan vara att skolan varit ett hett omdiskuterat ämne på både lokal och nationell nivå, och också diskuterats mycket i skolorna. Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun där du bor. Vad är viktigast att satsa på? (7-9) alla tjej kille skola 38% skola skola 38% sjukvård 33% sjukvård 37% arbete mot kriminalitet 29% Tabell 2 arbete mot kriminalitet 35% lika lön för lika arbete för män och kvinnor 31% idrottsanläggningar 29% Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun där du bor. Vad är viktigast att satsa på? (1-3) alla tjej kille skola 47% skola 46% skola 48% skapa arbeten för unga 42% sjukvård 34% Tabell 3. skapa arbeten för unga skapa arbeten för unga 43% lika lön för lika arbete för män och kvinnor 33% sjukvård 36% En sammanställning av ungdomarnas öppna svar på frågan vad de själva vill påverka ger följande prioritering: Bättre skolmiljö Bättre skolmat Arbeta förebyggande så att unga inte börjar röka, supa, knarka Fritidsgårdar / mötesplatser för alla Bort med alkisarna från centrum / flytta systembolaget Bort med mobbing och rasism En minoritet anser att de har stora möjligheter att framföra sina åsikter till dem som bestämmer, med något fler i den äldre gruppen än i den yngre. Detta resultat ser likadant ut som i 2009 års enkät. Fler killar än tjejer i år 1-3 som tycker att de har stora möjligheter att framföra sina åsikter, samtidigt som fler killar (1-3) som inte vet hur stor möjlighet de har. I åk 7-9 är det fler tjejer som inte vet. 9

Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? (7-9) alla 14% 43% 35% stora tjej 13% 47% 39% små vet inte kille 14% 56% 6 8 10 Diagram 6. Kommentar: Att procentandelen för alternativet små i stapeln alla är lägre än procentandelen för både tjej och kille beror på att även svaren för könsalternativet annan könstillhörighet/könsidentitet än tjej eller kille ingår i alla. Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? (1-3) alla 17% 49% 35% stora tjej 14% 56% små vet inte kille 18% 44% 38% 6 8 10 Diagram 7. Bland dem som svarat att de vill vara med och påverka vet hälften inte till vem eller vart de ska vända sig om de vill påverka något, en siffra som såg likadan ut 2009. Bland dem som vet är det vanligast i åk 7-9 att vända sig till någon personlig kontakt följt av tjänsteman, politiker, politiskt parti eller 10

politiskt ungdomsförbund. I åk 1-3 har man svarat tjänsteman, politiker, politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund först, tätt följt av personlig kontakt. Skola Frågorna kring skolan behandlar främst inflytande och trygghet, ej frågor rörande kunskapsuppdraget. Huvudsyftet är att få inblick i hur Finspångs ungdomar har det i skolan. Inflytande Gällande ungdomars inflytande i skolan har resultatet förbättrats från 2009 års enkät. Fler ungdomar upplever att skolan uppmuntrar till medverkan i klass- och elevråd. I åk 7-9 ses också en ökning av upplevelsen att personalen tar elev- och klassråd på allvar. I åk 1-3 har den siffran minskat med ett par procentenheter. På högstadiet är elevinflytande tydligt kopplat till nya läroplanen och något man arbetat aktivt med, vilket skulle kunna vara en bidragande orsak till ökningen. Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd (7-9) 35% 34% 27% 27% 25% 23% 15% 18% 18% 11% 14% 14% 14% 2009 2011 5% mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 8. 11

Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd (1-3) 35% 32% 32% 25% 15% 26% 28% 22% 12% 9% 2009 2011 5% mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 9. Jämfört med 2009 ses också en ökad upplevelse av att ha fått information om vad eleverna ska ha inflytande om. Gällande gymnasiet ses dock en stor skillnad mellan enheterna, där 66 procent av eleverna på CNG svarat stämmer mycket eller ganska bra medan motsvarande siffra för Bergska är 36 procent. Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan (7-9) 45% 35% 41% 37% 25% 15% 15% 12% 24% 21% 13% 12% 13% 12% 2009 2011 5% mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 10. 12

Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan (1-3) 35% 27% 28% 37% 31% 25% 21% 19% 2009 2011 15% 11% 9% 9% 9% 5% mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 11. Fortfarande finns ett stort glapp mellan vad eleverna vill ha inflytande om och hur man upplever sig ha inflytande. Skolmat, arbetssätt, vad man får lära sig och schema är vad eleverna helst vill påverka. Arbetssätt är det område där flest upplever sig få påverka. Bland de yngre har förbättringar vad gäller att få påverka skett inom åtta av tio områden. Bland de äldre har inflytandet försämrats inom sex av tio områden. Skolmatsinflytandet har ökat rejält i åk 1-3. Här ska dock poängteras att det är stor skillnad mellan Bergska skolan och CNG. På Bergska skolan har inflytandet gällande skolmaten minskat jämfört med 2009, medan det på CNG har ökat. En trolig förklaring till CNG:s ökning är att eleverna äter lunch på lunchrestauranger, inte i skolmatsalen. Påverkan i skolan (7-9) 9 8 7 6 5 Vad du får lära dig Vilka Hur ni ska Skolmiljön Skolmiljön böcker/ Reglerna Läxorna Proven Skolmaten Schemat arbeta inne ute läromedel 2009 Vill 7 51% 72% 66% 48% 58% 67% 63% 71% 67% 2011 Vill 69% 53% 75% 71% 51% 62% 7 66% 77% 75% 2009 Får 27% 18% 29% 27% 18% 18% 23% 24% 17% 16% 2011 får 36% 34% 28% 22% 22% 23% 19% 2009 Vill 2011 Vill 2009 Får 2011 får 13

Diagram 12. Påverkan i skolan (1-3) 9 8 7 6 5 Vad du får lära dig Vilka Hur ni ska Skolmiljön Skolmiljön böcker/ arbeta inne ute läromedel Reglerna Läxorna Proven Skolmaten Schemat 2009 Vill 8 51% 83% 58% 58% 59% 75% 74% 75% 77% 2011 Vill 76% 48% 8 72% 52% 51% 74% 72% 78% 75% 2009 Får 49% 24% 54% 43% 34% 25% 32% 34% 19% 25% 2011 får 42% 22% 54% 42% 27% 19% 35% 38% 32% 23% 2009 Vill 2011 Vill 2009 Får 2011 får Diagram 13. Trygghet i skolan Många av eleverna upplever att det är bra stämning i skolan. Sammantaget är bilden att miljön i gymnasieskolan är trivsammare än på högstadiet. Exempelvis är det åtta av tio i åk 1-3 som upplever att elever och lärare bemöter varandra med respekt, i åk 7-9 är motsvarande siffra sex av tio. Främlingsfientligheten verkar också vara mer utbredd på högstadiet, 14 procent upplever det som ett problem jämfört med 7 procent på gymnasiet. Upplevelsen av att mobbing är ett problem i skolan har minskat i åk 7-9, från 30 procent 2009 till 24 procent 2011. Mobbing har varit ett prioriterat område på högstadiet, vilket verkar ha gett resultat. Samtidigt uppger 15 procent (14 procent 2009) att de har blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. Det handlar om 85 elever, 42 tjejer, 35 killar och 8 med annan könstillhörighet än tjej/kille. I åk 1-3 verkar problemet med mobbing i stort sett oförändrat jämfört med 2009. Aningen fler har svarat att det inte är ett problem, samtidigt har också aningen fler svarat att det är ett problem. 14

Mobbing är ett problem i skolan (7-9) 35% 33% 29% 27% 26% 25% 15% 12% 18% 17% 11% 2009 2011 7% 5% mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 14. Mobbing är ett problem i skolan (1-3) 5 45% 46% 35% 37% 35% 25% 23% 19% 28% 2009 2011 15% 5% 2% 2% 3% 5% mycket bra ganska bra varken bra eller dåligt ganska dåligt mycket dåligt Diagram 15 11 procent på högstadiet samt 9 procent på gymnasiet uppger att de själva deltagit i mobbing eller utfrysning det senaste halvåret, en minskning från 17 respektive 12 procent. Oavsett ålder är det, precis som 2009, vanligast är att mobbing sker på rasterna i skolan. I åk 7-9 kommer därefter telefonsamtal, sms, e-post eller hemsida medan det i åk 1-3 är klassrummet som kommer på andra plats. I 15

den yngre målgruppen har det jämfört med 2009 skett en fördubbling av andelen som svarat att de mobbats eller utsatts via telefonsamtal, sms, e-post eller hemsida. Var har du blivit mobbad eller utfryst? 7-9 på rasterna i skolan 69% via telefonsamtal, sms, e-post eller hemsida 39% i klassrummet 34% på väg till eller från skolan ute på stan, på allmän plats 18% annat 18% på träningen 14% utomhus i mitt bostadsområde på kvällen 13% på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 13% på diskotek eller annat nöjesställe 13% på buss, tåg, tunnelbana eller liknande 13% i någon annans bostad 12% i hemmet 11% utomhus i mitt bostadsområde på dagen 9% i en föreningslokal 8% Tabell 4. Möjlighet att ange flera alternativ. Var har du blivit mobbad eller utfryst? 1-3 på rasterna i skolan 54% i klassrummet 44% via telefonsamtal, sms, e-post eller hemsida 38% annat 17% utomhus i mitt bostadsområde på dagen 15% utomhus i mitt bostadsområde på kvällen 15% på träningen 15% på buss, tåg, tunnelbana eller liknande 15% i hemmet 15% på diskotek eller annat nöjesställe 13% på väg till eller från skolan på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande ute på stan, på allmän plats i någon annans bostad i en föreningslokal 8% Tabell 5. Möjlighet att ange flera alternativ. Fritid På gymnasiet upplever 42 procent av tjejerna och 23 procent av killarna att de ofta har så lite fritid att de inte hinner med det de vill, siffror som båda försämrats sedan 2009. På högstadiet är siffran 18 procent för tjejerna och 19 för killarna, vilket jämfört med 2009 blivit bättre för tjejerna men sämre för killarna. 16

En fri grafittivägg Kille åk 1-3 svarar på frågan, tycker du att det saknas fritidsaktiviteter, i så fall vilka? Många tycker att det finns mycket att göra av det man är intresserad av, där killarna är mer nöjda än tjejerna och de yngre ungdomarna är mer positiva än de äldre. Jämfört med 2009 är det fler av de äldre, både killar och tjejer, som tycker att det finns lite att göra av det de är intresserade av. Hur mycket av det du är intresserad av finns det att göra i din kommun? (7-9) 8 7 6 6 61% 71% 75% 5 39% 29% 25% tjej 2009 tjej 2011 kille 2009 kille 2011 det finns mycket att göra det finns lite att göra Diagram 16. Hur mycket av det du är intresserad av finns det att göra i din kommun? (1-3) 8 7 68% 6 5 55% 49% 61% 45% 51% 32% 39% tjej 2009 tjej 2011 kille 2009 kille 2011 det finns mycket att göra det finns lite att göra Diagram 17. En sammanställning av ungdomarnas öppna svar på frågan vad de saknar för fritidsmöjligheter och ställen att samlas på visar följande: 17

Satsa på konstgräs och fler möjligheter att spela fotboll utomhus, rusta upp befintliga hallar för hockey och en ny bandyhall, fler omklädningsrum. Burger King och Mc Donalds Ett bättre centrum med affärer (H&M, Gina Tricot) som intresserar oss unga och mötesplatser i centrumområdet Skejtmöjligheter skejthall / skejtpark (Skejtladan är inte tillräcklig på sommaren) Datorhallar och mer möjligheter till LAN, LANhus Fler stall för hästintresserade Möjligheter för fest och disco Fritidsgård / Mötesplats för gymnasieungdomar med musik och dans Caféer med bra priser Sporthallar som erbjuder spontanidrott Oavsett könstillhörighet och ålder kommer surfa/chatta på internet och umgås med kompisar högt upp på listan över vad ungdomarna gör på fritiden. På killarnas topp tre hamnar spela datorspel/tv-spel, det gör tjejerna inte alls i lika hög utsträckning. Hjälpa till hemma placerar sig högt i alla grupper. Tio i topp vad åk 7-9 gör på fritiden TJEJ KILLE 1 Surfar/chattar på internet 97% Umgås med kompisar 95% 2 Umgås med kompisar 97% Spelar datorspel/tv-spel 95% 3 Hjälper till hemma med 93% Surfar/chattar på internet 93% mat/städning/trädgård/ tvätt/snöskottning/bil m.m 4 Läser 8 Hjälper till hemma med 9 mat/städning/ trädgård/ tvätt/snöskottning/bil m. 5 Är ute i naturen 78% Läser 72% 6 Skriver 77% Går runt på stan med 67% kompisar 7 Går runt på stan med 76% Idrottar/motionerar men 66% kompisar intei klubb eller förening 8 Idrottar/motionerar men 71% Är ute i naturen 63% inte i klubb eller förening 9 Spelar datorspel/tv-spel 7 Skriver 62% 10 Sjunger/spelar instrument/ 55% Idrottar/motionerar i klubb 6 skapar musik eller förening Tabell 6. 18

Tio i topp vad åk 1-3 gör på fritiden TJEJ KILLE 1 Surfar/chattar på internet 10 Umgås med kompisar 99% 2 Umgås med kompisar 98% Surfar/chattar på internet 98% 3 Hjälper till hemma med 93% Spelar datorspel/tv-spel 96% mat/städning/trädgård/tvätt/ snöskottning/bil m.m. 4 Idrottar/motionerar men inte 83% Hjälper till hemma med 92% i klubb eller förening mat/städning/trädgård/tvätt/ snöskottning/bil m.m. 5 Går runt på stan med 81% Går runt på stan med 74% kompisar kompisar 6 Läser 76% Idrottar/motionerar men 72% inte i klubb eller förening 7 Är ute i naturen 74% Går på fest 58% 8 Skriver 7 Går på restaurang/pub/bar 57% 9 Går på fest 6 Läser 57% 10 Går på café 59% Är ute i naturen 56% Tabell 7. En jämförelse mellan tio i topp-listorna från 2009 och 2011 visar att bland högstadieungdomarna har samtliga alternativ fått lägre siffror. Enda undantaget är att det är fler killar som svarat att de läser, från 64 procent 2009 till 72 procent 2011. Även om det har skett en smärre minskning jämfört med 2009 är det många som uppger att de inte gör saker de är intresserade av på grund av deras kön. I den yngre ålderskategorin handlar det för tjejerna om en minskning från 17 procent 2009 till 15 procent 2011, och från 11 till 10 procent för killarna. Bland de äldre ungdomarna har siffran sjunkit för killarna från 9 till 6 procent men ökat bland tjejerna från 12 till 14 procent. Många har i de öppna frågorna lämnat exempel på fritidsaktiviteter som de saknar i Finspång, bland annat mötesplatser för ungdomar där de kan umgås, lyssna på och spela musik; möjligheter till LAN 1 ; bättre skatemöjligheter; fler affärer och snabbmatskedjor; bättre möjligheter till spontanidrott både inom- och utomhus; skatehall/park; ungdomsdisco; billiga caféer. När ungdomarna träffar varandra är det vanligaste att de ses hemma hos varandra (54 %), utomhus (25 %) eller vid en idrottsanläggning (10 %). De 25 % som oftast träffas utomhus motsvarar 422 ungdomar. Många har också uttryckt behov av att antingen förändra den befintliga fritidsgårdens verksamhet eller öppna fler. Detta uttrycktes tydligt även i 2009 års Lupp. Dagens fritidsgård uppfattas inte vara till för alla. Dels på grund av att målgruppen är 12-16 år, men även för att verksamheten upplevs vara riktad till en specifik grupp. 1 Ett antal datoranvändare träffas för att koppla samman datorerna i ett LAN (Local Area Network, Lokalt nätverk), vanligtvis för att spela datorspel mot varandra. 19

35 procent i åk 7-9 och 27 procent i åk 1-3 deltar minst varje månad i föreningsverksamhet, siffror som inte förändrats sedan 2009. Detta är att jämföra med siffran för alla kommuner som genomfört Lupp där 42 procent i åk 7-9 och 30 procent i åk 1-3 deltar minst varje månad i föreningsverksamhet. Vanligast i båda åldersgrupperna är att man är med i en idrottsförening. På högstadiet kommer därefter hobby-, kultur- eller religiös förening/klubb, på gymnasiet är det skol-, annan- eller kulturförening. Hälsa och trygghet Majoriteten av ungdomarna i Finspångs kommun uppger att de mår bra. Jämfört med 2009 har fler på högstadiet, främst tjejer, i år svarat att de mår ganska eller mycket bra. Samtidigt som de flesta bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra svarar dock många att de flera gånger i veckan eller varje dag lider av besvär som huvudvärk, magont och sömnproblem, tjejerna i högre utsträckning än killarna. Stress är ett utbrett problem, även där mest hos tjejerna. 79 procent av tjejerna i åk 1-3 känner sig stressade minst en gång i veckan, varav 19 procent varje dag. Detta är allvarligt och behöver åtgärdas. Bergska skolan har under läsåret 11/12 ett projekt tillsammans med två forskare för att underlätta elevernas stresshantering. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? (7-9) 5 45% 35% 25% 15% 5% mycket bra ganska bra någorlunda ganska dåligt mycket dåligt tjej 09 32% 22% 5% 1% tjej 11 37% 43% 14% 3% 2% kille 09 46% 36% 13% 2% 4% kille 11 42% 42% 13% 2% 2% tjej 09 tjej 11 kille 09 kille 11 Diagram 18. 20

Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? (1-3) 5 45% 35% 25% 15% 5% mycket bra ganska bra någorlunda ganska dåligt mycket dåligt tjej 09 36% 4% 1% tjej 11 26% 44% 22% 7% kille 09 41% 36% 19% 2% 2% kille 11 39% 43% 14% 3% 1% tjej 09 tjej 11 kille 09 kille 11 Diagram 19. Majoriteten av högstadieungdomarna varken röker, snusar eller dricker alkohol. Jämfört med 2009 har en minskning skett av dem som gör det. Andel som ALDRIG röker, snusar, dricker alkohol (7-9) 10 9 8 73% 81% 86% 88% 73% 82% 73% 7 6 5 61% 2009 2011 Röka cigaretter Snusa Dricka folköl Dricka starköl/starkcider/ alkoläsk/vin/sprit Diagram 20. Bland de ungdomar som röker i åk 7-9 är det 10 procent som röker varje vecka, 2009 var siffran 13 procent. Andelen som röker varje vecka bland samtliga Lupp-kommuner i år är 7 procent. 2009 var det fler killar än tjejer i åk 7-9 som rökte, i år är könsfördelningen jämn. 21

Av de ungdomar i åk 7-9 som dricker alkohol är det 17 procent som dricker minst en gång i månaden. Vanligast är att de får tag i alkohol via kompisar, kompisars syskon eller andra vuxna. Majoriteten, 73 procent i år jämfört med 65 procent 2009, vet att de inte får dricka alkohol för sina föräldrar. 20 procent vet inte hur deras föräldrar ställer sig. Får du dricka alkohol för dina föräldrar? (7-9) 2011 7% 73% ja nej vet inte 2009 65% 25% 6 8 10 Diagram 21. På gymnasiet är det färre som svarat att de inte får dricka alkohol för sina föräldrar, 32 procent. Även här är det vanligast att de får tag i alkohol via kompisar, kompisars syskon eller andra vuxna, men 17 procent har också uppgett egna föräldrar (med lov) som källa. En möjlig orsak till att fler i år svarat att de inte får dricka för sina föräldrar kan vara att det pågått flera både nationella och lokala informationskampanjer riktat till föräldrar för att motverka tonårsdrickande. Arbete och framtid Totalt sett var det färre ungdomar som hade sommarjobb sommaren 2011 jämfört med 2009. Dock var det hela 12 procent fler tjejer på gymnasiet som jobbade 2011 än 2009, men samtidigt minskade andelen killar med 16 procent. Precis som 2009 var det fler äldre som sommarjobbade än yngre. 22

Hade du ett sommarjobb i somras? (7-9) 10 9 8 7 6 5 83% 84% 76% 82% nej ja 17% 16% 24% 18% tjej 2009 tjej 2011 kille 2009 kille 2011 Diagram 22. Hade du ett sommarjobb i somras? (1-3) 10 9 8 7 47% 35% 38% 53% 6 5 nej ja 53% 65% 63% 47% tjej 2009 tjej 2011 kille 2009 kille 2011 Diagram 23. För tjejerna på gymnasiet var det vanligast att få sommarjobb via kommunen, medan familjen var vanligaste vägen för killarna. Tjejerna har i större utsträckning än killarna själva tagit kontakt med arbetsplatser. 2009 fick hela 35 procent bland killarna sommarjobb på annat sätt. 2011 har den siffran minskat till 9 procent. 23

Hur fick du ditt sommarjobb? (1-3) 10 9 8 7 6 5 på annat sätt kontaktade själv arbetsplatsen sökte utannonserad tjänst genom kommunen genom arbetsförmedlingen genom annan släkting eller folk jag känner genom någon i min egen familj tjej kille Diagram 24. När det gäller framtidsplaner finns vissa skillnader mellan tjejer och killar. För tjejer på högstadiet är det vanligast att man vill gå på gymnasiet i en annan kommun, även om det har skett en minskning jämfört med 2009 från 51 procent till 46 procent. Bland killarna vill flest gå på gymnasiet i Finspångs kommun. 20 procent av killarna och 12 procent av tjejerna skulle helst börja jobba direkt efter högstadiet. I åk 1-3 vill tjejerna, precis som 2009, helst åka ut och resa efter gymnasiet. Bland killarna är det vanligast att man vill studera på högskola eller universitet, ett resultat som ändrat sig från 2009 då jobba i kommunen låg högst upp på önskelistan. Oavsett kön eller ålder så är jobb det som anges som den troligaste orsaken till om man kommer att flytta från Finspångs kommun. Studier eller viljan att prova på något nytt ser framförallt tjejerna också som troliga orsaker. Mest troliga anledning för att flytta tillbaka till kommunen för tjejer är närhet till släkt och familj medan killar uppger jobb som troligaste orsak. Högsta planerade studier för både killar och tjejer i båda ålderskategorierna är universitet eller högskola. För killarna i åk 1-3 har det här skett en förändring jämfört med 2009 då flest svarade att gymnasiet var deras högsta planerade utbildning. 24

Vilken är den högsta utbildningen som du planerar att gå? (7-9) 45% 35% 25% 15% 5% grundskola gymnasies yrkesutbild eller kola eller ning efter motsvarand motsvarand gymnasiet universitet eller högskola annan utbildning vet inte tjej 2009 1% 19% 12% 35% 3% 29% tjej 2011 1% 18% 14% 2% 24% kille 2009 3% 24% 15% 29% 5% 24% kille 2011 2% 26% 12% 29% 3% 28% tjej 2009 tjej 2011 kille 2009 kille 2011 Diagram 25. Vilken är den högsta utbildningen som du planerar att gå? (1-3) 8 7 6 5 grundskola eller motsvarand gymnasies kola eller motsvarand yrkesutbild ning efter gymnasiet universitet eller högskola annan utbildning vet inte tjej 2009 14% 12% 59% 3% 12% tjej 2011 13% 9% 68% 9% kille 2009 1% 35% 13% 33% 2% 16% kille 2011 1% 23% 49% 16% tjej 2009 tjej 2011 kille 2009 kille 2011 Diagram 26. Våra ungdomar har ljus framtidstro. 81 procent på högstadiet och 85 procent på gymnasiet har svarat att de ser positivt på framtiden. 25

Avslutande reflektioner Genomförande Detta är andra gången Finspångs kommun genomför Lupp-enkäten. Erfarenheter från genomförandet av 2009 års undersökning försökte tas tillvara och vidareutvecklas. Svarsfrekvensen på högstadiet var mycket hög med hela 95 procent svarande. På gymnasiet var svarsfrekvensen betydligt lägre, 50 procent. Det är inte helt ovanligt med lägre svarsfrekvenser hos gymnasieelever, men minskningen mot 2009 då svarsfrekvensen var nära 80 procent är bekymmersam. En förklaring till försämringen på gymnasiet är den väldigt låga svarsfrekvensen, endast 10 procent, i gruppen som inte går på Bergska skolan eller CNG. Detta sänker den totala svarsfrekvensen avsevärt. Lyfter vi bort de externa eleverna så är den sammanlagda svarsfrekvensen för Bergska och CNG 76 procent, en sänkning med två procentenheter jämfört med 2009. Skolorna har framfört synpunkter på enkäten, t.ex. att det är för många frågor och ibland för svår svenska, vilket gjort att en del ungdomar lämnat frågor obesvarade eller slumpartat kryssat i svar för att bara bli färdiga. Det är Ungdomsstyrelsen som skapar enkäten och dessa synpunkter har lämnats till dem. Trots den lägre svarsfrekvensen på gymnasiet har totalt 1065 ungdomar besvarat enkäten och berättat hur det är att vara ung i Finspång. Något större underlag finns inte tillgängligt. Underlaget ska användas av politiker, tjänstemän och ungdomar till att följa upp kommunens ungdomspolitik och i underlag till beslut. Det kan kompletteras med intervjuer och fokusgrupper i frågor där fördjupat underlag önskas. För att vid nästa Lupp-enkät försöka undvika låg svarsfrekvens på gymnasiet och bibehålla den höga svarsfrekvensen på högstadiet bör högstadiets upplägg av genomförandet spridas som gott exempel. Viktigt är också att visa ungdomarna att resultatet används av politiker och tjänstemän så att de ser ett syfte med att fylla i enkäten. Resultat och utveckling Politik, samhälle och inflytande Det politiska intresset har ökat sedan 2009. Kanske är det en effekt av att politiken synts och tagit med sig politiken till deras sammanhang, till exempel via ungdomens frågestund på kommunfullmäktige samt kontakter med elev- och ungdomsråd. 26

Även om andelen minskat något är det drygt en tredjedel av de svarande som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun. Bland dem som inte vill är brist på förtroende en oroväckande hög siffra. Sammantaget visar detta att det finns ett stort behov av att politiken skapar och vårdar relationer med ungdomar i Finspång, bygger upp ett förtroende och en relation som gör att de enklare tar steget och påverkar i någon fråga som berör dem. Ska politiken också arbeta med frågor som berör och intresserar unga är skola och arbete för unga de absolut mest strategiska områdena. Här visar väldigt många att det finns ett stort intresse och att det är frågor som berör dem. Hur det intresset kan tas tillvara bättre behöver vi arbeta vidare med. En mycket hög andel unga vet inte hur eller var de ska vända sig om de vill påverka något, det är ett arbete att utveckla vidare. Kommunen behöver hitta ett mer strukturerat sätt att nå fram till ungdomar med information om kommunen och hur man gör om man vill påverka. Fritid Fritiden ägnas åt en mängd olika aktiviteter. Ofta pratas det om att idrotten är stor i Finspång, något också luppresultatet styrker. Dock är det endast tjejer på gymnasiet som har med idrott/motion (men inte i klubb eller förening) bland de fem vanligaste fritidsaktiviteterna. Istället kommer kompisar, internet och datorspel/tvspel högst. Många, oavsett kön och ålder, hjälper också till hemma i hög utsträckning. Något som bör noteras är att killarnas intressen verkar tillgodoses i högre utsträckning än tjejernas. En fråga att ta ställning till är om kommunen ska arbeta aktivt med att skapa fler aktiviteter som tilltalar tjejerna. Allvarligt är att många, framförallt tjejer på gymnasiet, upplever att de ofta har för lite fritid för att hinna med det de vill göra. Till det ska tilläggas att väldigt många tjejer i åk 1-3 också känner sig stressade, nästan en femtedel varje dag. Detta är något att arbeta vidare med för att förändra. Shoppingmöjligheter i kedjor som tilltalar ungdomar, snabbmatsrestauranger och billiga, kvällsöppna caféer önskas av många. Arbetet med att få fler näringsidkare att etablera sig i Finspång är ständigt pågående, fokus riktas på alla typer av etableringar och kedjor med starka varumärken som de som exempelvis efterfrågas av ungdomarna är självklart intressanta. Vad gäller mötesplatser är det vanligaste att ungdomarna ses hemma hos varandra, men 422 ungdomar har svarat att de också ofta träffas utomhus. Luppresultatet visar även var i kommunen ungdomar känner sig otrygga. Dessa två faktorer används i kommunens fortsatta trygghetsarbete. I luppen framkommer även i år önskemål om förändring av den befintliga fritidsgårdens verksamhet och/eller tillskapandet av fler fritidsgårdar. Den befintliga fritidsgården upplevs inte vara till för alla. Ett aktivt arbete har 27

skett med att försöka tilltala en bredare grupp av besökare, och enligt verksamheten har det också lyckats. Arbete pågår också med att förtydliga fritidsgårdens uppdrag till att bland annat också innefatta en roll som fritidsaktivitetsförmedlare. Detta innebär att fritidsgårdens personal ska fungera som bollplank och vuxenstöd till ungdomar och deras idéer om fritidsaktiviteter, både inom och utom fritidsgården. Framtid Precis som i 2009 års lupp ser framtidsplanerna lite olika ut för tjejer och killar. Tjejerna i 7-9 vill helst gå gymnasiet i annan kommun, killarna vill gå i Finspång. 20 procent av killarna och 12 procent av tjejerna helst skulle börja jobba direkt efter högstadiet. Detta avspeglar sig också i det ökade söktrycket till lärlingsutbildningen. Tjejerna på gymnasiet vill fortfarande helst ut och resa efter gymnasiet. För killarna har resultatet förändrats från 2009, där det i år är vanligast att man vill studera på universitet eller högskola. Oavsett kön eller ålder så är jobb det som anges som den troligaste orsaken till om man kommer att flytta från Finspångs kommun. Studier eller viljan att prova på något nytt ser framförallt tjejerna också som troliga orsaker. För de som flyttar från kommunen för att studera måste vi fortsätta jobba aktivt med att skapa en attraktiv kommun att flytta tillbaka till. Mest troliga anledning för att flytta tillbaka till kommunen för tjejer är närhet till släkt och familj medan killar uppger jobb som troligaste orsak. Det vanligaste svarsalternativet för högsta planerade studier är för både killar och tjejer i båda ålderskategorierna universitet eller högskola. För killarna i åk 1-3 har det här skett en förändring jämfört med 2009 då flest svarade att gymnasiet var deras högsta planerade utbildning. Detta är väldigt positivt då vi vet att det idag för många jobb krävs högre studier än gymnasiet och bör fortsätta jobba för att uppmuntra till högre studier. Vi har ingen högskola eller universitet i Finspångs kommun. För att underlätta att de som önskar under studietiden kan bo kvar i Finspång bör vi också fortsätta arbetet med att underlätta pendling till och från kommunen. Viktigt är också att våra ungdomar fortlöpande under högstadie- och gymnasietiden får information om läget på arbetsmarknaden och vilka utbildningskrav som ställs. God studie- och yrkesvägledning är ett måste av flera orsaker. Dels för att försöka minimera felaktiga gymnasieval och därmed avbrutna studier och förlängd gymnasietid, dels för att ge ungdomarna vägledning om de olika vägar som finns till högre studier. En utmaning är de som inte vill studera vidare utan vill jobba efter avslutade gymnasiestudier. Sådana jobb är få och det är hård konkurrens om dem. Hur skapar vi de bästa förutsättningarna för dessa ungdomar? 28

Avslutningsvis ska vi komma ihåg att en absolut majoritet av våra ungdomar ser positivt på sin framtid, oavsett hur deras framtidsplaner ser ut. Studentfirande. 29