Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik



Relevanta dokument
Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan

Teknik Granbergsskolan 7-

En produkts livscykel

Göteborg 5 december Teknik

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

Pedagogisk planering

Kort om kursplanen i teknik

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Workshop Micro:bit Maria Sandfjord Helene Zeland Bodin

Kursplanen i ämnet teknik

Tekniska produkter och system Teknisk problemlösning och kommunikation

Sidor att läsa inför provet vecka 49

Röda tråden. Tekniska lösningar. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Centralt innehåll. Åk4 Åk 5 Åk 6

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Mariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun

Teknik. Teknik. Uppfinningar - utvecklingsprocessen. Arbetshäfte. Namn på gruppmedlemmarna: Klass 7E

Förslag på kunskapskrav och förmågor

Teknik Tekniska lösningar v.17-v.18

Maria Svensson Linköpings universitet, FontD. Cetis

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Extramaterial till Spektrum Teknik

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Arbetsområdet Elektronik

Smidiga stegsnurraren Sonja

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Teknikplanering Olaus Petriskolan, Örebro

Marie Svensson och Camilla Sjöberg

Tisdag 50 Onsdag 50 Fredag 90

Fladdrande flygfäet Felicia

Strålande skrivaren Sara

Teknikplanering Olaus Petriskolan, Örebro

Flygande fågeln Fia. När du vevar på baksidan flaxar fågeln Fia med sin vinge. Se en film på produkten:

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap

Härliga hörselskydden Hilma

Flaxande fjärilen Frida

Trassliga trådspelet Troja

Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler.

Veviga vindsnurran Vilma

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 15 Teknik, slöjd och hemkunskap

Innehållet i teknik Tekniska lösningar Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknik, människa, samhälle och miljö

Krypande kaninen Karin

Häftiga hästskolampan Hanna

Maria Svensson. Göteborgs universitet. Institutionen för didaktik och pedagogisk profession.

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

Diviga diodtavlan Diana

Ett arbetsområde i Teknik. Vi kommer att arbeta med teknik v. 37, 38, 39 och 40.

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Spännande Skuggfiguren Sofia

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 16 Teknik, slöjd och hem-, och konsumentkunskap

Kommentarmaterial till kursplanen i teknik

Lilla lyckohjulet Lina

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

Lysande läslampan Lillian

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan

Smarta sömnmaskinen Stina

TEKNIKEN GÅR FRAMÅT ELLER?????

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King

Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11. Trafik.

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Tema Fågelholk - ett teknikarbete för klass 6-7

LPP i teknik. Varför läser vi teknik Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen?

Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11

Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik kartläggning åk 3

Mekaniska majblomman Maja

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Dash & Dot. Förskola F-klass - 6

LPP att bygga och konstruera

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

Temats innehåll och lärande

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Kretsar kring el årskurs 4-6

Undersökningar av tekniska lösningar

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Transkript:

Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs 7 gälla som godtagbara kunskaper. 1

3.20 Teknik Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig. Syfte Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar. Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter. Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. 2

Centralt innehåll I årskurs 1 3 Tekniska lösningar Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag. Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl. Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. Teknik, människa, samhälle och miljö Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid. Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet. I årskurs 4 6 Tekniska lösningar Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar. Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning. Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor. Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar. Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller. Teknik, människa, samhälle och miljö Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar. 3

Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. I årskurs 7 9 Tekniska lösningar Styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse. Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer. Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla förstärkare. Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning. Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion och distribution av elektricitet. Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni. Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete. Teknik, människa, samhälle och miljö Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet. Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling. Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel. Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning. 4

Kunskapskrav Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom kan eleven på ett enkelt sätt beskriva och ge exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6 Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6 Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom kan eleven på ett utvecklat sätt beskriva och visa på samband mellan några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6 Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. 5

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. Dessutom kan eleven på ett välutvecklat sätt beskriva och visa på samband mellan några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är väl synliggjord. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9 Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. 6

Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9 Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. 7