Kommunreformen är en fråga för barn och unga

Relevanta dokument
Förverkligas dina rättigheter? Barnombudsmannens byrås publikationer 2013:8

Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå år 2008

Alla barn har samma mänskliga rättigheter och lika värde. Raija Harju-Kivinen Det handlar om delaktighet -seminarium

Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2012:2

Regeringens spetsprojekt FORNYAR TJÄNSTERNA för barn och familjer

Regeringens spetsprojekt FORNYAR TJÄNSTERNA för barn och familjer

Alla barn har egna rättigheter

Barnombudsmannens initiativ till förnyelse av tjänsterna för små barn

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

ELLEN, DELLEN, DU. UTE SKA DU VARA NU! Barnets röst enkätundersökning om barns upplevelser av fattigdom och deltagande

LÄMPLIGT STÖD VID RÄTT TIDPUNKT

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Utvärdering av basservicen inom det kommunala ungdomsarbetet 2017 Ungas möjligheter att delta och göra sig hörda

Inkvarteringsstatistik

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Klientens ställning och rättigheter inom socialvården

Kan en frivillig kommunindelningsreform lyckas? Erfarenheter från Finland

Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål

Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2011:6

Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G , Ulrika Krook

Språket inom allmän förvaltning

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund Publicerat Finlands Kommunförbund 2011

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen

Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier Hagerlund Tony webbkommunikationschef

BARNKONSEKVENS- ANALYS

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Barn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv

LAPPTRÄSK EN MÄNNISKOORIENTERAD KOMMUN KOMMUNINVÅNARENKÄT 2016

Nya och nedlagda företag

Förvaltningsdomstolarnas avgöranden 2012

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

Om barns och ungas rättigheter

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Språket inom social- och hälsovård

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors,

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

romska ärenden Brochyrer 2002:7swe

Patientens rättigheter

Se mig som jag är! Steg för Steg rf. Adress: Telefon: E-post: www: Nordenskiöldsgatan 18 A HELSINGFORS. Storalånggatan VASA

Barnombudsmannens verksamhetsplan för år 2010

EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

Andelen arbetsplatser inom informationssektorn störst i Salo ekonomiska region

Vi verkar för gemensamt lärande och ökad delaktighet i vård och stöd.

Nya och nedlagda företag

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

Program för ungdomars inflytande och verksamhet

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Nya och nedlagda företag

Har barn alltid rätt?

Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt

Kvalitetskriterier för individuellt stöd

LÄRARE, REKTOR, ELLER INSTRUKTÖR- SÅ HÄR ORGANISERAR DU TILLSTÄLLNINGAR OCH BESÖK UNDER POLITIKVECKAN

Inkvarteringsstatistik

Bli medlem: Finska. Hörselförbundet rf Ilkkavägen Helsingfors t. (09) info@kuuloliitto.fi

ISBN (PDF) KÖNSGLAS- KÖNSGLAS-

Inkvarteringsstatistik

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Delaktighet i den systemiska verksamhetsmodellen ORDFÖRANDE: MARIA BALK, MONICA BJÖRKELL-RUHL SEKRETERARE: TORBJÖRN STOOR

Inkvarteringsstatistik

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat

Klientens ställning och

NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Framtidens mångsidiga kommun

ÄNDRINGAR I SPECIALOMSORGSLAGEN. Stärkt självbestämmanderätt. Nya bestämmelser om begränsningsåtgärder.

Lag (1993:335) om Barnombudsman

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

Läs Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram yrittajat.fi/kuntavaalit

Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING VID MISSTANKE OM KROMOSOMAVVIKELSER OCH ANATOMISKA AVVIKELSER HOS FOSTRET

Internationell praktik. Bli internationell. anställ en utländsk. praktikant

FOTO: LIISA HUIMA Boendegärningar.

Barnkonventionen i kommunens beslutsfattande

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem

Barnkonsekvensanalys Workshop 2,5 3 h LAPE Nyland Tillsammans är vi mera

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt

Inkvarteringsstatistik

Vartåt är Finland på väg? Demokratiarbetsgruppens arbete. Kommunmarknaden, den Överinspektör Suvi Savolainen Finansministeriet

Finland: Lykkes kommunesammanslåingene?

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL

EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM

Inkvarteringsstatistik

Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet

Inkvarteringsstatistik 2018

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Att stärka rättighetsperspektivet för barn och elever med funktionsnedsättning. Jenny Nilsson Tove Söderqvist Dunkers

Inflytande för barn och ungdomar

Inkvarteringsstatistik

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Handbok om utvecklingssamtal. ledning. Samarbete ger goda resultat

Transkript:

Vet du vilka tjänster är viktiga för barn och unga i vardagen? Informerar din kommun barn och unga om planer och tjänster? Planerar man en kommunfusion i din kommun? Har du frågat barn och unga? Kommunreformen är en fråga för barn och unga Barnombudsmannens byrås publikationer 2013:6

En klok kommunal beslutsfattare delar information och frågar barn och unga I år tar de kommunala beslutsfattarna ställning till kommunreformen och diskuterar behoven i kommunsammanslagningarna. Även barnen och ungdomarna är kommuninvånare. De har rätt att veta, vara delaktiga och påverka lösningarna i hemkommunen. Besluten blir bättre och servicen blir mer högklassig när man tar hänsyn till barns och ungas erfarenheter. Barn och unga ska involveras allt mer även i planeringen av kommunreformen och kommunsammanslagningar. En klok beslutsfattare informerar och diskuterar i skolor och läroanstalter. Han eller hon drar nytta av elevkårer, barnparlament, ungdomsfullmäktige och ungdomsorganisationer som stöd för beslutsfattandet. Hemkommunen är en del av erfarenheten och identiteten hos barn och unga. Ungdomarnas ställningstagande en anvisning för kommunerna Unga från Tavastehus, Kouvola, Karleby, Salo, Sastamala och nya Uleåborg, med erfarenhet av kommunsammanslagningar i sina hemkommuner, har förberett ett ställningstagande som anvisning åt kommunala beslutsfattare. Barnombudsmannens byrå och barnombudsmannadelegationen (www.lapsiasia.fi) har verkat som samarbetspartner. Ställningstagandet överlämnades till förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen i Helsingfors den 16 november 2012. Mer information om barnens och ungdomarnas synpunkt på kommunal service www.lapsiasia.fi/lasten-ja-nuorten-kunta Barnombudsmannen är en självständig myndighet som främjar barnets rättigheter i Finland. Arbetet bygger på FN:s konvention om barnets rättigheter. Finland anslöt sig till konventionen 1991. Konventionen förpliktar såväl stater, kommuner, barnens föräldrar som andra vuxna att i första hand beakta barnets bästa vid alla beslut. Barnombudsmannadelegationen är ett samarbetsorgan för myndigheter och organisationer. Delegationen fungerar som stöd för barnombudsmannens arbete.

Ungas anvisningar till beslutsfattare för kommunreformer 1. Involvera barn och unga i beslutsfattandet för kommunsammanslagningar. Bygg upp kommunreformen med barnen och ungdomarna så att alla hörs och delaktighet är möjligt på olika sätt. Fråga om barnens och ungdomarnas åsikter på deras språk och på deras sätt. Lyssna på dem som jämbördiga påverkare. Kommunerna ska stöda barn och unga när det gäller delaktighet och påverkande. Kontakta skolor, ungdomsfullmäktige i kommunen, barnparlamentet, skolornas elevkårer eller ungdomsorganisationer. Metoder, redskap och färdiga frågeställningar hittar du på till exempel barnombudsmannens webbplats www.lapsiasia.fi/osallistuminen När du planerar kommunreformer eller ordnande av service på ett nytt sätt, ska du ta hänsyn till barns och ungas synpunkter. Tänk på dessa anvisningar i olika skeden av reformerna vid beredningen, genomförandet och uppföljningen. Skolorna är bra och hobbymöjligheterna är nästan heltäckande. I min kommun kommer man till centrum, där det finns många butiker, men det finns också landsbygd. Bussturen till centrum går alltför sällan. Jag kommer till mina hobbyer med buss, men inte hem, eftersom bussarna inte går då. 2. Informationsinsamling och information på barns och ungas eget språk skapar förtroende. Observera barnens och ungdomarnas tankar om identiteten, uppgifterna och servicen i deras kommun. Informera barnen och ungdomarna på deras språk och på deras sätt. Förklara vad som händer och varför det händer. Involvera barn och unga i planeringen av informationsinsamling, informering, planering och genomförande gällande dem. Skolor och läroanstalter är bra platser att informera om kommunala ärenden.

3. Gör interaktionen mellan generationer vardaglig vid beredningen av kommunsammanslagningar. Skapa en gemensam mötesplats för olika generationer, barn och unga samt beslutsfattare och tjänstemän. Granska realistiskt om ungdomarna har verkliga påverkningsmöjligheter. Sätt värde på barnens och ungdomarnas åsikter samt ge dem en verklig möjlighet till påverkan. Gott om hobbymöjligheter. Grundskola och gymnasium i den egna kommunen. Behöver inte åka till en annan by för att handla. Hälsovård i den egna kommunen, en egen simhall, här, mitt i naturen. Trafik i olika riktningar, även järnväg. 5. Barns och ungas intresse ska alltid beaktas vid ordnande av service för familjer. Service för barn och unga är även service för familjer. Ta hänsyn till en fungerande helhet. Man ska granska kommunsammanslagningarna med utgångspunkt i servicebehoven hos barn och unga. Säkerställ att barn och unga kan nå viktig service. Det får inte vara alltför lång väg till servicen. Även trafikförbindelserna ska fungera i hela kommunen. Barn och unga anser att viktig service är: l skola l hobbymöjligheter l motionsservice l bibliotek l hälsoservice l ungdomsgårdar l parker l kollektivtrafik l handikappservice 4. Lokal identitet skapar en känsla av samhörighet och trygghet. Grundtryggheten för barn och unga stärks genom att höra till lokalsamhället. Gör en lokal identitet möjlig även efter kommunsammanslagningar. Kommunens olika områden ska ha lokal service och förutsättningar för frivilligverksamhet. Uppmuntra alla lokala aktörer som agerar med barn och unga till nya samarbetsformer och nya idéer vid serviceproduktion. I vår kommun finns åtminstone en trevlig lekplats och en simhall, och det finns också en idrottsplan. I de tomma affärslokalerna önskar jag aktivitetslokaler för barn samt lokaler där barn och unga kunde tillbringa sin fritid. Det är nära till allt. Tänk på konsekvenserna av beslut för barn och unga Vid beredningen av alla kommunala beslut ska man förutse och bedöma beslutens konsekvenser för barn. En väsentlig del av bedömningen är att ta reda på barns och ungas åsikter och att ta hänsyn till dessa. En klok beslutsfattare tar reda på barnens och ungdomarnas erfarenheter, eftersom besluten fattas för kommunens framtid. Barnkonsekvensanalysen hör till högklassig beredning och högklassigt beslutsfattande. På detta sätt säkerställer man att väsentliga frågor ur minderåriga kommuninvånares perspektiv beaktas i besluten. De samlade erfarenheterna kan vid sidan av annan information utnyttjas även vid uppgörandet och uppföljningen av välfärdsplaner för barn och unga.

Barnkonsekvensanalysen av beslut baseras på FN:s konvention om barnets rättigheter, som Finland har förbundit sig till år 1991. Den förpliktar finska staten och kommunala beslutsfattare att i första hand beakta barnets intresse vid allt beslutsfattande. Barnets rättigheter hör till alla personer under 18 år. Mer information om barnkonsekvensanalysen av beslut www.lapsiasia.fi/lapsivaikutusten-arviointi Mer information om metoder för barns och ungas delaktighet www.lapsiasia.fi/osallistuminen/menetelmapankki Barnombudsmannens byrå Vaasankatu 2, 40100 Jyväskylä Telefon: 0295 16001 Fax: (014) 337 4248 E-post: lapsiasiavaltuutettu@stm.fi www.lapsiasia.fi www.lastensivut.fi www.barnombudsman.fi Barnombudsmannens byrås publikationer 2013:6 ISSN 1798-3991 (painettu) ISSN 1798-4009 (verkkojulkaisu) ISBN 978-952-00-3290-6 (nid.) ISBN 978-952-00-3291-3 (pdf) Grafisk formgivning: Workshop Pälviä Oy Bilder: Panu Pälviä, 123rf, Colourbox Tryckeri: Aksidenssi Oy, Helsingfors 2013