Dnr: KDNS2018/00383-1.2.3 2019 Rapportperiod: 2019-12-31 Organisation: Skultuna kommundelsnämnd Skultuna Kommundelsförvaltning 721 87 Västerås 021-39 00 00 www.vasteras.se Tobias Åsell 021-393805 tobias.asell@vasteras.se
Uppdrag och ansvarsområde Skultuna kommundel omfattar 25 procent av Västerås kommuns yta och här bor cirka 5 500 invånare i olika åldrar. Kommundelen består av en stor och levande landsbygd med ett antal småorter och serviceorten Skultuna. Serviceorten förser alla som bor och arbetar i kommundelen med service och tjänster. Skultuna kommundelsförvaltning har cirka 400 medarbetare och dessa utgör också förvaltningens viktigaste resurs. Västerås stad är organiserat i ett antal nämnder och styrelser med ansvar för olika verksamhetsområden. Skultuna kommundel utgör ett undantag med ett geografiskt verksamhetsområde för kommundelen Skultuna. Skultuna kommundelsnämnd ansvarar utifrån det reglemente som kommunfullmäktige fastslagit för ett brett spektra av komplexa verksamheter. Reglementet omfattar ansvar för verksamhet för psykiskt funktionsnedsatta, hemtjänst med boendestöd och ledsagarservice, servicehus, demensboende och ålderdomshem. Kommundelsnämnden ansvarar även för teknik och fritid, förskoleklass, fritidshem, grundskola till och med årskurs 9, gymnasieenhet, fritidsgård, förskola, familjecentrum, öppen förskola och bibliotek. Kommundelsnämnden ansvarar för verksamhet som dels drivs på uppdrag/beställning av andra nämnder och för verksamhet som är anslagsfinansierad. Nämndens verksamheter drivs enligt samma ekonomiska förutsättningar som för alla liknande kommunala verksamheter. Reglementet fastslår att nämndens endast får ansvara för verksamhet inom den geografiskt avgränsade kommundelen. Nämndens verksamheter finns i Skultuna och Romfartuna men hemtjänst och hemsjukvård utförs i hela den geografiska kommundelen. Förvaltningen har en ambition att synas i hela kommundelen. Bland annat besöker biblioteket Haraker och har bokprat. Förvaltningen har skapat utegym på flera platser i kommundelen. Denna organisation ökar möjligheterna till ett tätare samarbete med lokalsamhället och ger ökade möjligheter till dialog och påverkan från Skultunaborna. En organisation med relativt små och skiftande verksamheter ökar också möjligheten till utvecklad samverkan mellan verksamheterna. En sådan samverkan skapar goda förutsättningar för att hela tiden arbeta för kommundelens invånares bästa. Kommundelsnämnden sammanträder tio gånger per år. För att öka kommundelsnämndens insyn i verksamheterna så medverkar en enhetschef och presenterar sin verksamhet vid några sammanträden varje år. Nämndens ledamoter försöker också att prioritera att regelbundet besöka verksamheterna. Två sammanträden per år hålls i olika delar av kommundelen. 2
Viktigaste styrande dokumenten Styrdokument Grundläggande styrdokument för förvaltningens verksamheter är dels de uppdrag som tecknas med beställarnämnderna och dels de delar av verksamheten som är ramfinansierade. I uppdragen hänvisas också till, för staden, övriga viktiga styrdokument och policys. Dessa ligger sedan till grund för förvaltningens planering och styrning. Viktigt är att inom uppdragen uppfylla reglementet som kommunfullmäktige beslutat. Utöver dessa styrdokument finns fyra strategiska utvecklingsområden som kommunfullmäktige fattat beslut om, som i olika hög grad påverkar förvaltningen Nedan har några av för förvaltningens viktiga styrdokument lyfts fram närmare. Vision 2026 Staden utan gränser Västerås vision är central som utgångspunkt för planeringen av kommundelsnämndens långsiktiga arbete. De värden som lyfts fram är riktmärken för nämndens verksamhetsområden och samtliga dessa berörs av visionen om världsledande kunskap genom att sträva efter en förskola och grundskola som arbetar med ständig förbättring och utveckling. Den ursprungliga tanken bakom en kommundel med egen nämnd bygger på en demokratisk idé om att ha styret när invånarna för att ge möjlighet till dialog och inflytande vilket stärker tanken om tillsammans för Västerås. De goda förbindelserna med Västerås ger också tyngd till den mälarnära staden även för Skultuna och närheten till vatten är viktig för många som väljer att flytta till Skultuna. Kommundelsnämnden har under en längre tid arbetat aktivt för att säkerställa goda bussförbindelser och bra cykelvägar och mätningar visar att allt fler tar bussen mellan Västerås och Skultuna. Skultuna kommundel präglas av mångfald och lever redan idag visionen om Västerås i världen världen i Västerås. En stark konkurrensfördel är kommundelens unika möjligheter att samverka mellan olika verksamheter för att skapa fruktsamma och kreativa samarbeten. Kommundelens arbete ska präglas av en vilja att ständigt utvecklas, att öka kvaliteten och att bli än mer kostnadseffektiv vilket ska visas genom handlingskraft. De mål som kommundelsnämnden sätter upp ska präglas av högt ställda positiva förväntningar på förvaltningen och verksamheterna och innovation, öppenhet och kreativitet ska prägla arbetet i kommundelen. 3
Västerås översiktsplan 2026 De strategier för hållbar utveckling som lyfts fram i översiktsplanen är direkt överförbara på kommundelen. Kommundelens verksamheter ska hålla hög kvalitet och relationen till Västerås ska vara professionell och baseras på tydliga rutiner. Därigenom kan Skultuna bidra till att Västerås upplevs som en attraktiv regionstad. Översiktsplanen lyfter också fram vikten av serviceorterna och stadsbyggnadsnämnen presenterade under 2015 ett förslag till fördjupat underlag för planering och byggande i Skultuna. Detta underlag lyfter fram möjliga områden för nybyggnation vilket välkomnas. Gemensam värdegrund för Västerås stad Implementering av stadens gemensamma värderingar är ett arbete som behöver pågå kontinuerligt därför kommer förvaltningen under 2019 att fortsätta arbetet med att skapa förutsättningar för att de ska bli en naturlig del av den kultur som präglar verksamheterna. Värderingarna ska bli vägledande i våra många möten med kunder, samhälle och varandra. De gemensamma värderingarna följer nedan: Alltid bästa möjliga möte Öppenhet och kreativitet för lärande och utveckling Samarbete och handlingskraft för resultat Ansvarstagande och delaktighet för kvalitet och effektivitet Respekt och omtanke för de människor vi möter Mål Kommunfullmäktige har beslutat om övergripande målsättningar för staden. Dessa är: Vi har nöjda kunder och invånare Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar resultat Vi har ekonomi i balans Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Ett mål för varje perspektiv i det styrkort som är beslutat för staden. Dessa mål bryts sedan ner i förvaltningens styrkort (se vidare under avsnitt styrkort). Västerås stads miljöplan Västerås stads miljöpolicy är vägledande kring de mål som sätts upp gällande hållbar utveckling ur ett ekologiskt perspektiv. Samtliga verksamheter har hög 4
medvetenhet kring miljöfrågorna men de arbetar också med att ytterligare utveckla miljöhänsyn. För flera av delarna i policyn så är det inte främst kommundelen som är ansvarig utan de såväl externa som interna leverantörer som levererar varor och tjänster till kommundelen. Här kan bland annat skolmat och värme och vatten till fastigheter nämnas. Flera av de fastigheter som kommundelen hyr har solpaneler och överskottet av den energi som dessa alstrar säljs tillbaka till Mälarenergi. Förvaltningens bilar drivs endera av el eller bensin och biogas. Stadens upphandlingspolicy följs i relativt hög grad och därigenom säkerställs miljöhänsyn vid avrop av olika varor och tjänster. Tjänstemän i förvaltningen prioriterar till viss del att åka buss framför bil till möten i exempelvis stadshuset. Förvaltningen arbetar också med ekologisk hållbarhet till exempel genom att stimulera till att använda cyklar i så stor utsträckning som möjligt. Alla medarbetare i Västerås stad med tillsvidareanställning har erbjudits förmånscyklar. Inom förvaltningen är det främst verksamheter inom hemtjänsten och hemsjukvården som använder cyklar. Vidare arbetas det med sopsortering, minskat matsvinn samt att göra bra val vid inköp av olika varor, exempelvis ekologiska varor. Kommundelen arbetar aktivt med att bevara och utveckla de naturområden som finns i Skultuna vilket främjar cykelåkande och att färdas utan att använda bil. 5
Strategiska utvecklingsområden Strategiska utvecklingsområden Strategiska utvecklingsområden är en särskild kraftsamling från Västerås stads fullmäktiges sida för stadens utveckling under en mandatperiod i syfte att nå visionen. Uppdraget ska genomföras genom en samordning av de resurser som finns i den kommunala verksamheten och tillsammans med andra aktörer i staden. Nedan presenteras de fyra utvecklingsområdena och direkt under varje område följer ett urval av de aktiviteter som kommundelsförvaltningen genomför för att arbeta med områdena. Kommundelsförvaltningens aktiviteter: 1. Kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten Vi ska bidra till att fler kan försörja sig själva och att öka inkluderingen och den sociala sammanhållningen mellan grupper och individer i Västerås. Projekt Våga som fokuserar på förebyggande och hälsofrämjande för barn och unga inom kommundelen kommer att bli en av förvaltningens ordinarie verksamheter. Ökat samarbete mellan fritidsgård, bibliotek, skola och Våga. Förstärkt samverkan med föreningar och näringsliv. Skapa ett näringslivsråd samt ett föreningsråd. Tillsammans med Mimer, Svenska kyrkan och andra aktörer i Skultuna verka för att skapa mötesplatser för kommundelens invånare. Verkar för en ökad byggnation för att stärka kommundelens attraktivitet. Fortsätta skapa fler och nya verkliga arbetsuppgifter för Stöd och services brukare. Utökat samarbete med stadens säkerhetsavdelning. Fortsätta uppmuntra nattvandringsverksamhet. 2. Sammanhållen satsning på vår fysiska livsmiljö. Vi ska ge förutsättningar för Västerås att växa med 1 500-1 600 personer per år fram till år 2050 då vi kommer att vara 200 000 invånare. Aktivt påverkansarbete för att locka byggentreprenörer till Skultuna. 6
Aktivt arbete för att höja kvaliteten på de välfärdstjänster som kommundelen erbjuder. Samarbete med förenings- och näringsliv. 3. Höjd kunskaps- och kompetensnivå i Västerås. Vi ska skapa en bättre matchning och samklang mellan arbetsliv och utbildning i Västerås med hjälp av höjd kunskaps- och kompetensnivå. Kommundelsnämndens ansvarar för förskola och grundskola och dessa verksamheter innefattar knappt niohundrabarn och elever. Skolorganisationsförändring, en gemensam skolenhet med förskoleklass till årskurs 9, samt fritidsverksamhet. Prioritera utveckling av de pedagogiska verksamheterna för att öka elevernas resultat. Ta emot VFU-studenter och andra praktikanter. 4. Kraftsamling för att minska miljö- och klimatpåverkan. Vi ska genomföra vårt klimatprogram som beskriver mål och åtgärder för att begränsa klimatutsläppen från Västerås både som geografiskt område och som organisation. Aktivt arbete med de styrdokument och handlingsplaner som tas fram gällande området. Representantskap i Svartåns vattenråd för att värna den unika miljö som Svartån innebär. Samarbete med lokala entreprenörer som arbetar för att värna och skydda miljön i kommundelen. Skola först Västerås stad som organisation, inklusive stadens bolag, ska genom att kraftsamla kring en rad utpekade fokusområden bidra till att Västerås blir en bättre stad att leva, verka och bo i. De samlade effekterna av en sådan kraftsamling förväntas bli att elever i Västerås stad har markant förbättrade kunskapsresultat samt att barn och ungdomar i Västerås ser ljust på sin framtid och känner tillit till samhället i stort. 7
En viktig förutsättning för Västerås framtida utveckling är skolan. Barn och ungdomar som går i skolor i Västerås ska ges likvärdiga förutsättningar att utvecklas till sin fulla potential. I Västerås ligger ansvaret för den pedagogiska verksamhet som bedrivs inom skolan hos de pedagogiska nämnderna (Förskolenämnden, Grundskolenämnden samt Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden) samt Skultuna kommundelsnämnd. Barnen och ungdomarna våra elever finns samtidigt i ett större sammanhang, där bland annat barnens skolväg, relevant praktik/prao, tillgång till vuxna förebilder, medvetenhet om framtidens arbetsmarknad, studiero på fritiden, sociala sammanhang med jämnåriga, ekonomisk trygghet m.m. är faktorer som bidrar till att barnen och ungdomarna ges förutsättningar för det egna lärandet och studiemotivationen. Västerås stad som organisation, inklusive stadens bolag, kan därför genom att kraftsamla kring en rad utpekade fokusområden bidra till att Västerås blir en bättre stad att leva, verka och bo i. De samlade effekterna av en sådan kraftsamling förväntas bli att våra elever har markant förbättrade kunskapsresultat samt att barn och ungdomar i Västerås ser ljust på sin framtid och känner tillit till samhället i stort. För att kunna följa kraftsamlingen har kommunfullmäktige antagit ett antal övergripande mål, som till stor del hämtats från de pedagogiska nämnderna, d.v.s. det är mål som idag gäller för de pedagogiska nämnderna, men där övriga nämnder och styrelser kan bidra till ökad måluppfyllelse genom åtgärder som stärker något av de identifierade fokusområdena och som har bäring på det sammanhang som barn och ungdomar befinner sig i. Målen kommer att mätas utifrån samtliga elever på såväl kommunala skolor som friskolor. Målen är följande: Mål 1 - Alla elever ska nå godkänt-nivån i matematik och svenska i åk3 Att nå godkänt i matematik och svenska i åk3 är en grundförutsättning för att eleverna ska kunna klara den fortsatta studiegången. Mål 2 Alla elever ska ha minst godkänt i alla ämnen i åk9 En av grundförutsättningarna för en lyckad gymnasieutbildning är att klarar godkänt-nivå i samtliga ämnen i årskurs 9. Mål 3 - Alla elever som går på ett nationellt gymnasieprogram ska ta gymnasieexamen inom tre år 8
En godkänd gymnasieexamen är en grundförutsättning för vidare studier, men även utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv. Arbetslösheten bland personer med oavslutade/icke godkända gymnasiebetyg är betydligt högre än för gruppen med en avklarad gymnasieexamen. Mål 4 Alla barn och unga i Västerås ska känna tillit till människor och samhälle Detta mål tar fasta på att barn som känner tillit även är trygga. Trygga barn och ungdomar är en viktig förutsättning för goda kunskapsresultat. Tillit och trygghet är, och kommer att vara en avgörande faktor för hur barnen klarar såväl skola som ett framtida yrkes/vuxenliv. Mål 5 Alla barn och ungdomar i Västerås ska se ljust på sin framtid Bedömningen är att detta mål speglar likvärdighet, dvs tron på den egna förmågan och tron på att man har en likvärdig chans i framtiden. Detta i sin tur skapar förutsättningar för högre kunskapsresultat. 9
Kundperspektivet Omvärld, förutsättningar och utmaningar Kunskap om förändringar i omvärlden är mycket viktiga i planering och genomförande av verksamheten. Förvaltningens ständiga strävan efter god kvalitet och kostnadseffektivitet förutsätter en ständigt uppdaterad bild av verksamheternas yttre förutsättningar och av kundernas nutida och framtida behov. Även om de nära förutsättningarna och behoven är viktiga så behöver också förvaltningen bevaka sådant som påverkar och berör omvärlden i såväl ett nationellt som internationellt perspektiv. Kommundelsförvaltningen har valt att i verksamhetsplanen för 2019 ta utgångspunkt i de globala målen som antogs vid FN:s toppmöte 2015. Anledningen till detta är att de globala målen anger en avgörande riktning för världens nuvarande och framtida utveckling och att avskaffa all fattigdom överallt är den största globala utmaningen och ett absolut krav för att nå en hållbar utveckling. Den 25 september 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell agenda som inrymmer de Globala målen för hållbar utveckling. De 17 Globala målen har i sin tur 169 delmål och 230 indikatorer. De Globala målen och Agenda 2030 är en överenskommelse för hållbar utveckling som världens ledare enats om. I begreppet hållbar utveckling integreras de tre dimensionerna av hållbarhet: social, ekonomisk och miljömässig. Med de Globala målen har världens ledare förbundit sig till att till år 2030 uppnå följande; att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att lösa klimatkrisen. Varje land ska i sin tur ta fram nationella indikatorer och metoder för att mäta arbetet. För Sveriges del är det Statistiska Centralbyrån (SCB) som kommer att få ett uppdrag av regeringen att ta fram nationella indikatorer. Varje medlemsland i FN får själva välja om de vill rapportera hur de ligger till för att nå målen vid FN:s högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF), som hålls i New York varje år. Sverige lämnade in sin första rapport under HLPF i juli 2017. Begreppet hållbar utveckling skapades av FN:s världskommission för miljö och utveckling år 1987 och gavs följande definition: Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. De globala målen hänger tätt ihop och understöder varandra. Kommundelsförvaltningen har valt ut åtta av målen som är särskilt viktiga att 10
arbeta med eller skapa förutsättningar för utifrån kommundelsnämndens verksamheter i Skultuna. I tabellen nedan redogörs för vad varje målområde innehåller. Målområde Innehåll Ingen hunger Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk. Hälsa och välbefinnande Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. God utbildning för alla Säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Jämställdhet Uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt. Hållbar konsumtion och produktion Främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Bekämpa klimatförändringen Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. Fredliga och inkluderande samhällen Främja fredliga och rättvisa samhällen för hållbar utveckling, samt bygga upp effektiva och inkluderande institutioner på alla nivåer. Genomförande och globalt partnerskap Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet. Åtgärder och aktiviteter kopplade till de globala målen De globala målen understöds av Västerås stads vision och de fyra strategiska utvecklingsområdena. Visionen och de strategiska utvecklingsområdena är utgångspunkter för de framgångsfaktorer som återfinns i kommundelsnämndens styrkort. 11
Information, varor, tjänster, teknik och kultur rör sig i allt större utsträckning över nationsgränser, mellan organisationer och individer. Utvecklingen främjar ett ökat kunskapsutbyte som öppnar möjligheter till nya samarbeten och ökar takten av nya tjänster och produkter. Olika former av konkurrensutsättning har öppnat upp för internationella aktörer. Det gäller även inom vård och omsorg. Allt fler människor lever allt längre. Det är en positiv utveckling med flera förklaringar. Bättre levnadsförhållanden, förebyggande insatser samt att vården blir allt bättre på att behandla sjukdomar. Den positiva utvecklingen medför även nya demografiska utmaningar i vården. Dessa är bland annat att klara av kompetensförsörjningen samt finansieringen av vården för att möta de förändrade behoven. Krig, förtryck och klimatpåverkan skapar flyktingströmmar i världen som påverkar oss på olika sätt. Det skapar både möjligheter och utmaningar för staden och förvaltningen. Här kan bland annat nämnas att allt fler äldre från andra länder och kulturer finns i verksamheterna. Detta ställer nya och ökade krav på språkkunskaper och nya krav på kunskap om olika kulturer. Detta faktum förstärker vikten av att ständigt arbeta med värdegrunds- och bemötandefrågor. En allmän förbättring av standarden och utbildningsnivån i samhället har skett. Befolkningen erbjuds en allt högre servicegrad inom såväl privat som offentlig sektor. Som en följd av detta ökar även invånarnas krav och förväntningar på att vården och omsorgen ska erbjuda samma grad av snabbhet och service som andra branscher. Även kraven på vårdens kvalitet ökar i takt med att allt fler har högre utbildning, liksom att information om resultat och vad som är möjligt att göra blir alltmer lättillgängligt. Det innebär att vi ser en ny grupp av pålästa personer som har allt högre krav på bemötande, individualisering, kvalitet och tillgång till vård och omsorg. Vidare ser vi en ökad utmaning att möta olika behov hos grupper och individer till exempel de som inte har förmåga att ta för sig av utbudet eller göra sin röst hörd. Det finns ett stort antal aktörer inom vård och omsorg på marknaden. Det innebär en ökad komplexitet och konsekvenserna för individen kan vara att vården blir allt mer fragmenterad och svårnavigerad, framförallt för personer med komplexa sjukdomstillstånd. Dessa personer måste ha kontakt med många olika aktörer, vilket försvårar effektiva och samordnade processer med risken att ingen aktör har helhetsbilden. Människor lever allt längre vilket naturligtvis är positivt. Detta ställer också krav på utförare av tjänster som styrs av Socialtjänstlagen och av Lagen om stöd och service. Allt fler kommer att vara i behov av vård vilket gör att samordning kan bli allt svårare samtidigt som det blir allt viktigare. 12
Utifrån det lokala perspektivet så är det mycket viktigt att utveckling sker i partnerskap mellan beställarförvaltningen och leverantör. Den strategiska kunskap som beställarförvaltningen besitter behöver på ett systematiskt sätt kompletteras med den kunskap om människors behov som finns hos utförarna. Det är väsentligt att utförarna i ett tidigt skede görs delaktiga och att de tjänster som designas har en tydlig koppling till behoven hos de människor som utföraren möter i verksamhetens vardag. Gällande de pedagogiska verksamheterna så är utvecklingen i ett mycket intressant skede. Kanske frågan om framtidens utbildningssystem är mer relevant än någonsin. Under de senaste tjugo åren har snart sagt alla skolformer utsatts för stort yttre tryck. Förändrade attityder och värderingar hos elever och föräldrar, ny teknik och nya distributionsformer, globalisering och mycket mer har förändrat spelregler och förutsättningar i grunden. Det finns ett antal samhällstrender som är mer eller mindre synliga och som kommer att påverka såväl utbildning som samhället i stort. Några av trenderna som kan vara intressanta att nämna och som redan idag påverkar utbildningen är att det för första gången kommer att finnas fler gamla människor än unga på jorden vilket ställer krav på utbildning, sjukvård och välfärd och det kommer också att påverka arbetsmarknaden. Sannolikt så behöver länder kämpa för att vinna förståelse, förtroende och respekt i ett globalt perspektiv, och barn och ungdomar behöver få grundläggande kunskaper om olika kulturer, religioner, ideal och levnadsvillkor. Socialt och intellektuellt kapital kommer bli viktiga drivkrafter vilket i sin tur kommer att skapa ökad konkurrens bland människor med högre utbildning. Ständiga förbättringar och samarbete blir nödvändigt för att lösa framtidens utmaningar och att det inte kommer att räcka att upprätthålla en statisk nivå. En trend som är tydlig är att det kommer att bli allt svårare att rekrytera och behålla lärare inom samtliga skolformer och att kvalificerade lärare kommer att bli en konkurrenskraft och absolut nödvändigt för att ge elever de allra bästa förutsättningarna för lärande och utveckling. Digitalisering handlar om att utveckla verksamheterna och att möta medborgarnas krav och förväntningar. Syftet är att förbättra och effektivisera servicen till medborgare och samhället. 13
Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering ska vara en naturlig del av verksamheten och i de beslut som fattas. Målet med jämställdhetsintegrering är att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att påverka samhället och sina egna liv. Jämställdhetsintegrering är en del av det systematiska kvalitetsarbetet inom förvaltningen och verksamhetsmålen är könsneutralt utformade och statistiken är könsuppdelad. Exempel på aktiviteter som genomförs inom förvaltningen är att förskolorna har ett aktivt genusarbete. Vid rekrytering eftersträvar förvaltningen alltid en jämn könsfördelning och inom vård och omsorgsverksamheter är det fler män som söker lediga tjänster än tidigare. När förvaltningen anställer gymnasieungdomar för semestervikariat fördelas tjänsterna utifrån en jämn könsfördelning. I budgetprocessen arbetar förvaltningen med jämställdhetsintegrering för att synliggöra hur resurser fördelas mellan kvinnor och män. Styrkort - kundperspektivet Kritiska framgångsfaktorer Kund: Vi har nöjda kunder och invånare Titel Vi skapar förutsättningar för delaktighet, kvalitet och effektivitet utifrån uppdrag och tilldelade resurser Beskrivning: Vi utgår ifrån stadens värdegrund vilket innebär: Öppenhet och kreativitet för lärande och utveckling Samarbete och handlingskraft för resultat Ansvarstagande och delaktighet för kvalitet och effektivitet Respekt och omtanke för de människor vi möter Indikatorer Kund: Vi har nöjda kunder och invånare Titel Kön Utfall Mål Vi skapar förutsättningar för delaktighet, kvalitet och effektivitet utifrån uppdrag och tilldelade resurser SN Kunder nöjda med verksamheten som helhet SN Kunder nöjda med medarbetares bemötande 95% 95% 14
Risker och åtgärder internkontroll I arbetet med att ta fram internkontrollplanen 2019 och risker tillhörande kundperspektivet har dessa identifierats: Väpnat våld, attentat i offentlig miljö Orsaken är uppsåtligt våld och får en storskalig påverkan på människors liv och hälsa. Strömavbrott längre än 24 timmar under vinterhalvåret Orsaken kan vara avbrott hos leverantör men också händelser beroende på väderlek. Påverkan kan bli att exempelvis boenden och skolor inte kan nyttja sina lokaler. Det kan också bli svårigheter att upprätthålla verksamheten. Brand med större spridning i verksamhet Orsaker kan vara matlagning (torrkokning) i våra boenden, anlagd brand och sängrökning. Detta kan generera förstörda lokaler och möjlig personskada. Storskalig brand i kommundelen eller dess närhet Orsakerna kan vara brand i industrilokaler och skogsbrand och påverkan kan vara en evakuering av medborgare och verksamhet. Drunkningsolycka vid badet Orsaken kan vara låg simkunnighet och kan leda till dödsfall. Trafikolycka vid Skogsgårdens förskola (oövervakade övergången vid Västeråsvägen) Orsaken är att det är mycket trafik på Västeråsvägen och påverkan kan bli skador på barn och vuxna. 15
Kvalitetsperspektivet Omvärld, förutsättningar och utmaningar Kommundelsnämnden har som ambition att arbeta med ständigt förbättrings- och utvecklingsarbete där kvalitet och ekonomisk effektivitet ska vara i fokus. Utifrån detta har styrtal tagits fram för att säkerställa att alla verksamheter arbetar systematiskt med kvalitetsarbete. För att nå exceptionell kvalitet så är det viktigt att arbeta med innovation och med att främja nytänkande genom att bland annat våga säga ja till nya tankar och idéer. Kommundelsförvaltningen har en utvecklingsgrupp samt en metodik för innovationsarbetet vilket i korthet innebär att en innovationsgrupp finns inom förvaltningen. Den består av medarbetare från alla enheter och syftar till att främja verksamhetsövergripande innovation och utveckling. Innovationsgruppen ska fortsätta att utvecklas under 2019. Bland annat ska deltagare i innovationsgruppen intresserat utforska förvaltningens verksamheter för att kommer med idéer hur arbetet kan utvecklas. Ett av kommundelsnämndens viktigaste mål är att bedriva verksamheter som är effektiva och håller hög kvalitet. Effektiviteten ska visas genom att prioritera rätt saker enligt uppdrag och reglemente och den ska visas genom effektiv och optimal bemanning för att hushålla med de ekonomiska resurserna. Verksamheterna är flexibla i användandet av lokaler och använder befintliga lokaler även när behov av utökade lokaler finns. I juni 2018 fattade Skultuna kommundelsnämnd beslut om en förändrad skolorganisation gällande grundskolorna i Skultuna kommundel. Förvaltningen har därmed i uppdrag att skapa en gemensam skolenhet med förskoleklass, fritidshem och årskurserna 1 till 9. Nämndens vilja är att arbetet bland annat ska syfta till att stärka samverkan och samarbetet mellan skolorna samt öka medarbetarnas förutsättningar. Arbetet ska syfta till att öka elevresultaten och likvärdigheten. En av de viktigaste faktorerna för social inkludering och möjlighet till sysselsättning är behörighet till nationellt gymnasieprogram. För få av de elever som lämnar årskurs 9 är behöriga till gymnasiet. En gemensam ledningsorganisation kommer från och med den 1 januari 2019 att leda den nya enheten. Arbetet med att forma den nya skolorganisationen kommer fortsätta under 2019. Förvaltningarnas verksamheter samarbetar över gränserna vilket är en framgångsfaktor. Under 2019 kommer samarbetena fortsätta att utvecklas. Ett exempel är Skultunabadet där flera verksamheter kommer samverka gällande olika aktiviteter. Ett ökat samarbete mellan förvaltningarnas verksamheter bidrar till ökad kvalitet. 16
Utifrån det sociala perspektivet så präglas nämndens verksamhetsområden av att uppfylla grundläggande mänskliga behov och extra fokus läggs vid detta utifrån samverkan mellan verksamheterna där exempelvis brukare inom verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar har reella arbetsuppgifter genom att bland annat dela ut den interna posten i kommundelen, under 2019 kommer de reella arbetsuppgifterna fortsätta att utvecklas. Verksamheten för psykiskt funktionsnedsatta bedriver tillsammans med sina brukare en secondhandaffär där invånare kan lämna kläder och andra saker som de inte längre har behov av. På återbruket i Skultuna finns även en plats där invånarna kan ställa saker som kan säljas vidare i secondhandaffären. Både familjecentrum och verksamheten för psykiskt funktionsnedsatta har särskild verksamhet för individer som av olika skäl löper stor risk till socialt utanförskap och dessa grupper syftar till att öka förutsättningarna för individerna att vara en aktiv del av samhället. Biblioteket i Skultuna är en viktig del i kommundelens kulturarbete. Det finns ett värdefullt kulturarv i Skultuna och kommundelsnämnden vill både ta tillvara och utveckla detta. Skultuna bibliotek är en viktig samlingsplats för invånare och förskolans och skolans barn och elever. Varje år anordnar biblioteket, familjecentrum och fritidsgården en kulturfest för allmänheten i Skultuna. Dessa verksamheter anordnar även första måndagen i månaden aktiviteter för barnfamiljer i Skultuna, vilket är välbesökt och väldigt uppskattat. Risker och åtgärder - internkontroll Det händelser som i internkontrollplan 2019 har identifierats och härrör till kvalitetsperspektivet är följande: Skada eller dödsfall som beror på felbehandling Orsaken kan vara: Felmedicinering Besök hos fel kund Uteblivna besök Stressad arbetssituation Svår allergi Påverkan kan bli mycket stor på människor liv och hälsa. Förtroendet kan minska för verksamheten och den berörda personalen. 17
Otillåten påverkan eller hot mot politiker Orsaker kan vara: Politiker lever nära verksamheterna Egenintressen Politiker som inte har politisk erfarenhet sedan tidigare Svårigheter att rekrytera politiker Beslut som inte passar en grupp av medborgare Påverkan som följd kan vara lagbrott och att felaktiga beslut fattas. Upplevd brist på samverkan med övriga förvaltningar, bolag och stadsledning i staden Orsaker kan vara en okunskap och bristande förståelse för modellen med en kommundel inom staden. Negativ påverkan på innovation. Verksamheternas kvalitet kan försämras. Frustration inom våra verksamheter och bland medarbetarna. Styrkort - kvalitetsperspektivet Kritiska framgångsfaktorer Kvalitet: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat Titel Systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer Beskrivning: Alla enheter arbetar systematiskt med kvalitetsarbete Verksamheter med hög kvalitet utifrån reglemente, avtal och uppdrag Beskrivning: Förvaltningen genomför egen avtals- och uppdragsuppföljning. Systematiskt följa upp och utvärdera kvalitets- och utvecklingsarbetet. Beskrivning: Beskriv Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Kvalitet: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat Titel Kön Utfall Mål Systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer SN Andel enheter 100% Verksamheter med hög kvalitet utifrån reglemente, avtal och uppdrag 18
SN Andel enheter 100% 19
Ekonomiperspektivet Omvärld, förutsättningar och utmaningar En god ekonomi har ett tydligt samband med god kvalitet och det är därför mycket viktigt att det ekonomiska arbetet präglas av affärsmässighet. Detta ska dock ske gemensamt med att verksamheterna utvecklar kunskap, färdigheter och erfarenheter som bidrar till att verksamheten når uppsatta mål som ger nöjda invånare, medarbetare och beställare. Det strategiska arbetet med ekonomi måste präglas av långsiktighet eftersom det ger verksamheten förutsättningar till kontinuitet och kvalitet över tid. Under året så kommer kommundelsförvaltningen att särskilt arbeta med att följa upp de avtal som styr de beställda verksamheterna. Kommundelsförvaltningens resurser utgörs uteslutande av skattemedel vilket ställer exceptionellt höga krav på kostnadskontroll och på att hantera resurserna professionellt. Därför kommer förvaltningen att arbeta för att förbättra inköpstroheten utifrån avtal som är resultat av de upphandlingar som servicepartners upphandlingsavdelning har gjort och kommer att göra. Risker och åtgärder internkontroll Ekonomi i obalans Att få en ekonomi i obalans kan bero på många olika orsaker. I internkontrollplan 2019 har orsaker dessa orsaker identifierats: -Förändrade ersättningar -Ökade kostnader -Obalans intäkter-kostnader -Oförutsägbara händelser Då ersättning sjunker och verksamheten ska fortgå som tidigare det vill säga att verksamheten ska fortsätta med samma höga kvalité finns stora risker för att intäkter och kostnader hamnar i obalans. 20
Styrkort - ekonomiperspektivet Kritiska framgångsfaktorer Ekonomi: Vi har ekonomi i balans Titel Förvaltningen präglas av affärsmässigt förhållningssätt Beskrivning: God ekonomisk hushållning är förutsättningen för ekonomi i balans över tid. Förvaltningen har en hållbar ekonomi och varje verksamhet är i ekonomisk balans. Det ekonomistrategiska arbetet bygger på analys och handlingsplaner har en hållbar ekonomi över tid som fokus. Beskrivning: Analys av ekonomi och framtagande av handlingsplaner utifrån ekonomiska resultatet följs upp varje frekvent. För att bidra till stadens ekonomi strävar Skultuna kommundelsförvaltning att under 2019 leverera ett överskott med 1mnkr. Indikatorer Ekonomi: Vi har ekonomi i balans Titel Kön Utfall Mål Förvaltningen präglas av affärsmässigt förhållningssätt Inköp inom anbud, andel 70% SN Andel enheter med positiv budgetavvikelse 100 % Det ekonomistrategiska arbetet bygger på analys och handlingsplaner har en hållbar ekonomi över tid som fokus. 100% SN Resultat 1 mnkr 1 21
Medarbetarperspektivet Omvärld, förutsättningar och utmaningar Förvaltningens viktigaste resurs är dess medarbetare och det är därför naturligt att medarbetarperspektivet innehåller flera mål. Dessa fokuserar delvis på att skapa struktur i arbetet med kompetensförsörjning och kompetensutveckling. De fokuserar också på medarbetarens engagemang eftersom det är centralt för utvecklingen av förvaltningens verksamheter. Det hälsofrämjande förhållningssättet i förvaltningen bidrar till relativt låga sjuktal och det är mycket viktigt att fortsätta det arbetet. Som ett led i att implementera stadens värderingar så genomgår samtliga medarbetare utbildningen klart medarbetarskap. Klart medarbetarskap ger verktyg för att hålla alltid bästa möjliga möte samt skapa möjlighet för en trygg och lärande organisation. Förvaltningens skiftande verksamheter gör att det finns flera yrkeskategorier som är, eller som i framtiden kan bli, svåra att rekrytera. Det är därför särskilt viktigt att arbeta med att rekrytera rätt kompetens och att tänka innovativt när ett rekryteringsbehov uppstår. Kompetensförsörjning En avgörande faktor för en organisations framgång är medarbetarnas förmåga att lösa de uppgifter de står inför. Kompetensförsörjning är ett samlingsbegrepp som innefattar utveckling och säkerställande av denna förmåga hos medarbetarna. Att möta framtiden med rätt kompetens är en av de största och viktigaste utmaningarna i arbetslivet. Att ha medarbetare med rätt kompetens är en viktig förutsättning för att förvaltningen ska nå sina långsiktiga mål. Medarbetarna är nämndens viktigaste resurs och det är av yttersta vikt att redan befintliga medarbetare ges bästa möjliga förutsättningar att bidra och prestera samt att nämndens verksamheter lockar nya medarbetare med rätt kompetens som vill vara med och bidra till att verksamhetens mål nås. Ett sätt att finna medarbetare med rätt kompetens är att kompetensutveckla redan anställda medarbetare genom att erbjuda vidareutbildning för att få formell kompetens eller specialistkompetens. Det är även viktigt att se över vilka kompetenser som vi inte har idag, men som det finns ett behov av framöver samt kompetenser som kan komplettera bristyrkena genom att omfördela arbetsuppgifter. 22
För att underlätta kompetensförsörjningen och öka möjligheten att hitta vikarier har förvaltningen en vikarieförmedling. Förmedlingen kommer att fortsätta att utvecklas under 2019 för att omfatta alla verksamheter. Genom vikarieförmedlingen erbjuds vikarier tillfälle att arbeta inom flera av förvaltningens verksamheter och därmed möjlighet att arbeta mer, vilket förhoppningsvis gör att de fortsätter att vilja arbeta inom förvaltningen, stärker sin kompetens och blir en framtida rekryteringsbas. Inför varje rekrytering är det viktigt att se över vilken kompetens som behövs i närtid men också de kommande åren. Att hitta rätt kompetens på rätt plats genom att se över vilka arbetsuppgifter som behöver utföras och vilken kompetens som lämpligast gör det, vilket kan innebära att andra kompetenser än de traditionella kan rekryteras till förvaltningens verksamheter. För att kunna behålla medarbetare är det viktigt att erbjuda en god arbetsmiljö, meningsfulla arbetsuppgifter och möjlighet att utvecklas. Därför arbetar förvaltningen aktivt med dessa frågor. Att skapa förutsättningar för att utvecklas sker bland annat genom att förvaltningen ger möjlighet för tillsvidareanställda medarbetare att arbeta inom flera av verksamheterna för att breddar sin kompetens och kunna fungera i flera olika roller och funktioner i förvaltningen. Inom förvaltningen finns ett upparbetat samarbete med intern rörlighet mellan enheterna. Att fortsätta att uppmuntra och möjliggöra intern rörlighet är också en framgångsfaktor i arbetet med kompetensförsörjning och att vara en attraktiv arbetsgivare. Under 2019 fortsätter arbetet med kompetensförsörjningsplaner och genomföra de aktiviteter som tagits fram under 2018. Förutom att kompetensutveckla redan befintliga medarbetare behöver medarbetare rekryteras externt. Det görs bland annat genom att flera av förvaltningens verksamheter emot studenter. Förskolorna och Tibbleskolan är utsedda till övningsförskolor/skolor. Genom att ta emot studenter ökar möjligheten att få studenter att vilja arbeta inom förvaltningens verksamheter när de fått sin examen. Förvaltningen har också yrkesambassadörer som är med på bland annat rekryteringsmässor för att locka potentiella medarbetare att söka till oss. Samtliga enheter har genomgått utvecklingsinsatsen klart medarbetarskap. Genom den utvecklingsinsatsen byggs en gemensam grund för förhållningssätt och kommunikation. Det är av avgörande betydelse att förvaltningens chefer fortsätter att använda förhållningssättet klart ledarskap och använder de färdigheterna i sitt dagliga arbete. Nya medarbetare kommer kontinuerlig 23
erbjudas utbildas i klart medarbetarskap och förhållningssättet ska genomsyra förvaltningens verksamheter, och att alla möten genomsyras av det. Det är också en viktig del i att leva stadens värdegrund om bästa möjliga möte och ett förhållningssätt som skapar förutsättningar för att vara en attraktiv arbetsgivare och att skapa bästa möjliga kvalitet till dem vi är till för. Under året behöver förvaltningens introduktion för nya medarbetare utvecklas. Detta görs i samarbete med medarbetare från förvaltningens innovationsgrupp. Arbetsmiljö och hälsa Inom Skultuna kommundelsförvaltning ska även fortsättningsvis ett hälsofrämjande synsätt råda, där fokus är på det som ska uppnås. Ett målmedvetet arbete för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser är viktigt för att öka arbetshälsan och därmed minska ohälsan. På arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper förs en regelbunden dialog om arbetsmiljö och hälsa. Genom att arbeta aktivt på arbetsplatsträffar, genom skyddsronder, medarbetarsamtal och genom att följa upp genom medarbetarundersökning och kulturanalyser skapas förutsättningar för att identifiera vad medarbetarna upplever bidrar till attraktiva arbetsplatser och vilka risker i den fysiska och sociala arbetsmiljön som kan förebyggas. Under 2019 kommer förvaltningen arbeta enligt modellen aktiv sjukskrivning. Informationsinsatser kommer ske på samtliga enheter. Förvaltningen kommer även arbeta med OSA-dialogen (organisatorisk och social arbetsmiljö) som ett verktyg i att förebygga ohälsa och fokusera på delaktighet och skapa systematiska insatser för att främja hälsa och samarbete. Förvaltningens hälsoombud är ett stöd till cheferna i det hälsofrämjade arbetet och hälsoombudsgruppen kommer fortsätta att träffas regelbundet för att samordnar gemensamma friskvårdsaktiviteter och inspirera varandra till fler hälsofrämjande insatser som kan ske på enheterna. Förvaltningens medarbetare ska ha möjlighet att påverka sitt eget arbete och sina arbetstider i den mån arbetsuppgifterna tillåter. Det innebär önskad tjänstgöringsgrad inom samtliga verksamheter och möjlighet att inom Vård- och omsorgsverksamheterna lägga sitt eget schema. Samverkan En god samverkan med de fackliga organisationerna är en central framgångsfaktor. En sådan samverkan bidrar till förvaltningens förutsättningar att vara en attraktiv arbetsgivare som bedriver verksamhet med hög kvalitet. En god samverkan bidrar även till ökade förutsättningar i arbetet med kompetensförsörjning. Frågor med anknytning till den egna arbetsplatsen behandlas i en aktiv dialog på arbetsplatsträffar som är ett viktigt forum inom 24
samverkan. Medarbetare ska ges möjlighet till inflytande över sin egen arbetssituation, genom aktivt deltagande, engagemang och ansvarstagande. Arbetsplatsträffarna behöver utvecklas så de i högre grad upplevs som ett forum där alla kan delta i diskussionerna och att det förs diskussioner som leder fram till förbättringar. Detta kan bland annat ske genom att använda förhållningssättet i Klart medarbetarskap på ett tydligare sätt och att använda olika metoder för att alla i en arbetsgrupp ges möjlighet att komma till tals. Ledarskap Ett gott ledarskap utgår från alla människors lika värde och en syn på människan som ansvarstagande, delaktig och lärande. Ett kommunicerande, närvarande och trovärdigt ledarskap främjar hållbara samarbetsrelationer som bidrar till hälsa, arbetsglädje och utveckling. Att synliggöra medarbetarna, ge regelbunden återkoppling och skapa delaktighet bygger förtroende och stolthet. Arbetet med att se över chefers förutsättningar behöver fortsätta under 2019, likaså fortsätta arbeta aktivt med chefs- och ledarförsörjningen. Det är viktigt att se över chefers förutsättningar för att attrahera fler att söka tjänster som chef. Förvaltningen kommer se över antal medarbetare per chef som ett led i att arbeta med chefers förutsättningar samt skapa jämlika villkor. Andra viktiga faktor för att attrahera chefer är att erbjuda bra förutsättningar för att utöva ett gott ledarskap. Det kan handla om ett nära och situationsanpassat chefsstöd, handledning, kompetensutveckling. Medarbetare ska ha möjlighet att växa in i ett chefs- och ledarskap bland annat genom möjligheten att delta i stadens Aspirantprogram samt möjlighet att ta ett större ansvar och leda mindre grupper för att gradvis få växa in i chefsrollen. Förvaltningen kommer även fortsättningsvis att erbjuda de medarbetare som genomgår Aspirantprogrammet en erfaren chef som mentor. Jämställdhet och mångfald Förvaltningen ska fortsätta arbetet med att ta tillvara den mångfald som finns inom förvaltningen och vid rekrytering beakta såväl jämställdhet som mångfald. Förvaltningen har nolltolerans mot all form av diskriminering och kränkning och all diskriminering och kränkning tas på allvar och utreds på erforderligt sätt. Under 2019 behöver arbetet med jämlika villkor att fortsätta. 25
Styrkort - medarbetarperspektivet Kritiska framgångsfaktorer Medarbetare: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Titel Systematiskt arbete med kompetensförsörjning Beskrivning: Beskriv Kritisk framgångsfaktor Systematiskt arbete med kompetensutvecklingsplaner Beskrivning: Beskriv Kritisk framgångsfaktor Hälsofrämjande förhållningssätt Beskrivning: Beskriv Kritisk framgångsfaktor Klart ledarskap och Klart medarbetarskap ger verktyg för dialog, samverkan och samarbete Beskrivning: Beskriv Kritisk framgångsfaktor Kompetenta chefer med rätt förutsättningar Beskrivning: Beskriv Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Medarbetare: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Titel Kön Utfall Mål Systematiskt arbete med kompetensförsörjning SN Andel enheter 100% Systematiskt arbete med kompetensutvecklingsplaner SN Andel enheter 100% Hälsofrämjande förhållningssätt Sjukfrånvaro Alla 5.5% Klart ledarskap och Klart medarbetarskap ger verktyg för dialog, samverkan och samarbete SN andel medarbetare 90% Kompetenta chefer med rätt förutsättningar Medarbetarengagemang (HME) Delindex Ledning Alla 80% 26
Risker och åtgärder internkontroll De risker som tillhör medarbetarperspektivet är: Brister i kompetensförsörjning Svårigheter att hitta medarbetare med rätt kompetens. Bristande kompetens hos dem som ersätter ordinarie medarbetare vilket kan påverka verksamhetens kvalitet negativt samt påverka arbetsbelastningen för övriga medarbetare. Personalbrist Orsaker till personalbrist i verksamheterna är svårigheter att hitta behörig medarbetare. Perioder som semester och vid sjukfrånvarotoppar är det svårt att täcka behovet i vissa verksamheter. Vissa delar i verksamheterna är nyckelpersonsberoende och svåra att ersätta vid frånvaro. Detta kan medföra att det blir svårt att bedriva verksamhet på ordinarie sätt. Kvaliteten i verksamheterna kan påverkas. Det kan även ge en ökad arbetsbelastning för kollegorna och sämre förutsättningar för våra kunder. Medarbetare utsätts för hot och våld Nästan alla verksamheter är öppna större delen av dygnet och det kan förekomma hotfulla situationer och situationer med våld. Påverkan kan då bli psykiska och fysiska för medarbetarna. Stress är en faktor som kan bli en följd av en sådan händelse. Det finns också risk för en upplevd otrygghet bland de drabbade och även för övriga medarbetare. Detta kan också ge svårigheter att rekrytera nya medarbetare. 27
Verksamhetsutveckling Efterfrågan på nybyggnation är en av de viktigaste frågorna för kommundelsnämnden. Frågan lyfts i flera olika forum och nämnden verkar för en ökad byggnation för att möta efterfrågan och fortsätta att stärka kommundelens attraktivitet. Kommundelsnämnden har under ett antal år prioriterat ortsutveckling och utveckling av Skultunas yttre miljöer. Detta arbete kommer även att fortsätta under kommande år. Bland annat kommer Esbjörn Svenssons plats tillskapas på torget i Skultuna som en hyllning till jazzmusikern Esbjörn Svensson. Förvaltningen verkar tillsammans med Mimer och Svenska kyrkan för ett aktivt samhälle där det ska finnas mötesplatser för kommundelens invånare. Det pågår även ett samarbete med de lokala företagarna och föreningarna för att öka samverkan. Denna samverkan kommer att fortsätta att utvecklas. Det förebyggande arbetet kommer att prioriteras. Detta kommer bland annat ske genom att projektet Våga blir en ordinarie verksamhet. Våga arbetar med att arbeta förebyggande med barn och ungdomar som riskerar att hamna i farozonen för negativa beteenden. Projektets syfte är att förbättra och främja barn och ungdomars mående och självkänsla. I projektet ingår också att öka samverkan mellan aktörer som arbetar med barn och ungdomar i Skultuna. Våga kommer under 2019 arbeta ännu mer integrerat med förvaltningens skolor, med lärare, elever och vårdnadshavare. De kommer även fortsätta att samarbeta med nattvandrarna i Skultuna. En annan viktigt del är att se över prioriterade utvecklingsområden och identifiera vilka insatser som behövs för att säkerställa att kärnverksamheten håller den allra högsta kvaliteten. För att göra det krävs ett systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer. Det är nödvändigt för Skultunas framtida tillväxt att erbjuda verksamheter som håller hög kvalitet samt att ekonomin är i balans. En bra förskola och grundskola är centralt för att barnfamiljer ska välja att bosätta sig i kommundelen och för att de barnfamiljer som redan bor här ska välja att ha barnen kvar i den lokala grundskolan istället för att välja andra alternativ. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för att bedriva skola med hög kvalitet pågår en översyn av skolorganisationen. Kommundelsnämnden driver vård- och omsorgsverksamheter på beställning av de sociala nämnderna och beställningarna ställer tydliga krav på utföraren. För att säkerställa fortsatta beställningar så måste verksamheterna hålla god kvalitet och i alla lägen vara professionella utförare. Som professionella utförare måste arbetet med ständig utveckling och ständiga förbättringar prioriteras även 28